Vi gör samhället strålsäkert

Vi gör samhället strålsäkert

Foto: Bosse Alenius Säker strålmiljö i hela samhället Vi arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Strålning bidrar till mycket gott i vårt samhälle allt från el och diagnostik inom vården till mobiltelefoni och precisionsmätning med laser. Men strålningens oönskade effekter kan få stora konsekvenser, och på Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar vi därför pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från dessa. Att kärnkraftverken i Sverige är säkra är ett självklart fokus erfarenheterna från Tjernobyl och Fukushima visar vilka förödande följder en kärnkraftsolycka kan få. Vi driver på kärnkraftsindustrins arbete med strålsäkerheten genom lagstiftning, tillsyn och tillståndsprövningar. Detsamma gäller för industrins hantering av det använda kärnbränslet, en fråga som rör strålsäkerheten i hundratusentals år framåt. Men strålning finns även i andra delar av samhället. Hälso- och sjukvårdens användning av exempelvis röntgen måste vara säker för såväl patienter som anställda, och inom industrier som använder sig av strålning är strålsäkerheten angelägen. Därför bedriver vi tillsyn och prövar tillstånd även här. Allmänheten möter strålning genom bland annat den naturliga strålningen från solen och berggrunden, och genom mobiltelefoni och trådlösa nätverk. Här identifierar vi risker och informerar om hur man kan skydda sig. Vårt arbete präglas av integritet, vederhäftighet och öppenhet. Våra beslut och ställningstaganden vilar på vetenskaplig grund. Vi arbetar varje dag för att uppnå vår vision: ett strålsäkert samhälle. Mats Persson Generaldirektör Vi gör samhället strålsäkert 3

Strålsäkerhet inom många områden Här finner du kortfattade beskrivningar av vad vi arbetar med. På följande sidor finns fördjupningar inom kärnkraft, slutförvar, UV-strålning och elektromagnetiska fält. Tre av Strålsäkerhetsmyndighetens huvudsakliga uppgifter är att: ta fram regler för verksamheter som hanterar strålning och kontrollera att den som bedriver verksamhet med strålning följer reglerna och tar sitt strålsäkerhetsansvar. granska ansökningar om att etablera eller förändra verksamheter med strålning. pröva och besluta om tillstånd eller lämna beslutsunderlag till regeringen. Den som vill bedriva verksamhet med strålning måste enligt lag ha tillstånd. I Sverige finns drygt 10 000 företag och organisationer med sådant tillstånd. De kallas tillståndshavare och arbetar med vitt skilda saker exempelvis kärnkraft, lasershower, billackering, sjukvård, inom förpackningsindustrin, i gruvor och på forskningslaboratorier samt transportföretag. Inom vissa verksamheter, till exempel röntgensjukvård, är strålningen en stor del av arbetet medan den utgör en mycket liten del inom andra, som till exempel billackering. Men oavsett hur viktig strålningen är för respektive verksamhet ska den alltid hanteras på ett säkert sätt, för att människor och miljö inte ska ta skada. Naturlig strålning Strålsäkerhetsmyndigheten har ansvar för att ge råd och rekommendationer till allmänheten om hur den kan skydda sig mot naturlig strålning, exempelvis från solens UV-strålar. Genom att påverka allmänhetens attityd till sol och solarier ska vi minska antalet hudcancerfall som orsakas av UV-strålning. Läs mer om sol och solarier på sidan 8! Myndigheten arbetar också med radon och annan naturlig strålning och ansvarar för att informera om dess risker. Enligt vår bedömning orsakar radon i bostäder i kombination med rökning 500 lungcancerfall per år i Sverige. Vi följer utvecklingen av mätteknik och hälsorisker samt driver ett kalibreringslaboratorium för radonmätningar. Vi stödjer också kommunens tjänstemän i deras arbete med tillsyn av verksamhet med strålning. Kärnkraft och kärntekniska anläggningar Vi ställer krav på strålsäkerheten på kärnkraftverk och kärntekniska anläggningar, även sådana som inte har en reaktor i drift, till exempel bränslefabriken i Västerås och Studsviksanläggningarna. Vi utövar tillsyn vid anläggningarna för att kontrollera att kraven följs. Läs mer om kärnkraft på sidan 10! 4 Vi gör samhället strålsäkert

