Universitetet i staden, regionen och världen elfenbenstorn och tillväxtmotor Anders Malmberg Professor ekonomisk geografi Prorektor Uppsala universitet 92 möjligheter för hela Gotland att växa! 2016-01-12
Universitetens förändrade lokala och regionala roll Universiteten då och nu: Små, socialt homogena institutioner för utbildning och uppfostran av eliter (präster, jurister, ämbetsmän, läkare) Stora, diversifierade och brett rekryterande professionella utbildnings- och forskningsorganisationer Universitetsstaden då och nu: Sömnig småstad Dynamiskt tillväxtcentrum
Uppsala universitet i siffror Brett forskningsuniversitet (70/30) 6.500 anställda / 44.000 (24.000) studenter (Campus Gotland 200 / 2000) Internationell orientering och ställning, aktuell världsranking : 61 81 102 ( Topp 100 ) Sedan 1477 : traditionsrikt (traditionstyngt?)
Uppsala universitet i ord: Både akademiska kärnvärden, excellens och öppenhet, samverkan, samhällsnytta Vinna och förmedla kunskap till mänsklighetens gagn och för en bättre värld Integrerad utbildnings- och forskningsmiljö Lokal och global mötesplats för kunskap, kultur och kritisk dialog Nya kunskapsområden uppstår i gränsöverskridande samarbeten
Två teman Vad driver regional ekonomisk utveckling? Vilken roll spelar universitet i regioners utveckling?
Industriell och regional utvecklingskraft: Kunskap, kreativitet, innovation Innovationsförmåga kostnadseffektivitet Innovation high-tech Innovation uppstår i samspel i nätverk/system (kluster, kompetensblock ) Geografisk närhet spelar roll: nätverk/system lokalt/ regionalt förankrade (dynamiska stadsregioner, kreativa miljöer ) Lokala kunskaper råvaror och lönenivå
Fyra modeller av kreativa och innovativa miljöer Innovativa kluster (Porter 1990) Dynamiska kompetensblock (Eliasson 1998) Attraktiva städer för talangfulla människor (Florida 2002) Kreativa miljöer (Andersson 1984):
Michael Porter om kluster: Geografiska koncentra7oner av sammankopplade företag, specialiserade leverantörer och relaterade ins7tu7oner (universitet, myndigheter, organisa7oner) inom specifika branschområden som både konkurrerar och samarbetar.
Kompetensblockets sex roller 1. Kunden (kompetent, aktiv, efterfrågar problemlösning) 2. Innovatören (teknisk brobyggare, integrerar, innovativ helhetslösning) 3. Entreprenören (ser affärsmöjlighet) 4. Riskkapitalisten (förstår affärsidén och kan ordna finansiering) 5. Andrahandsmarknader (underlättar exit) 6. Industrialisten (tar projektet till industriell skala)
Richard Flordia: The rise of the creative class (2002) Den miljö som attraherar talangfulla och kreativa människor kommer att uppvisa tillväxt och ökat välstånd Vad vill den kreativa klassen ha? - bra boende - rikt kultur- och nöjesutbud - livskvalitet - öppenhet, livfullhet
Åke E Andersson (1984): K-samhällets framtid Den kreativa miljön kännetecknas av: kompetens mångfald inre mötesplatser yttre korsvägar: in- och utflöden av människor och idéer strukturell instabilitet
Gemensamma nämnare Branschmix, kompetensbasens sammansättning: mångfald och variation med lagom mycket överlappning Mötesplatser: arenor för informationsflöden, interaktion, nätverk, tillitsfulla relationer
Gemensamma nämnare Nya kombinationer: komplementära kompetenser, olika roller/ personlighetstyper Öppenhet: exponering mot och inflöden från omvärlden, rekrytering/attraktion, högt i tak Drivkrafter: krävande kunder, rivalitet/benchmarking, omvandlingstryck, incitament
Universitet och regional utveckling Starkt expansiv sektor (omsättning, anställda, studenter) Utbildningsnivå Attraktionskraft (sociokulturell miljö) Kompetensbas (lärare, forskare, studenter, doktorander) Samverkan (teknik, expertis) Innovation och avknoppning (nyföretagande) Nationella och internationella kopplingar
Former för nyttiggörande och samhällskontakt Samverkan Innovation Tekniköverföring /kunskapsspridning Kommersialisering Expertstöd/konsulttjänster Populärvetenskap Folkbildning Samhällsdebatt Arbetslivsanknytning Alumnnätverk, vänföreningar
Hur kan en region (som Gotland) dra maximal nytta av ett universitet (som Uppsala)? Förstå universitetets särpräglade karaktär (autonomi, integritet, decentralisering, bottom-up) Stort intresse för samverkan (forskare har starka egna drivkrafter och vill göra skillnad) Bygg relationer på alla nivåer Brett samverkansbegrepp aktörer, ämnesområden, samverkansformer Brett nyttobegrepp: ömsesidighet (kunskapsflöde åt båda hållen) långsiktighet