MITT I NATUREN. Lärarhandledning

Relevanta dokument
MITT I NATUREN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i naturen i Universeums utställning Vattnets väg på plan 4.

DJUR OCH VÄXTER I SVERIGE. Lärarhandledning

UNDER YTAN. Lärarhandledning

UNDER YTAN. Lärarhandledning

MITT I REGNSKOGEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog.

HITTA NEMO. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Hitta Nemo i Universeums utställning Akvariehallen på plan 4.

MITT I REGN- SKOGEN. Lärarhandledning

DJUR OCH VÄXTER I AMAZONAS. Lärarhandledning

Päls med många funktioner

MITT I REGN- SKOGEN. Lärarhandledning

DJUR OCH VÄXTER I AMAZONAS. Lärarhandledning

RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN

Minifakta om djurungar vid vatten

DÄGGDJUR. Utter. Utter

MÄT OCH MÅTTA. Lärarhandledning

Lärarhandledning: Bävern Djurrikets byggmästare. Författad av Jenny Karlsson

Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Berit Härd

DJUR I HAVET. Lärarhandledning

MÄT OCH MÅTTA. Lärarhandledning

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

DEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN.

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på)

SKOGSLEKAR I TYRESTA

På besök i rovdjurens land

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN. Lärarhandledning

Biologi Livets utveckling

Övningen är hämtad från där du själv kan bidra med övningar och inspireras av andra utomhuspedagoger.

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Så gör djur - tre avsnitt

Vad ska ni kunna om djur?

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

NATURHISTORISKA MUSEET FRÅGOR TILL UTSTÄLLNINGEN FINLANDS NATUR ÅRSKURSERNA 5-6

Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik

SMÅKRYP. För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

Boken om NO 1-3. Elevens första grundbok i biologi, fysik och kemi. Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om NO 1 3.

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen.

BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL

Ett av barnen hittade en grov gren på marken som han knäckte av. Grenen visade sig vara blå inuti.

Minifakta om igelkottar

Välkommen till NATURSKOLAN! Klassbesök vårterminen 2016

SBR Lotta Fabricius Preben Kristiansen

Katten Bus. B Mus C Bus A B C A B C. A i en vas B på ett bord C på ett fat. Vad heter katten? Lus. Vad vill Bus? sova leka äta. Vad ser du på bordet?

Rovdjurens spår. Viltskadecenter, Grimsö forskningsstation, Riddarhyttan

Grön Flagg Tema Närmiljö

Kräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.

Välkommen till vår skog!!!

NÄRA NATUREN. Lärarhandledning

Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: på läger Lärarmaterial. Författare: Kirsten Ahlburg

Välkommen till NATURSKOLAN! Klassbesök vårterminen 2018

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lärarhandledning. Varglådan. Hur kan jag använda materialet i min undervisning? Innehåll i lådan: Vargens biologi

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14

Boken om Biologi. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om biologi.

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation

HUR HAR EVOLUTIONEN FORMAT OSS?

Minifakta om djurungar på fjället

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

Naturskola. Lärande är individuellt, på det vis att vi alla lär olika.

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Syfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad.

Mål: Att kunna sortera information genom att läsa, diskutera, argumentera och dra slutsatser utifrån sina egna och andras kunskaper.

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg

Djur i Sverige A-Ö Läraranvisning

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Boken om NO 1 3. Elevens första grundbok i NO. PROVLEKTION: Fascinerande växter

Rovdjursspelet. Lodjur Järv Björn Varg Människa

Vilken fågel? Kryddgårdsskolan Malmö NO - djur Eva Hörnblad

Kvalitetsredovisning 2012

7 Etologi hur gör djur?

Ormar. Malmö Naturskola

Vad beskriver vem? Material: Textkort och bilder på fåglar, utklippta (se nästföljande sidor). Faktatexter (se nästföljande sidor).

Stenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Vem där? Där smyger tyst på tå en väldig katt som ger sig ut att jaga varje natt Hans öron har små tofsar må ni tro Aha, jag vet, det måste va en...!

Allt om årstiderna - Vintern

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut?

SKAPA MED TOARULLAR! INSPIRATIONSHÄFTE, TOARULLAR DEL 1. Del 1. Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn.