Foto: Jann Lipka Avveckling, avfall och slutförvar Vi har tillsyn över att kärntekniska anläggningar som inte längre används avvecklas och rivs på ett strålsäkert sätt. Vi har också tillsyn inom områdena avfallshantering och friklassning. Många verksamheter i samhället, exempelvis kärntekniska industrier och sjukhus, ger upphov till radioaktivt avfall som måste hanteras på ett strålsäkert sätt. Avfallet är allt från använt kärnbränsle till skrot, kablar och lysrör. En del av avfallet har så låga nivåer av radioaktiva ämnen att det kan friklassas och därefter återanvändas. Annat avfall är högstrålande och måste hållas åtskilt från människor och miljö. Det finns ett mellanlager i Oskarshamn där en del sådant avfall förvaras. Svensk kärnbränslehantering AB har ansökt om att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark och en stor uppgift för myndigheten är att granska deras ansökan. Läs mer om slutförvar på sidan 13! Vidare granskar Strålsäkerhetsmyndigheten industrins beräkningar när det gäller kostnaderna för att ta hand om använt kärnbränsle och riva kärnkraftverken på ett säkert sätt. Det är nämligen kärnkraftsindustrin som ska stå för de kostnaderna. Myndigheten lämnar förslag till regeringen på hur stor avgift industrin ska betala samt hur stora säkerheter industrin ska ställa. Avgifterna betalas in till den statliga myndigheten Kärnavfallsfonden, som förvaltar pengarna. Transporter Transporter av radioaktiva ämnen som kärnbränsle, kärnavfall och medicinska strålkällor är en förutsättning för att kärnkraftverk ska kunna drivas och för att patienter på svenska sjukhus ska kunna behandlas med strålterapi. Vi utfärdar tillstånd för transporter och utövar tillsyn bland annat genom inspektioner. Fysiskt skydd och informationssäkerhet Strålsäkerhetsmyndigheten har krav på det fysiska skyddet och informationssäkerheten vid kärntekniska anläggningar. Det handlar om att förhindra att obehöriga tar sig in på anläggningarna eller i IT-systemen och orsakar skada. Tillståndshavarna vid de kärntekniska anläggningarna är skyldiga att utforma skyddet så att våra föreskrifter följs. Vi kontrollerar att kraven uppfylls. Myndighetens medarbetare inspekterar mammografiutrustning på ett sjukhus. Vi gör samhället strålsäkert 5

Nukleär icke-spridning Sverige deltar i det internationella arbetet för att förhindra spridning av kärnvapen. Myndigheten har tillsyn över att kärnteknisk verksamhet och export endast har fredliga ändamål och vi deltar när inspektörer från det internationella atomenergiorganet IAEA inspekterar i Sverige. Kärnteknik får inte exporteras till länder som omfattas av internationella sanktioner. Beredskap Inom den nationella strålskyddsberedskapen har vi till uppgift att samordna de beredskapsåtgärder som krävs för att förebygga, identifiera och detektera nukleära eller radiologiska händelser som kan leda till skador på människor och miljö. Det kan handla om olyckor vid kärnkraftverk i Sverige och om olyckor som inträffar utomlands om de påverkar svenskar i det landet eller leder till utsläpp som sprids till Sverige. Det kan även vara mindre olyckor vid transport av radioaktiva ämnen eller liknande. Vi ger råd och rekommendationer till de myndigheter som ansvarar för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen samt till övriga berörda aktörer. Vi deltar i övningar och utbildningar för den nationella strålskyddsberedskapen samt samordnar övningar för de nationella mätresurserna. Vidare deltar myndigheten i nationella och internationella samarbetsprojekt. Vi utövar också tillsyn över beredskapsplanering vid kärnkraftverken och de kärntekniska anläggningarna, men det är de själva som ansvarar för sin beredskap. Mätningar av strålningsnivåer Myndigheten mäter regelbundet strålningsnivåerna i landet. På vår webbplats kan du ta del av informationen i cesiumdatabasen och miljödatabasen. Sjuk- och tandvård Vi har tillsyn över all strålning och användning av ultraljud inom sjukvård och tandvård. Vi arbetar med strålskydd för såväl patienter som personal och allmänhet. Stråldoserna ska hållas så låga som det rimligen är möjligt samtidigt som syftet med undersökningen eller behandlingen uppnås. Mobiler och trådlösa datornätverk På sidan 14 hittar du information om vårt arbete med elektromagnetiska fält. Radiovågor från mobiltelefoner och trådlösa nätverk är exempel på sådana fält. 6 Vi gör samhället strålsäkert

