Ur hemlöshet - i jobb

STADSLEDNINGSKONTORET FÖRNYELSEAVDELNINGEN Sid 1 (7) Ur hemlöshet - i jobb

Sid 2 (7) Innehållsförteckning 1. Bakgrund och nuläge 3 1.1 Beskrivning av projektet... 3 1.2 Nulägesbeskrivning... 3 1.3 Alternativ till projektidén... 4 2. Nyttan/effekten av projektet 4 2.1 Intern effektivisering... 4 2.2 Nollalternativ... 4 3. Omfattning på projektet och benchmarking 5 3.1 Omfattning... 5 3.2 Benchmarking... 5 4. Förutsättningar för att lyckas med projektet och nå avsedd nytta 5 5. Kostnader och finansiering 6 5.1 Projektets kostnader... 6 6. Resursbehov 6 7. Risker 7 8. Uppföljning 7

Sid 3 (7) 1. BAKGRUND OCH NULÄGE 1.1 Beskrivning av projektet {Beskriv projektidén så att det är lätt att förstå vad som bör genomföras.} En speciell arbetskonsulent/socialsekreterare knuten till vuxenenhetens stödboende Valet arbetar med att hitta praktikplatser för hemlösa personer som uppnått nykterhet/drogfrihet genom enhetens insatser och som håller på att avancera i boendetrappan. Det är en strävan att klienterna kommer i gång i jobb/praktik i direkt anslutning till inflyttning från hemlöshet till Valet. När de direkt kan få något att göra på dagarna och inte går sysslolösa och riskera återfall minskar risken för avhysning och ny hemlöshet. Arbetskonsulenten ska ge ett intensivt och kvalificerat stöd till den enskilde under praktiken, men ska också arbeta med stöd till arbetsgivaren för att underlätta för denna att ta emot en praktikant. Samverkar med arbetsförmedling och Jobbtorg för att hitta en fortsättning för den enskilde efter praktiken. Eventuella återfall i missbruk fångas upp av enhetens öppenvårdsverksamhet Futura som kan erbjuda motivationsgrupp, enskilda samtal och eftervårdsgrupp. 1.2 Nulägesbeskrivning {Beskriv de olika behov/problem/möjligheter i nuläget är orsaken till att denna idé om projekt har uppstått. Beskriv även orsaken till att dessa behov/problem/möjligheter existerar.} Vuxenenheten har i dag en egen vårdkedja med en egen boendetrappa. Den enskilde kan gå från hemlöshet, via boende på vårt eget stödboende, in i försökslägenhet och så småningom eget kontrakt. Basen i denna boendetrappa är enhetens eget stödboende Valet som består av 20 lägenheter på Västertorpsvägen samt 4 friliggande träningslägenheter. Enhetens bosamordnare ansöker om försökslägenheter hos bostadsförmedlingen när det är dags. Valets behandlingsassistenter har kvar stödkontakten med personer som avancerar i boendetrappan fram till dess att förstahandskontraktet skrivs över på den boende. Boendet kommer att utökas ytterligare under året med ett antal lägenheter i Axelsberg. Parallellt kan vi bevilja öppenvårdsinsatser på hemmaplan som är väl integrerade med boendet. Det som idag saknas för personer som uppnår nykterhet/drogfrihet är möjligheten att komma ut på arbetsmarknaden. I många fall har man varit borta från arbetslivet under flera år, några av de yngre har aldrig förvärvsarbetat alls. De har behov av ett kvalificerat, flexibelt stöd för att kunna komma ut på en praktik och att kunna fullfölja denna på ett bra sätt. Samtidigt behöver arbetsgivare känna ett stöd från socialtjänsten så att de vågar ta på sig uppgiften att ha en praktikant med tidigare beroendeproblem.

