MARKNADSINSIKT. Februari 2015



Relevanta dokument
MARKNADSINSIKT. September 2014

MARKNADSINSIKT. Januari 2015

MARKNADSINSIKT. Oktober 2014

MARKNADSINSIKT

MARKNADSINSIKT. Juni 2015

MARKNADSINSIKT. Mars 2015

MARKNADSINSIKT. Mars 2014

MARKNADSINSIKT. December 2014

MARKNADSINSIKT. Maj 2014

MARKNADSINSIKT. Februari 2014

MARKNADSINSIKT. Januari 2014

MARKNADSINSIKT

MARKNADSINSIKT. April 2014

MARKNADSINSIKT. November 2014

MARKNADSINSIKT

Marknadsinsikt. Kvartal

MARKNADSINSIKT. Sommar 2014

Marknadsinsikt. Kvartal

Marknadsinsikt. Nummer 3, Marknadsutsikter. Aktier vs Räntor/Alternativa placeringar undervikt

MARKNADSINSIKT

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN

Marknadsinsikt. Kvartal Vinsterna faller kraftigt hänförligt till några stora bolag Inköpschefer på rekordnivåer.

VECKOBREV v.18 apr-15

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

Månadskommentar juli 2015

Marknadsinsikt. Nummer 3, Marknadsutsikter. Aktier vs Räntor/Alternativa placeringar neutral

VECKOBREV v.20 maj-13

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

MÅNADSBREV MARS, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) november 2008

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.21 maj-13

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING

0,2% Startdatum Jämförelseindex. Rådgivare 52,8%

Startdatum Jämförelseindex -3,1% Rådgivare 52,8%

MÅNADSBREV APRIL, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING

VECKOBREV v.36 sep-15

-4,6% Startdatum Jämförelseindex. Rådgivare 56,3%

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

Månadskommentar oktober 2015

VECKOBREV v.17 apr-13

Fondstrategier. Maj 2019

VECKOBREV v.44 okt-13

MÅNADSBREV AUGUSTI, 2015: BLOX SAMMANFATTNING

Fondallokering

VECKOBREV v.24 jun-15

MÅNADSBREV JUNI, 2017: BLOX

MÅNADSBREV APRIL, 2017: BLOX

MÅNADSBREV MARS, 2017: BLOX

MÅNADSBREV DECEMBER, 2015: BLOX SAMMANFATTNING

Makrokommentar. April 2016

MÅNADSBREV NOVEMBER, 2015: BLOX SAMMANFATTNING

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

Marknadsinsikt. Nummer 2, Marknadsutsikter. Aktier vs Räntor/Alternativa placeringar neutral

Startdatum Jämförelseindex -3,2% Rådgivare 56,9%

Makrokommentar. April 2017

MÅNADSBREV SEPTEMBER, 2017: BLOX

VECKOBREV v.13 mar-14

Makrokommentar. November 2013

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.23 jun-14

MÅNA D SBR E V J UL I, : BLOX MAKROSAMMANFATTNING

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010

Danske Fonder Sverige Fokus

MÅNADSBREV DECEMBER, 2017: BLOX

Boräntenytt Nummer 6 8 augusti

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

VECKOBREV v.19 maj-13

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 2014

Analytiker Simon Johansson Gustav Nordkvist

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.47 nov-11

Månadskommentar november 2015

VECKOBREV v.41 okt-14

VECKOBREV v.5 jan-14

MÅNADSBREV FEBRUARI, 2017: BLOX

1,7% Startdatum Jämförelseindex. Rådgivare 44,3%

Marknadsinsikt. Nummer 4, Marknadsutsikter. Aktier vs Räntor/Alternativa placeringar undervikt

MÅNADSBREV AUGUSTI, 2017: BLOX

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010

MÅNADSBREV OKTOBER, 2017: BLOX

VECKOBREV v.6 feb-15

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

Marknadsinsikt. Kvartal

MÅNADSBREV NOVEMBER, 2017: BLOX

MÅNADSBREV SEPTEMBER, 2015: BLOX SAMMANFATTNING

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011

Förändringar i Fondstrategier Stockholm 21 maj Vi säljer JP Morgan US Smaller Companies och köper Fidelity Asian Special Situations.

