Protokoll Samordningsgruppens sammanträde Dalarnas Hus, Vasagatan 46, Stockholm 10 mars 2005

Transkript

1 Protokoll Samordningsgruppens sammanträde Dalarnas Hus, Vasagatan 46, Stockholm 10 mars Mötets öppnande Anna-Lena Sörenson hälsade de närvarande välkomna till dagens möte och förklarade mötet öppnat. 2 Val av justerare Lars Åke Carlsson valdes att jämte ordföranden justera dagens protokoll. 3 Föregående mötes protokoll Föregående mötes protokoll från årsmötet den 16 december 2004 godkändes. 4 Val till arbetsutskottet Vid årsmötet i december uppdrogs åt valberedningen att återkomma med förslag på en representant till arbetsutskottet. Valberedningen föreslog som ny ledamot i arbetsutskottet Sverker Ågren, kd, Landstinget Västernorrland. För tillfället var dock inte alla formalia klara i landstinget. Ordförande föreslog att samordningsgruppen beslutar att utse Sverker Ågren, kd, Västernorrlands läns landsting till ny ledamot i NDH:s arbetsutskott, under förutsättning att även Landstinget Västernorrland godkänner förslaget. 5 Samarbetet med SKL och nätverket Paul Håkansson, ordf. i hälso- och sjukvårdsberedningen på SKL hade bjudits in till dagens möte för att reflektera över samarbetet mellan NHD och SKL med fokus på demokratisk styrning av hälso- och sjukvården. Paul H. inledde med en kort summering av vad som hänt det senaste året, vad som tog i anspråk mycket tid i form av att företräda landstingen i diskussioner, möte och förhandlingar med staten och andra centrala aktörer. Konstaterade vidare att de två beredningarna inom SKL som ansvarar för vård och omsorg, Hälso- och sjukvårdsberedningen respektive Sociala beredningen påbörjat integreringsprocessen bland annat genom att ett ärende numera enbart bereds i en av beredningarna. Postadress Besöksadress Telefon Fax Nätverken Box LINKÖPING S:t Larsgatan 41, 3tr. 013/ / E-post Monica.Qvarfordth@lio.se

2 2 Därefter övergick Paul H till att reflektera över uppdraget att företräda medlemmarna och arenor för gemensamma behov, som - gemensam utveckling - erfarenhetsutbyte - kompetensutveckling Noterades också de skillnader i hur de bägge förbunden tidigare förhållit sig till medlemmarna vad avser stöd, service och konsultativa insatser där mycket av dessa insatser skett via konsultbolag gentemot den primärkommunala sektorn. Till viss del förklaras detta av skillnader i storlek där den största kommunen är 100 ggr större än den minsta medan motsvarande faktor på landstingssidan är 10. Arenor för möten och erfarenhetsutbyte mellan politiker respektive tjänstemän finns idag på LS-ordf. nivå och inom ett antal fackområden på tjänstemannasidan. Att etablera ett motsvarande forum för ledande politiker inom hälso- och sjukvård lyftes fram som en idé för nätverket att ta med i de fortsatta diskussionerna. Generellt betonades behovet av att etablera nätverk med fokus på förändrings- och utvecklingsarbete där SKL: s framtida uppgift snarare måste vara som arrangör och samordnare av nätverken än att vara experter av olika slag. Från medlemmarna finns ett starkt stöd för att SKL inte ska ha någon beslutanderätt eller rätt att förhandla för medlemmarnas räkning, något som på senare tid upplevts från framförallt företrädare på landstingssidan. Bland aktiviteter för erfarenhetsutbyte och utvecklingsarbete nämndes seminarier, workshops och nationella konferenser, i likhet med nätverkskonferensen, med ledningsnivån och strategiska personer som målgrupp. Motsvarande aktiviteter mot olika professionella grupper är inte en uppgift för SKL. Paul H vill se svensk vård och omsorg som ett offentligt varumärke som i framtiden rymmer två politikområden: - hälso- och sjukvård - socialpolitik I den avslutande diskussionen lyftes frågor rörande folkhälsa, integration och demokrati och vikten av att dessa inte får karaktären av balkongbygge utan integreras i ledning och styrning av verksamheterna på ett naturligt sätt. Nätverkets utveckling av olika verktyg för detta, liksom de utbildningsprogram som finns är viktiga att fortsätta att driva samtidigt som formen för att driva ett antal av framtidsfrågorna är i form av nätverk. Vad skall nätverket göra och vad är nätverkets roll i framtiden måste bli föremål för fortsatta diskussioner. Konstaterades också att enskilda medlemmars förutsättningar och behov varierar kraftigt beroende på dess storlek. Postadress Besöksadress Telefon Fax Nätverken Box LINKÖPING S:t Larsgatan 41, 3tr. 013/ / E-post Monica.Qvarfordth@lio.se

