Dags att prata om halvan som står utanför!
År 2013 var sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning 55 procent. Det kan jämföras med 79 procent för övrig befolkning. Hur är läget 2014? Uppföljning av funktionshinderpolitiken Myndigheten för delaktighet
Jobbchanserna har ökat men arbetslösa med funktionsnedsättning kommer att möta stora svårigheter att snabbt få jobb, spår Arbetsförmedlingen i en ny prognos. 2014 SHT december
Vad funkar?
Emil Erdtman var projektsamordnare för det numera avslutade projektet Rätt stöd till arbete som finansierades av Arvsfonden och drevs av Handikappförbunden, åren 2011-2014. Fokus var att sprida väl fungerande metoder för att människor med funktionsnedsättning inom kommunala arbetsmarknadsinsatser ska övergå till anställning i någon form. Emil är journalist och han har också studerat pedagogik, religionsvetenskap och social antropologi.
Skola och uppväxt
Elisabet Söderberg forskar vid Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik. Elisabets forskningsintresse riktas mot karriärvalsprocesser och faktorer som kan hämma och främja handlingsutrymmet. Intresset riktas särskilt mot sådant som kan påverka unga med rörelsehinder i karriärvalen. I december om hennes avhandling Grynnor och farleder i karriärvalsprocessen: Unga med rörelsehinder och deras handlingsutrymme.
Rörelsehinder och karriärval Vad kan hämma och vad kan främja i studie- och yrkesvalen? Elisabet Söderberg
Faktorer som kan agera karriärgrynnor O För lågt ställda krav genom livet (kan leda till devalverad självbild, inlärd hjälplöshet och passivitet). Hänger samman med överbeskydd med överengagemang O Brist på förebilder O Dålig tillgänglighet (i form av lokaler, studieformer, regler/byråkrati och infrastruktur) O Devalverad självbild på grund av rörelsehinder O Dränering av självbilden O Utanförskap/mobbning O Överbeskydd med adaptionskrav Elisabet Söderberg
Karriärgrynnor forts. O Andra former av krav på adaption (alltså där det inte finns en missriktad omsorg om individen med i bilden utan snarare en uppfattning om vad som passar sig.) Ett exempel kan vara det bemötande som Linus fått av sina lärare på högskolan O Överbeskydd med överengagemang. Hänger samman med för lågt ställda krav O Individens egen anpassning p.g.a. exempelvis värk O Andra former av stressorer i form av bemötande osv O Allt detta kan leda till funktionshinderstress som i sig också utgör en karriärgrynna. Elisabet Söderberg
Faktorer som kan öppna karriärfarleder O Lagom högt ställda krav (kraven ska vara så högt satta att de utmanar, men inte vara orimliga t.ex. kräva att en person som inte kan det ska dra elkablar i taket.) O Förebilder O Tillgänglighet O Empowerment O Affirmation O Stark tilltro till den egna förmågan O Andra motståndsresurser (t.ex. i form av det super- GMR som identifierats: ett självständigt och yrkesverksamt liv, inte en omsorgstagarkarriär) Elisabet Söderberg
Mina slutsatser O Att rörelsehindret påverkar unga människor studieoch yrkesval och att påverkan oftare är hämmande än främjande O Att det som påverkar är strukturella faktorer ( funktionshindersstress ), oftare än kroppens begränsningar O Att överbeskydd är en av de mest hämmande faktorerna och att den kan bidra starkt till låg tilltro till den egna förmågan O Att målet: Ett självständigt och yrkesverksamt liv, utifrån de egna förutsättningarna, inte en omsorgstagarkarriär, kan utgöra en avgörande motståndsresurs visavi motgångar och hämsko Elisabet Söderberg
Annika Jyrwall Åkerberg är en av Sveriges ledande jurister inom mänskliga rättigheter i relation till människor med funktionsnedsättning. Under 15 års tid har hon arbetat med frågorna både inom och utanför Sveriges gränser. Bland annat vid FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter i Genève. Annika har författat den svenska funktionshindersrörelsens tre olika alternativrapporter om hur Sverige lever upp till mänskliga rättigheter och hon är aktuell med boken Diskriminering på grund av funktionsnedsättning.
Tobias Holmberg är student och studerar i dag på distans. Han läser just nu arabiska på universitetet och en folkhögskolekurs om att förändra världen. Tobias kallar sig Funkpol-aktivist och han är partipolitiskt aktiv. Han har tidigare varit förbundsordförande för Förbundet Unga Rörelsehindrade.
Synliggörande
Rasmus Isaksson är förbundsordförande för DHR Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder. DHR är en organisation för personer med nedsatt rörelseförmåga, som genom att skapa opinion och försöka påverka de politiska besluten arbetar för samhällsförändring. Rasmus är dessutom tvåfaldig bronsmedaljör i kälkhockey från Paralympics och han har skrivit den självbiografiska boken "Utfryst, Utdömd, Accepterad och Välkommen".
Lena Hennel är journalist med två decenniers erfarenhet som politikreporter på Svenska Dagbladet och som chef för tidningens politikbevakning. Har goda insikter om varför medierna väljer att lyfta fram vissa ämnesområden - och väljer bort andra. Tidigare ledamot av Pressens opinionsnämnd. Numera frilansande skribent och moderator.