Foto: Jann Lipka Kärnkraftens vara eller icke vara är en politisk fråga. Vår uppgift är att ställa krav på att verksamheten bedrivs på ett strålsäkert sätt. Riksmätplats Strålsäkerhetsmyndigheten är riksmätplats för joniserande strålning och uppfyller kraven från Internationella kommittén för mått och vikt (CIPM). Du som arbetar med mätning av stråldoser kan lämna dina instrument för kalibrering hos riksmätplatsen. Forskning Varje år finansierar Strålsäkerhetsmyndigheten forskning för cirka 80 miljoner kronor. Forskningen ska vara ett vetenskapligt stöd i myndighetens tillsynsarbete och i arbetet med att ta fram regler. Forskningen ska också bidra till att Sverige ska utveckla och upprätthålla en hög nationell kompetens inom områdena kärnsäkerhet, strålskydd och nukleär icke-spridning. Internationell verksamhet Vi deltar i ett omfattande internationellt samarbete inom vårt ansvarsområde. Strålsäkerhetsmyndigheten bistår regeringskansliet med information och expertkunskap som används i samband med internationella förhandlingar och inom EU. Dessutom har myndigheten egna kontakter och ett informationsutbyte med systermyndigheter i andra länder. I enlighet med regeringens instruktioner genomför vi också projektverksamhet i företrädesvis Öst- och Centraleuropa i syfte att stärka strålsäkerheten som ett led i arbetet för fred och säkerhet. Säker strålmiljö Riksdagen har beslutat 16 miljökvalitetsmål för Sverige. Ett av dem är Säker strålmiljö, och Strålsäkerhetsmyndigheten har ansvar för att följa upp målet. Regeringen har preciserat följande områden: Individens exponering för skadlig strålning i arbetslivet och i övriga miljön ska begränsas så långt det är rimligt möjligt. Utsläpp av radioaktiva ämnen i miljön ska begränsas så att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Antalet årliga hudcancerfall orsakade av UVstrålning ska år 2020 vara lägre än år 2000. Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön ska vara så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt. Vi gör samhället strålsäkert 7

Sol och UV-strålning Det går att njuta av solen och samtidigt skydda sig mot solens skadliga UV-strålning. Svenskarnas solvanor är troligtvis den främsta anledningen till att allt fler drabbas av hudcancer. Ju mer vi solar, desto större är risken att få cancer. Särskilt allvarligt är det att bränna sig i unga år. Mål: att minska hudcancerfallen Myndighetens UV-arbete ska bidra till att minska antalet fall av hudcancer som är orsakade av UV-strålning. Därför arbetar vi förbyggande och pådrivande, ger råd och informerar om riskerna. Vi följer forskningen och gör riskbedömningar. Vårt vetenskapliga råd i UV-frågor ger oss stöd i arbetet genom att följa den internationella forskningen och föreslår förebyggande åtgärder. Vårt UV-arbete är en del av Säker strålmiljö, som är ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmål. Vi arbetar på många sätt med att ändra attityderna till solande. Bland annat samarbetar vi med Svenska livräddningssällskapet, som årligen lär ut solvett till tusentals barn som går i simskola. Ladda ner vår app! Myndighetens mobilapplikation Min soltid underlättar för dig som vill hålla koll på hur länge du kan vara i solen utan att bränna dig. Appen är kopplad mot GPS, vilket gör att du får reda på hur länge du kan vara i solen på den plats där du befinner dig. Solariesolande Enligt myndighetens föreskrifter får soltiden i obemannade solarier inte överstiga 15 minuter, men vår rekommendation är att avstå från solariesolande. Våra solråd i korthet Undvik solen mitt på dagen (kl. 11.00 15.00) när solen är som starkast. Använd kläder, solhatt och solglasögon som solskydd. Använd solskyddskräm som komplement där kläder inte skyddar. Barn under ett år ska inte vistas i direkt sol. 8 Vi gör samhället strålsäkert

