1 Barn- och ungdomsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 Nämndens prioriterade frågor och utmaningar 2016 2017 Utbildning är nyckeln till framtidens jobb och till människors frihet att forma sina egna liv. Alla barn och unga har rätt till kunskap och bildning, och skolans centrala uppgift är att ge alla elever gedigna kunskaper och lust att vilja lära mer. Alla barn och unga förtjänar också en utbildning som ger dem goda möjligheter att hävda sig på arbetsmarknaden efter skoltiden. Våra skolor når inte dit idag. Trots stigande meritvärden sjunker andelen som blir behöriga till gymnasiet. Föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar en alltför stor roll för elevernas resultat och i en segregerad stad visar sig skillnaderna mellan skolorna redan på lågstadiet. Mycket behöver göras för att göra skolan likvärdig. Linköping ska ha en likvärdig skola med kompetenta lärare som fokuserar på att höja kunskapsresultaten för alla elever. Nämnden har tagit fram de nya målen efter en omfattande omvärldsanalys inkluderande även utbildningssystem i andra länder. För att nå framgång är det viktigt att det finns en gemensam syn på de viktiga prioriteringarna i hela verksamheten och att fokus är på de frågor för vilka det finns evidens i vetenskap samt från beprövad erfarenhet. Nämnden väljer därför ett fåtal kommunicerbara mål, där förutsättningar finns att få dem kända i hela verksamheten. Målen är desamma för alla nämndens verksamheter. Till målen har nämnden kopplat ett antal indikatorer som kan följas över tid på både kommun- och enhetsnivå. De statliga målen och majoritetens samverkansprogram har legat till grund för framtagande av mål, indikatorer och aktiviteter. Nämnden har ett antal utmaningar de kommande åren. En stor utmaning är att öka måluppfyllelsen för alla barn och elever utifrån deras förutsättningar. För barn- och ungdomsnämnden innebär det att ytterligare stärka det systematiska kvalitetsarbetet och utveckla stödstrukturer för att främja elevernas lärande. Ett intressant utvecklingsområde är arbetstidsmodeller och hur en satsning på kollegialt lärande tillsammans rektors ledarskap kan leda till ökat engagemang samt högre måluppfyllelse hos eleverna. Ytterligare utmaningar för nämnden är att stärka jämställdhetsarbetet, höja läraryrkets attraktivitet, stärka rektorspedagogiska ledarskap samt bidra till kommunens arbete som syftar till koldioxidneutralitet 2025. För att kunna lyckas med arbetet med högre måluppfyllelse måste barn, elever och personal känna engagemang, delaktighet och trygghet. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling följas, dokumenteras och analyseras. Verksamheten behöver fortsatt utveckla metoder för detta. Antalet barn och elever ökar kraftigt de kommande åren vilket kommer att ställa stora krav på att planera lokaler och bemanna med legitimerad och behörig personal. Verksamheten har som helhet ett stort rekryteringsbehov både utifrån pensionsavgångar, övriga avgångar och ökande barnkullar. Rekryteringen av förskollärare och lärare inom förskola, fritidshem och grundskola behöver prioriteras de kommande åren. På grund av bristen på utbildade förskollärare och lärare krävs extraordinära insatser samt nytänkande på olika nivåer i kommunen för att göra Linköping till en attraktiv arbetsplats. Linköpings kommun och barn- och ungdomsnämnden har också att möta en konsekvenserna av förändringar i omvärlden. Metoder behöver fortsatt utvecklas och implementeras för ökad inkludering och för att elever oavsett bakgrund och förutsättningar minst ska kunna klara grundskolans grundläggande kravnivåer och få förutsättningar för att studera vidare.
2 Nämndens viktigaste mål för 2016 2017 Maximalt lärande Alla barn och elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som möjligt i sin utveckling. Indikatorer för måluppfyllelse Indikator Målvärde Nuläge (2014) Förskola Andel legitimerade förskollärare i förskolan 70 % 39 % Andel inskrivna barn i förskola 3-5 år 100 % 95 % Barns språkutveckling vid 3/4/5 års ålder Ska tas fram Det kommungemensamma resultatet som rör "genus och jämställdhet" från insynsbesöket i förskolan ska öka. 6 på en 7-gradig skala 4,4 på en 7-gradig skala Det kommungemensamma resultatet som rör "Utveckling och lärande" från insynsbesöket i förskolan ska öka. 6 på en 7-gradig skala 4,4 på en 7-gradig skala Fritidshem Andel legitimerade lärare med inriktning fritidshem/fritidspedagoger. 70 % Kartläggning sker ht-15 Det kommungemensamma resultatet som rör "Utveckling och lärande" från insynsbesöket i fritidshem ska öka. 6 på en 7-gradig skala Förskoleklass och grundskola Språklig medvetenhet förskoleklass Tas fram Tas fram Andel elever i årskurs 1 som kan läsa 100 % Tas fram Andel elever i åk 3 som deltagit och klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska/sva respektive matematik(%) Andel undervisande lärare, åk 1-3, som är behöriga att undervisa i Svenska/SVA respektive matematik. Elevers betygspoäng i åk 6 i matematik, svenska och svenska som andraspråk. 4,4 på en 7-gradig skala 100 % Matematik 59 % Svenska/SVA 74 % 100 % Tas fram Öka över tid Matematik / 12,7 Svenska / 13,9 SVA /5,9 100 % Tas fram Andel undervisande lärare, åk 4-6, som är behöriga att undervisa i Svenska/SVA respektive matematik. Andelen elever som uppfattar att de utmanas i undervisningen (attitydundersökningen). Tas fram Tas fram Andel undervisande lärare i åk 7-9 som är behöriga i alla de ämnen de 100 % Tas fram undervisar i. Elever i åk 9, meritvärde Ökar 212,2 Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram andel (%) (kommunala 100 % 86 % skolor) Elever i åk. 9 som är behöriga till naturvetar- och teknikprogrammet 100 % 81,6 % andel (%) (kommunala skolor) Andel lärare med behörighet och lärarlegitimation i respektive ämne, okt 2014, åk 1-9 Elevers närvaro på lektioner (andel närvarande elever i snitt över året, mäts i samband med delårsrapport och verksamhetsberättelse/årsbokslut) Andel elever som uttrycker att det är ett bra arbetsklimat på de flesta lektionerna (attitydundersökningen). Matematik / 72,1 % Svenska / 72,9 % SVA / 52 % 100 % Åk 1-3 / 94,9 % Åk 4-6 / 94,7 % Åk 7-9 / 92,0 % 100 % Åk 2-3 / 79 % Åk 4-6 / 75 % Åk 7-9 / 69 %
