Verksamhetsberättelse 2005 Västerbotten - Västernorrland - Dalarna - Gävleborg - Uppsala - Västmanland. Värmland - Stockholm - Örebro - Västra Götaland - Östergötland - Halland - Kronoberg - Skåne - Blekinge www.natverken.se Nätverken. 013/22 76 50
2 Reflektioner från ordföranden Under drygt tre år har jag haft förmånen att som ordförande leda arbetet i Nätverket Hälsa och Demokrati, tidigare Beställarnätverket för politiker. Att jobba med, och i, ett nätverk är något jag önskar att flera av mina politiska kollegor, oavsett politisk färg skulle få möjlighet att göra. Att dessutom jobba nära det nätverk för tjänstemän som har samma utgångspunkt för sitt arbete, nämligen befolknings- och behovsperspektivet, gör det inte mindre intressant. Genom våra olika namn Nätverket Hälsa och Demokrati respektive Nätverket Uppdrag Hälsa försöker vi förmedla våra olika roller och ansvarsområden. Nätverket ger deltagarna utomordentligt bra möjligheter till att utbyta erfarenheter med kollegor, att skilt ifrån våra traditionella roller och invanda kulturer utan låsningar till den egna organisationens förutsättningar fritt kunna diskutera viktiga utvecklingsfrågor ger på ett påtagligt sätt både stimulans och energi. Att samtidigt vidareutveckla dessa tankar/idéer i olika projekt inom strategiskt viktiga utvecklingsområden tillsammans med Nätverket Uppdrag Hälsa gör bara deltagandet i nätverket ännu mer spännande. Nätverket har under innevarande mandatperiod beslutat att koncentrera utvecklingsarbetet till följande sex områden: Roller och ansvar Dialog och samverkan Hälso- och sjukvårdsprogram Prioritering Ersättningssystem Uppföljning Varje område rymmer som var och en säkert inser många olika och ofta svåra frågeställningar som inte kan hanteras i det korta perspektivet. Det är till och med så att en del inte ens kan förväntas få något bra svar under en mandatperiod utan kräver ännu större långsiktighet, uthållighet och även ett visst mod för att förverkligas. Utvecklingsområdena är dessutom ganska nya inom området ledning och styrning av hälso- och sjukvård och skall implementeras i strukturer och miljöer där dagordningen sedan lång tid tillbaka är satt. Vi vet alla att det är lätt att uttala att vi ska sätta patienten i centrum men det är svårt att göra det i praktiken. Det är lätt att säga att man har ett befolknings- och behovsperspektiv men det är inte lika lätt att förstå vad detta innebär. Det är inte heller lätt att genomföra de förändringar som krävs i ledning och styrning när man väl förstått.
3 I praktiken har vi fortfarande ett alltför stort fokus på: Resurser i stället för Behov Produktion i stället för Resultat Marginal i stället för Helhet Ekonomistyrning i stället för Uppdragsstyrning I verksamhetsberättelsen för 2005 har vi sammanfattat nätverkets aktiviteter under det gånga året och även försökt att ge en bild av vad vi kommer att lägga kraften på de närmaste åren. Även om vi ägnat mycket tid åt våra utvecklingsområden kan vi trots det slå fast att de fortfarande bara befinner sig i sin linda och mycket återstår att göra. Även om vi byggt mycket ny kunskap och fått mycket nya erfarenheter återstår det att omsätta detta i praktiken. Att nå ut och diskutera frågorna med de verkställande ledningarna, politiker och tjänstemän, är en avgörande framgångsfaktor för nätverket. Medborgardialog, uppdragsbeskrivningar, prioriteringar och uppföljningar där medborgarnas och patienternas synpunkter blir verklighet i ledning och styrning, där ersättningssystem utvecklas som står i samklang med de politiska prioriteringarna, där dessa kommit fram i en dialog präglad av respekt och förståelse för olika aktörers roller med fokus på hälsa och hälsoeffekter är en del av vårt framtidsscenario. Kan inte låta bli att lyfta en idé som plötsligt föll över mig. Som både politiker och tjänstemän tycker vi att det är mycket viktigt att kvalitetsfrågorna i vården uppmärksammas och att kvaliteten hela tiden förbättras. Vad skulle hända om vi kritiskt granskade kvaliteten i ledning och styrning utifrån en bedömning av vilka frågor som är viktigast ur det perspektivet och hur mycket tid vi i praktiken ägnar åt dessa. Själv tycker jag det är svårt att bedöma, tycker naturligtvis att jag själv ägnar mig åt rätt saker, men jag vet inte. Låt oss fortsätta diskussionen. Med hopp om ett fortsatt stimulerade nätverkande Anna-Lena Sörenson Ordförande