Foto: Ingemar Lindewall Det är särskilt viktigt att skydda barn från solens skadliga strålar. Vi gör samhället strålsäkert 9

Kärnkraft Strålsäkerhetsmyndigheten ställer krav på strålsäkerheten på kärnkraftverk och kärntekniska anläggningar. Det är ett politiskt beslut att kärnkraft används som energikälla i Sverige. Strålsäkerhetsmyndighetens uppgift är att se till att verksamheten bedrivs på ett strålsäkert sätt. Vi skriver föreskrifter och utövar tillsyn gentemot kärnkraftverk och kärntekniska anläggningar. Det är alltid tillståndshavaren vid en kärnteknisk anläggning som har det fulla ansvaret för att anläggningen är säker och att personalen och omgivningen skyd das mot strålning. 10 Vi gör samhället strålsäkert

Foto: Johannes Berner Strålsäkerheten främst Vår tillsyn är till för att upptäcka brister och säkerhetsrisker. Om vi hittar brister kräver vi att tillståndshavaren åtgärdar dem. Om bristerna är allvarliga kan vi besluta att reaktorn ska stoppas för åtgärd. Vi sätter strålsäkerheten främst och tar inte hänsyn till om våra beslut får ekonomiska följder för industrin, eller om elpriserna påverkas. Myndigheten prövar också kärnkraftsindustrins tillståndsansökningar för effekthöjningar, ombyggnader och eventuella ersättningsreaktorer, samt annat som kan påverka strålsäkerheten. Vi utbyter erfarenheter med andra länder om händelser inom kärnkraftsområdet. Fakta om kärnkraft I Sverige finns tio kärnkraftsreaktorer i drift, fördelade på de tre kärnkraftverken i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Verken i Forsmark och Oskarshamn har tre reaktorer vardera och i Ringhals finns fyra reaktorer. Tillsammans står de för något mindre än hälften av Sveriges elför - sörjning. Strålsäkerhetsmyndigheten har krävt att de svenska kärnkraftverken ska genomföra säkerhetshöjande moderniseringar. Vi gran - skar arbetena och följer upp att förändringarna genomförs på ett strålsäkert sätt och att moderniseringarna uppfyller våra krav. Myndigheten har också tillsyn över övriga kärn - tekniska anläggningar i Sverige, som exempelvis de två nedlagda reaktorerna i Barsebäck, en kärnbränslefabrik i Västerås samt Clab, ett mel - lanlager för använt kärnbränsle i Oskarshamn. När våra inspektörer besöker kärnkraftverken och de kärntekniska anläggningarna kontrollerar de bland annat att myndighetens krav är uppfyllda. Vi gör samhället strålsäkert 11

Kärnbränsleförvaring Så här planerar Svensk kärnbränslehantering AB att det använda kärnbränslet ska slutförvaras. Använt kärnbränsle Bentonitlera Återfyllnad Illustration: Solveig Hellmark Slutförvar för använt kärnbränsle Kopparkapsel med insats av gjutjärn Bentonitlera 12 Vi gör samhället strålsäkert