VECKOBREV v.38 sep-11

Månadskommentar mars 2016

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Transkript:

MARKNADSINSIKT Februari 2015 Börsåret 2015 har fått en flygande start med uppgångar över 10 procent sedan årsskiftet. De flesta börsbolag har också hunnit rapportera sina bokslut och vi kan konstatera att det är ömsom vin ömsom vatten. Riksbanken lämnade sitt historiska besked om negativ styrränta och börsen jublade. Läs mer om hur Riksbankens agerande påverkar ekonomin under avsnittet Extra insikt. Året inleddes starkt på en majoritet av de stora aktiemarknaderna världen över. Japan gick starkast med en uppgång om 8,1 procent följt av Tyskland som steg 7,5 procent. Vidare steg Frankrike och Storbritannien 6,4 respektive 4,6 procent. Det gångna årets vinnare USA fick nöja sig med en uppgång på 2,7 procent. På tillväxtmarknaderna var tongångarna positiva. Indien och Kina placerade sig i topp med uppgångar på 14,1 respektive 11,5 procent. I botten återfanns Grekland med ett ras om 25,2 procent (allt uttryckt i svenska kronor). förlängas om inflationen fortfarande bedöms vara för låg i relation till ECB:s mål. Den tioåriga svenska statsobligationsräntan föll ytterligare 30 baspunkter under månaden och uppgick vid slutet av januari till 0,64 procent. Den svenska kronan var generellt svag, men stärktes ändå något mot euron. EUR-kursen föll 1,0 procent mot SEK medan USA-dollarn steg 6,8 procent. Priset på såväl koppar som Brent-olja fortsatte nedåt under januari och båda föll drygt 13 procent. På Stockholmsbörsen steg index för de 32 största bolagen med 8,0 procent och index för småbolag 5,8 procent. När 43 storbolag lämnat rapport, motsvarande ungefär 75 procent av den samlade vinstsumman, ligger vinstökningstakten på drygt 5 procent. Kraftiga vinstfall i enstaka bolag påverkar dock utfallet. Tar man bort de tre bolagen med störst vinstökning (SKF, Electrolux, Nordea) respektive vinstminskning (Lundin petroleum, Ericsson, Volvo) ligger uppgången på 17 procent. Bredden i uppgången är därmed god, med stigande försäljning i 86 procent av bolagen. Den 22 januari kom ECB:s besked om att inleda köp av statsobligationer. Med början i mars kommer Europeiska centralbanken köpa värdepapper för 60 mdr euro per månad. Programmet kommer att hålla på till åtminstone september 2016, men kan komma att Januari månads inköpschefsindex för tillverkningsindustrin steg i EMU, Japan och Storbritannien, medan Kina och USA noterades lägre. Kina hamnade därmed under 50, medan övriga index fortsatt ligger i tillväxtzonen. Motsvarande svenska inköpschefsindex föll marginellt och uppvisade ett värde på 55,1 för januari, att jämföra med 55,4 föregående månad. Portföljerna är fortsatt neutralt viktade mellan aktier och räntor. Samtidigt behålls exponeringen mot bostadsobligationer samt företagsobligationer på bekostnad av svenska stadsskuldsväxlar. Samtliga portföljer har en generell övervikt mot alternativa investeringar på bekostnad av svenska obligationsfonder, samt svenska korträntefonder. MarknadsInsikt är ett nyhetsbrev som distribueras till Sparbanken Syds kunder. Här presenterar vi analyser av ränte- och aktiemarknaderna samt tipsar om olika placeringsalternativ. Mer information om Sparbanken Syds tjänster och produkter hittar du på www.sparbankensyd.se. Ansvarig utgivare: Sparbanken Syd, Andreas Narsell. Uppgifterna i detta marknadsbrev är endast avsedda som information till Sparbanken Syds kunder och innefattar inte något erbjudande om att köpa eller sälja värdepapper eller andra finansiella instrument. Mottagare av detta marknadsbrev rekommenderas att komplettera det egna beslutsunderlaget med nödvändigt material. Sparbanken Syd påtar sig inte något ansvar för eventuella dispositioner av kund med anledning av innehållet i detta marknadsbrev och ansvarar inte för direkt eller indirekt förlust eller skada av vad slag det vara må som grundar sig på användandet av det.