3 Likvärdiga möjligheter Samtliga verksamheter ska bidra till att utjämna skilda förutsättningar. Indikatorer för måluppfyllelse Indikator Målvärde Nuläge (2014) Förskola Andel inskrivna barn 3-5 år i förskola och pedagogisk omsorg, uppdelat på barn boende i socialt utsatta bostadsområden gentemot övriga bostadsområden. Skillnaden ska minska. Fritidshem Andel legitimerade lärare med inriktning fritidshem/fritidspedagoger. Grundskola Elever i åk 9, meritvärde uppdelat på föräldrars utbildningsbakgrund. Skillnaden utifrån föräldrars utbildningsbakgrund ska minska. Elever i åk 9, meritvärde, uppdelat på kön. Skillnaden utifrån kön ska minska. Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, andel (%), uppdelat på elever boende i socialt utsatta bostadsområden gentemot övriga bostadsområden. Skillnaden ska minska. Ungdoms- och fritidsverksamhet Ungdomarnas totalbedömning gällande kommunens fritidsgårdsverksamhet (attitydundersökningen). Skillnaden ska minska över tid utan att andelen totalt inskrivna minskar. Målvärde tas fram efter kartläggning. Minska utan att eleverna totalt sett får lägre meritvärde. Minska utan att eleverna totalt sett får lägre meritvärde. Skillnaden ska minska över tid utan att totala andelen minskar. Socialt utsatta områden 91 % Övriga områden 99 % Kartläggning sker ht-15 Grundskola 153 Gymnasial 199 Eftergymnasial 233 Pojkar 202,9 Flickor 222,7 Socialt utsatta områden 68 % Övriga områden 93 % 86 % Lust och engagemang Samtliga barn och elever trivs, bemöts av engagerad personal (ständigt lärarande personal) och känner sig delaktiga. Indikatorer för måluppfyllelse Indikator Målvärde Nuläge (2014) Trygghet Andel vårdnadshavare som uttrycker att de känner sig lugna och trygga under dagen när deras barn är i förskolan/familjedaghemmet (attitydundersökningen förskola). Andel elever som uttrycker att de känner sig trygga i skolan (attitydundersökning grundskola). Andel elever som uttrycker att de känner sig trygga i grundsärskolan (attitydundersökningen). Andel barn som uttrycker att de känner sig trygga på fritidshemmet (åk 1-3, attitydundersökningen). Andel barn som uttrycker att de känner sig trygga i den öppna fritidsverksamheten (åk 4-6, attitydundersökningen). Andel ungdomar som uttrycker att de känner sig trygga i fritidsgårdsverksamheten (åk 7-9, attitydundersökningen). Andel elever som upplever att de blivit mobbade (kränkande behandling, enkätfråga i "Om Mig" till elever årskurs 8). 95 % Åk 2-3 / 92 % Åk 4-6 / 95 % Åk 7-9 / 95 % 94 % 92 % 94 % 94 % 0 % 10,4 %
4 Hälsa och miljö Hur tycker du att din hälsa är, enkätfråga till elever i årskurs 8, uppdelat på kön (enkätfråga i "Om Mig" till elever årskurs 8). Andelen i elever som ofta känner sig stressade en vanlig dag i skolan (enkätfråga i "Om Mig" till elever årskurs 8). Elevers ogiltiga frånvaro på lektioner (andelen av total frånvaro). Andel förskolor som inventerats och rensats utifrån handledningsmaterialet Vi rensar! Steg för steg handledning för en giftfri förskola. Andel förskolor som genomgått utbildning om kemikalier i vardagen och hur man skapar en giftfri närmiljö på förskolan. Matsvinnet ska minska i förskola och skola (antalet gram per barn/elev). Inflytande Det kommungemensamma resultatet som rör barns inflytande från insynsbesöken (förskolan). Elevers syn på deras inflytande i skolan (grundskola, attitydundersökningen). Elevers syn på deras inflytande i grundsärskolan (attitydundersökning, svar från vårdnadshavare). Barns syn deras på inflytande i fritidshem (attitydundersökningen). Barns syn på deras inflytande i öppen fritidshemsverksamhet (attitydundersökningen). Ungdomars syn på deras inflytande i fritidsgårdsverksamheten (attitydundersökningen). 100 % Andelar positiva Flickor 74,3 % Pojkar 86 % Minskar Flickor 45,4 % Pojkar 19,2 % 0 % Åk 1-3 / 0,23 % Åk 4-6 / 0,30 % Åk 7-9 / 1,40 % 100 % 0 % 100 % 0 % Målvärde sätts i samband med första mätningen. Finns från 2015 och framåt. 6 på en 4 på en 7-gradig 7-gradig skala skala Åk 2-3 / 62 % Åk 4-6 / 68 % Åk 7-9 / 60 % 61 % 78 % 75 % 74 % Planerade aktiviteter/insatser för att nå måluppfyllelse gällande målen: Maximalt lärande Likvärdiga möjligheter Lust och engagemang På grund av att flertalet aktiviteter/insatser har koppling till flera av nämndens mål presenteras de samlat nedan. Under respektive insats beskrivs vilka mål insatsen är kopplad till. Tillgänglighet till förskoleplatser Fortsatt planering och genomförande av större enheter för att därigenom effektivisera verksamheten och öka kvaliteten. Nämnden behöver planera för en viss överkapacitet när det gäller förskoleplatser för att kunna möta föräldrars önskemål och kravet på närhet. Detta behövs även utifrån fortsatt demografisk ökning av antalet barn i åldern 1-5 år. Nämnden har som ambition att möta en större andel av kommunens barn i mer strukturerad förskoleverksamhet för att härigenom än bättre stödja barns språkutveckling. Insatsen är i första hand kopplad till målet om likvärdiga möjligheter. Grundskola ombyggnationer Flertalet av kommunens grundskolor uppfyller inte de olika krav som idag ställs på undervisningslokaler. Ett flertal av kommunens skollokaler är idag inte ändamålsenliga och funktionsåtgärder behöver göras för att ge verksamheterna de förutsättningar som behövs i form av fungerande lokaler. För att klara uppdraget inom skola, fritidshem och övrig fritidsverksamhet behövs fortsatt arbete med modernisering av befintliga skolor med utgångspunkt i nämndens lokalförsörjningsplan och lokalprogrammet Lärmiljö Linköping. Insatsen är kopplad till nämndens samtliga mål.