Slutförvar Strålsäkerhetsmyndigheten granskar Svensk kärnbränslehantering AB:s ansökan om att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark. I mars 2011 lämnade Svensk kärnbränslehantering AB (SKB) in en ansökan till oss om att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark i Östhammars kommun. Bolaget planerar även att bygga en anläggning för att kapsla in bränslet i kopparkapslar. Om ansökan beviljas ska den anläggningen byggas i anslutning till det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab) i Oskarshamn. Regeringen beslutar Vi ska även yttra oss till mark- och miljödomstolen som gör en prövning enligt miljöbalken. När granskningen är klar lämnar vi och domstolen varsitt yttrande till regeringen, som beviljar eller avslår SKB:s ansökan. Strålsäkerhetskrav måste uppfyllas Det använda kärnbränslet från kärnkraftverken ger ifrån sig strålning under lång tid mer än 100 000 år. Det är kärnkraftsindustrins ansvar att se till att kärnbränslet tas om hand på ett strålsäkert sätt. Strålsäkerhetsmyndighetens uppgift är att se till att kärnkraftsindustrin följer alla bestämmelser när det gäller slutförvaret. Vår uppgift är att granska SKB:s tillståndsansökan, bland annat för att se till att vald metod och plats har förutsättningar att uppfylla kraven på strålsäkerhet. Slutförvarsfakta SKB har ansökt om att få bygga slutförvaret i berggrunden utanför Forsmark. Innan bräns - let placeras i berget ska det kapslas in i koppar vid en inkapslingsanläggning i Oskarshamn. Det inkapslade bränslet transporteras sedan med båt till Forsmark och placeras på 500 meters djup. Därefter tätas slutförvaret med en sväl - lande lera. Vi gör samhället strålsäkert 13

Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält är ett brett område som bland annat omfattar mobiltelefoni, basstationer, trådlösa datornätverk och kraftledningar. Myndigheten bevakar utvecklingen och forskningen inom området elektromagnetiska fält. Till vår hjälp har vi ett vetenskapligt råd som vägleder oss i frågor om biologiska effekter av fälten. Vi genomför mätningar, gör riskbedömningar, utfärdar rekommendationer och tar fram föreskrifter. Vi utbildar också kommuntjänstemän om elektromagnetiska fält. Riskbedömningar Det finns inga vetenskapligt säkerställda hälsorisker med radiovågor från trådlösa datornätverk eller basstationer för mobiltelefoni. Men när det gäller radiovågorna från den egna mobiltelefonen kan forskningen ännu inte utesluta en ökad risk för hjärntumör. Misstankarna om att mobiltelefonen skulle kunna orsaka cancer har dock försvagats i takt med att nya forskningsresultat har presenterats. Studier har visat att barn som bor nära kraftledningar löper ökad risk att drabbas av barnleukemi. Det finns därför misstankar om att förhöjda magnetfält skulle kunna orsaka sjukdomen. Men det saknas fortfarande stöd för ett orsakssamband mellan förhöjda magnetfält och ökad risk för barnleukemi. Riktigt starka magnetfält kan störa kroppens nervsignaler, men då krävs fält som är hundratals gånger starkare än de som normalt finns under de största kraftledningarna. Starka radiovågor och mikrovågor kan orsaka brännskador, men så höga nivåer utsätts inte allmänheten för. Så starka radiovågor finns exempelvis uppe i tv-master. Rekommendationer Av försiktighetsskäl bör den som talar i mobiltelefon använda handsfree och hålla ut telefonen från kroppen under samtal. Myndigheten rekommenderar även försiktighet när det gäller exponering för lågfrekventa magnetfält från exempelvis kraftledningar. Det innebär bland annat att exponeringen i bostäder, skolor och liknande ska begränsas vid nybyggande. 14 Vi gör samhället strålsäkert

Foto: Bosse Alenius Ett sätt att minska exponeringen från mobiltelefonen är att använda handsfree och hålla ut mobilen från kroppen. Vi gör samhället strålsäkert 15

SOLARIUMSolstrålning Kosmisk strålning Illustration: Solveig Hellmark Mobilmast Kärnkraftverk Kraftledning Magnetfält runt tåg Laserpekare Lasershow Röntgen Magnetfält Ultraljud SJUKHUS Basstationsantenn Radon i byggnadsmaterial Markradon Röntgen Trådlösa nätverk TANDLÄKARE SLUTFÖRVAR Mobil Några av de olika områden som Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar med. 16 Vi gör samhället strålsäkert