FOND INSIKT Produktförslag Fördelning Offensiv Bas Försiktig Betyg Globala aktiefonder Swedbank Robur Globalfond 30,00% 30,00% 20,00% Svenska aktiefonder Catella Reavinst 12,00% 8,00% 5,00% Carnegie Sverigefond 8,00% 7,00% 5,00% Tillväxtmarknadsfonder Sparbanken Tillväxt 20,00% 5,00% 0,00% Alternativa investeringar Catella Hedge 15,00% 15,00% 10,00% Saknar rating Räntefonder Catella Avkastning 0,00% 10,00% 20,00% Carnegie Corporate Bond 15,00% Indecap Guide Företagsobl.fond 25,00% 40,00% Saknar rating Betyg hämtade från morningstar.se Offensiva portföljen 30% 30% 20% 20% Basportföljen 50% 30% 15% 5% Försiktiga portföljen 10% 20% 70% Globalfonder Sverigefonder Tillväxtfonder Räntor/alt inv Globalfonder Sverigefonder Tillväxtfonder Räntor/alt inv Sverigefonder Globalfonder Räntor/alt inv Swedbank Robur Globalfond Globalfond är en aktiefond som placerar globalt i aktier i företag inom olika branscher. Högst 30 % av fondens tillgångar får vara placerade i företag vars aktier och aktierelaterade fondpapper handlas på en reglerad marknad i Sverige. Fonden får använda sig av derivatinstrument för att öka avkastningen. Fonden lämnar normalt ingen utdelning, utan vinster återinvesteras i fonden. Risk 6 av 7 6 Catella Reavinstfond Fonden investerar främst i svenska aktier men kan även investera i aktierelaterade insrument, t ex optioner. I normalfallet ska fondens tillgångar vara till minst 90% placerade i aktier. Förvaltningsprocessen bygger på makrosyn, aktieurval och utnyttjande av marknadstrender. Fonden är mycket aktivt förvaltad genom att omsättningen av affärer är högre än genomsnittet av Sverigefonder, vilket särskiljer förvaltaren. Risk 6 av 7 6

Carnegie Corporate Bond Fonden placerar i företagsobligationer (emitterade av svenska och nordiska företag) och räntebärande värdepapper. Fonden har en genomsnittlig portföljlöptid på cirka 3-5 år, vilken dock kan vara längre. Fonden använder även derivat som en del i förvaltningen. Fonden har som målsättning att generera långsiktig kapitaltillväxt genom att placera i räntebärande instrument, t.ex. obligationer och penningmarknads-instrument som handlas på en reglerad marknad. Investeringarna kommer främst att fokusera på utfärdare i Norden. Fonden får även placera upp till 10 % av tillgångarna i andra investeringsfonder. Risk 2 av 7 2 Sparbanken Tillväxt Sparbanken Tillväxt är en fondandelsfond som placerar tillgångarna i andra globala och regionala tillväxtmarknadsfonder, såväl svenska som utländska. Ingen av de underliggande fonderna får utgöra mer än 40% av fondens tillgångar. Målsättningen är att fonden ska överträffa utvecklingen för Morgan Stanley Capital Index Emerging Markets (NET TR), ett globalt tillväxtmarknadsindex som omfattar över 25 olika marknader ( t. ex. Kina, Indien, flera Östeuropeiska- och Latinamerikanska marknader), omräknat till svenska kronor. Fonden kan även placera på konto hos kreditinstitut. Risk 6 av 7 6 Carnegie Sverigefond Sverigefonden är en aktiefond som investerar i aktier noterade på Stockholms Fondbörs. Fonden har inga begränsningar avseende branscher eller företag. Fonden får även investera i räntebärande värdepapper. : Risk 7 av 7 Catella Avkastning Fonden investerar aktivt i räntebärande värdepapper. Målsättningen är att åstadkomma en värdeutveckling som är bättre utvecklingen för jämförelseindex. Risk 2 av 7 2 7 Catella Hedgefond HF Fonden har som målsättning att uppvisa en jämn, positiv avkastning oavsett riktningen på de nordiska kapitamarknaderna. Analysprocessen bakom fondens investeringar består främst av fundamental analys, inom vilken man studerar företagets intjäningsförmåga, kassaflöden osv. Som komplement till detta bedrivs vidare en s k kvantitativ analys, här studerar vi aktiers historiska utveckling och samvariation med varandra. Ett tredje centralt inslag i förvaltningen är riskanalysen. Både fondens sammantagna risk, men också risken i varje enskild investering övervägs. Förvaltningsarvodet är 1% + 20% av avkastningen över index. Risk 3 av 7 3 Indecap Guide Företagsobligation C Fonden är en fondandelsfond som investerar i andra svenska räntefonder så att fondens genomsnittliga löptid alltid överstiger 1 år. Genom investeringar i andra fonder och kontinuerlig anpassning av placeringarna till de fonder som bedöms ha störst chans till god utveckling, erbjuder fonden en placering med god riskspridning. Risk 3 av 7 3