4 Inledning Nätverket Hälsa och Demokrati är ett nätverk för förtroendevalda som arbetar med hälso- och sjukvård i ett befolknings-, behovs- och uppdragsgivarperspektiv. Att utveckla uppdraget som befolkningsföreträdare och därmed den demokratiska styrningen av hälso- och sjukvården är viktigt för oss. Frågor som vi arbetar med handlar om befolkningens hälsa, behov av hälso- och sjukvårdsinsatser, prioriteringar, uppdrag/överenskommelser och att utveckla former för dialog med bland annat medborgarna. Löpande arbetar vi med olika utvecklingsprojekt, seminarier, kurser och en gång vart annat år arrangeras en nationell konferens för personer, politiker och tjänstemän, i ledande ställning inom hälso- och sjukvård Vi samarbetar med Nätverket Uppdrag Hälsa som jobbar med motsvarande frågor men då utifrån ett tjänstemannauppdrag. Vi har funnits sedan 1998 och hette tidigare Beställarnätverket för politiker. Nuvarande handlingsprogram I vårt handlingsprogram för perioden 2003-2006 har vi beslutat att koncentrera våra insatser till sex olika utvecklingsområden under innevarande mandatperiod. Områdena är: Roller och ansvar Dialog och samverkan Hälso- och sjukvårdsprogram Prioritering Ersättningssystem Uppföljning Dessa drivs tillsammans med tjänstemannanätverket och har också utgjort basen i den samarbetsöverenskommelse som årligen träffas med Sveriges Kommuner och Landsting. Två viktiga temaseminarier I början av 2005 genomfördes två seminarier som kom att ha stor betydelse för nätverkets aktiviteter och diskussioner under året. Det första seminariet var en erfarenhetskonferens kring ledning och styrning som arrangerades av Sveriges Kommuner och Landsting den 17 februari 2005. Erfarenhetskonferensen baserades på projekt från kraftsamlingsområdet ledning och styrning som initierades av landstingsförbundets ledning 2001. Flera av dessa projekt kommer ursprungligen från projekt (-idéer) som tidigare drivits av nätverket. Projekten genomfördes i samverkan mellan förbundet och nätverken. Utvecklingsarbetet bedrevs lokalt i samverkan med flera olika landsting men där ett av landstingen var s k värdlandsting.
5 Vid konferensen avrapporterades fyra av dessa projekt: - Landstingens roller och ansvar samt dialogerna dem emellan, som Västmanland ansvarat för. Utvecklingsområde Roller och ansvar - Rollen som medborgarföreträdare utifrån ett behovs- och patientperspektiv som Örebro ansvarat för. Utvecklingsområde Roller och ansvar - Det politiska uppdraget till vården exemplet psykisk ohälsa, som Region Skåne ansvarat för. Utvecklingsområde Hälso- och sjukvårdprogram - Resursfördelning och ersättningsmodeller inom hälso- och sjukvård. Utvecklingsområde Ersättningssystem Under konferensen lyftes fram nätverkets betydelse för utvecklingen av hälso- och sjukvårdens ledning och styrning utifrån ett kunskapsperspektiv. Ledande politiker betonades också vikten av att nätverkets arbete samordnas med arbetet inom Sveriges kommuner och landsting. I konferensen deltog drygt 60 personer, förutom föreläsare, från i stort sett samtliga landsting. Efter konferensen konstaterade nätverket bland annat följande: - Aldrig tidigare har de frågor som nätverket drivit varit så tydligt på agendan som just nu. Flera av de nationella aktörerna, SoS, SKL, SBU, LFN och LV driver eller planerar aktiviteter och utvecklingsarbete inom områden som är viktiga för nätverkets fortsatta utveckling. Bland frågor som väcktes var: - Hur skall nätverket samverka, samspela och samarbeta med de nationella