Bekämpning av skador från granbarkborrar

Relevanta dokument
Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås Tema barkborrar

Frågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019

Granbarkborre Biologi och bekämpning

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Fångstvirkesfällor mot barkborrar

Gallring är viktigt för god skogsutveckling

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Granbarkborren scenario - bekämpning. Hussborg Gunnar Isacsson

FÖRESKRIFT Nr 2/2013. Skogsforskningsinstitutet Ånäsgränden Vanda. Datum Dnr 498/62/2013. Giltighetstid 1.1.

Biotopsskyddsutredning, Torpa-Sjöbo 2:10, Borås. 2 Områdesbeskrivning

Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010

Norra distriktets test av en certifierad granbarkborrehund

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat

Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013

Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 2015

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2011

Stockholm

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2010

Konsekvensutredning om förslag på ändringar i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:7) till 29 skogsvårdslagen

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering

Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Förökningsframgång för granbarkborre i stormfällda och dödade granar i Medelpad och Jämtland under 2015

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter

Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport

Skogsföryngring vid ledningsområden Plantskogsskötsel vid ledningsområden Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden...

Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2013

Pilotstudie för att kartlägga förekomsten av bastborreskador på granplantor 2015

Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade. Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi

Handlingsplan för bekämpning av granbarkborren år 2008

Fotodokumentation trädröjning vid banvall och i norra Älvsjöskongen

Mätdonet bör fungera tillförlitligt under alla drivningsförhållanden.

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK

SLU Åke Lindelöw Sören Wulff Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen

MEDDELANDE Övervakning av insektsangrepp. - Slutrapport från Skogsstyrelsens regeringsuppdrag. Lennart Svensson

FÖRESKRIFT Nr 1/2017. Datum Dnr 3512/ /2017. Giltighetstid tills vidare

Bli proffs på plantering

3.1 Snickeri. Virkesval och -hantering

Kvalitet från planta till planka

Anpassning av Svensk PEFC standard vid tillvaratagande av stormfällt virke och/eller barkborreangripna träd i områden drabbade av stormen Dagmar

Bekämpning av rotröta med stubbehandling

5 sanningar om papper och miljön

Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2014

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Efter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet.

Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson

Nr 83 LANDSKAPSLAG. om skogsvård. Föredragen för Republikens President den 23 januari 1998 Utfärdad i Mariehamn den 21 april 1998

Snytbaggeskador i Norrland

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

TRÄ, GEMENSAMT ALLMÄNT

Stämplingsrapport. Drivningsförhållanden: (GYL, är en femgradig skala där 1 motsvarar mycket goda förhållanden). G Y L

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering

Majsmottet en ny skadegörare i Sverige

Beskrivning av skogen kring vägbygget på östra Ringsö Fältbesök

Skogsskador Region Nord 2014

Dispensärende för avverkning av Melakträskliden

Växtinspektionen informerar

Utmaningar inom skogssektorn

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Vem tänder på flisstackar?

Skogsskador inom Region Nord 2016

Småskaliga råd i stormens spår

Kvalitetsuppföljning av naturvården i ekonomiskogar SAMMANFATTNINGSRAPPORT (hela Finland) Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet

Angående er ansökan om dispens för att använda kemiska bekämpningsmedel

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering

Utvärdering av storskalig barkborrebekämpning med feromonfällor

Skogsskötsel och svampskador en översikt

Skogsskador i Region Mitt 2012

Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4

SCA Skog. Contortatall Umeå

Miljömålet levande skogar från ord till handling i länet

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER

Skogstillgångarna och avverkningsmöjligheterna inom Österbottens område

Skogsskador i Region Syd 2018

SVERIGE PORTO BETALT

Finlands skogscentrals avgiftsfria offentligrättsliga prestationer. 2) avverknings- och förnyelseplan enligt 12 2 mom.