RÄNTE INSIKT Pengakranen är öppnad Riksbanken har tagit i mer än de flesta räknat med, det har också andra centralbanker gjort. Detta har drivit ned en del räntor under nollstrecket. Vi räknar med att boräntorna kommer att fortsätta vara låga i minst tolv till arton månader till. Försiktiga bolånetagare bör dra nytta av det låga ränteläget och välja långa räntebindningstider medan de mer riskbenägna kan avvakta. Fortsatt låg inflation, fallande inflationsförväntningar och räntestimulanser från flera stora centralbanker, inklusive både den europeiska, den japanska och den kinesiska, har bidragit till att räntenivåerna fortsatt nedåt under vintern. Det är dock ingen entydig bild som ges från den internationella omgivningen. I USA har konjunkturbilden stärkts ytterligare, även om inflationen hålls tillbaka av nedgången i oljepriset. De amerikanska räntorna har också tickat uppåt något de senaste två veckorna. I stora delar av Europa verkar dock tillväxten dämpas samtidigt som geopolitiska risker kring bl.a. Ukraina-konflikten ökar och Greklands eventuella utträde ur EMU återigen seglat upp som ett orosmoln. I kombination med ihållande låg inflation har detta lett till att Europeiska Centralbanken (ECB) vid sitt senaste räntemöte aviserade stora stimulanser i form av obligationsköp. I flera europeiska länder ligger nu räntorna på statsobligationer upp till fem års löptid under nollstrecket. Det vill säga investerare är beredda att betala för möjligheten att placera sitt kapital säkert. Även Riksbanken tog i lite mer än väntat vid sitt senaste räntemöte, den 11 februari. Styrräntan sänktas från 0,0 till -0,1 procent och det aviserades också en plan på köp av obligationer, med syfte att hålla nere långa räntor. Initialt blir köpen ganska blygsamma, 10 miljarder kronor eller 1 procent av obligationsstocken. Signaleffekten är viktig och det finns inget som hindrar Riksbanken från att snabbt utöka köpen. Sammantaget fick Riksbankens besked en tydlig nedåteffekt på räntenivåerna och även i Sverige har många riskfria räntor nu blivit negativa. Riksbanken öser på Vår tolkning av situationen är att Riksbanken nu är fullt fokuserad på att till varje pris återföra inflation och inflationsförväntningar till inflationsmålets tvåprocentsnivå. Eventuella problem som kan uppstå med bostadspriser som drar iväg eller skuldsättning som blir ohållbar får hanteras med andra instrument än styrräntan. I och med detta kommer sannolikt de kommande månadernas inflationsutfall att bli avgörande för om de sex Riksbankscheferna kommer med ytterligare stimulanser eller inte. Överraskar inflationen på nedsidan, eller om förväntningarna på framtida inflation sjunker ytterligare, så kommer det sannolikt mer stimulans i form av ännu lägre styrränta, utökade obligationsköp och möjligen riktad företagsutlåning via bankerna. Vi bedömer det som högst osannolikt att Riksbanken skulle försöka försvaga kronan genom att agera på valuta- marknaden, även om detta också är en möjlig åtgärd. Vårt huvudscenario utesluter inte ytterligare räntesänkning och obligationsköp från Riksbanken under våren och sommaren men vår bedömning är att eventuella åtgärder inte kommer att få några större effekter på marknadsräntorna. Vi räknar med att styrräntan återförs till noll under hösten 2016, då inflationen enligt Konsumentprisindex (KPI) når 2 procent samtidigt som underliggande inflation då har legat över 1,5 procent i nästan ett år. Vi räknar med att styrräntan ligger på 0,25 procent i slutet av 2016 och att Riksbanken sedan rullar på med räntehöjningar i en takt kring en procentenhet om året. Vi bedömer fortfarande att 3,75 procent är en långsiktig neutral räntenivå, där styrräntan borde ligga när ekonomin är i balans. Givet våra förväntningar på Riksbanken och vår bedömning att långa marknadsräntor är så nedtryckta att de bara kan motiveras av orealistiska förväntningar om evigt låg inflation och ständig nollränta från centralbankerna så bör även långa räntor börja vandra uppåt så småningom. Vi räknar inte med att se någon större uppgång på kort sikt men under 2016 bör de börja röra sig uppåt om vårt scenario stämmer. Listräntan ligger kvar i år Sammantaget finns det många faktorer, både i omvärlden och i den svenska ekonomin, som bidragit till de låga räntorna. Även om mycket talar för att den senaste nedgången innebär att botten är nådd så finns det ingen garanti för att så är fallet. För bolåneräntorna kan det finnas utrymme för ytterligare sänkningar, om man tittar på skillnaderna mellan listräntor och finansieringskostnader. Frågan är dock om inte bankerna kommer att utnyttja det eventuella utrymme som finns för att lämna rabatter istället för att sänka listräntan. Från och med 1 juni kommer varje bolångivare att redovisa den faktiska snitträntan som kunderna erbjudits den senaste månaden. Det innebär att listräntan förlorar en del av sin status som riktmärke för bolåneräntorna. Vår bedömning är därför att bolåneräntorna sannolikt ligger kvar på nuvarande nivåer året ut. Under 2016 bör de dock börja stiga, uppgången kommer tidigare och blir snabbare på den långa sidan än på den korta. Tremånadersräntan, som är den vanligaste, väntas passera 2,50 procent i början av 2017 och sedan fortsätta stiga i samma takt som styrräntan. I slutet av 2019 når den 5,50 procent, som är vår skattning av den långsiktigt neutrala nivån, där den antas ligga kvar. Forts nästa sida

