BILAGOR Lussabacken norr BOPLATSLÄMNINGAR FRÅN MESOLITIKUM, NEOLITIKUM, BRONSÅLDER OCH JÄRNÅLDER Särskild arkeologisk undersökning 2011 Ysane socken, Sölvesborgs kommun i Blekinge län Tony Björk, Mikael Henriksson, Fredrik Larsson, Carl Persson, Elisabeth Rudebeck och Johan Åstrand Med bidrag av Mats Anglert, Carl Persson, Anna Broström och Nils-Olof Svensson BLEKINGE MUSEUM RAPPORT 2014:9
Utgiven av: Blekinge museum Postadress: Borgmästaregatan 21, 371 35 Karlskrona Tel: 0455-30 49 60 Hemsida: www.blekingemuseum.se Nya väg E22, Sölve Stensnäs Sölvesborgs och Karlshamns kommuner 2011 Lussabacken norr Boplatslämningar från mesolitikum, neolitikum, bronsålder och järnålder Särskild arkeologisk undersökning 2011 Ysane socken, Sölvesborgs kommun i Blekinge län Tony Björk, Mikael Henriksson, Fredrik Larsson, Carl Persson, Elisabeth Rudebeck och Johan Åstrand Med bidrag av Mats Anglert, Carl Persson, Anna Broström och Nils-Olof Svensson Blekinge museum rapport 2014:9 Blekinge museum 2016 Grafisk form inlaga och CD: Anders Gutehall Grafisk form omslag: Anders Gutehall och Elisabeth Rudebeck Sättning och bildbehandling: Anders Gutehall Omslagsbild: Hydda 26. Foto mot norr: Blekinge museum CD-tryck och -bränning: Skivfabriken Tryck: Holmbergs i Malmö AB
Inledning Denna CD-skiva innehåller bilagor i pdf-format vilka omfattar listor över Läns styrelsens handlingar och projektets förmedlingsinsatser samt analysrapporter, en sammanställning av fynd av bronsföremål från Lister, en mall för registrering av flinta, listor över anläggningar och fynd samt listor och planer över grävenheter. Här finns även excel filer över anläggningarna och fynden från Lussabacken norr, motsvarande bilaga 18 och 19. Innehåll Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Bilaga 11 Bilaga 12 Bilaga 13 Bilaga 14 Handlingar och beslut Förmedling och kommunikation Keramikanalys Makrofossilanalys Osteologisk analys Metalldetektering Bronsåldersfynd från Lister Fosfatanalys Analys av jurpor Lipidanalys Pollen- och OSL-analys Proteinanalys 14C-tabell Vedartsanalys
Bilaga 15 Bilaga 16 Bilaga 17 Bilaga 18 Bilaga 19 Bilaga 20 Bilaga 21 Bilaga 22 Bilaga 23 Bilaga 24 Bergartsanalys Mall för registrering av flinta Spridningsplan för kärnor, spån och redskap i L15090 samt för lösfynd i L25000 Anläggningslista Fyndlista Rut- och grävenhetslista Tabell över rutor och grävenheter, södra delen Plan över grävenheter, södra delen Plan över grävenheter, mellersta delen Plan över grävenheter, norra delen Bilaga 25 Plan över grävenheter, det mellan mesolitiska hyddområdet samt lager 17600 Bilaga 26 Plan över grävenheter, lager 3400 Excelfil, anläggningslista Excelfil, fyndlista
BILAGA 1 Handlingar och beslut Länsstyrelsen i Blekinge län tillkännagav förfrågningsunderlaget och kravspecifikationen för särskild undersökning av ny vägsträckning av väg E22, sträckan Sölve Stensnäs, Sölvesborgs och Karlshamns kommuner, Blekinge län i slutet av november 2010. Därefter följde en intensiv period av kontakter för att reda ut oklarheter avseende organisationen och upplägget för den arkeologiska undersökningen som planerades av Blekinge museum med samarbetspartners. Detta fortsatte även efter att Länsstyrelsen fattat beslut om undersökning i slutet av mars 2011. Anbudet från Blekinge museum med samarbetsparterns var det enda anbud som inkom till Länsstyrelsen. I samband med att slutundersökningarna pågick år 2011 påträffades oförutsedda lämningar inom ett par lokaler, vilka föranledde tilläggsbeslut om undersökningar. Under samma år tillkom ett par förundersökningar i anslutning till några lokaler, liksom en större och en mindre utredning. Även under 2012 och 2013 tillkom ett par förundersökningar och en särskild utredning i anslutning till tidigare undersökta lokaler. I tabell 1 nedan listas alla handlingar och beslut med Länsstyrelsens diarienummer. Bilaga 1