Kompetensförsörjning Utifrån de befintliga och kommande personal- och kompetensbehovet krävs fortsatt utvecklingsarbete inom fyra övergripande områden: Åtgärder för behörighet och legitimation, arbetsgivarvarumärket, karriärtjänster- och karriärmöjligheter samt ledarförsörjning och ledarskap. Den fortsatta satsningen på karriärtjänster utgör en stark möjlighet att såväl utveckla kvaliteten i verksamheten som att öka attraktiviteten för läraryrket. En motsvarande satsning för förskollärare är därför också angelägen. Insatsen är kopplad till nämndens samtliga mål. Förstelärare Barn- och ungdomsnämnden prioriterar att tillsätta ytterligare förstelärare med särskilt utvecklingsuppdrag för att säkra god undervisning och utveckla verksamheten. För hösten 2015 har staten beslutat om tilldelning av ytterligare 20 förstelärartjänster, 14 av dessa tjänster riktas mot barn- och ungdomsnämndens ansvarsområde. Sju av de nya förstelärartjänsterna fördelas ut mot verksamheten och sju knyts mot 4-5 kommande kompetens- och utvecklingscentra. Dessa syftar till att ge personal inom barn- och ungdomsnämndens ansvarsområde kontinuerlig kompetensutveckling samt att på barn- och ungdomschefens uppdrag driva utvecklingsfrågor gällande språk och språkutveckling, matematik, hållbar utveckling, naturvetenskap och teknik samt samhällsvetenskap och IKT (informationsoch kommunikationsteknik). Syftet är även att skapa samverkan med och mellan skolor samt med universitet och högskolor inom områden som didaktik och forskning. Syftet är också att skapa samverkan med kommunens övningsskolor och lärarutbildningen vid Linköpings universitet. Skickliga lärare i klassrummet är en förutsättning för en framgångsrik skola och därför bör förstelärarna först och främst undervisa. Insatsen är i första hand kopplad till målen om maximalt lärande samt lust och engagemang. Ökad lärartäthet i förskola, förskoleklass och i lågstadiet Staten avser att öppna möjligheterna för statsbidrag för ökad personaltäthet i förskola, förskoleklass och i lågstadiet. Barn- och ungdomsnämnden har för avsikt att ansöka om dessa medel samt överväga kompletterande kommunal medfinansiering. Insatsen är i första hand kopplad till målet om maximalt lärande. Lärarnas och rektorernas arbetssituation Signalerna om lärares växande administrativa arbetsuppgifter ökar. Flera forskare är idag eniga om att det som sker i klassrummet, det vill säga kvaliteten i undervisningen, är den mest betydelsefulla faktorn för elevernas lärande och kunskapsutveckling. För att förbättra lärares arbetssituation och öka statusen för yrket bör åtgärder därför vidtas för att ge lärare mer tid för kärnuppdraget, det vill säga undervisning. Exempel på sådana åtgärder kan vara att låta stödpersonal vara rastvakter, central rättning av nationella prov samt utveckling av IT-stödet för dokumentation och analysarbete. Ett annat intressant utvecklingsområde kan vara utvecklade eller alternativa arbetstidsmodeller. Av flera granskningar och rapporter framgår att rektorer har en hög arbetsbelastning. Enligt skollagen har rektor ett överordnat ansvar för skolenhetens resultat och uppföljning av dessa. Det pedagogiska uppdraget lyfts idag fram som en av nyckelfaktorerna för framgångsrik skolutveckling och elevers lärande. De administrativa kraven och stödet ska ses över och åtgärder bör vidtas så att rektorer får mer tid för det pedagogiska ledarskapet samtidigt som behov finns att stärka rektorernas möjligheter till ansvarstagandet för den lokala skolutvecklingen. Härutöver bör det kollegiala lärandet utvecklas parallellt med stöd för rektors pedagogiska ledarskap. Detta syftar till ökat engagemang samt högre måluppfyllelse. Utbildningskontoret kommer under hösten 2015 initiera ett inventeringsarbete gällande omfattningen av lärares och rektors administrativa arbetsuppgifter samt undersöka möjligheten till alternativa stöd. Syftet är att för lärare sätt fokus på undervisning och för rektorer på det pedagogiska ledarskapet. Insatsen är i första hand kopplad till målen om maximalt lärande samt lust och engagemang. 5 Utökad verksamhet avseende öppen förskola/familjecentraler Andelen inskrivna barn i förskola varierar mellan bostadsområden i kommunen. Lägst andel inskrivna barn finns i områden med hög andel flerspråkiga familjer. För att få en större likvärdighet behövs riktade insatser och information om förskoleverksamheten. I samband med utvecklingen av modersmålsstödet i förskolan föreslås att inrättande av tjänster som processtödjare på samtliga öppna förskolor/familjecentraler. Processtödjaren ska som del i sitt uppdrag arbeta med uppsökande verksamhet. Finansiering sker genom omdisponering i nämndens budget. Insatsen är i första hand kopplad till målet om likvärdiga möjligheter.