3 3 6 Politiska prioriteringar och legitimitet Per Carlsson, professor och föreståndare på Prioriteringscentrum var inbjuden till samordningsgruppen för att reflektera över frågan kring politiska prioriteringar och legitimitet. Per C inledde med att teckna en del av bakgrunden till och det nödvändiga i att prioritera, som alla är överens om, men där meningarna om vem som gör vad/ansvarar för vad går isär. Att detta är ett svårt politiskt ämne är uppenbart. Många är argumenten emot och ofta hör man argumentet att först effektivisera sedan prioritera, en turordning som inte är realistisk utan det handlar om ett både och, samtidigt som de allra flesta instämmer/inser att prioriteringar alltid gjorts. Även om det inte råder consensus om vem som har ansvaret för detta. Gapet mellan behov och resurser har alltid funnits och utmaningarna är många. Vi har idag skillnader som inte kan anses tillfredställande, vi har nya behov och ny teknik som kommer, ett ökat antal äldre, nya sjukdomar och en befolkning med allt större krav på hälsa och välfärd. Per gick igenom några exempel inom läkemedelsområdet där genombrott av något slag är nära förestående och som kommer att innebära väsentligt förbättrad livskvalitet för stora grupper. För en del är kostnaden per behandlad patient hanterbar men antalet patienter mycket stort, ibland är förhållandet det motsatta. Han exemplifierade även den mycket omfattande utvecklingen av nya metoder som skett inom hjärtsjukvården och gick därefter över till att diskutera sjukvård utifrån offentlig contra privat konsumtion och därmed också kravet på att tydliggöra vad som ska ske i offentlig contra privat sektor. Politikerna måste definiera gränsytan och det är viktigt att diskutera hur detta kan göras på ett rättvisst sätt och vem som skall vara domare. Prioriteringsutredningens etiska grundplatta genomsyrar idag inte medvetandet bland de anställda i hälso- och sjukvården och i de fall så sker tolkas och omsätts detta olika.. Det enda område där det tycks finnas en uppslutning i prioriteringsfrågan är när det gäller prioriteringar inom läkemedelsområdet. Liknande erfarenheter som i Sverige finns internationellt men likväl existerar fortfarande en vilja och ambition att utveckla formerna för öppna prioriteringar. Per ställde frågan; Vilka prioriteringar skall politikerna göra? Och konstaterade samtidigt att de flesta anser att det är OK att politikerna prioriterar mellan sektorer och att man bevakar svaga grupper men inte lika tydligt då det gäller att definiera gränsen för det offentliga åtagandet och politikerna ska definitivt inte besluta om detaljer. Vi ska också komma ihåg att idag sköts 95 % av alla prioriteringar på ett bra sätt av hälso- och sjukvårdens personal Postadress Besöksadress Telefon Fax Nätverken Box LINKÖPING S:t Larsgatan 41, 3tr. 013/ / E-post Monica.Qvarfordth@lio.se

