OSBY KOMMUN KALLELSE Datum 2014-05-22 Socialnamndens allmant beredande utskott Tid: tisdag den 3 juni 2014 klockan 08:30 Plats: sammantradesrum 1, kommunhuset Arende 1. Protokollets justering 2. Godkannande av dagordning 3. Alternativ lunchratt 4 Budgetuppfoljning 2014 till och med maj 5. Budget 2015 6. Foreningsbidrag 2015 Gun Christensson Ordforande Eva Nilsson Sekreterare
OSBY KOMMUN Socialnamndens allmant beredande utskott SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammantradesdatum 2014-06-03 Sida 4(7) 36 Alternativ lunchratt Dnr2012.sn0391 730 Verksamhetsomrade Vard och omsorgs forslag till allmant beredande utskotts beslut Socialnamndens beslut Kostchefen far uppdrag enligt foljande: Diskutera med ledningsgruppen for vard och omsorg och demenssjukskoterska hur det fortsatta arbetet med projektet tvarattsalternativ ska genomforas. Slutrapport lamnas till socialnamnden 30 September 2014. Sammanfattning Ett projekt for att utreda effekter och konsekvenser av tvarattsalternativ inom aldreomsorgens koksverksamhet har paborjats pa bla avdelning, Bergfast i Lonsboda. En del i projektet var att lamna en delrapport till ansvarig chef och socialnamnden. Beslutsunderlag Delrapport av tvarattsalternativ i aldreomsorgen socialnamnden, daterad 2014-04-29 Verksamhetsomrade Vard och omsorgs tjansteskrivelse, daterad 2014-05-14 Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande
ViOSBY KOMMUN Vard och omsorg Andreas Arvidsson Rosenqvist andreas.arvidsson@osby.se TJANSTESKRIVELSE Datum 2014-05-14 Sida 1(2) Alternativ lunchratt inom aldreomsorgen,delrapport 1 Dnr2012.SN0391.730 Vard och omsorgs forslag till Socialnamnden Socialnamndens allmant beredande utskottet foreslar socialnamnden besluta att ge kostchefen i uppdrag att: - med ledningsgruppen for vard och omsorg och demenssjukskoterska diskutera hur det fortsatta arbetet med projektet tvarattersalternativ ska genomforas - att lamna slutrapport till SN i September. Sammanfattning Ett projekt for att utreda effekter och konsekvenser av tvarattersalternativ inom aldreomsorgens koksverksamhet har paborjats pa Bla avdelning, Bergfast i Ldnsboda. En del i projektet var att lamna en delrapport till ansvarig chef och socialnamnden. Beslutsunderlag Delrapport av tvarattersalternativ i aldreomsorgen Socialnamnden. Arende Socialnamnden beslutade 2013-03-26 att ge forvaltningen i uppdrag att pa forsok infora tvaratters alternativ i aldreomsorgen och kostchefen for aldreomsorgens kok fick uppdraget att paborja arbetet med Bergfast kok i Lonsboda. Forprojektering skedde under varen men pga av renoveringsplanering avseende Ronnebackens kok fordrojdes projektet och och pa borjades forst i januari 2014. Utvarderingen gjordes i april 2014 Genomforandet har skett pa boendeenheten Blaklockan pa Bergfast dar det bor atta vardtagare. Rapporten visar att aldre demenssjuka ibland valjer mat de tidigare meddelat att de inte gillar. Tidigare onskemal visade sig oftast stamma nar maten val serverades och personen da onskade nagot annat att ata. Ett resultat av att erbjuda tvarattersalternativ var att boende ifragasatte varfor bordsgrannen fick annan mat. Tidigare goda vanner (bordsgrannar) blev Besoksadress Vastra Storgatan 35 Postadress Vard och omsorg 283 80 Osby Telefon 0479-52 81 89 vx Fax 0479-52 81 86 E-post sn@osby.se Hemsidawww.osby.se PlusGiro 11 16 61-5 Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809