Ordlista Becquerel (Bq) Becquerel är måttenheten för radioaktivt sönderfall. 1 becquerel = 1 sönderfall per sekund. Måttenheten används för att beskriva mängden av ett radioaktivt ämne i till exempel luften, marken eller i livsmedel. I dessa sammanhang anges becquerel per kubikmeter luft, per kvadratmeter eller per kilo. Halveringstid Halveringstiden är den tid som det tar innan radioaktiviteten hos ett radioaktivt ämne har minskat till hälften. Olika radioaktiva ämnen har olika halveringstider. Jod-131 har en halveringstid på åtta dagar, cesium-137 halveras på 30 år. För uran-238 är halveringstiden 4,5 miljarder år. Halveringstiden mäter inte hur farligt ett ämne är, utan bara hur snabbt strålningen från det minskar. Kontamination Ordet betyder förorening, nedsmittning. Om radioaktiva ämnen sprids till ytor eller områden där de inte ska vara kallas det kontamination eller nedsmutsning. Millisievert Sievert (Sv) är enheten för den stråldos som människan får från strålningen. Vanligtvis används de mindre enheterna millisievert (msv) = tusendels sievert och mikrosievert (µsv) = miljondels sievert. 1 sievert (1 000 msv) är en hög stråldos som kan ge allvarliga skador. Radioaktivitet Radioaktivitet är en fysikalisk process där atomkärnor spontant faller sönder samtidigt som joniserande strålning avges. Ju fler sönderfall som sker, desto mer strålning uppstår. Strålning Det finns olika sorters strålning, joniserande och icke-joniserande. Joniserande strålning har tillräckligt med energi för att lösgöra elektroner ur ett ämnes atomer eller slå sönder molekyler. Joniserande strålning i form av alfa, beta, gamma och neutroner uppkommer naturligt när radioaktiva ämnen sönderfaller. Joniserande strålning kan också produceras på konstgjord väg med hjälp av röntgenapparater eller acceleratorer. Icke-joniserande strålning kan inte slå sönder atomer eller molekyler. Exempel på icke-joniserande strålning är ultraviolett strålning (UV), infraröd strålning, synligt ljus och elektromagnetiska fält (exempelvis radiovågor och mikrovågor). Tillståndshavare Den som har tillstånd att bedriva verksamhet med strålning kallas tillståndshavare. UV-index UV-index är ett värde som visar styrkan i den skadliga delen av solens UV-strålning. Ett högt UV-index betyder att UV-strålningen är stark och man bör använda lämpliga solskydd. UV-index varierar framför allt med årstiden och tiden på dygnet. Andra faktorer som påverkar är väder och ozonskiktets tjocklek. Vi gör samhället strålsäkert 17

Kortfakta om oss Generaldirektör: Mats Persson Budget: 500 miljoner kronor, varav cirka 80 miljoner går till forskning Antal anställda: Drygt 300 (55 procent män, 45 procent kvinnor) Snittålder: 47 år Många som arbetar på Strålsäkerhetsmyndigheten har examen inom naturvetenskap, teknik eller beteende- och kognitionsvetenskap, men flera andra yrkesgrupper finns representerade, som jurister, ekonomer, kommunikatörer, ITtekniker samt personalvetare. Strålsäkerhetsmyndigheten har ett samlat ansvar för att samhället är strålsäkert. Vi arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Myndigheten lyder under regeringen och tillhör Miljödepartementets ansvarsområde. Myndigheten ingår i den nationella strålskyddsberedskapen. Om en kärnkraftsolycka inträffar i någon del av världen aktiverar vi vår ledningscentral och är på kort tid redo att analysera det radiologiska och det kärntekniska läget, ge råd till andra myndigheter samt informera allmänhet och medier. 18 Vi gör samhället strålsäkert

Vi gör samhället strålsäkert 19

Strålsäkerhetsmyndigheten 2013. Form: Intellecta Corporate. Tryck: Arkitektkopia. Strålsäkerhetsmyndigheten Solna strandväg 96, 171 16 Stockholm 08-799 40 00 www.stralsakerhetsmyndigheten.se registrator@ssm.se Skicka e-post till registrator@ssm.se om du vill ha broschyren i alternativt format, som punktskrift eller daisy.