Ytterligare familjecentral Linköpings familjecentraler är välbesökta och fyller en viktig funktion som mötesplats. En kartläggning visar att stadsdelar som Innerstaden, Tannefors, Johannelund, Hejdegården och Vimanshäll kan kategoriseras som områden där ett förebyggande socialt arbete kan ge tänkbara positiva resultat. En familjecentral i till exempel Tannefors skulle rent geografiskt kunna möta detta behov. Insatsen är i första hand kopplad till målet om likvärdiga möjligheter. Samverkan grundskola och gymnasieskola Utveckla samverkan med bildningsnämnden avseende övergången mellan grundskola och gymnasieskola med särskilt fokus på nyanlända elever. Det finns behov av ökad kunskap om de olika skolformernas organisation och ansvar för nyanlända elever. Ett tydliggörande av regelverket mot verksamheten och framtagande av gemensamma rutiner är ett uppkommet behov som framkommit. Då nyanlända elever på en relativt kort tidsperiod rör sig mellan flera olika verksamheter finns behov av ökad kontinuitet. Förutsättningarna för att tillsätta en gemensam lots för nyanlända fördelat på 50 % mot grundskolan och 50 % mot gymnasieskolan utreds för tillfället. Förutsättningarna för ett genomförande bedöms som goda. Detta nya uppdrag kan komma att ansvara för samverkan med elev, föräldrar, mottagningsenheten Adjunkten, processtödjare, rektorer och elevhälsan på hemskolan, slussen, språkintroduktion och vidare mot vuxenutbildning. Inom ramen för detta finns det nya metoder till exempel har barn- och ungdomsnämnden ingått i ett samarbete kring ett forskningsprojekt för att utveckla webbaserat läromedel på olika språk. Även samarbetsformer gällande ansvar för överlämning och mottagande av elever mellan grundskola och gymnasieskola behöver utvecklas ytterligare gällande alla elever. Samarbetsformer mellan lärare på högstadiet och gymnasieskolan behöver utvecklas. Ett samarbete behöver även etableras mellan gymnasieskolor och högstadieskolor gällande högpresterande elever så att de utmanas i sitt lärande, i detta ingår bland annat att utveckla samarbetsformer mellan lärare i matematik. Insatsen är i första hand kopplad till målen om maximalt lärande och likvärdiga möjligheter. Stöd i skolarbete/förlängd skoldag/föräldraengagemang Det finns flera olika sätt att arbeta med elevers måluppfyllelse. Det kan handla om såväl förändring av arbetsformer som införande av ökad och mer genomtänkt struktur vad gäller utformningen av lärares och elevers arbetsvecka i syfte att skapa varaktigt goda inlärningsförhållanden och miljöer. Forskning visar att regelbunden, strukturerad och individuellt anpassad handledning och återkoppling vad gäller elevers prestationer, förutsättningar och resultat behöver ingå som en naturlig del i utvecklingen av arbetssätt och arbetsformer. På många skolor håller arbetsformer på att utvecklas kring detta och på vissa skolor har insatserna även kombinerats med ett ökat inslag av icke-timplanebundna aktiviteter. Det behöver ges ett mer strukturerat stöd till elever för att de bättre ska klara kravnivåerna i årskurs 3, 6 och 9. En framgångsrik modell kan vara att på fler skolor ge eleverna strukturerad återföring av resultat, förmedla tydliggjorda förväntningar och genomföra förtest m m i anslutning till skoldagen. Detta arbetssätt stöder en utveckling mot högre måluppfyllelse. Goda exempel på detta behöver spridas och utvecklas vidare på fler skolor i Linköping. Barn- och ungdomsnämnden avser att under kommande år se över modeller för att erbjuda fler barn möjlighet till utökad tid kopplat till exempelvis samlad skoldag i alla årskurser. För att utveckla kvaliteten för elever mottagna i grundsärskolan är det viktigt att dessa erhåller fritidshemsplacering på skolan där de går. Detta gäller i grunden generellt för samtliga elever men är särskilt viktigt för elever mottagna i särskola samt för elever vid kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper. Föräldrars engagemang i barn och unga har betydelse för deras barns utveckling och lärande. De föräldrautbildningar som genomförs i kommunen bör fortsätta och utvecklas. Samverkansformer mellan skola och hem behöver utvecklas för att på olika sätt skapa delaktighet i lärandet. På skolor med många elever från andra kulturer behöver detta ha ett särskilt fokus. Det digitala stödet bör även kunna användas i detta arbete. Insatsen är i första hand kopplad till målen om maximalt lärande och likvärdiga möjligheter. 6