osams om maten och samtalen runt matbordet handlade mer om maten an tidigare, ofta pa ett negativt satt. Liknande problem hade tidigare intraffat vid minuskost och okade nar tier personer serverades olika matratter. En boende kunde redogora for valet av tva ratter och sag inte nyttan med att valja da maten alltid var god. Ovriga boende var demenssjuka och inte medvetna att de hade valt mellan olika matratter. Kokspersonalen uppger att det administrativa arbetet okade med dubbla matsedlar. Farre minuskoster vagde delvis upp okad administration. Kokspersonalen menar att nojdheten var god redan tidigare och alia fick alternativ matratt aven om det inte gick att valja mellan tva ratter. Eftersom endast en grupp deltagit i projektet sa har langt har inte endast enstaka rutiner justerats och arbetsbelastningen inte paverkats. Tvarattersalternativ i litet format paverkade inte ekonomin. Fran och med vecka 17 kommer Blaklockans personal att valja en matratt fran matsedeln till alia vardtagare och minuskost till dem som onskar annat for att forbattra maltidsmiljon. Eftersom tvarattersalternativet paverkade maltidsmiljon och trivsel pa ett mer negativt satt an forvantat kommer projektets fortsattning diskuteras med chefer for vard och omsorg och demenssjukskoterska. Diskussionen planeras till kommande ledningsgruppstraff, 2014-05-28 och utgangen av diskussionen paverkar fortsattningen av projektet Fortsatter arbetet att erbjuda tva ratter aven till besdkare vid Bergfast restaurang kravs investeringar i ny utrustning. Helena Stahl Verksamhetsomradeschef Andreas Arvidsson Rosenqvist Kostchef, Dietist
OSBY DELRAPPORT 1(3) KOMMUN on 2014-04-29 Vard och omsorg >. = Andreas Arvidsson Rosenqvist '",r andreas.arvidsson@osby.se Delrapport av tvarattersalternativ i aldreomsorgen Socialnamnden Besoksadress Vastra Storgatan 35 Postadress Vard och omsorg 283 80 Osby Telefon 0479-52 81 89 vx Fax 0479-52 81 86 E-post sn@osby.se Hemsidawww.osby.se PlusGiro11 16 61-5 Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809
Osby kommun Datum 2014-04-29 Sida 2(3) Inledning Mdjligheten att valja mellan tva ratter pagar och utvarderas vid Blaklockan pa Bergfast i Lonsboda. Valet av Blaklockan berodde pa att gruppens positiva installning att prova nya arbetssatt. Projektet startade vid arsskiftet 2014 och den 3/3-2014 var forsta dagen det serverades tva ratter. Delrapporten beskriver utfallet av arbetet sa har langt och diskuterar det fortsatta arbete. Resultat Nedan aterger boende, vard- och kokspersonal deras upplevelse att arbeta med tva ratter. Boende Nastan alia boende befann sig i olika stadier av demenssjukdom och en person bedomdes vara medveten att det fanns tva ratter att valja mellan. Personen hade svart att se nyttan att valja mellan tva ratter nar mat redan var bra och att de boende alltid fick annan mat om det var nagot de inte gillade. Personalen Tre personer ur personalen intervjuades vid olika tillfallen under vecka 17 och delade med sig av erfarenheter av tvarattersalternativet. Nedan foljer citat fran intervjuerna. "De fiesta vardtagare mindes inte vilken mat de bestdllt och nar bordsgrannar vdljer olika ratter blev det ofta en negativ diskussion kring de olika matratterna. Ofta ville nagon kring bordet samma mat som bordsgrannen trots att alia fick den mat dem onskat. " "Ndgra personer trivdes vdldigt bra tillsammans och samtalade om allt mojligt vid mdltiden. Nar dessa personer valde olika matratter tenderade samtalen att bli negativa och mindre trivsamma. Samtidigt blev det svdrare for personerna att fokusera pa mdltiden och dtandet da tiden dtgick att ifrdgasdtta varfor det serverades olika sorters mat. " "Vi upplevde att det blev fler negativa diskussion kring maten och mdltiden nar ndrmsta bordsgranne valde annan matratt. Den sociala, hemlika stdmningen och tryggheten mellan vdrdtagarna var vdldigt viktig och vi ville inte flytta dem till olika platser for att man valde olika matratter. " "Detta ar utan tvekan det krdngligaste vi gjort, man vet inte om man ska skratta eller grata." "Ar det det har vi ska holla pa med framfor andra arbetsuppgifter" "Tidigare fick alia som inte ville ha en matratt annan mat, aven da hade vi vissa problem nar de boende fick olika mat men nu ar problemen storre.