FÖRÄNDRAD SKOGSLAG 2014

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2002

Pelletsplattformen (2011)

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen

Exempel på kontinuerligt skogsbruk

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Transkript:

Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014

{ 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående döda granar, enskilda eller i grupp särskilt i kanten av gläntor eller på torra växtplatser? Kan granbarkborre eller någon annan barkborre vara orsaken till detta? Hur göra? Har barken redan lossat och det finns ätmärken på stammen? Granbarkborrarna har redan lämnat trädet. Det är för sent att vidta åtgärder för att bekämpa skadorna, eftersom det inte längre finns några granbarkborrar på trädet, utan bara deras naturliga fiender. Virket har ofta redan förstörts av blånadssvamp och duger som sågvirke endast för husbehov. Med hänsyn till bekämpningen behöver dessa enskilda träd inte avlägsnas, utan de kan lämnas kvar som rötved som ökar mångfalden i ekonomiskogar. För att minska skadorna är det bra att avverka hela skogsfigurer där döda träd påträffas. Att avlägsna enskilda döda träd minskar inte mängden granbarkborrar, eftersom granbarkborren förökar sig i färskt virke och i försvagade, levande granar. Avverkning under vårsäsongen, helst i juni, är det mest effektiva sättet att minska förekomsten av granbarkborre. Därtill ska virket transporteras bort från avlägget genast efter att granbarkborrarna har svärmat i juni eller början av juli. Ätmärken efter granbarkborre Granbarkborre

{ 3 } Brunt, fint spån i barkspringor och kring rothalsen i maj juni? Små hål i barken? Granbarkborrar håller på att förstöra trädet. Med tanke på den fortsatta tillväxten går dessa träd snart förlorade, men om du vidtar snabba åtgärder är de helt användbara för förädling. Beståndet av granbarkborre minskar också om träden avlägsnas från skogen senast i början av juli. Det är dock inte ändamålsenligt att avverka enskilda träd, utan avverkningen bör omfatta hela skogsfiguren. Upptäcker du stående döda granar, enskilda eller i grupp särskilt i kanten av gläntor eller på torra växtplatser? Kan granbarkborre eller någon annan barkborre vara orsaken till detta? Hur göra? Att granbarkborrar har angripit trädet ser man på det rödbruna spånet kring rothalsen. Lagen om bekämpning av skogsskador ålägger skogsägaren att före utgången av tidsfristerna i juli avlägsna skadade granar, också stormfällda träd, som kan sprida skadeinsekter. Skyldigheten gäller virkesmängd som överskrider 10 m3/ha. Även upptagna stubbar ska transporteras bort inom två år.

Bekämpning av skador från granbarkborrar 2014 {4} Det bästa sättet att minska beståndet av granbarkborrar och skadorna från dem är att göra avverkningar i rätt tid och transportera bort virket från skogen i juni juli. Vinter Vår Granbarkborrarna övervintrar i marken. De tål köld mycket bra. Granbarkborrarna svärmar och angriper färskt virke och stående träd när temperaturen går över 18 grader. Det börjar bildas bruna spånhögar kring stammarna och rothalsarna. Avverkning på vintern Avverkning på vintern minskar inte beståndet av granbarkborrar. Virket kan ännu vara brukbart. Om virket transporteras bort före svärmningen angriper granbarkborrarna de närliggande skogarna. Skadegörelsen fortsätter.