Forts fr föregående sida Dags att binda? Slår våra prognoser och antaganden kring tremånadersräntans framtida utveckling in så kommer det att väga ganska jämnt mellan tremånadersräntan och räntebindningstiderna på ett till tre år. För de längre räntebindningstiderna blir däremot fördelen för de bundna räntorna mer markant. Den femåriga boräntan beräknas ligga 0,8 procentenheter under vad den genomsnittliga tremånadersräntan kommer att bli under de kommande fem åren. Sannolikheten att fyraoch femåriga räntor blir ett bättre val än tremånadersräntan uppskattas ligga över 60 procent. Bundna boräntor ligger på historiskt låga nivåer och för den försiktige kan det därför vara läge att slå till nu och välja långa räntebindningstider. Att binda på längre tid kan visa sig bli en ganska billig försäkring mot en oväntad ränteuppgång även om ränteutvecklingen inte blir den väntade. Den som är mer riskbenägen, har goda marginaler i sin ekonomi och kanske inte är övertygad om att räntorna på sikt kommer att stiga kan naturligtvis välja kortaste räntebindningstiden och avvakta. Val av räntebindningstider är ett högst individuellt val men för de allra flesta passar nog ett upplägg som ligger mellan dessa extremer, kanske med en del rörligt, en del bundet på kortare tid och en del bundet på längre tid, väldigt väl. Prognos för SBAB Banks boräntor, olika bindningstider 18 feb 2015 Juni 2015 Dec 2015 Juni 2016 Dec 2016 Dec 2017 3 mån 1,99 1,99 (-0,01) 1,99 (-0,01) 2,10 (-0,10) 2,40 (-0,15) 3,50 (-0,25) 2 år 1,99 1,99 (-0,11) 1,99 (-0,21) 2,40 (-0,35) 2,90 (-0,35) 4,30 (-0,10) 5 år 2,49 2,49 (-0,01) 2,49 (-0,51) 3,25 (-0,25) 4,00 (-0,25) 5,00 (-0,25) Anm: Förändring i prognosen från Boräntenytt 22 januari inom parentes. källa: SBAB BORÄNTENYTT NUMMER 2 2015 AKTUELLA MARKNADSNOTERINGAR Räntor Instrument Senast 31/12 Reporänta -0,10% 0,00% STIBOR 3M -0,049% 0,26% Stadsobl Sv 10 år 0,54 % 0,93% Valutor Instrument Senast YTD % USD/SEK 8,38 + 7,12 EUR/SEK 9,53 + 9,54 GBP/SEK 12,94 + 6,11 DKK/SEK 1,28 + 0,77 Aktieindex Instrument Senast YTD % OMX 30 1 646 + 12,43 Dow Jones 18 047 + 1,26 DAX 30 10 948 + 11,65 Nikkei 225 17 987 + 3,07 DJ World 330,14 + 2,89 Råvaror Instrument Senast YTD % Olja Brent $ 62,02 + 8,01 Koppar 3M $ 5 665-9,67 Zink 3M $ 2 121-1,40 Guld $ 1 206 + 1,86 Noteringar per 2015-02-18