Utökad elevhälsa Elevhälsans mål är att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för eleven. Elevhälsan ska bidra med sin kompetens för att utveckla undervisningen på organisations-, grupp- eller individnivå. Elevhälsans personal är viktig för att dels uppmärksamma elevers behov, dels lyfta elevernas egna tankar om den egna hälsan och skolans arbets- och lärandemiljö. Linköpings kommun har under senaste åren getts möjlighet att genom statsbidrag och kommunal medfinansiering förstärka elevhälsan. För 2015 har ytterligare statsbidrag beviljats gällande den medicinska och elevsociala delen av elevhälsan. Medel för speciallärare och specialpedagoger har inte beviljats av skolverket men detta behov kvarstår. Insatsen är i första hand kopplad till målen om maximalt lärande samt lust och engagemang. Fritidsgårds-, lov- och sommarverksamhet De senaste somrarna har det gjorts förstärkningar inom fritidsverksamhet och skolor för att stärka tryggheten och erbjuda fritidsaktiviteter i Ryd, Skäggetorp och Berga. Det har genomförts ett utökat antal fritidsaktiviteter för låg-, mellan- och högstadiet såsom utflykter, sportaktiviteter och kulturaktiviteter. På fritidsgårdarna i dessa områden har även förstärkning möjliggjort längre öppettider och ökad bemanning. Detta behov bedöms kvarstå och verksamheterna behöver kunna göra en långsiktig planering. Insatsen är i första hand kopplad till målet om likvärdiga möjligheter. 7
8 Viktiga händelser och förändringar Lokaler Antalet barn i ålder 1-5 år har ökat, och ökar stadigt, enligt kommunens befolkningsprognos med drygt 600 barn kommande 4-årsperiod och med ca 1 200 barn under perioden 2016-2025. Nya förskoleplatser behöver tillkomma för att möta behovet och processen med att växla över från små förskole enheter till större enheter måste fortsätta. Grundskolan ökar med ca 2 000 elever fram till år 2019 och ytterligare ca 1 500 elever fram till år 2025. Ca 500 nya skolplatser behöver skapas per år under kommande 8-års period. Elevers önskemål om skola innebär att nya, och mer centralt belägna 7-9 skolor behöver tillskapas. Nya skolplatser skapas genom modernisering och utbyggnad av befintliga skolor samt byggnation av nya skolor. Personal Av Linköpings kommuns personalbehovsprognos för perioden 2013-2025 framgår att personalbehovet i förskolan beräknas att öka. Personalbehovsprognosen visar vidare på att rekryteringsbehovet i förskolan kommer vara drygt 200 till 220 individer per år och ökar som mest i mitten av prognosperioden. Rekryteringsbehovet i fråga om yrkeskategori och utbildningsbakgrund styrs av det mål som beslutats av barn- och ungdomsnämnden rörande personalsammansättningen i förskolan, det vill säga att 70 procent av medarbetarna i förskolan ska vara legitimerade förskollärare. Denna ambition innebär att under planeringsperioden 2015-2018 bör kravprofilen vara legitimerade förskollärare vid samtliga 200-220 nyrekryteringar inom förskolans verksamhet. Samtidigt som rekryteringsbehovet av förskollärare ökar, minskar tillgången på förskollärare. För att nå målbilden för personalsammansättningen i förskolan kommer externrekrytering inte att vara en tillräcklig åtgärd utan fortsatt satsning bör även göras för att vidareutbilda andra yrkeskategorier mot arbete som förskollärare. Utbildningsförvaltningens personalbokslut för 2014 visar att 134 lärare inom grundskolan går i pension (fyller 65 år) under perioden 2015-2019. Vid en granskning av legitimation och behörigheter för ovan nämnda medarbetare framgår att två tredjedelar av de avgående lärarna har en lärarlegitimation. Ett tiotal har sökt men ännu inte fått sin legitimation och drygt 30 medarbetare har inte sökt legitimation. Av de som har legitimation har en tredjedel en bred behörighet för årskurs 1-3 samt att flera av dem har behörighet i vissa ämnen för åk 4-6. Tio av de avgående medarbetarna har behörighet i matematik för åk 7-9 och gymnasiet. Av Linköpings kommuns personalbehovsprognos för perioden 2013-2025 framgår att personalbehovet inom grundskolan förväntas öka beroende på förändringar i demografin och ett ökat antal barn i grundskoleålder. Rekryteringsbehovet i den kommunala grundskolan fluktuerar enligt prognosen runt 270 individer per år. Den största yrkesgruppen inom verksamhetsområdet är lärare som utgör drygt 60 procent av personalen. Satsningar på ökad lärartäthet inom de lägre årskurserna gör att personalbehovet ökar med ytterligare ca 20-30 personer årligen. Av förvaltningens personalbokslut för 2014 framgår att 33 fritidspedagoger kommer att avgå med pension (fylla 65 år) under perioden 2015-2019. Precis som för förskola och grundskola kommer fritidshemsverksamheten att ha ett ökat personalbehov med anledning av de demografiska förändringarna och det ökade elevantalet i åldrarna 6-9 år. Bedömningen är att ca 50 medarbetare behöver nyrekryteras årligen under perioden. Flera av de medarbetare som får legitimation som lärare i fritidshem får även behörighet att undervisa i vissa ämnen, främst musik, bild eller slöjd. Detta är en outnyttjad kompetens som bör uppmuntras att medarbetaren börjar tillämpa då detta är ämnen där det av skolverkets statistik framgår att andelen behöriga är låg. Särskilda insatser bör därför göras för att främja användandet av denna kompetens.