Osby kommun Datum 2014-04-29 Sida 3(3) Nagon gang har nagon boende valt en minuskost och nar den serverats har >>;: personen inte velat ha maten " Koket Kokspersonalen diskuterade arbetet med tva ratter under hela projektet dar stor vikt lades pa att anpassa arbetssatt och rutiner. Vidare diskuterades aven kundnojdheten och syftet med att servera tva ratter. Nedan foljer kokspersonalens synpunkter. "Det viktiga ar vad de dldre tycker om maten och vad de onskar. " "Boende och personer med matdistribution har alltid fatt valja alternativratt nar det server ats nagot de inte gillar aven om vi inte kallat det tva ratter " "Tva ratter ar bra nar vi lagar en matratter dar manga vill ha ett alternativ." "Nuvarande arbetssatt har underlattat for den som har middags-turen da den en matratt tillagas av en kollega. Arbetssattet behdver sannolikt dndras ytterligare om fler ska erbjudas tva ratter " "Vifdr lagga lite mer administrativ pa att skriva matsedel for tva ratter. " "Vi hor ndstan aldrig nagra negativa synpunkter och i senaste enkdtundersdkningen var 100% av de boende pa Bergfast ndjda med maten. Det ar vansinnigt att krdngla till det pa detta viset. " Ekonomi Pa grund av att projektet begransats till en avdelning har det inte paverkat ekonomin och forandringar i arbetssatt har kunnat genomforas utan utokad bemanning. Forandringar i projektet Mdjligheten att valja tva ratter paverkade maltidsmiljon, trivsel och matintag negativt och fran och med vecka 17 kommer gruppen valja en mattratt fran matsedeln till alia vardtagare. Boende med minuskost kommer precis som tidigare att erbjudas passande alternativ. Liknade arbetssatt har infort i andra kommuner dar demenssjukdomar paverkar hela maltids och boendesituationen som beskrivits i rapporten. Fortsatt arbete Arbetet med att erbjuda tva ratter fortsatter vid Blaklockan om an i forandrad form. Vi planerar att erbjuda tva ratter aven pa Soldalen dar resultatet av tvarattersprojektet paverkar diskussionen negativt. Vidare diskuteras mdjligheten att erbjuda tva ratter till personer med matdistribution. Ytterligare en mojlighet ar att erbjuda tva ratter till personer i restaurangen vilket eventuellt paverkar vart arbetssatt och kraver investeringar i annan serveringsutrusning. Beroende av hur arbetet med tva ratter utvecklas kommer det att paverka bemanningen i koket och krava nyinvestering i utrustning. Vidare finns en radsla hos kockarna att behova sanka kvaliteten pa matlagningen och kundnojdheten om arbetet med tva ratter utokas att galla alia gaster.
SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammantradesdatum' 2014-06-03 Sida 5(7) Socialnamndens allmant beredande utskott 37 Budgetuppfdljning 2014 till och med maj Dnr2013.sn Verksamhetsomrade Vard och omsorgs forslag till allmant beredande utskotts beslut Socialnamndens beslut Sammanfattning Beslutsunderlag Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande
OSBY KOMMUN Socialnamndens allmant beredande utskott SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammantradesdatum 2014-06-03 Sida 6(7) 38 Budget 2015 Dnr2013.sn Verksamhetsomrade Vard och omsorgs forslag till beredande utskotts beslut Socialnamndens beslut Sammanfattning Beslutsunderlag Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande
SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammantradesdatum 2014-06-03 Sida 7(7) Socialnamndens allmant beredande utskott 39 Foreningsbidrag 2015 Dnr2014.snOT13 700 Verksamhetsomrade Vard och omsorgs forslag till allmant beredande utskotts beslut Socialnamndens beslut Forslag till beslut pa allmant beredande utskottets sammantrdde. Sammanfattning Foljande ansoker om foreningsbidrag: Foraldraforeningen mot narkotika (FMN), inte specificerat belopp Barnens ratt i samhallet (BRIS), 26 270 kronor vilket ar 10 kronor/barn i Osby kommun. Brottsofferjouren i Hassleholm, 63 500 kronor vilket ar 5 kronor/invanare raknat pa 12 700 invanare. Frida kvinnojour, 75 000 kronor. LP-stiftelsen, 25 000 kronor. Beslutsunderlag Bidragsansokningar fran samtliga sokanden. Verksamhetsomrade Vard och omsorgs tjansteskrivelse, daterad 2014-05-19 Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande
OSBY KOMMUN TJANSTESKRIVELSE Datum 2014-05-19 Socialforvaltningen Helena Stahl helena.stahl@osby.se Socialnamnden, foreningsbidrag 2015 Dnr: 2014.SN 0113.700 Forslag till beslut Kommer att redo visas pa arbetsutskottet sammantrade Bakgrund och sammanfattning Ansokan om foreningsbidrag har inkommit fran foljande: Foraldraforeningen mot narkotika (FMN), ej specificerat belopp. Barnens ratt i samhallet (BRIS), 26 270 kronor vilket ar 10 kronor/barn i Osby kommun. Brottsofferjouren i Hassleholm, 5 kronor per invanare vilket skulle innebara 63 500 kronor raknat pa 12 700 invanare. Frida kvinnojour, 75 000 kronor. LP-stiftelsen, 25 000 kronor. Ansokningar enligt ovan behandlas i budgetarbetet for 2015. Beslutsunderlag Bidragsansokningar fran samtliga sokande. Helena Stahl Verksamhetsomradeschef Kenneth Lindhe Verksamhetscontroller
I FORALDRAFORENINGEN MOT NARKOTIKAI MALMO OS Sacla'kontoret Till Osby kommun Socialforvalningen 283 80 Osby 2014-01- 13 2014-01-10 BIDRAGSANSOKAN AVSEENDE AR 2014 Foraldraforeningen Mot Narkotika (FMN) Malmd, FMN, ar en anhdrigforening for familjer med narkotikaproblem. FMN Malmo har funnits sedan 1970. Var riksorganisation, i Stockholm, sedan 1968. Foreningen ar en ideell, religiost och partipolitiskt obunden organisation som i forsta hand riktar sig till fdraldrar och anhdriga. Med samverkan som grund handlar var verksamhet om att starka fdraldrar och anhdriga i det drogfdrebyggande arbetet, att stddja fdraldrar och anhdriga till ungdomar med missbruksproblem samt att motverka missbruk genom att utfdra drogtester. Dessa tre atgarder stravar alia efter FMN:s dvergripande malsattning; att bekampa missbruk och att ge stod och kraft till fdrbattring for alia som berdrs av detta. Under 2013 hade FMN totalt 201 medlemmar i Skane. Hittills under 2014 ar medlemsantalet 19 personer. Adress Hallingsgatan 6 B 217 63 Malmo Telefon Telefax 040-14 05 95 040-14 07 78 E-post: malmo@fmn.nu Postgiro Bankgiro 63 88 39-1 5013-8643 www.malmo.fmn.nu Org. nummer 84 6001-4932
2 Vara verksamhetsomraden: Stddja fdraldrar och anhdriga till ungdomar med missbruksproblem Starka fdraldrar och anhdriga i det drogforebyggande arbetet Motverka narkotika genom att utfora drogtester 1. Stddja foraldrar och anhdriga till ungdomar med missbruksproblem FMN i Malmo arbetar med tre olika insatser inom radgivning och anhdrigstdd. Dessa ar radgivning, sjalvhjalpsgrupper och familjelivskurser. Under FMN Malmoforening lyder sa kallade kontaktgrupper och dessa bestar av engagerade och utbildade FMN:are som stodjer och starker hjalpsokande i den egna kommunen. Kontaktgrupper finns i dagslaget i foljande kommuner i lanet: 1. Bastad 2. Kavlinge 3. Ystad fran och med 121101 4. Trelleborg fran och med 121101 Radgivning Vi ger kostnadsfri (var grundlaggande policy ar att ingen ska behova avsta hjalp pga. ekonomi). Vi erbjuder enskild radgivning till hjalpsokande dagtid som kvallstid. Varje dag soker nya fdraldrar/anhoriga var hjalp. Hjalpbehovet ar oandligt och kanner heller inga granser. Detta innebar att FMN har hjalpsokande fran hela lanet. Under 2013 genomforde vi 541 st radgivande samtal. Motivationssamtal for missbrukare Vi genomfdr ocksa samtal med ungdomar som ar redo att komma ifran sitt missbruk. Samtalen sker pa begaran av missbrukaren sjalv dvs. han/hon har bestamt sig och vill prata med nagon utomstaende. Adress Hallingsgatan 6 B 217 63 MalmO Telefon Telefax 040-14 05 95 040-14 07 78 E-post: malmo@fmn.nu Postgiro Bankgiro Org. nummer 63 88 39-1 5013-8643 84 6001-4932 www.malmo.fmn.nu