EXTRA INSIKT Christoffer Enander SPAREKONOM Riksbanken fattar historiskt beslut Den 12 februari meddelade Sveriges Riksbank det historiska beslutet att sänka reporäntan under nollsträcket, till -0,10 procent. Det hade spekulerats en del på marknaden om att detta kunde ske, men det var långt ifrån fullt ut diskonterat och tydliga marknadsrörelser kunde därför ses på såväl börs, valuta som penningmarknad. Svensk 2 års och 5 års ränta handlas i skrivande stund till negativa nivåer och den svenska tioårsräntan sjönk rejält efter räntebesked från 0,63 procent till nivåer omkring 0,55 procent. På valutamarknaden har svenska kronan försvagats kraftigt över hela linjen. När räntebeskedet släpptes gick USD/SEK omedelbart från 8,37 till 8,55 och EUR/SEK från 9,48 till 9,68 för att därefter återhämta sig något. Surt för alla presumtiva utlandssemestrare och givtevis positivt för alla sparare som äger fonder och aktier i utländsk valuta Amerikafonder etc. Börsen tog ett välmotiverat glädjeskutt på över 2 procent då många exportföretag nu får klirr i kassan när kronan faller ytterligare och svenska aktier blir billigare i utländsk valuta. Dessutom förväntas de förmånliga räntorna hålla nere företagens finansieringskostnader, vilket inte minst fastighetsbolagen och andra kapitaltunga sektorer kan jubla över. Riksbankens agerande sker officiellt mot bakgrund av den obefintliga inflationen som vägrar att ta fart mot målet om 2 procent. Det finns dock inga starka skäl att tro att en centralbank i en liten öppen ekonomi med mer än halva BNP från exportmarknaden på allvar skulle kunna påverka inhemsk inflation i någon vidare mening. Låg inflation är knappast ett svensk fenomen, utan en utmaning som hela den utvecklade västvärlden i allmänhet och Europa i synnerhet brottas med. Deflationstrycket är inte av klassisk japansk modell utan har snarare strukturella förklaringar. Globalisering och frigörande av enorma arbetskraftsresurser samt stigande produktivitet i stora asiatiska länder som Kina har pressat priset på väldigt många varor och tjänster. Om en platt-tv för ett antal år sedan kostade 20.000 kr kostar idag en lång mycket bättre modell 7.000 kr och sådant slår direkt igenom i inflationssiffrorna. Ett fallande oljepris har de senaste 6 mån dessutom dämpat inflationen ännu mer och även ifall detta totalt sett är positivt för ekonomin så oroar det många centralbanker i väst. MEN Sverige är ju inte medlem av euro-klubben och vår Riksbank har därför en möjlighet som många andra europeiska centralbanker saknar (gissa om Finland är avundssjuka) Vi kan devalvera och det är i det korta perspektivet på så sätt Riksbanken faktiskt kan påverka svensk KPI. När Riksbanken sänker räntan och pratar ned ränteförväntningarna så sänker man också den svenska kronan. Dagens räntebesked sänkte kronan ca 1 procent mot USD och vips så har all dollarbaserad import blivit 1 procent dyrare. Jag har tidigare sagt att importerad deflation inte är ett betydande problem MEN att man ska vara observant på produktivitetsutvecklingen och löneutvecklingen i samhället. Det är därför med oro jag följt företrädare för näringslivet som i (förhandlings)utspel nu börjat lufta idéer om frusna eller tom sänkta löner. Detta är verklighet i Japan och ett bra recept på ifall man verkligen vill skapa äkta deflation. Jag betraktar dock än så långe detta mest som skrammel inför förhandlingar och bedömer inte att vi kommer hit. Vi ska trots allt komma ihåg att svensk ekonomi förväntas växa med 2,7 procent i år och 3,3 procent för 2016. Det är självklart inte normalt att köra en sådan ekonomi med -0,10 i styrränta men med vårt nära beroende till Europa så blir Riksbanken tvungen att lägga sig relativt nära ECB. Den bästa prognosen för hur Riksbanken kommer att agera framgent blir nog därför att hålla stenkoll på kommunikationen från ECB. Allt annat lika gynnar dagens räntebesked alla risktillgångar och kommer knappast att dämpa den oroväckande bolånetillväxten.