4 4 Utifrån ovanstående resonemang blev nästa fråga följaktligen; Hur skapa legitimitet för prioriteringar inom hälso- och sjukvården? Generellt konstaterades att en handling eller en maktposition är legitim om folk i gemen betraktar den som rätt och riktig. I den fortsatta presentationen gjordes en åtskillnad mellan extern legitimitet (förtroendet utanför org.) och intern legitimitet (förtroendet i den egna org.). För att skapa extern legitimitet formulerades fyra viktiga områden att jobba vidare med: - offentlighet - relevans - överklagande/omprövning - genomförande Den interna legitimiteten handlar mycket om att skapa verktyg och gemensamma definitioner och begrepp inte minst vad avser att tydliggöra syftet, strukturen och innehållet i ex vis en prioriteringslista. Per gick igenom syftet och innehållet i en prioriteringslista och avslutade med att presentera ett antal områden där aktiva insatser måste till för att förbättra den interna respektive externa legitimiteten i tidsperspektivet fram till år Ordföranden tackade Paul H och Per C för intressanta och spännande föredragningar som kommer att vara viktiga utgångspunkter för nätverkets framtid arbete. Paul H: s och Per C: s OH-bilder återfinns som bilaga. Även övriga närvarande konstaterade betydelsen av de frågor som drivs av nätverket samtidigt som närvaron vid olika möten skulle kunna vara betydligt bättre. Vad detta beror på kommer att följas upp i en snabbenkät i någon form, både gentemot de som deltar aktivt (varför kommer man?) och de som inte deltar aktivt (varför kommer man inte?). 7 Verksamhetsberättelse NUH 2004 och budget 2005 Vid årsmötet i december behandlades nätverkets verksamhetsberättelse för Till dagens möte hade tjänstemannanätverkets verksamhetsberättelse skickats ut för kännedom. Eftersom de bägge nätverken har ett gemensamt handlingsprogram är flera avsnitt, om inte identiska så i varje fall nästintill, desamma som i politikernätverkets verksamhetsberättelse. Detta är naturligt mot bakgrund av att utvecklingsområdena är gemensamma medan respektive nätverks arbete inom områdena skiljer sig åt. Postadress Besöksadress Telefon Fax Nätverken Box LINKÖPING S:t Larsgatan 41, 3tr. 013/ / E-post Monica.Qvarfordth@lio.se

5 5 Det som avviker är att den samlade ekonomiska redovisningen och förvaltningen hanteras inom NUH. I bokslutet redovisas ett överskott på 412 tkr som kommer att föras över till Överskottet är av temporär karaktär och förklaras av att aktivitetsområdena under året inte behövt ta i anspråk alla medel som avsatts, vakanser inom koordinatorsfunktionen under hösten och finansiering av nätverksstödjet från överskott från stämman Budgeten för 2005 bifogades verksamhetsberättelsen. Till handlingsprogrammet har avsatts, utan fördelning på olika områden, 500 tkr och till basverksamheten tkr. 8 Koordinatorsfunktionen Överenskommelsen mellan nätverket och Landstinget i Östergötland om koordinatorsfunktionen upphör 30 mars i år. Rekryteringsprocessen har påbörjats och intresserade kan anmäla intresse till ordförande i tjänstemannanätverket. Parallellt med detta pågår även i tjänstemannanätverket en dískusion om nätverket, dess roll och uppgifter i framtiden, se protokoll från samordningsgruppens möte den 18 februari Frågor som naturligtvis har stor betydelse för rekryteringen av ny koordinator. Sannolikt behövs någon form av temporär lösning. I avvaktan på det kvarstår t v nuvarande koordinator. Då det gäller stödet till politikernätverket kommer detta enligt beslut i arbetsutskottet under året att handhas av nuvarande koordinator. Omfattningen på uppdraget beräknas till 20 %. 9 Kursverksamheten Ett informationsblad innehållande en presentation av vårens kurser i nätverkets regi gicks igenom. Motsvarande information finns på hemsidan under rubriken utbildning. Förutom att informationen om kurserna blir både bättre och mer tillgänglig är ambitionen att tidigt kunna informera om och ta in anmälningar till de olika aktiviteterna och därmed också få ett ökat deltagande. Hur vi sprider informationen togs upp som en särskild fråga. Förutom via hemsidan och e-post till flera hundra tidigare kursdeltagare har ett antal informationsblad tryckts och skickats i särskild ordning till presumtiva kursdeltagare. Även samordningsgruppen för tjänstemän fick informationen vid senaste mötet med uppdrag att sprida denna bland sina medarbetare. Samma uppmaning riktades till deltagarna i dagens möte. Postadress Besöksadress Telefon Fax Nätverken Box LINKÖPING S:t Larsgatan 41, 3tr. 013/ / E-post Monica.Qvarfordth@lio.se