aktörerna? - Vad händer nu då? - Hur tar vi hand om resultatet av de olika projekten? Det andra seminariet, som genomfördes i Sigtuna den 16-17 mars, var en workshop om medborgardialog med huvudsyftet att diskutera medborgardialogens roll i ett politiskt lednings- och styrningsperspektiv. Workshopens genomfördes av nätverket tillsammans med hälso- och sjukvårdsberedningen och demokratiberedningen på Sveriges Kommuner och Landsting och riktades särskilt till ledande politiker i hela landet. Några av samordningsgruppens medlemmar deltog i seminariet. Seminariet finns dokumenterat i en minnesanteckning som finns på nätverkets hemsida. Dokumentationen har använts och spridits till flera andra intressenter. Exempel på frågor som diskuterades var begreppet dialog, varför har vi dialog och hur skall den kunskap som dialogen ger kunna bli en del av beslutsunderlaget i lednings- och styrningsprocessen. Ett annat syfte med workshopen var att identifiera viktiga frågeställningar som skulle ligga till grund för och bearbetas på 2006-års nätverkskonferens. Detta har resulterat i att i stort sett samtliga frågeställningar i arbetspassen på nätverkskonferensens första dag kan kopplas till Sigtuna-dagarna. Utvecklingsområde Roller och ansvar samt dialog och samverkan.
6 Dessa båda seminarier blev startskottet till en diskussion om ett nytt handlingsprogram som förts under i stort sett hela andra halvåret 2005. Andra seminarier av stor betydelse Under våren genomfördes även en gemensam utvecklingsdag med tjänstemannanätverket då läget i handlingsprogrammets olika utvecklingsområden avrapporterades samt ett seminarium på temat samverkan. Den gemensamma utvecklingsdagen hade mycket gemensamt med erfarenhetskonferensen den 17 februari men tog också upp Sveriges Kommuner och Landstings projekt Hälsa i bokslut indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvård och nätverkets samarbete med Socialstyrelsen att utveckla uppdragsbeskrivningar och avtal för en sjukdomsgrupp samt uppföljningsområdet. Seminariet med tema samverkan redovisade vilka olika former som samverkan kan ske på och vilka samverkansaktiviteter som finns idag. Exempel på samverkan mellan landsting och kommun i Robertsfors Hälsoförbund och mellan Försäkringskassan och presenterades och diskuterades. Dokumentation från seminariet som ägde rum den 27 maj finns på hemsidan. Under hösten fördjupas arbetet med såväl uppdragsbeskrivningar som uppföljning vid två seminarier i september och oktober. Arbetet med uppdragsbeskrivningar för en sjukdomsgrupp har sin grund i arbetet med hälso- och sjukvårdprogram, nätverkets tidiga arbete med uppdragsbeskrivningar och den vidareutveckling av uppdragsbeskrivningen som skett inom kraftsamlingsområdet med Region Skåne som värdlandsting Syftet med en uppdragsbeskrivning är att skapa ett politiskt styrinstrument som kan vara en brygga mellan hälso- och sjukvårdsprogram och avtal. Målsättningen är att de prioriteringar som görs på övergripande nivå ska uppfattas, omformas och bli vägledande för insatser i den dagliga verksamheten. Under hösten 2004 initierades ett utvecklingsarbete mellan nätverket och Socialstyrelsen som syftar till att integrera de nationella riktlinjer som tas fram inom olika sjukdomsgrupper i arbetet med att utveckla uppdragsbeskrivningarna som ett led i en mera kunskapsbaserad vård. Under året har tre projektgrupper under ledning av en projektledare arbetat med detta. Uppsala har ansvarat för astma/kol -, Stockholm för hjärtsjukvård och VGR för strokevård. Arbete har även pågått inom området cancersjukdomar även om det f n inte finns några riktlinjer klara inom det området. Projektet redovisades i början av september vid en gemensam utvecklingsdag tillsammans med tjänstemannanätverket. Nätverkets ordförande lyfte inledningsvis in de politiska förväntningarna på uppdragsbeskrivningarna som politiskt styrinstrument. Därefter presenterades och diskuterades arbetet från de olika grupperna.