3 SjalvhjaTpsgrupper/Ringmoten Vi har Ringmoten fdrsta mandagen i varje manad, forlagt till kvallstid. Dar deltar mellan 8-15 personer vid varje tillfalle. Aven Ringmdtena ar kostnadsfria for vara hjalpsokande. Under 2013 genomfdrde vi 10 st. Ringmoten. Familjelivskurser FMN arrangerar i egen regi familjelivskurser sedan 1975. Kursen ar baserad pa PBLmetodik (Problem Baserat Larande) och handlar om hur man ska kunna se sin situation klarare och pa sa satt kunna ta sig ur ett tilltrasslat och last lage inom familjen och vardapparaten. Kursen bedrivs i internatform under ett veckoslut. Deltagande i en familjelivskurs sker efter behov och efter kontinuerligt deltagande i radgivande samtal och ringmoten. On ^ 4_CO G,euc«iFo*o vi *r t«hiljguvsfcotw I 2. Starka fdraldrar och anhdriga i det drogfdrebyggande arbetet Vi arbetar mycket med utatriktat informationsarbete dar vi kan sprida erfarenheter och ge larande exempel. Dessa tillfallen ar viktiga for att na nya medlemmar men ocksa for att ge alia vuxna en mojlighet att lara sig se tecken och symptom pa droganvandning sa att begynnande missbruk kan uppmarksammas och stoppas i ett tidigt skede. Vi tar aktivt kontakt med skolor, fdretag och andra och erbjuder droginformationer/utbildningar. Vi medverkar saledes pa fdraldramdten, i klassrum, pa personalutbildningar etc. Detta genomfor vi, pa efterfragan, i hela lanet. 3. Motverka narkotika genom att utfdra drogtester FMN Malmo utfor dagligen drogtester pa bestallning av bl. a socialtjanst och skola, men aven pa uppdrag av anhorig/foralder som misstanker missbruk. Antalet drogtester som genomfdrs ligger relativt konstant pa omkring 100 st./veckan. Las garna mer pa var hemsida: www.malmo.fmn.nu Adress Hallingsgatan 6 B Telefon Telefax 040-14 05 95 040-14 07 78 Postgiro Bankgiro 63 88 39-1 5013-8643 Org. nummer 84 6001-4932 217 63 MalmO E-post: malmo@fmn.nu www.malmo.fmn.nu
4 Bifogat: a) Ansokningshandling b) Verksamhetsberattelse 2012 med tillhorande ekonomisk berattelse, revisionsberattelse samt fdreningens stadgar c) Verksamhetsinriktning 2014 samt ekonomisk plan for 2014 d) Fdrteckning over styrelsemedlemmar FMN 2013 Med vanlig halsning Foraldrafdreningen Mot Narkotika i Malmo Anny Diaz Aho Informatdr/Radgivare/Drogtestare FMN Malmo Tel: 040-14 05 95 anny@malmo.fmn.nu Adress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro Org. nummer Hallingsgatan 6 B 040-14 05 95 040-14 07 78 63 88 39-1 5013-8643 84 6001-4932 217 63 MalmO E-post: malmo@fmn.nu www.malmo.fmn.nu
FMN MALMO STYRELSE/FORENINGSREVISOR FMN Malmo styrelse/fdreningsrevisor - valda pa arsmote 22 april 2013 Ledamot/Ordfdrande Leif Renkler Brynjevagen 21, 246 34 Ldddekdpinge 046-712287 E-post: li.renkler@gmail.com. malmo@fmn.nu Ledamot/Vice ordforande Kristina Sorensen Annebergsgatan 9 B, 214 66 Malmo E-post: ksorense50@hotmail.com Ledamot/Sekreterare Lisbeth Arvenberg Jagersrovagen 32, 213 62 Malmo E-post: lisbeth.arvenberg(5)malmo.se Ledamot/Kassor Ingrid Arvebro, Malmo Stamgatan 8, 212 32 Malmo E-post: ingrid.arvebro@tele2.se Suppleant Petra Grevstad 1
040-140595 E-post: petra(5>malmo.fmn.nu Ledamot Christel Axelsson E-post: christel.axelsson(5)pub.malmo.se Foreningsrevisor Ernst & Young 040-6931500 Suppleant Dennis Rydberg 040-140595 E-post: malmo@fmn.nu
Foraldraforeningen mot narkotika Verksamhetsinriktning 2014 Verksamhetsinriktningen avseende 2014 prioriterar informationsinsatser, utbildning och anhdrigstdd. FMN Malmo skall under 2014 verka for att mdta och fdlja med i den fdrandring som sker i samhallet genom att se over arbetsmetoder och tillganglighet. Vi ska fortsatta att aktivt, genom uppsdkande verksamhet, strava efter att na ungdomar och att paverka dessa i en positiv riktning i ett tidigt skede. Var erfarenhet ger vid handen att tidiga insatser ar det som ar en viktig faktor for ett gott resultat och var utgangspunkt ar att unga manniskor ar kloka individer som tar vettiga beslut om de har tillgang till relevant information. Var personal skall aven framledes utbildas ldpande for att kvalitativt och engagerat kunna mdta fdraldrar och anhdriga, samt ungdomar och missbrukare utifran deras behov for ett gynnsamt resultat i FMNs stddjande och drogfdrebyggande arbete. En fortsatt inriktning specifikt gentemot det okade missbruket av cannabis genom en aktiv informationssatsning kommer att ske och foreningen stravar efter att finna andra aktdrer i samhallet att arbeta tillsammans med i detta viktiga arbete. INFORMATIONS- OCH UTBILDNINGSINSATSER Vara informations- och utbildningsinsatser ar inriktade till att oka kunskapen om droger och dess konsekvenser for saval missbrukaren som dess omgivning. Med kunskap starks individen att ta stallning mot droger och missbruk och denne ges verktyg att fdrandra situationen. Informationsinsatserna utat fran FMNs sida har en tydlig koppling till att fdraldrar och anhdriga blir medvetna om var verksamhet och vad vi kan erbjuda dem i form av rad och stod i deras utsatta situation. 1