6 6 10 Nätverkskonferensen Informerades om läget i planeringen av nästa års stämma som numera bytt namn till Nätverkskonferensen. Vid senaste styrgruppssammanträdet diskuterades ramprogrammet och även om det definitiva programmet kommer att behöva justeras är tema och innehåll i introduktionsavsnitt och seminarier i stort sett klara. Baksida på ett tänkt vykort med den ännu inte definitiva texten delades ut. Konferensen huvudtema är denna gång Från folkvilja till praktisk verklighet Hälso- och sjukvård och omsorg i ett medborgarperspektiv med tre olika block Det första blocket har fokus på demokratisk styrning, medborgardialog och olika aktörer, deras roller och ansvar. Det andra tar upp frågor varför det är så svårt att få till stånd samverkan utifrån den enskildes behov och det tredje kunskapsutveckling och prioriteringar. Anna-Lena Sörensson är ordf. i styrgruppen som i övrigt har representation från bägge nätverken och SKL. Projektledare är Gunilla Nyrén, Landstinget i Östergötland. Nätverkskonferensen finns annonserad på hemsidan där även information från projektet fortlöpande läggs ut. 11 Aktivitetsområdena Uppdragsbeskrivningar och Uppföljning Koordinatorn rapporterade om läget i de två projekten. Aktiviteten att tillsammans med SoS och baserat på det arbete som gjorts i Region Skåne tas fram en basmodell för en uppdragsbeskrivning för en sjukdomsgrupp har under den senaste tiden sökt personer som är beredda och intresserade att ta på sig uppdraget. De tre områdena det handlar om, Stroke, Hjärt/Kärl och Astma/Kol, är visserligen inte fullt ut bemannade ännu men ett första introduktionsmöte kommer att äga rum på måndag den 14 mars. Anna- Lena kommer att delta vid detta första möte och prata på temat: Vad betyder uppdragsbeskrivningen för mig som politiker och det kan väl inte nog understrykas att mot bakgrund av den diskussion som tidigare varit är den typ av uppdragsbeskrivningar ett av, kanske det viktigaste, verktygen i utvecklingen av en demokratiskt styrd Hälso- och sjukvård utifrån ett befolknings- och behovsperspektiv. En del av det som krävs i form av underlag för att formulera det politiska uppdraget så att fokus förändras från ett resurs- och produktionsperspektiv till ett behovs- och resultatperspektiv finns beskrivet i Skåneprojektet men behöver sannolikt utvecklas ytterligare. Utvecklingen av uppdragsbeskrivningar för olika sjukdomsgrupper är av strategisk betydelse men befinner sig fortfarande som styrdokument i sin linda på de allra flesta håll och mycket återstår för att de som både ger och får uppdraget skall kunna hantera frågan på bästa sätt. Postadress Besöksadress Telefon Fax Nätverken Box LINKÖPING S:t Larsgatan 41, 3tr. 013/ / E-post Monica.Qvarfordth@lio.se