7 Sammanfattningsvis konstaterades att tre bra uppdragsbeskrivningar tagits fram på mycket kort tid. Ett ambitiöst arbete med engagerade deltagare men med ganska olika resultat som på ett naturligt sätt kan förklaras av framförallt olika sätt att arbeta med styr- och ledningsfrågor i de olika landstingen. Arbetet med att jämka ihop de tre förslagen för att skapa ett generellt instrument som därefter kan anpassas efter lokala förhållanden pågår och beräknas vara klart under första delen av 2006. I projekt uppdragsbeskrivningar finns även en del som handlar om att utveckla själva avtalet och skapa en del gemensamma standards och strukturer. I de inventeringar som gjorts har konstaterats att det finns mycket generell information, strukturen är otydlig, kopplingen till uppdragen och prioriteringar är svag och därmed finns en stor förbättringspotential. Arbetet fortsätter med ambitionen att ta fram en generell struktur som kan användas av många och också med att ta fram texter som kan vara gemensamma. Uppföljningsområdet fördjupades även det under hösten. För närvarande jobbar tre olika grupper. Utgångspunkt för arbetet är den inventering av vilken uppföljning som görs i landstingen inom sex olika områden ur ett befolknings- och behovsperspektiv som genomfördes under 2004. Under 2005 har tyngdpunkten lagts på: befolkningens hälsoläge kvalitet konsumtion I ett första steg kommer förslag på indikatorer att tas fram inom vart och ett av dessa områden och i steg två kopplas detta ihop med befolknings-/behovs- och sjukdomsgrupper. Flertalet av medlemmarna är engagerade i alla tre grupperna. Region Skåne ansvarar för området befolkningens hälsoläge, Stockholm för kvalitetsområdet och Östergötland för konsumtion. Västra Götaland, som håller ihop helheten, har under hösten börjat bearbeta de uppgifter som efterfrågades i enkäten avseende befolkningens syn på hälso- och sjukvård och patienters och anhörigas synpunkter på hälso- och sjukvård. I samband med årsmötet i december genomfördes ett temaseminarium på temat Patientsäkerhet ur ett lednings- och styrningsperspektiv. Inbjuden föreläsare var Kaj Essinger. LÖF. Kaj Essinger jämförde sjukvårdens säkerhetsarbete med hur vägverket arbetar med trafiksäkerhet bland annat för att genom jämförelser med andra förbättra sig själv. Att minska antalet dödsfall i sjukvården och minska skador som är möjliga att undvika skulle spara många miljoner åt sjukvårdshuvudmannen. Kaj ifrågasatte de höga kostnaderna för sjukhusinfektioner. Seminariet dokumenteras i särskild ordning, som läggs ut på hemsidan Området prioritering togs upp på samordningsgruppens marsmöte. Särskild inbjuden var Per Carlsson från Prioriteringscentrum som inledde med att lyfta frågorna om politiska prioriteringar och legitimitet. Prioriteringscentrum har sedan diskussionerna kring prioriteringar var som hetast hösten 2003 genomfört ett antal projekt som kommer att förbättra kunskapen kring och förutsättningarna att hantera denna svåra fråga. Prioriteringar har alltid gjorts, kommer att behöva göras även i framtiden, den
8 stora frågan är vilket ansvar har politikerna och vilket ansvar har professionen. Svaret är inte givet, däremot står det klart att intressenterna är flera och förutom verktygen i form av rangordningslistor krävs nya former för dialog, inte minst med medborgarna, för ett framgångsrikt arbete. Prioriteringscentrum genomförde i september i samarbete med nätverket den tredje nationella prioriteringskonferensen i Göteborg. Nätverken fanns representerade i såväl seminarier, posters som bland de många deltagarna. Ett nytt handlingsprogram växer fram Efter de två seminarierna i början av 2005 påbörjades diskussionen om ett nytt handlingsprogram. Som tidigare framgått har de frågor som nätverket tidigare fokuserat på börjat bli en del av dagordning hos de etablerade nationella aktörerna inom