Personal inom olika verksamhetsomraden Aven under ar 2014 ska FMN Malmo bjuda in representanter for olika organisationer och verksamheter till samarbete sasom; skola, socialtjanst, nattvandrare, frivilligfdreningar och organisationer m.fl. i Malmo med omnejd. Med detta kontaktskapande avser FMN att informera om var verksamhet och sdka eventuella samarbetspartners i det gemensamma drogfdrebyggande arbetet. Ungdomar och elever i skolan Ungdomar utsatts idag for ett stort informationsflode i ett samhalle dar exempelvis utvecklingen av sociala medier och andrade fdrhallningssatt till inhamtning av kunskap och information fortskrider i en allt dkande takt. De ar idag ofta mycket mer palasta kring droger vi mots inte sallan av argument kring den "positiva" effekten av drogintag! Har maste ungdomarna mdtas av adekvat information kring konsekvenserna av ett narkotikamissbruk. Ungdomars manga fragor ser vi som ett tecken pa vilja att informera sig. Inte sallan testar garna ungdomar oss vuxna genom ett provokativt fdrhallningssatt. I stallet for att bli provocerade ska vi ta tillfallet i akt och fdrklara och ge relevant information kring skadeverkningarna pa kort och pa lang sikt, som en motvikt till den allt mer liberala attityden till droger som omger vara unga. Vi ser aven denna information som en naturlig del i skolans fdrebyggande elevhalsoarbete och som en viktig del av den i narkotikainformationsinsats som alagts skolan i laroplanen. For att mdta elever utifran deras mognadsniva anpassas informationerna utifran vilken arskurs som ar malet for insatsen. Pa hdgstadieniva inriktas diskussionen till exempel kring sadana aranen som vart man kan vanda sig om man har funderingar eller kanner oro for en kamrat, medan vi pa gymnasieniva diskuterar mycket kring samhallets konsekvenser vid narkotikamissbruk, vad galler kdrkort med mera. 2
Fdraldrar och foraldramoten i skolan Dagens fdraldraroll ter sig allt mer komplex och tillgangligheten och det stora utbudet av narkotika skapar oro hos dagens fdraldrar. Att vara fdralder ar en utmaning och det kan ibland upplevas som att narkotika ar ett svart amne att narma sig i fdraldrarollen gentemot sina barn. Hos de unga finner man aven en nyfikenhet och en lockelse att testa nagot som ar fdrbjudet och darfdr erbjuder vi skolor i hela Skane lan information till fdraldrar pa foraldramoten. FMN vill darigenom gdra fdraldrar uppmarksamma pa tecken som kan vara en signal pa ett begynnande missbruk och starka dem i fdraldrarollen. Hjalpsokande FMN stravar fortsatt att erbjuda alia som sa dnskar var hjalp utifran den hjalpsdkandes behov. Vi erbjuder enskilda radgivande samtal, deltagande i sjalvhjalpsgrupper i ringmoten samt familjelivskursen som ar en veckoslutskurs som bland annat ger deltagaren fdrdjupad kunskap om droger och dess fdljdverkningar, relationsbearbetning, kommunikation, och hur man paverkar sin omgivning att paverka sitt beteende som kan ta sig uttryck i ett medberoende. Dessa anhdrigstddjande hjalpinsatser ar alltid kostnadsfria for deltagaren, da den hjalpsdkandes ekonomiska situation aldrig skall lagga hinder for att sdka hjalp hos FMN. Utokat kontaktskapande Dagens samhalle bestar idag av manniskor med olika etniskt och kulturellt ursprung. Vi inom FMN vill na ut med information kring de hjalpinsatser vi kan erbjuda till alia dessa grupper och avser darfdr att inleda samarbete med saval myndigheter som organisationer i socialt utsatta omraden och aven omraden med stor andel med innevanare med annan etnisk och kulturell bakgrund. Antaget av FMNs styrelse i Malmo den 13 maj 2013. 3