7 7 Att styra på distans, att styra med kunskap, att formulera mål och prioriteringar är bara en del av det som måste klaras av. Det politiska uppdraget, politikern som mottagare av nationella kunskapsunderlag, politikern som formulerar målen och den som ger uppdraget kommer att innebära att många svåra frågor skall hanteras med stora påfrestningar som följd. Nätverket måste därför ta en aktiv del i det arbete som handlar om att tillsammans med SoS utveckla uppdragsbeskrivningar med integrerade kunskapsunderlag. Den gemensamma utvecklingsdagen den 2 september planeras att vara det tillfälle då en politisk bedömning görs av det material som kommit fram och en diskussion om hur vi går vidare. Projektplanen kan rekvireras från Susanna Lagersten, Stockholm Aktivitetsområdet uppföljning håller på att bilda tre arbetsgrupper, var och en med ett specifikt område som skall belysas. De tre områden som mejslades ut efter en träff under hösten då det mycket omfattande materialet från förra årets inventering om vilka uppföljningar som görs ur ett befolknings- och behovsperspektiv är: kvalité konsumtion befolkningens hälsoläge ansv. Stockholm ansv. Östergötland ansv. Region Skåne Arbetsgrupperna håller nu på att bemannas och samtliga medlemmar i nätverket har inbjudits att delta i olika grupper, en eller flera. Att även bryta uppföljningen utifrån ett behovs- och sjukdomsgruppsperspektiv inom de olika områdena ovan, dvs. hälsoläget, konsumtion eller kvalitet för den del av befolkningen som drabbats av en vis sjukdom hade varit önskvärt. Detta kommer att startas upp i ett senare skede. Plan för årets arbete kan rekvireras från Lars Palo, VGR. Grupperna kommer att avrapportera sitt arbete under hösten. 12 Kalendariet Ett uppdaterat kalendarium var utsänt för kännedom. Anna-Lena Sörenson Ordf. (punkt 1-6) Håkan Collin Ordf (punkt 7-12)) Lars Åke Carlsson justerare Anders Eklund Koordinator/sekr Postadress Besöksadress Telefon Fax Nätverken Box LINKÖPING S:t Larsgatan 41, 3tr. 013/ / E-post Monica.Qvarfordth@lio.se

8 8 Närvarande vid samordningsgruppens möte Anna-Lena Sörenson, punkt 1-6 Saime Bilici Lars Åke Carlsson Cecilia Carpelan Håkan Collin Kerstin Falkland punkt 1-6 Ulrik Hammar Jan-Åke Simonsson Övriga: Per Carlsson Paul Håkansson Anders Eklund Postadress Besöksadress Telefon Fax Nätverken Box LINKÖPING S:t Larsgatan 41, 3tr. 013/ / E-post

9 Sveriges kommuner och landsting Företräda medlemmarna Arena för medlemmarnas gemensamma behov Gemensam utveckling Erfarenhetsutbyten Kompetensutveckling Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

10 Arenor För politiken För tjänstemannaledningarna.. Men inte för professioner Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

11 Arenornas former Permanenta ledningskonferenser Fokuserade nätverk för förändrings- och utvecklingsarbete Arbetsgrupper SKL arrangör och värd men bygger på kompetensen hos medlemmarna Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

12 Arenornas aktiviteter Seminarier enskilda eller i serie Workshops Nationella konferenser Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

13 Kompetensutveckling för politiker Ledningsnivå Kvalificerade Medverkan handledareutbildning för regionala och lokala utbildningar Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

14 Vård och omsorg ett gemensamt område, men väldigt brett Svensk hälso- och sjukvård ett offentligt varumärke Hälso- och sjukvård ett politikområde Socialpolitik ett politikområde Politiska nätverk efter behov, en hel del gemensamma Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

15 Professor, föreståndare PrioriteringsCentrum, Linköping Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

16 Det kommer alltid finnas ett gap mellan efterfrågan och tillgången på vård Det är inte alls säkert att detta gap är större i dag än tidigare Däremot finns det en del som talar för att viss typ av vård tränger undan annan vård

17 Utjämna dagens skillnader Ökade medicinska möjligheter Åldrande befolkning Nya sjukdomar Ökade krav på hälsa och välfärd i befolkningen PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

18 Blodtrycket bör sänkas ytterligare hos många som behandlas för ett högt tryck. Nya mycket dyra läkemedel för behandling av psoriasis patienter SBU rapport om högt blodtryck

19

20 Kateterburen ablationsbehandling vid förmaksflimmer Peptider vid diagnostik av hjärtsvikt Läkemedelsavgivande stentar i kranskärlen Pacemaker för synkronisering hjärtkamrarnas rytm Implanterbar defibrillator Endoskopisk transtorakal sympatektomi vid kärlkramp Mazeoperation vid förmaksflimmer Fysisk träning vid hjärtsvikt Hjärtpump vid hjärtsvikt Reopro vid kranskärlsjukdom Plavix-Trombocythämmande läkemedel Källa: SBU Alert PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