sektorn. Medborgardialogen, företrädar- behovs-, uppdragsgivar- och uppföljningsfrågorna diskuteras på olika sätt även om kopplingen till befolkningsperspektivet och hur helheten kan beskrivas varierar mycket beroende på erfarenhetsmässiga, organisatoriska och kulturella skillnader. - Vilka utmaningar står hälso- och sjukvården inför, vad kan nätverket göra för att möta dessa och inom vilka områden bör i så fall nätverket koncentrera sina utvecklingsinsatser, vilken roll har nätverket och vilka är de andra aktörerna som nätverket i första hand bör utveckla samverkan/samarbetet med, vilka arbetsformer är mest effektiva, var några av de frågor som väcktes och diskuterades vid ett antal seminarier under hösten 2005. Ett förslag till nytt handlingsprogram innehållande de olika strategiska utvecklingsområdena börjar bli klart. De områden som utkristalliserats är: Medborgardialog och behov Uppdraget Uppföljning Ambitionen är att förstärka och tydliggöra nätverkets vision och uppdrag. Att antalet aktivitetsområden minskats från sex till tre innebär inte att vissa områden utgått utan dessa återfinns under någon av de tre huvudrubrikerna. Inriktningen i handlingsprogrammet är en fortsättning och ambition att vidareutveckla och implementera den kunskap som tidigare byggts upp. Även en separat aktivitetslista som fortlöpande kommer att dateras upp och revideras finns framtagen. Flertalet av nuvarande aktiviteter finns av naturliga skäl förtecknade i listan som innehåller uppgifter om syfte, målgrupp, aktivitetsansvariga och tidplan. Samverkanspartners är identifierade men hur samverkan ska ske och under vilka former är av avgörande betydelse för att omsätta den kunskap som skapas i praktisk handling. Det senare har tyvärr som så många gånger förr visat sig vara något av det svåraste som finns. En erfarenhet som delas med många andra. Även nätverkets arbetsformer återstår att diskutera.
9 Nätverkskonferensen 2006 Planeringen inför nätverkskonferensen 2006, tidigare beställarstämman, påbörjades under förra året och har pågått under hela 2005. Arrangemanget har under 2000-talet vuxit kraftigt och lockar numera ledande politiker och tjänstemän från organisationer och företag inom hälso-, sjukvård- och omsorgssektorn i hela landet. Konferenserna äger numera rum vartannat år och 2006 är det Östergötlands tur att ansvara för värdskapet. Konferensen i Linköping blir den 7:e i ordningen och huvudtemat blir Från folkvilja till praktisk verklighet. Programmet första dagen handlar om demokrati, den politiska rollen och medborgardialog/inflytande. Dag två har fokus på hur ledning och styrning kan utvecklas och vilka verktyg och instrument som behöver utvecklas. Mycket av underlaget till dag ett kommer från nätverkets arbete med utvecklingsområdena roller och ansvar och dialog och samverkan. Underlaget till dag två hämtas från nätverkets övriga utvecklingsområden (verktygslådan) Organisation Det informella arbetssättet är grunden för nätverkets arbete. Nätverket är öppet för de landsting/regioner som vill utveckla behovs- och uppdragsgivarperspektivet och det demokratiska arbetet. Verksamheten finansieras av medlemmarna som också styr den formella organisationen, samordningsgruppen och arbetsutskottet Under året har nätverket haft 15 medlemmar, landsting, och ytterligare ett landsting, Norrbottens läns landsting, har ansökt och beviljats medlemskap fr o m 2006 Samordningsgruppen I samordningsgruppen ingår en eller flera valda representanter från deltagande landsting/regioner. Ordförande i samordningsgrupp/arbetsutskott och ledamöter i nätverkets arbetsutskott utses av medlemmarna i samordningsgruppen. Samordningsgruppen har under 2005 träffats sex gånger 10 mars 26 maj 2 september 13 oktober 24 november 15 december Samtliga möten har ägt rum i Stockholm med undantag av maj mötet som var på Ulvhälls Herrgård i Strängnäs och som var ett tvådagars möte med temaseminarium om samverkan den 27 maj