AKTIE INSIKT Bolag Kurs SEK Rekommendation Atrium Ljungberg 135,00 Köp Christoffer Enander SPAREKONOM Atrium Ljungberg: Rekordlåga räntor i kombination med en stark hyresmarknad i storstadsregionerna har gjort fastighetsaktier till vinnare på börsen under de senaste åren. Atrium Ljungberg är ett gammalt välskött fastighetsbolag med fin historik och bra direktavkastning, trots detta handlas aktien fortfarande under fastighetsbeståndets substansvärde. Huvudfokus ligger på Stockholmsområdet och bolaget har en attraktiv projektportfölj som kan gynnas av bla. utbyggd tunnelbana. Vi tror att aktien har potential att värderas upp. Kopparbergs Bryggeri: Kopparbergs aktie har under de senaste fem åren haft en fantastisk utveckling och fördubblats flera gången om från kurser kring 10 kr till dagens 70 kr, men uppvärderingen är på många sätt väl underbyggd av företagets utveckling. Bryggeriet äger flera starka varumärken där bla Sofiero är den mest sålda starkölen på svenska systembolaget. Just ölförsäljningen utgör idag ca 30 procent av Kopparbergs omsättning. Men den riktigt stora framgången för Kopparbergs har varit deras cider som på senare år lanserats utomlands med enorm framgång. Faktum är att Kopparbergs päroncider är världens mest sålda. Totalt har man försäljning i drygt 35 länder och cider står nu för hela 60 procent av företagets omsättning på totalt lite dryga 1,6 miljarder. Företaget räknar själva med att den höglönsamma cidern ska fortsätta att öka sin andel av försäljningen vilket möjliggör ökad lönsamhet. För 2013 redovisade Kopparbergs en vinst per aktie om 3,46kr antar man en 10 procentig vinstökning i år så värderas företaget nu till P/E tal runt 18, det är knappast billigt. Vid en samlad bedömning landar vi trots allt i ett köpråd då vi bedömer potentialen i den internationella expansionen som hög intressant. Förr eller senare kan dessutom någon bryggerijätte få upp ögonen för bolaget och lägga ett saftigt bud. Industrivärden: Investmentbolaget Industrivärden är storägare i ett antal svenska kronjuveler såsom exempelvis Volvo, Sandvik, Handelsbanken, SCA, Skanska och nu också ICA. Genom att köpa aktier i Industrivärden så får man alltså indirekt del i en bred aktieportfölj. Industrivärden dras liksom Investor med en substansrabatt vilket innebär att marknaden värderar investmentbolaget lägre än värdet på de samlade tillgångar som bolaget äger. De tillgångar Industrivärden äger motsvarar ett värde om 158kr/aktie men en aktie i Industrivärden kan idag köpas kring 130kr. Årets utdelning blev 5,50kr vilket ger en direktavkastning på goda 4,2 procent. Kopparbergs bryggeri 85,00 Köp Industrivärden C 153,70 Köp Sandvik 91,95 Köp HIQ International 45,40 Köp Peab 69,40 Köp Scandi Standard 53,00 Köp SSAB B 43,69 Köp Elekta 82,25 Köp Eniro 4,24 Sälj PA Resources 1,52 Sälj Noteringar per 2015-02-18 tillgångar Industrivärden äger motsvarar ett värde om 178kr/ aktie men en aktie i Industrivärden kan idag köpas kring 150kr. Årets utdelning höjs till 6,25kr vilket ger en direktavkastning på goda 4 procent. Sandvik: Värderingen har pressats av svagare gruvkonjunktur, dock finns det stor effektiviseringspotential internt jmf konkurrenten Atlas Copco. Sandvik är ett av de svenska verkstadsföretag som har störst potential till omvärdering. Konjunkturen är viktig i sammanhanget men det finns stor potential att höja lönsamheten internt i Sandvik. Vi bedömer att Sandvik är en bra byggsten i en aktieportfölj som även utan större kurslyft ger en god direktavkastning. HIQ International: HIQ är en IT konsult som år efter år uppvisat stabila vinster även i lågkonjunkturer. Den senaste rapporten visade att det fortfarande är lite trögt i konsultbranschen och en snabb vändning är kanske inte att vänta. HIQ har dock bevisat att man kan tjäna pengar även i tuffa tider och vinsterna levererar man vidare till aktieägarna i form utav goda utdelningar. Senast i år höjde man utdelningen till 2,60kr vilket motsvarar en direktavkastning på nästan 6 procent till dagens aktiekurs. Peab: Byggföretaget Peab gick igenom ett tungt 2013 med nedskrivningar i flera stora byggprojekt. Under innevarande år har dock mycket krut lagts på att styra upp interna processer och att öka lönsamheten. Nye VDn Jesper Göransson har drivit igenom ett stort besparingsprogram där 100 tjänstemän fått gå och 350 Mkr ska sparas per år form 2014. Med sin svaga historik är Peab idag det lägst värderade av de tre stora byggbolagen. Bolaget rapporterade senast en stigande orderstock och ifall vi antar en hygglig byggkonjunktur för kommande år och samtidigt konstaterar att Peab har 80 procent av sin affär i Sverige så ser aktien ganska intressant ut. Dessutom förväntas en utdelning de närmaste åren som ger runt 4 procent direktavkastning. Forts nästa sida