{ 5 } Allteftersom granbarkborrarna blir fler ökar även deras naturliga fiender, men det tar ett tag innan dessa kuvar en massförekomst av granbarkborrar och får slut på skadorna från dem, vilka i värsta fall kan vara mycket omfattande. Sommar Nya angrepp under sommarens gång. Ätmärken under barken. Avverkning på försommaren Även virke som mellanlagrats efter vinteravverkning ska transporteras bort före mitten av juli: de granbarkborrar som finns i virket försvinner från skogen och skadorna minskar. Vid långvarig lagring finns det risk för att virket blånar. Höst Granbarkborrarna går ner i skogsförnan för att övervintra. Barken på angripna träd börjar lossna. Kontrollera dina granskogar så att du upptäcker eventuella nya skador! - döda granar? - barken lossnar? - ätmärken? Nästa år Mindre angrepp på de närliggande skogarna efter avverkning i rätt tid. Lagen om bekämpning av skogsskador ålägger skogsägaren eller ägaren av virket att transportera bort granvirke som avverkats under vintern och skadade träd, också stormfällda träd, från skogen och avläggen (del som överstiger 10 m 3 /ha): i Södra Finland senast den 15 juli i Mellersta Finland senast den 24 juli i Norra Finland senast den 15 augusti Granvirke som avverkats i Södra Finland sommartid ska enligt lagen transportreas bort inom 30 dagar från avverkningen. På längre sikt kan skador från granbarkborre förebyggas genom att man håller grandungarna friska och livskraftiga med hjälp av avverknings- och skötselåtgärder, framför allt genom att i tid förnya överåldriga grandungar och grandungar i dåligt skick. Att avlägsna enskilda skadade träd är ingen lösning, utan hela skogsfiguren måste behandlas.

{ 6 } Skador från granbarkborrar började tillta i sydöstra Finland under den torra och varma sommaren år 2006. På senare år har det förekommit skador i hela södra Finland. Om de kommande somrarna är varma och torra, är det risk för att skadorna förvärras. Under en normal sommar dör lika mycket granar i en skadad skogsdunge som föregående år, under en varm sommar avsevärt fler. Därför är det viktigt att skogsägarna håller ett öga på uppvuxna grandungar och följer upp eventuella stormskador. Om tecken på skador observeras bör åtgärder för att avlägsna träden planeras omedelbart. På det sättet kan man minska beståndet av granbarkborrar och driva virket så länge det är brukbart. Uppföljning av beståndet av granbarkborre år 2013 (Skogsforskningsinstitutet och Finlands Skogscentral). Ju mörkare område, desto rikligare med granbarkborrar och större skaderisk även i fortsättningen.

{ 7 } Travar av energived är problematiska eftersom de förvaras i skogen en lång tid, under vilken skadegörarna hinner föröka sig och sprida sig i omgivningen. Risken var mindre tidigare när man bara samlade in avverkningsavfall och stammar med liten diameter som energived. Ju större barrträd som förvaras i skogen, desto större är risken för skador. Om över hälften av volymen på avlägget har en diameter på 10 cm eller mer, ska träden transporteras bort från skogen före de utsatta datumen. Om kraftigt virke kan placeras i mitten av en trave med energived och täckas med ett lager lövträd minskar risken för att skadliga insekter sprider sig. Att täcka travar av energived är i allmänhet inte ett tillräckligt skydd mot skadegörare. Ett lager som bretts ut för torkning förhindrar inte att granbarkborrar och tallvivlar förökar sig. Med hjälp av feromonfällor eller fångstträd kan man försöka skydda enskilda mindre objekt. Dessa metoder lämpar sig inte för mer omfattande bekämpning, eftersom det skulle behövas verkligen många av dem. Feromonfällor placeras nära granskogen, på minst 20 30 meters avstånd från kanten av skogsdungen. De bör inte placeras inom granskogen. Avverkning i rätt tid och snabb borttransportering av virket är de mest effektiva sätten att bekämpa skador från granbarkborrar.

{ 8 } Skogsägarens kom-ihåg-lista: Håll ett öga på uppvuxna grandungar och stormfällda träd i början av juni Om du upptäcker brunt spån och små hål på kraftiga granar är det möjligt att de blivit angripna av granbarkborrar Avverka åtminstone de stammar som angripits av barkborrar och omkullfallna träd, helst hela skogsfiguren, och transportera bort virket senast i början av juli Om borttransportering inte är möjlig, barka stammarna Från murkna träd sprider sig skadeinsekterna inte längre till stående träd. Murkna träd behöver inte avlägsnas. Mer information: http://www.metsakeskus.fi/kaarnakuoriaistuhot http://www.metla.fi/metinfo/metsienterveys/lajit_kansi/iptypo-n.htm Bilder: Erkki Oksanen, Skogsforskningsinstitutet Illustrationer: Olavi Creative ISBN 978-952-283-012-8