5. Jag har grått hår. 4. Jag gillar gräs. 6. Jag gillar att ut forska i värd. 3. Jag hopar fram inte gå.

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

- en ren naturprodukt

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Boken om biologi, arbetsbok Läraranvisning Textview. Verksnummer: 40025

ANPASSNINGAR FACIT A. ANIMATIONEN. Frågor: Vilket djur var det? Vad finns det för likheter mellan oss och fiskarna?

ett arbetsmaterial i tre nivåer

Transkript:

MITT I NATUREN Lärarhandledning 1

På en vandring genom Sverige upplever ni olika växter och djur på nära håll. Genom att jämföra egenskaper lär ni er att se skillnader och likheter mellan olika arter. Uppdragen förutsätter inte läskunnighet. Begrepp: ekologi, anpassningar, sortering, artkunskap, naturtyper. FÖRBEREDELSER Mitt i naturen genomförs i Vattnets väg och utgår från Västkustbryggan. Mer information om utställningen hittar du på universeum.se/upplev/vattnets-vag samt i utställningsfaktan. Pdf finns att ladda ner från universeum.se/skola/ planera-skolbesoket. På egen hand-uppdrag leder du som lärare själv. Till din hjälp har du en väska med ett självinstruerande material framtaget av våra pedagoger. Väskan lånar du av oss och jobbar med i en dryg timme tillsammans med dina elever i utställningen. Uppdragen bygger på nyckling som är en vanlig metod inom naturvetenskapen då till exempel en växt eller ett djur ska artbestämmas. Nyckling går ut på att välja mellan två eller fler alternativ till dess att man kommer fram till vilken art det är. Uppgifterna utvecklar förmågan att identifiera och lösa problem genom iakttagelser och reflektioner. Uppdragen har bland annat relevans för det centrala innehållet: Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. Enkla naturvetenskapliga undersökningar. FÖRDJUPNING Välj en till två djur eller växter i utställningen eller i närmiljön och undersök med gruppen vilken roll de har i en näringskedja. Dokumentera med bilder eller måla egna, iaktta och reflektera över vilka egenskaper just det djuret eller växten har. Är djuret eller växten med i flera näringskedjor? Kan ni få ihop en näringsväv? Genom att stanna upp och upptäcka detaljer väcks fascination och nyfikenhet att lära mer. Eleverna får studera djur och växter i närmiljön och utforska hur de kan sorteras, och grupperas. De får också bekanta sig med olika djurs anpassningar till sin livsmiljö. 2

GÖR SÅ HÄR 1. Hämta uppdragsväskan i Gästservice. Innehåll: Instruktioner. Fem kartor. Fem uppdragsböcker. Fem blåa tygpåsar med tolv svarspluppar i varje. 2. Samla eleverna i Vattnets väg, på västkustbryggan. Här finns också ett pussel som ni ska lägga i slutet av timmen. 3. Läs sagan: Hej! Jag heter Carl och jag är ungefär lika gammal som ni. Jag älskar att vara ute i naturen. Där tittar jag på alla insekter som flyger, hoppar, kryper och surrar. Det finns hur många olika insekter som helst! Vissa är lika varandra och andra är helt olika. Jag tycker om att titta på alla träd med barr och blad också. Har ni sett hur många olika former bladen kan ha? Och så brukar jag spana efter djur. Det finns fåglar i träden, fiskar i sjön och vargar, lodjur och ormar i skogen. Har ni sett några djur i skogen? Det finns så mycket jag vill uppleva men jag tror inte jag hinner se allt själv. Men nu vet jag! Kan inte ni hjälpa mig? Om ni får böcker och kartor, så kan ni hjälpa mig att lösa alla mina uppdrag. Eller hur? 4. Dela in eleverna i max fem grupper. 5. Dela ut en karta, en blå tygpåse med svarspluppar och en uppdragsbok till varje grupp. 6. Gå igenom kartan och symbolerna. Eleverna hittar platsen för respektive uppdrag genom att matcha uppdragets gröna symbol med samma symbol i utställningen. 7. Låt eleverna ge sig ut i Vattnets väg och gruppvis genomföra uppdragen. 8. Återsamlas på västkustbryggan. Välj ut pusselbitarna efter färgerna på svarsplupparna som eleverna har samlat ihop. Vänd pusselbitarna och lägg pusslet. Vad visar bilden? 9. Se till så att allt material är tillbakalagt i väskan och återlämna den till Gästservice. Pusslet lämnar ni kvar på västkustbryggan. FACIT! Lägg pusselbitarna med symbolerna uppåt i samma ordning som på bilden här bredvid. 3