10 Samordningsgruppens uppgift är att hålla samman aktiviteterna i nätverket. Exempel på frågor som behandlas är inriktning och uppdraget för de olika aktivitetsområdena, utbildningar, kurser och seminarier, nätverkets ekonomi, samverkan med andra aktörer mm. Ordföranden och koordinatorn fick i maj uppdrag att diskutera det fortsatta samarbetet mellan nätverket och i första hand Hälso- och sjukvårdsberedningen på Sveriges kommuner och landsting. Den 21 juni diskuterades detta med Paul Håkansson, bland annat diskuterades vikten av fortsatt erfarenhetsutbyte och utbildningar/kurser. Nätverket bör se till att det finns en beredskap att fr o m 2007 erbjuda kurser med "utvecklade" program på bredden, med spridning och genomförande lokalt eller nationellt. Ordföranden och koordinatorn deltog i/var inbjudna till Demokratinätverkets nationella konferens i Luleå den 22/23 augusti. Syftet var bland annat att diskutera samverkan mellan de bägge nätverken och vilken nytta vi kan ha av varandra. Vi kom överens om att som första åtgärd bjuda in varandra till lämpliga aktiviteter som respektive nätverk arrangerar. Anne Bylund har dessutom bjudit in personer på tjänstemannasidan som jobbar med dessa frågor i landstingen till en gemensam träff i början av december. Nyttan av att delta i nätverket och dess olika aktiviteter har diskuterats i samband med diskussionerna kring det nya handlingsprogrammet. En minienkät lyfte fram omvärldsfrågor och utbildningar. Behovsanalys, medborgardialog och uppföljning värderades också högt liksom erfarenhetsutbytet och det stöd som detta ger i arbetet på hemmaplan. Fortsatt uppmärksamhet behöver ägnas åt vilka insatser som behövs för att få medlemmarna mer aktiva och delta i nätverkets aktiviteter. En särskild handlingsplan bör övervägas. Arbetsutskottet Arbetsutskottets uppgift är att förbereda samordningsgruppens möten och att vara aktiva i genomförandet av nätverkets aktiviteter och intentioner enligt handlingsprogrammet. I arbetsutskottet har under året ingått: Anna-Lena Sörenson, ordförande Ulla-Britt Andersson, Kerstin Falkland, Harriet Hedlund, Lars-Joakim Lundquist, Jan-Åke Simonsson Östergötland Region Skåne Västmanland Västerbotten Stockholm Västra Götaland Anna-Lena Sörenson är även ordförande i samordningsgruppen. En plats i AU har varit vakant under året. Arbetsutskottet har under 2005 haft fyra möten. 24 februari 10 maj telefonmöte 29 september telefonmöte 24 november gemensamt med Nätverket Uppdrag Hälsas AU
11 Tillsammans med Nätverket Uppdrag Hälsa finns en koordinatorsfunktion för den löpande hanteringen, samordningen, planeringen inkl. ekonomifrågorna. Linköping 2005-12-31 Nätverket Hälsa och Demokrati Anna-Lena Sörenson Ordförande
12 Ledamöter i samordningsgruppen Anna-Lena Sörenson,, Ordförande Marie Morell, Harriet Hedlund, Västerbottens läns landsting Kjell-Åke Nilsson, Robertsfors Hälsoförbund Ann Lidman, Landstinget i Gävleborg Kerstin Falkland, Landstinget i Västmanland Håkan Collin, Landstinget i Västmanland Håkan Bergman, Örebro läns landsting Jan-Åke Simonsson, Västra götalandsregionen Lars-Åke Karlsson, Västra götalandsregionen Ulrik Hammar, Västra götalandsregionen Egon Frid, Västra götalandsregionen Ingela Eriksson (ers), Västra götalandsregionen Alva Hjärth (ers), Västra götalandsregionen Agneta Jansson (ers), Västra götalandsregionen Birgit Karlsson (ers), Västra götalandsregionen Lars-Joakim Lundquist, Stockholms läns landsting Cecilia Carpelan, Stockholms läns landsting Marie-Louise Sellin, Stockholms läns landsting Saime Bilici, Stockholms läns landsting Johan Edstav, Landstinget i Uppsala Raija Hynninen, Landstinget i Uppsala Ulla-Britt Andersson, Region Skåne Gertrud Ekman, Region Skåne Eva Söderberg, Landstinget i Västernorrland Lennart Johansson, (ers) Landstinget i Västernorrland