9 Jämförelser och verksamhetsmått Barn- och ungdomsnämnden har en indikator gällande andelen inskrivna barn 3-5 år. Denna indikator är inte jämförbar med andra kommuner. I detta diagram visas i stället en jämförelse gällande barn 1-5 år. Av diagrammet framgår att andelen sjunkit i jämförelse med föregående år och att Linköping ligger näst lägst av samverkanskommunerna. Diagrammet visar att Linköping har minskat antalet barn per årsarbetare något gentemot förra året. Flertalet av jämförelsekommunerna har en något högre personaltäthet än Linköping. Anställda, andel (%) årsarbetare med förskollärarexamen, kommunal regi, 2014 80 60 40 20 0 46 Samtliga kommuner 64 54 47 51 51 36 40 41 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro Diagrammet visar att andelen av de som arbetar i förskolan i Linköpings kommun och har förskolärarexamen är lägre än majoriteten av samverkanskommunerna. Jönköpings höga värde beror troligtvis på att de har genomfört en kortare utbildning och beslutat om lokal behörighet.
10 Diagrammet visar en negativ trend för eleverna i Linköping och att Alla kommuner har en något en högre andel elever som klarar alla delprov i matematik. Av samverkanskommunerna ligger Linköping på ett genomsnitt. Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik och svenska/sva, kommunala och fristående skolor, andel (%), 2014 100 80 60 40 20 0 79 77 60 65 69 74 77 67 70 70 71 71 60 57 59 57 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro Matematik Svenska/SVA Diagrammet visar att eleverna i Linköping ligger på ett genomsnitt i jämförelse med samverkanskommunerna. Betygspoäng i svenska och matematik, åk 6, 2014 16 14 12 10 8 6 4 2 0 12,7 13,9 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro Matematik Svenska Diagrammet visar betygspoängen i för elever i årskurs 6, vårterminen 2014. Elevernas resultat i Linköping matchar väl resultaten i jämförelsekommunerna och har de högsta betygen tillsammans med Jönköping. nas syn på skolan och undervisningen läsår 2013/Edervisningen läsår 20
11 Linköping ligger något över rikssnittet när det gäller behörighet till yrkesprogram. Av samverkanskommunerna är det bara Uppsala som har en högre andel behöriga år 2014. Små skillnader mellan kommunerna och en negativ trend i merparten av kommunerna. Linköpingselevernas resultat ligger över Alla kommuner och har den näst högsta behörighetsgraden av samverkanskommunerna.
12 Eleverna i Linköping har i genomsnitt högre meritvärde än samverkanskommunerna och ligger även över snittet av alla kommuner. En positiv trend kan utläsas av resultatet. Diagrammet visar elevernas meritvärde utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund. Diagrammet visar behörighet och lärarlegitimation för respektive ämne.
13 Jag känner mig trygg i skolan 98 96 94 92 90 88 86 84 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Uppsala Örebro Andel positiva svar, åk 5 Andel positiva svar, åk 8 Elevernas syn på skolan och undervisningen, SKL, läsåret 2013/14. (Norrköping och Västerås har inte deltagit i undersökningen.) 100 80 60 40 20 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 0 Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Uppsala Örebro Andel positiva svar, åk 5 Andel posotiva svar, åk 8 Elevernas syn på skolan och undervisningen, SKL, läsåret 2013/14. (Norrköping och Västerås har inte deltagit i undersökningen.) Hur tycker du att din hälsa är? (andel positiva svar) 90 85 80 75 70 65 60 86 Pojkar 84 74,3 Flickor 71,8 Linköping Länet Enkätfråga i "Om Mig" till elever årskurs 8. Undersökningen genomförs på alla skolor i regionen.
14 Jag känner mig ofta stressad en vanlig dag i skolan 90 70 50 45,4 45,1 30 10 19,2 18,3-10 Pojkar Flickor Linköping Länet Enkätfråga i "Om Mig" till elever årskurs 8. Undersökningen genomförs på alla skolor i regionen. 10 000 Antal barn i förskola och pedagogisk omsorg 9 000 9 189 8 000 7 851 8 078 7 000 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Diagrammet visar antalet inskrivna barn i förskola och pedagogisk omsorg (familjedaghem) enligt utfall år 2012 till 2014 samt antalet inskrivna barn enligt barnomsorgsprognosen för år 2015 till år 2025. Antalet barn inskrivna i förskolan i Linköpings kommun kommer enligt barnomsorgsprognosen öka med 1 111 barn mellan år 2015 och år 2025. År 2014 var antalet inskrivna barn i pedagogisk omsorg 3 % av totalt inskrivna barn och 22 % var inskrivna i fristående förskolor och familjedaghem. 21 000 20 000 19 000 Antal elever i grundskolan 20 296 18 000 17 000 16 000 15 000 15 422 16 751 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Diagrammet visar antalet elever i grundskola och grundsärskola enligt utfall år 2012 till 2014 samt antalet elever enligt elevprognosen för år 2015 till år 2025. Antalet elever kommer enligt prognosen öka med 3 545 elever mellan år 2015 och 2016. År 2014 var 16 % av eleverna inskrivna i fristående skolor.