Ekonomisk plan for FMN 2014 Intakter Anslag 1200 000 Medlemsavgifter 20 000 Ovriga intakter 1430 000 Totalt 2 650 000 Kostnader Personal 1900 000 Ovriga kostnader 750 000 Totalt 2 650 000 Antaget av FMNs styrelse den 13 maj 2013
Osby kommun Vastra Storgatan 35 283 80 Osby Mars 2014 IDianenr OSBY KOAflMUN Sociaikotitoret Ansokan om bidrag till Bris region Syd Vi ansoker harmed om 10 kronor per barn fran Osby kommun for ar 2015. Totalt 26 270 kr for kommunens 2 627 antal barn. Mobbning, oro, foraldrar som missbrukar, ensamhet, radsla eller en allman kansla av att livet saknar mening. Sa ser verkligheten ut for manga barn. Alia barn har ratt till en narvarande vuxen som stottar och hjalper nar livet ar svart - oavsett var barnet bor i landet eller vilken tid det ar pa dygnet. Sa sager barnkonventionen, men verkligheten visar nagot annat. Under de senaste aren har Bris i genomsnitt haft 25 000 stodjande kontakter per ar, via telefon, mejl eller chatt. Till Bris kan barn och unga hora av sig anonymt och kostnadsfritt varje dag mellan kl. 10.00 och 22.00, aret om. Bris lyssnar, stottar och hjalper barnen till vidare stod sa att de kan komma ur sin svara situation och kanna framtidstro. Bris ar ett skyddsnat for utsatta barn nar myndigheter inte ar tillgangliga. Vi onskar att vi kunde garantera barn i behov av stod att vi all tid kommer att vara ett sadant skyddsnat, dessvarre kan vi inte det. Bidragen fran kommunerna ar en absolut forutsattning for var verksamhet sa att vi aven forts attningsvis kan stdtta alia barn som kontaktar oss. Hosten 2013 professionaliserades Bris stodverksamhet, vilket innebar att den numera bemannas av 17 heltidsanstallda kuratorer. Tack vare fdrandringen kan vi nu erbjuda alia bam i Sverige kvalificerat och utokat stod. Bris regioner fortsatter det viktiga arbetet med att driva paverkansarbete for att forbattra barns livsvillkor samt att, med hjalp av volontarer, informera barn i hela landet om deras rattigheter. Regionerna erbjuder aven utbildningar och forelasningar till personer som pa olika satt jobbar med barn, baserade pa Bris mangariga erfarenhet av samtal med barn och unga. Med vanlig halsning Nina Palm regionchef Bris region Syd Nina.palm@bris.se BRJS - Barnens Ratt: I Samhallet
Bilagor med ansokan fran Bris region Syd 1. Bris Verksamhetsinriktning och budget 2014-2015 2. Verksamhetsberattelse Region Syd 2013 3. Arsredovisning 2012 Arsredovisning for ar 2013 blir klar i maj 2014, finns da pa v^/w,kiji ; Bris ar en juridisk person och har en och samma arsredovisning, verksamhetsplan 4. Utanforskapets kostnad per arskull i er kommun, framtaget av Skandia. Se forklaring nedan. 5. Protokoll fran medlemsmote sands i sarskild forsandelse sa fort det ar justerat. Datum for medlemsmote ar den 27 mars 2014. Utanforskapets pris - sa mycket kostar barns utanforskap din kommun Vad ar Utanforskapets pris? Ar 1987 bildade Skandia stiftelsen Ideer for livet som en motreaktion mot gatuvaldet. Stiftelsen har sedan dess stottat fler an 3000 projekt som pa olika satt kan forebygga utanforskap. Ar 2007 bdrjade arbetet med Utanforskapets pris, ett socioekonomiskt initiativ dar man stallde fragan: vad kostar det samhallet nar barn och unga hamnar i utanforskap? En kostnadsmodell togs fram baserad pa berakningar och forskning av ekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog. Hur har berakningama gjorts? Man har tittat pa kostnaderna for drygt 300 vanligt forekommande insatser som samhallet aktiverar vid olika former av utanforskap sasom psykisk ohalsa, missbruk, kriminalitet, langtidssjukskrivning eller langtidsarbetsloshet. Modellen och dess underliggande parametrar ar utarbetad under de senaste tio aren och kontinuerligt uppdaterad efter avstamning med olika offentliga aktorer sasom kommuner, rattsvasende, sjukvard och landsting. For enkelhetens skull har man utgatt fran en schablonmodell. Enligt modellen beraknas 12,8 % barn i varje arskull hamna i utanforskap. Ett livslangt utanforskap kostar samhallet 10-15 miljoner kronor. Det ar summan av alia valfardskostnader (sjukvard, rehabilitering, omvardnad, insatser fran rattsvasendet, vardinsatser etc.) plus produktionsforluster for dessa barn under deras vuxna liv. Per arskull blir det en kostnad pa 210 miljarder for svenska samhallet. Det gar att motverka genom tidiga fdrebyggande insatser - och kostnaden for sadana insatser ar vasentligt lagre an utanforskapets slutgiltiga pris. For mer information, se Skandias rapporter pa.u;,i;:i..'i <K:<>. Mppii;;