21 C:a Prislista 2004 för fettsugning och bukplastik Mage Bukplastik - liten kr Bukplastik - stor kr Armar Pris Gäddhäng kr Fettsugning Pris Buk/Midja/Rygg kr Mage/Höft/Rygg kr Venusberg kr Mage kr Ridbyxlår kr Insidor lår - delar eller hela kr Knän kr Höftkammar kr Vader kr Haka kr Lårplastik, övre (ljumske) + fettsugning kr Läppförstoring med fett kr Övrigt Pris Blygläppsförminskning kr Stussförstoring kr Stusslyft kr Fetma som sjukdom och marknad

22 "Äldre och funktionshindrade skall ges en möjlighet att behålla sin livskvalité genom att erbjudas individuell omsorg, service, trygghet och en miljö med stöd och stimulans personer är idag över 80 år. Om 25 år beräknas de vara

23 Så länge som inte alla behov och önskemål i ett samhälle inte är tillfredställda tvingas vi att välja hur offentliga liksom privata resurser ska användas på bästa sätt. Hur kan det göras på ett rättvist sätt? Vem ska vara domare? PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

24 Aristoteles införde begreppen horisontell och vertikal rättvisa Horisontell rättvisa: Lika skall behandlas lika. Vertikal rättvisa: Olika skall behandlas olika. PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

25 En etisk plattform Människovärdesprincipen Behovs- och solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen (Prop.1996/97:60) PrioriteringsCentrum - Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.

26 Hur ska en ökad rättvisa åstadkommas i praktiken? Hur öppna kan besluten vara? Vilken typ av beslutsunderlag behövs? Vem skall fatta den här typen av beslut? Hur ska politiker och vårdpersonal engageras? Hur kan allmänheten involveras? Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

27 Prioriteringar och ransonering av hälso-och sjukvårdsinsatser har alltid funnits Medicinska prioriteringar görs på akutmottagningar Vid planering av operationer Politiska prioriteringar vid fördelning av resurser mellan olika sjukdomsgrupper Vid fördelning av resurser till olika samhällssektorer.

28 Öppna prioriteringar syftar till att säkra angelägen vård och sätta gränser för den offentliga vården på ett rättvist sätt Äldres behov av vård och omsorg Patienter med låg autonomi Dokumenterat effektiva åtgärder Förebyggande insatser

29 ommer inte alla rsök att sätta ränser enbart att ppfattas som ett ystemskifte, ett slag ot de svagaste, förande av ttestupa eller ett teg mot ett nytt attig-sverige? eller. Ett politiskt dilemma kan det ske på ett sätt som uppfattas rättvist och accepteras av flertalet?

30 Erfarenheterna hittills förskräcker (en del) Landstinget i Östergötlands första försök att prioritera mer öppet har gett många politiker kalla fötter. Vi vill arbeta med prioriteringar men inte som i Östergötland Oroliga patienter som får information via massmedia har hört av sig Men läkare, myndigheter liksom handikapprörelsen applåderar Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

31 Internationella erfarenheter som i Sverige dvs försök att genomföra öppna politiska prioriteringar har kritiserats och/eller kört fast Det gäller t ex i USA (Oregon) Nya Zeeland, Nederländerna och Norge Undantag är läkemedelsområdet Men ambitionen att utveckla former för öppna prioriteringar finns trots allt kvar.. Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

32

33 Vi ska inte fatta beslut om detaljer Fördelning mellan sektorer OK Definiera gränsen för offentlig sektor OK? Bevaka svaga grupper (befolkningsperspektivet) OK Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

34 Gränsen för abort? Homosexuellas rätt till IVF? Skönhetsbehandling respektive sjukvård? Vad är orimligt att betala för hälsovinst (100 mkr för bättre hörsel)? Prostatacancer screening? Hälsofrämjande insatser (rökförbud?) Ganska många men hur bör det gå till? Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

35 Institutionen Proceduren Resultatet En handling eller en maktposition är legitim om folk i gemen betraktar den som rätt och rimlig.... Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

36 Handlar om förtroende för prioriteringar i sjukvårdens egen organisation. En första förutsättning för att besluten ska vinna allmänt stöd är att vårdpersonalen uppfattar arbetet och resultatet som rimligt och korrekt Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

37 Process för att allmänheten ska känna förtroende för de prioriteringar som ofrånkomligen görs i sjukvården Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