15 Ekonomi Driftsammandrag, tkr Nettokostnad Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan Verksamhet 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Grundskola 1 409 490 1 496 274 1 483 414 1 532 616 1 574 083 1 612 293 Grundsärskola 53 227 56 800 53 806 53 966 54 132 54 302 Förskola och annan pedagogisk verksamhet 862 499 920 936 865 542 882 873 901 186 923 396 Fritidshem 209 710 227 851 223 249 228 981 234 073 239 692 Ungdoms- och fritidsverksamhet, förebyggande verksamhet 49 371 49 460 44 246 44 897 45 436 45 752 Verksamhetssystem -1 331 156 153 153 153 153 Vårdnadsbidrag 4 975 5 054 4 939 4 939 4 939 4 939 Övrig verksamhet Barn- och ungdomsnämnden 2 275 2 487 2 399 2 399 2 399 2 399 Särskild omsorg hos den kommunala utföraren -75 Ofördelad pris- och lönejustering samt justering internränta 0 176 539 177 398 178 095 178 834 Återbetalning social investeringsfond (KS 2014-04-22 146) -1 500-1 500 Ofördelad ramreducering -10 000-10 000-10 000-10 000-10 000 Summa nettokostnader 2 590 142 2 749 017 2 844 287 2 918 222 2 982 996 3 050 260 varav kostnader 2 834 179 2 974 290 3 069 560 3 143 495 3 208 269 3 275 533 varav intäkter 244 037 225 273 225 273 225 273 225 273 225 273 Kommentarer Förändringarna mellan åren består till större delen av demografiska förändringar, ofördelad lönejustering samt nya satsningar. Nya satsningar efter beslut i kommunfullmäktige: Grundsärskola, utökat behov (5 347 tkr år 2016, 5 507 tkr år 2017, 5 673 tkr år 2018, 5 843 tkr år 2019) Antalet elever i grundsärskola ökar i takt med att antalet elever i grundskolan ökar. Antalet elever i grundsärskolan beräknas öka med sex elever mellan 2015 och 2016 och därefter ytterligare öka i takt med elevökningen i grundskolan. Att beloppet är så stort trots en avvikelse på endast sex elever beror på att det finns fler elever som har stora behov och därmed erhåller en högre ersättningsnivå jämfört med vad som återfinns i den prognos som ligger till grund för befintlig ram. Från och med 2016 får inte längre nämnden kompensation för ett ökat antal särskoleelever utöver grundbeloppet utan förväntas söka tilläggsanslag för den demografiska ökningen inom särskolan. Detta förfaringssätt kan innebära tveksamheter utifrån ett rent etiskt synsätt då elevgruppen är så liten att det kan föreligga risk för identifiering av berörda elever. Insatsen är främst kopplad till målet om likvärdiga möjligheter. Utökad elevhälsa kommunal del (4 800 tkr) Elevhälsans mål är att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för eleven. Elevhälsan ska bidra med sin kompetens för att utveckla undervisningen på organisations-, grupp- eller individnivå. Elevhälsans personal är viktig för att dels uppmärksamma elevers behov, dels lyfta elevernas egna tankar om den egna hälsan och skolans arbets- och lärandemiljö. Linköpings kommun har under senaste åren getts möjlighet att genom statsbidrag och kommunal medfinansiering förstärka elevhälsan. För 2015 har ytterligare statsbidrag beviljats gällande den medicinska och elevsociala delen av elevhälsan. Medel för speciallärare och specialpedagoger har inte beviljats av skolverket men detta behov kvarstår. Insatsen är i första hand kopplad till målen om maximalt lärande samt lust och engagemang.
Lokalbehov- förskola (1 900 tkr från 2017) Nämnden har ett underskott i befintlig ram gällande förskolelokaler. Anledning till underskottet är att nämnden har skapat ett stort antal nya platser de senaste åren genom nybyggnation, modernisering och utbyggnad av befintliga förskolelokaler. Nämnden har i samband med byggnation av nya större förskolor avvecklat mindre icke hållbara förskole enheter. Prisnivån för nya förskoleplatser är idag är betydligt högre än den nivå som legat till grund för tidigare bedömning av kostnaden för nya förskoleplatser. Förskolan har våren 2015 en kapacitet på 8 200 platser. Platsbehovet är som störst under våren och våren 2015 är behovet 8 500 platser. Befolkningsprognosen för barn 1-5 år bygger på ett snitt över året. Skillnad mellan årets lägsta och högsta behov av förskoleplatser är ca 1 000 platser. För att brist av platser inte skall uppstå behöver nämnden utöka platskapaciteten till ett platsantal som motsvarar läsårets högsta behov. Nämnden behöver planera för en viss överkapacitet i början av läsåret för att kunna möta behovet av förskoleplatser när behovet är som störst under mitten och senare delen av läsåret. Dessutom krävs en utbyggnad utifrån fortsatt demografisk ökning av antalet barn i åldern 1-5 år. Nämndens ambition är också att öka tillgängligheten till förskoleplats i de områden där nyttjandegraden idag är låg för att fler barn ska få möjlighet att delta i förskolans verksamhet. Insatsen är kopplade till nämndens samtliga mål. Ytterligare en familjecentral (1 300 tkr från 2017) Linköpings familjecentraler är välbesökta och fyller en viktig funktion som mötesplats. En kartläggning visar att stadsdelar som Innerstaden, Tannefors, Johannelund, Hejdegården och Vimanshäll kan kategoriseras som områden där ett förebyggande socialt arbete kan ge tänkbara positiva resultat. Ytterligare en familjecentral skulle innebära en ökad kostnad för nämnden motsvarande 1 300 tkr som innefattar 1,5 tjänst samt lokalkostnader. Insatsen är i första hand kopplad till målet om likvärdiga möjligheter. Fritidsgårds-, lov- och sommarverksamhet (2 000 tkr) De senaste somrarna har det gjorts förstärkningar inom fritidsverksamhet och skolor för att stärka tryggheten och erbjuda fritidsaktiviteter i Ryd, Skäggetorp och Berga. Det har genomförts ett utökat antal fritidsaktiviteter för låg-, mellan- och högstadiet såsom utflykter, sportaktiviteter och kulturaktiviteter. På fritidsgårdarna i dessa områden har även förstärkning möjliggjort längre öppettider och ökad