UPPDRAGSFAKTA SJÖSTJÄRNAN Det finns många olika sorters sjöstjärnor och antalet armar kan skilja mellan olika arter. Den svenska arten vanlig sjöstjärna har fem armar men vi har även arter i Sverige som har ca 10 armar. Sjöstjärnan andas genom att ta upp syre via huden med hudgälar. Sjöstjärnor har också god regenerationsförmåga. Förutom att sjöstjärnor kan få en arm att växa ut igen vid skada, så kan även en ny individ utvecklas ur en avsliten arm. MYRAN Insekter har förutom sex ben även tre kroppsdelar: huvud, mellankropp och bakkropp. Detta kan tydligt ses på myrbilden. Myror är eusociala, det betyder att de samarbetar och bildar samhällen i bon. I skogen i Sverige hittas sådana samhällen bland annat i form av myrstackar. TASSEN Lodjuret är det enda vildlevande kattdjuret i Sverige och förekommer i hela landet förutom på Gotland. De skygga djuren har stora tassar med tjock päls runt trampdynorna som skyddar mot snö och kyla. Lodjurets spår är likt tamkattens men markant större. Hur kan man vara säker på att det är ett lodjurspår? Lodjur lämnar efter sig stora spårstämplar mellan 7-9 cm breda hos vuxna individer. Spåret är också assymetriskt, den ena främre tån hamnar längre fram än den andra. Hos hundar eller vargar hamnar båda främre tårna i linje med varandra. TIPS! Lo: Vänster Varg: Höger 4

BIET Kroppen på bin är tydligt indelat i tre olika delar: huvud, mellankropp och bakkropp. Detta hittas hos alla insekter. Bina fyller en viktig funktion ute i naturen, utan deras hjälp skulle många blommor förbli opollinerade. När de flyger runt och samlar nektar från blommor fastnar pollenkorn från blommor på deras kroppar. På så sätt sprids pollenkornen vidare till andra blommor. Förutom att hjälpa till att sprida pollen producerar vissa bin även honung. För att få ihop ett kilo honung krävs det ungefär 60 000 flygturer in och ut ur bikupan. BÄVERN Bävern är den största gnagaren i Europa, de lever främst i vatten där de bygger dammar i vattendragen. Pälsen är mörkbrun och de har en lång, kal och platt svans som de slår mot vattenytan som varningssignal. Med framtänderna, som aldrig slutar växa, avverkar de skog dels för att bygga dammar men också för att livnära sig. Bäverns kost består av färska skott, blad, örter och på vintern bark. Gör en fältundersökning med klassen. Bävrar kan ni hitta i Säveån, åk ut dit och undersök området! Kan ni hitta spår eller kanske till och med se bävrar? TIPS! Gör en fältundersökning med klassen. Bävrar kan ni hitta i Säveån, åk ut dit och undersök området! ORMHÅLAN Färgen på snokens fjäll varierar från gråaktig till mörkare färg. Ormar ömsar skinn för att kunna växa. Snoken känns enklast igen på sina två vita eller gula fläckar på nacken. De har också runda pupiller. Snoken äter framförallt djur som lever i vatten t.ex. groddjur och fiskar. När snoken fiskar kan den vara under vatten i upp till en halvtimme. Den äter även mindre gnagare. FISKEN Aborren är en av våra vanligaste insjöfiskar och kan även hittas i Östersjöns brackvatten. Den känns igen på sina karakteristiska drag vass ryggfena, randig och höga kropp. Om det saknas rovfiskar i en insjö kan abborren uppträda i stora stim och kallas då för tusenbröder. 5

SKÄGGDOPPINGEN Fåglar har olika näbbar och fötter beroende på var de lever och bor. Skäggdoppingen är snabb och duktig på att navigera i vatten. Simfötterna fungerar ungefär som en propeller som roterar. Naturen har många gånger inspirerat oss människor vid utveckling av tekniska lösningar och propellern är ett exempel. Skäggdoppingen äter gärna insekter och småfisk. MUSSLAN Musslor har två skal som omsluter djurets mjuka delar. Skalet hålls ihop av en eller två kraftiga slutmuskler för att förhindra uttorkning men fungerar även som skydd mot rovdjur. Blåmusslan trivs bra på sten- eller grusbotten och sitter fast på underlaget från vattenlinjen ner till 10 meters djup. För att kunna fästa på ett lämpligt underlag så har blåmusslan en körtel som utsöndrar klibbiga trådar som sedan stelnar. Visste du att: För att öka chanserna att överleva fäster musslorna fast sig i varandra med hjälp av trådarna och bildar stora musselsamlingar. Det blir då svårare för tex en sjöstjärna att bända upp musslorna. 6