Sid 4 (7) 1.3 Alternativ till projektidén {Finns det några alternativa lösningar för ovanstående behov/problem/möjligheter än den idé som presenterats under 1? Beskriv det här i så fall.} Jobbtorgs verksamhet och metodik fungerar inte bra för den här målgruppen. 2. NYTTAN/EFFEKTEN AV PROJEKTET {Varje projekt som genomförs i staden skall bidra till ökad nytta, antingen genom ökad intern effektivisering eller genom ökad medborgarnytta. Beskriv hur projektet bidrar till hur stöd- och vårdboenden kan utvecklas samt att alla hemlösa kan omfattas av tak över huvudet garantin.} Projektet är tänkt som en fortsättning på vårdkedjan som innehåller stödboende, träningsoch försökslägenheter samt egen öppenvård. En integrering och nära samverkan mellan enhetens olika verksamheter är fruktbar och har visat sig ge bra resultat. I slutfasen av rehabiliteringen är en återgång till arbete oerhört viktigt. Risken är annars stor för återfall i missbruk och därigenom ökar också risken för att fastna i hemlöshet. 2.1 Intern effektivisering {Hur bidrar projektet till intern effektivisering av förvaltningens/stadens arbete: Beskriv här i mätbara termer den effekt och de verksamhetsnyttor som på längre sikt ska uppnås i och med projektets realiserande genom att besvara en eller flera av nedanstående frågor. Beskriv typen av intern effektivisering. Hur stor kan nyttan bli i mätbara termer, till exempel X timmar, Y kronor, 50% mer effekt per investerad arbetsmarknadskrona etc Var någonstans uppstår nyttan? Till exempel viss enhet, hela förvaltningen eller hela staden Sysselsättning är en viktig pusselbit för att personer som är på väg att lämna hemlöshet ska kunna avancera i boendetrappan och kunna vidmakthålla nykterhet/ drogfrihet. Personer som fått försörjningsstöd under flera år kan få annan försörjning, vilket innebär en besparing för stadsdelen och för staden. Arbete och sysselsättning är positiva faktorer för att vidmakthålla en nykterhet/drogfrihet. Minskat missbruk innebär minskade kostnader för vuxenenheten/stadsdelen men också staden. Intern effektivisering uppnår vi genom att samla kompetens om missbruk och arbetsliv på en person. 2.2 Nollalternativ {Vilka blir konsekvenserna om projektet inte genomförs? Beskriv.} De personer som går igenom vår vårdkedja kommer inte vidare in i sysselsättning och arbete. Beroendet av försörjningsstöd kvarstår. Risken för att återfalla i missbruk ökar. Ökad risk för att fastna i hemlöshet.

Sid 5 (7) 3. OMFATTNING PÅ PROJEKTET OCH BENCHMARKING 3.1 Omfattning {Hur skall omfattningen på projektet eller uppdraget vara för att man verkligen skall nå avsedd nytta/effekt? Beskriv omfattningen som en grov aktivitetsplan från ax till limpa. Beskriv också varför just detta projekt ger bäst effekt/nytta.} En socialsekreterare med kunskap och erfarenhet av att arbeta med missbrukare och samtidigt kunskap om arbetsmarknadsrehabilitering anställs. En omvärldsanalys behöver göras med fokus på vilka resurser som finns för målgruppen. Kontakter med presumtiva arbetsgivare tas parallellt med att gruppen som ska ha praktik utreds och matchas. Den enskildes egna önskemål och eventuella egna kontakter är viktiga i det arbetet. 3.2 Benchmarking {Har något liknande projekt genomförts i Stockholms stad eller i annan kommun som projektet kan dra nytta av? Nämn här vilka och vad de kan lära projektet.} På Kungsholmens stadsdelsförvaltning hat man arbetat på liknande sätt inom socialpsykiatrin med personer som har psykisk ohälsa. Ett studiebesök hos dem för att ta del av deras erfarenheter är viktigt. Samarbete kan etableras mellan andra arbetskonsulenter på stadsdelen. 4. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT LYCKAS MED PROJEKTET OCH NÅ AVSEDD NYTTA {Besvara följande frågor: Hur skall det säkerställas att projektresultatet används/tillämpas i verksamheten på det sätt som krävs för att det skall ge avsedd effekt? Vem skall ansvara för projektresultatet efter avslutat projekt? Har denna person tagit på sig det ansvaret? Bör projektet ta fram rutiner för hur projektresultatet skall förvaltas och följas upp efter avslutat projekt? Vilka är övriga förutsättningar för att projektet verkligen skall lyckas och skapa avsedd verksamhetsnytta? Till exempel att annat projekt levererar i tid, att projektresultatet verkligen implementeras i verksamheten, att KF fattar visst beslut etc} Projektet kommer att knytas till vuxenenheten och arbetsledas av enhetschef och biträdande enhetschef. Socialsekreterargruppen på enheten utgör referensgrupp och följer projektet genom de enskilda klienterna. En förutsättning för ett lyckat resultat är att projektet lyckas etablera ett bra samarbete med ordinarie aktörer på arbetsmarknaden, arbetsgivare, arbetsförmedling och Jobbtorg.