38 Deras utgångspunkt är att vi inom en överskådlig framtid inte kan förvänta oss att uppnå en enighet om ett antal abstrakta principer som ska styra prioriteringar. In the absence of consensus on principles, a fair process allows us to agree on what is legitimate and fair. Norman Daniels, editorial BMJ 2000:321 Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

39 Vad menas med rättvisa och legitima procedurer? Daniels 2000 Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

40 Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

41 människor med känsla för rättvisa (fair minded people) Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

42 Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

43 Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

44 Vad pågår för att bygga upp system och processer för öppna systematiska prioriteringar i Sverige? Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

45 Socialstyrelsen Landsting och kommuner Svenska Läkaresällskapet, Vårdförbundet, SSR, LSR, FSA PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

46 Centrala begrepp - en källa till missförstånd Ransonering Prioritering Rangordning Fördelning Besparingar Öppen prioritering Vertikal prioritering Välja bort Programarbete Listor Etiska principer Horisontell prioritering Prioriteringsobjekt Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

47 Samarbete och gemensam utveckling av begrepp och metoder Vertikal prioritering Producentansvar Prevention Diagnostik/ Screening Behandling Rehabilitering PSYKISK OHÄLSA HJÄRTSJUKDOMAR ANDNINGS- ORGANENS SJUKDOMAR H o r i s o n t e l l p r i o r i t e r i n g Politiskt ansvar

48 Kommunikationsmedel mellan personer, yrkesgrupper, sektorer mfl. Styrinstrument för att påverka beslut bättre följa vedertagna principer (rättvisa och effektivitet). Bidrar till systematik vilken är grunden för ökad öppenhet. Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

49 Detaljerad och heltäckande (jättekataloger) Allmän och heltäckande (allt finns med men hanterligt) Allmän och partiell (äldre, barn, cancer) Detaljerad och partiell (skarpa exempel) Vad är egentligen syftet med listan? Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg

50 Rangordningslista Prioriterings- Tillståndets Effekt Kostnad per Evidens Rangordobjekt svårighets- av hälsovinst ning grad åtgärd Hälso- Hög Stor Hög Stark tillstånd Måttlig Måttlig Måttlig Viss Låg Liten Låg Svag åtgärd

51 Människovärdesprincipen Behovs och solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen Sjukdomens svårighetsgrad Patientnytta (effekt av åtgärd) Kostnadseffektivitet E *Aktuellt sjukdomstillstånd - symtom - funktionsförmåga - livskvalitet *Risk för - förtida död - permanent sjukdom/skada - försämrad livskvalitet *Nedsatt autonomi skall bevakas *Effekt på aktuellt sjukdomstillstånd - symtom - funktionsförmåga - livskvalitet *Effekt på risk - förtida död - permanent sjukdom/skada - försämrad livskvalitet *Risk för biverkningar och allvarliga komplikationer av åtgärden *Direkta kostnader - medicinska åtgärder - ej medicinska åtgärder *Indirekta kostnader - produktionsbortfall - andra tidskostnader (patient, anhörig m. fl.) I förhållande till. Patientnytta (effekt av åtgärd) V I D E N S

52 En gemensam arbetsmodell för vertikala prioriteringar är en viktig komponent för att uppnå intern legitimitet

53 Förbättrad intern legitimitet Revidera riksdagens etiska plattform(skrota prioriteringsgrupperna) Få igång försök med vårdyrkesvisa öppna prioriteringar Fullfölj arbetet med specialitetsvisa/sjukdomsspecifika prioriteringar (t ex primärvården) Begränsade försök inom kommunal vård Knyta ihop EBM, kvalitetsarbete med prioriteringar

54 Förbättrad extern legitimitet Utveckla underlagen och motiveringarna för öppna politiska prioriteringar i landsting och kommuner inklusive att välja bort Utveckla en politik för vård som väljs bort från det offentliga åtagandet Pröva olika sätt att involvera patientorganisationer mfl i besluten Utveckla strategier för att samspela med massmedia

55 Ett prioriteringstänkande i hälso-och jukvården är en ständigt pågående process är det hela tiden måste finnas en beredskap tt ompröva, finna nya vägar och former för rbetet

56