bemanning. Detta behov bedöms kvarstå och verksamheterna behöver kunna göra en långsiktig planering. Insatsen är i första hand kopplad till målet om likvärdiga möjligheter. Arbete med hedersrelaterade frågor (600 tkr) Inom ungdoms- och fritidsverksamheten pågår ett arbete gällande hedersrelaterade frågor. Verksamheten bedrivs bland annat i form av Shanazis hjältar som är ungdomar som utbildats i att möta andra ungdomar på fritidsgårdar och skolor gällande hedersrelaterade. Verksamheten kring hedersrelaterade frågor behöver breddas och utvecklas ytterligare. Nya satsningar som finansieras med schablonersättning för nyanlända samt statsbidrag: Modersmålsundervisning, ökat antal elever (7 000 tkr år 2016, 7 500 tkr år 2017, 8 000 tkr år 2018, 8 500 tkr år 2019) Med anledning av ökning av antalet elever med annat modersmål sker också en ökning av antalet elever som läser ämnet modersmål. Ökningen mellan åren är beräknad på att ca 75 elever ytterligare per år kommer att läsa ämnet modersmål. Att beloppet inledningsvis är högt beror på att grundramen inte är justerad med hänsyn till befintligt antal elever som läser ämnet modersmål. Från och med 2016 får inte längre nämnden kompensation för ett ökat antal elever. Detta förfaringssätt riskerar urholka ersättningen till elever med annat modersmåls än svenska. Insatsen är främst kopplad till målet om maximalt lärande och likvärdiga möjligheter. Stöd i skolarbete/förlängd skoldag/föräldraengagemang (15 000 tkr) Det finns flera olika sätt att arbeta med elevers måluppfyllelse. Det kan handla om såväl förändring av arbetsformer som införande av ökad och mer genomtänkt struktur vad gäller utformningen av lärares och elevers arbetsvecka i syfte att skapa varaktigt goda inlärningsförhållanden och miljöer. Forskning visar att regelbunden, strukturerad och individuellt anpassad handledning och återkoppling vad gäller elevers prestationer, förutsättningar och resultat behöver ingå som en naturlig del i utvecklingen av arbetssätt och arbetsformer. På många skolor håller arbetsformer på att utvecklas kring detta och på vissa skolor har insatserna även kombinerats med ett ökat inslag av icke-timplanebundna aktiviteter. Det behöver ges ett mer strukturerat stöd till elever för att de bättre ska klara kravnivåerna i årskurs 3, 6 och 9. En framgångsrik modell kan vara att på fler skolor ge eleverna strukturerad åter-föring av resultat, förmedla tydliggjorda förväntningar och genomföra förtest mm i anslutning till skoldagen. Detta arbetssätt stöder en utveckling mot högre måluppfyllelse. Goda exempel på detta behöver spridas och utvecklas vidare på fler skolor i Linköping. 16
Barn- och ungdomsnämnden avser att under kommande år se över modeller för att erbjuda fler barn möjlighet till utökad tid kopplat till exempelvis samlad skoldag i alla årskurser. För att utveckla kvaliteten för elever mottagna i grundsärskolan är det viktigt att dessa erhåller fritidshemsplacering på skolan där de går. Detta gäller i grunden generellt för samtliga elever men är särskilt viktigt för elever mottagna i särskola samt för elever vid kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper. Föräldrars engagemang i barn och unga har betydelse för deras barns utveckling och lärande. De föräldrautbildningar som genomförs i kommunen bör fortsätta och utvecklas. Samverkansformer mellan skola och hem behöver utvecklas för att på olika sätt skapa delaktighet i lärandet. På skolor med många elever från andra kulturer behöver detta ha ett särskilt fokus. Det digitala stödet bör även kunna användas i detta arbete. Insatsen är i första hand kopplad till målen om maximalt lärande och likvärdiga möjligheter. Samverkan grundskola och gymnasieskola kring nyanlända elever (350 tkr) Det finns behov av ökad kunskap om de olika skolformernas organisation och ansvar för nyanlända elever. Ett tydliggörande av regelverket mot verksamheten och framtagande av gemensamma rutiner är ett uppkommet behov som framkommit. Då nyanlända elever på en relativt kort tidsperiod rör sig mellan flera olika verksamheter finns behov av ökad kontinuitet. Utbildningskontoret planerar att tillsätta en gemensam lots för nyanlända fördelat på 50 % mot grundskolan och 50 % mot gymnasieskolan. Detta nya uppdrag kommer att ta ansvar för samverkan med elev, föräldrar, mottagningsenheten Adjunkten, processtödjare, rektorer och elevhälsa på hemskolan, Slussen, språkintroduktion och vidare mot vuxenutbildning. Inom ramen för detta finns det nya metoder till exempel har barn- och ungdomsnämnden ingått i ett samarbete kring ett forskningsprojekt för att utveckla webbaserat läromedel på olika språk. Insatsen är i första hand kopplad till målen om maximalt lärande och likvärdiga möjligheter. 17
18 Investeringar, tkr Investeringar Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift Budget Budget Budget Budget 2016 2017 2018 2019 Grundskola Återanskaffning 4 140 4 140 4 140 4 140 Fokusbibliotek 1 080 1 080 1 080 1 080 Nya skolor 16 150 13 090 8 500 8 500 Grundsärskola Återanskaffning 270 270 270 270 Förskola och annan pedagogisk verksamhet Återanskaffning 3 510 3 510 3 510 3 510 Nya förskolor 1 395 4 230 4 680 2 880 Fritidshem Återanskaffning 1 080 1 080 1 080 1 080 Ungdoms- och fritidsverksamhet Återanskaffning 150 150 150 150 Summa investeringar 27 775 27 550 23 410 21 610 varav utgifter 27 775 27 550 23 410 21 610 varav inkomster - - - - Kommentarer Barn- och ungdomsnämndens investeringsram går till återinvesteringar i inventarier inom nämndens olika verksamheter och till del även till investeringar i inventarier vid nybyggnationer. För åren 2016-2019 har nämndens ram för investeringar utökats, utökningen avser investeringar i inventarier i samband med byggnation av nya förskole- och grundskoleplatser.