Sid 6 (7) 5. EVIDENSBASERADE MODELLER {Enligt avsättningen definition bör insatserna bland annat användas till utveckling av evidensbaserade modeller. Redovisa under denna punkt vilka samt hur evidensbaserade modeller kommer att tillämpas.} På vuxenenheten pågår ett arbete med att implementera MI. I kontakten med de enskilda klienterna i projektet är MI ett grundläggande förhållningssätt och en möjlig metod. 6. KOSTNADER OCH FINANSIERING 6.1 Projektets kostnader {Beskriv de uppskattade kostnader som är förknippade med att genomföra projektet ta med både externa kostnader (konsulter, hårdvara, utbildning, dokumentation etc) och intern resursåtgång (projektmedlemmarnas tid för att genomföra projektet)? Beskriv också de ytterligare kostnader som tillkommer för att projektets nytta verkligen skall realiseras, till exempel införandekostnader, förvaltningskostnader, supportkostnader, utbildningskostnader, årliga driftskostnader etc?} Projektets totala externa budget beräknas omfatta 1 185 933 SEK. Budgeten fördelar sig enligt följande: Kostnad för externa konsulter: 11 060 SEK Övriga kostnader: 1 174 873 SEK. Här ingår personalkostnad, lokal, övrig administration samt utvärdering. Totalt uppskattar vi att interna resurser kommer att lägga 500 timmar i projektet. 7. RESURSBEHOV {Redovisa vilka ungefärliga resursbehov som föreligger för att kunna genomföra projektet. Ange den roll som personen skall ha i projektet samt ungefär vilken omfattning i tiden denna roll kommer att innebära.} Nedan redovisas troligt resursbehov för att projektet ska kunna leverera specificerad nytta: Namn Roll/Ansvar Antal timmar/ vecka Period NN Socialsekreterare/arbetskonsulent 40 Jun 2011 dec 2012 Namn 2

Sid 7 (7) Namn 3 8. RISKER Nedan beskrivs de största riskerna för att de avsedda nyttoeffekterna inte skall kunna nås samt förslag till möjliga åtgärder. Risker Brist på praktikplatser försvårar arbetet Återfall i missbruk hos klienterna Åtgärder Personliga kontakter med arbetsgivare med erbjudande om stöd Kunskap om och vana att arbeta med personer med beroendeproblematik 9. UPPFÖLJNING {Beskriv hur projektet kommer att följas upp för att kunna avgöra att avsedda effekter och mål uppnås} Varje enskild deltagare följs upp av ansvarig handläggare. En insatskod för projektet läggs till i ASI-uppföljningsintervjun Projektet följs upp av enhetschef och biträdande enhetschef och redovisas i tertialrapporter och bokslut.