verksamhetens kostnader ar till stor del personalkostnader inom handledning, utbildning och kvalitetssakring av volontarer i Bris stodverksamhet. Volontarerna/jourare har utfort sitt arbete pa ideell basis. Inte heller till regionradet har arvode utgatt. 2 Bris Stodverksamhet Stodverksamhetema for barn och ungdomar upp till 18 ar omfattar Bris 116 111, Bris mejlen, Bris chart samt Bris Forum. Fram till den 1 September bedrevs stodverksamheten sa som tidigare utifran de regionala kanslierna och bemannades av volontarer/jourare enligt av styrelsen faststallda riktlinjer. Verksamheterna bemannades av volontarerna/jourarna. Pa grund av omorganisationen och svikande medlemsantal har aven Bris-ombud behovt bemanna stodverksamheten periodvis. Utover dessa verksamheter for barn och ungdomar finns aven Bris Vuxentelefon - om barn. Ansvaret for att leda arbetet med de olika stodverksamhetema har varit alagda Bris-ombuden pa varje region. I det arbetet har utbildning och stod/handledning for de ideella medlemmarna pa regionen utgjort en stor del. Utover detta har det ingatt ovrig jourarvard i form av information, enskilda samtal, fortbildning etc. Ansvaret for stodverksamhetema innebar aven att samordna och administrera driften av det dagliga arbetet i stodverksamheten. 2.1 Bris 116 111 Syftet med Bris 116 111 ar att lyssna pa, stodja och bekrafta barn och ungdomar, som behdver en vuxen att tala med. Att utifran Barnkonventionen och Svensk lag informera barn och ungdomar om deras rattigheter och de instanser i samhallet som har ansvar for barns valfard, samt att bista de barn och ungdomar som sdker Bris hjalp. Barnen som ringer garanteras anonymitet. Region Syds uppdrag har varit att bemanna tva jourpass med fern linjer/vecka enligt ett nationellt schema. Syd har ansvarat for bemanningen pa fredagar. Sommarjouren fordelades enligt ett rullande femars veckoschema och Syd ansvarade under sommaren for vecka 26. Jourarna har besvarat samtalen i ett gemensamt rum med 3-6 personer at gangen. Ett jourpass artre timmar. Jourarna har kommit en kvart innan passet for en genomgang samt stannat en halvtimme efter passet for reflektion och handledning. Alia pass kvalitetssakras av ett narvarande BRIS-ombud, sasom BRIS interna riktlinjer foreskriver. BRIS-ombudet har haft det overgripande ansvaret for passet samtidigt som man ger stod, handledning och overtar uppdrag fran barn och ungdomar.. Det har under aret varit svart att fa tillracklig bemanning av jourare pa passen, vilket har medfort att Bris-ombud kallats in for att garantera tillganglighet for barn och unga som sokt sig till Bris. 2.1.1 Uppdrag I de fall ett barn som kontaktar Bris behover mer hjalp av Bris an vad som kan erbjudas i den ordinarie stodverksamheten kan barnet erbjudas upprepad kontakt med en och samma person (Bris-ombud) inom Bris, ett s.k. uppdrag. Ett uppdrag kan resultera i att barnet far kontakt med en myndighet, oftast socialtjansten. Hjalpen sker alltid pa uppdrag av och i samfdrstand med barnet. Uppdragsarbetet kan ocksa resultera i en akut insats i form av kontakt med socialjour eller polis. 2.2 Bris mejlen Syftet med Bris mejlen ar att erbjuda barn och ungdomar dialog med en vuxen i skriftlig form som komplement till telefon. Precis som i Bris 116 111 utgar Bris utifran Barnkonventionen och Svensk lag for att informera barn och ungdomar om deras rattigheter och om de instanser i samhallet som har ansvar for deras valfard. Grundprincipen for kontakterna bygger pa att barnen, via var hemsida www.bris.se, kan skriva anonymt med egna losenord sa att deras identiteter darigenom ar skyddade. 5