Scandi Standard: Bolaget med det lite intetsägande namnet Scandi Standard börsintroducerades i juni och producerar vad man kallar kycklingbaserade livsmedel. Företaget bedriver verksamhet i Sverige, Danmark och Norge där man i varje land äger ledande varumärke som Kronfågel, Danpo och Den Stolte Hane. Ungefär 60 procent av bolagets försäljning sker i dagligvaruhandeln och andra viktiga kunder är bla restaurangkedjan McDonalds. Bolaget gynnas av hälsotrenden där kycklingkött anses mer hälsosamt än rött kött. Dessutom är försäljningen hyfsat konjunkturstabil då kyckling är relativt billig mat som konsumenter inte väljer bort trots sämre ekonomiska tider. Just stabiliteten i försäljningen gör också att företaget inte kommer att vara någon tillväxtraket men förhoppningsvis kan man leverera goda utdelningar till sina aktieägare. Vi tror att en sådan defensiv aktie kan passa som del i en väldiversifierad aktieportfölj. I rapporten från tredje kvartalet framkom att bolaget tappat ett lönsamt kontrakt med ICA i Norge vilket påverkar resultatet negativt. Beskedet har fått aktien att falla drygt 15 procent på en månad, men underliggande verksamhet går bra och vår långsiktiga syn på bolaget har inte förändrats. Elekta: Företaget som är ett globalt medicinteknikbolag och bl a tillverkar strålknivar för canceroperationer var under många år en tillväxtraket och aktien steg som en sol på börshimlen. Efter flera vinstvarningar och missade försäljningsprognoser bröts den fina börssviten under 2013 och aktien rasade från toppnivåer runt 110kr ned till som lägst 64 kr. I dagsläget handlas Elekta runt 85kr och tillväxtförväntningarna har kommit ner rejält varför vi bedömer att det kan vara läge att plocka in aktien. Det räcker framöver med ganska modesta tillväxttal för att bolaget ska överaska och långsiktigt är Elektas nisch mot hälsovård högintressant. Inte minst då det finns betydande möjligheter på tillväxtmarknader som Kina. Bolaget gav senast en utdelning på 2kr/aktie. SSAB: Den svenska ståltillverkaren SSAB har likt alla andra ståltillverkare kämpat i hård motvind sedan finanskrisen. Överutbud på stålmarknaden med tuffa prisförhandlingar samt ett järnmalmspris som stundtals slagit rekordnivåer har varit några av problemen bolaget tvingats kämpa med. Bolaget har inte heller gjort sina aktieägare glada, på fem år har aktien rasat med 70 procent och handlas idag nära bottennivåer strax under 40kr. Vän av ordnigen ställer sig förstås frågan varför skulle man vilja köpa det här? SSAB kan idag beskrivas som ett klassiskt turn around case och det finns ett par parametrar som gör aktien intressant för den lite mer spekulativt lagde investeraren. Framför allt så är hävstången i SSABs resultat enorm, redan små förändringar i stålpriser, järnmalmpriser och valutakurser får en våldsam effekt på bolagets resultat och de senaste åren har mycket av detta legat i fel vågskål. En siffra som ofta brukar nämnas är att en ökning av priserna i stålrörelsen med 10 procent allt annat lika ger en vinst per aktie med 7,50kr. För att öka lönsamheten genomför SSAB nu en fusion med det finska stålbolaget Rautaruuki och förutsatt att detta hanteras på ett bra sätt så finns här betydande synergieffekter att hämta. Till syvende och sist är det ändå så att SSAB blir ett spel på den globala och europeiska konjunkturen. Risken är klart högre än i många andra verkstadsaktier men trots detta bedömer vi ändå aktien som intressant till nuvarande kursnivåer då potentialen till framtida uppvärdering är betydande. Eniro: Söktjänstföretaget Eniro föll 17 procent efter sin rapport där man förutom en rejält sämre försäljning även presenterade planer på en omfattande nyemission. Detta är bara en i raden av Eniros finansieringsrundor. Så sent som 2010 tvingades bolaget till en nyemission av bankerna som oroade sig över Eniros höga skuldsättning, och nu är det alltså dags igen. De aktieägare som var med då har lätt att hålla sig för skratt, kursen har sedan 2010 backat med mer än 90 procent. Vi är väldigt tveksamma till Eniros affärsmodell och därför tycker vi att man trots stora kursnedgångar bör sälja aktien och inte heller teckna aktier i nyemissionen. PA Resources: Företaget är ett litet oljebolag med verksamhet i Nordsjön, Afrika och Västafrika. Det senaste oljeprisfall har slagit hårt mot bolaget som redan innan brottades med hög skuldsättning. Bolaget genomför just nu diskussioner med sina långivare om lättnader i lånevillkoren. Trots att aktien backat kraftigt under 2014 så tycker vi att man bör undvika aktieköp eller delatagande i något finansieringsprogram, risken är helt enkelt för hög. För den sparare som vill investera i oljesektorn anser vi sammanvägt Lundin Petroleum vara det bästa alternativet.