Lussabacken norr Tabell 1 Handlingar och beslut som ligger till grund för undersökningens genomförande (Lst = Länsstyrelsen i Blekinge län, BLM = Blekinge museum, RAÄ = Riksantikvarieämbetet). Ärendet Stensättning RAÄ-del anger den arkeologiska undersökningen av en nyupptäckt stensättning inom Lokal 12 (Norje Sunnansund) som bekostades av Riksantikvarieämbetet. Beslutet finns i ett yttrande från Riksantikvarieämbetet till Länsstyrelsen i Blekinge län (RAÄ Dnr 321-2376-2011). Ärendet Stensättning, TRV-del anger den del av undersökningen av stensättningen som bekostades av Trafikverket. Handling och ärende Länsstyrelsens dnr Datum Lst: Förfrågningsunderlag och Kravspecifikation: Förfrågning avseende särskild undersökning Dnr 431-2502-10 2010-11-26 av ny vägsträckning av väg E22, sträckan Sölve Stensnäs, Sölvesborgs och Karlshamns kommuner, Blekinge län. BLM: Undersökningsplan för särskild undersökning av ny vägsträckning av väg E22, sträckan Dnr 431-2502-10 2011-01-10 Sölve Stensnäs, Sölvesborgs och Karlshamns kommuner, Blekinge län. Lst: Revidering av anbudshandling för särskild undersökning av ny väg E22, sträckan Dnr 431-2502-10 2011-03-04 Sölve Stensnäs, Sölvesborgs kommun. BLM: Svar på Länsstyrelsen i Blekinge läns skrivelse Revidering av anbudshandling. Dnr 431-2502-10 2011-03-15 Lst: Beslut. Tillstånd med villkor om särskild undersökning att ta bort fornlämningar längs Dnr 431-2502-10 2011-03-23 ny väg E22, sträckan Sölve Stensnäs, Sölvesborgs och Karlshamns kommuner, Blekinge län. BLM: Begäran om förtydligande av länsstyrelsens tillstånd med villkor om särskild under- Dnr 431-2502-10 2011-03-28 sökning att ta bort fornlämningar längs ny väg E22, sträckan Sölve Stensnäs i Sölvesborgs och Karlshamns kommuner, Blekinge län (dnr 431-2502-10). Lst: Svar på Blekinge museums skrivelse 11-03-28. Dnr 431-2502-10 2011-03-29 BLM: Behov av klargöranden ang. länsstyrelsens svar (2011-03-29) på Blekinge museums Dnr 431-2502-10 2011-03-30 skrivelse 11-03-28. Lst: Tilläggsbeslut rörande Lokal 8/9 & Lokal 14 samt rapporttid. Dnr 431-2502-10 2011-04-15 Lst: Tjänsteanteckning rörande Lokal 8/9, Lokal 12 & Lokal 13. Dnr 431-2502-10 2011-07-11 Lst: Tilläggsbeslut rörande komplettering av FU på Lokal 19. Dnr 431-1950-11 2011-08-18 Lst: Förfrågningsunderlag rörande FU i område E 100010 och E 100011 i anslutning till Lokal 12. Dnr 431-2149-11 2011-08-19 Lst: Beslut rörande särskild undersökning inom norra delen av Lokal 8/9. Dnr 431-2213-11 2011-09-02 RAÄ: Stensättning, RAÄ-del Lokal 12. Dnr 431-1581-11 & 2011-10-25 RAÄ Dnr 321-2376-2011 Lst: Beslut FU av tilläggsområde av Lokal 14 inom E22-projektet Sölve Stensnäs, Dnr 431-1994-2012 2012-05-29 Sölvesborgs kommun. Lst: Beslut FU inom Bro 597 (vid Damm 6) och Ysane 44. Dnr 431-2763-2012 2012-08-20 Lst: Tjänsteanteckning vid samtal (rörande Bro 597). Dnr 431-2763-2012-12 2012-08-29 Lst: Tjänsteanteckning om förlängning av utökad förundersökning i anslutning till Damm 6 Dnr 431-2763-2012-15 2012-09-07 (Bro 597). Lst: Beslut om särskild utredning i samband med anläggning av traktorväg i anslutning till Dnr 431-418-13 2013-04-22 ny väg 529 inom projektet E22, sträckan Sölve Stensnäs, Sölvesborgs kommun (Gunders väg). Lst: Beslut Stensättning, TRV-del, Lokal 12. Dnr 431-1581-11 2014-03-14 Lst: Beslut Särskild undersökning, tilläggsyta 1, Lokal 14. Dnr 431-2212-11 2014-04-22 Lst: Beslut Särskild undersökning, tilläggsyta 2, Lokal 14. Dnr 431-2212-11 2014-04-22 Lst: Beslut Särskild utredning, steg 1, Yta 9b. Dnr 431-2810-11 2014-04-22 Lst: Beslut Särskild utredning, steg 2, etapp 2, Yta 7. Dnr 431-2810-11 2014-04-22 Lst: Beslut Förundersökning, tillkommande yta, Lokal 12. Dnr 431-2149-11 2014-04-22 Lst: Beslut Tilläggsbudget, Lokal 14. Dnr 431-2279-13 2014-03-14 Lst: Tilläggsbeslut. Tillägg gällande slutfaktureringsdatum för slutrapporteringen av de Dnr 431-2502-10 2014-07-08 arkeologiska resultaten från undersökningarna inför väg E22, sträckan Sölve Stensnäs i Sölvesborgs och Karlshamns kommuner, Blekinge län Bilaga 1
BILAGA 2 Förmedling och kommunikation E22-projektet, förmedling och besökande 2011 Datum Grupp/person/er & antal Besökte 7 maj Bussresa kring Vesan med Blekinge Hembygdsförbund, guidad av Thomas Persson, ca 50 personer. 31 maj Guidning för Trafikverket i samband med Byggmöte. Lokal 12 31 maj Lokalpressen. Lokal 14 1 juni Björn Nilsson, Södertörns Högskola & Anders Högberg, Sydsvensk Arkeologi & Lokal 13 Linnéuniversitetet. 7 juni Besök av personalen från Sydsvensk Arkeologis utgrävning i Hammar (Peter S, Bertil H, Lokal 8/9, 12, 14 & (13?) Lars J & Thomas L). 14 juni Personalutflykt för personal på Blekinge museum, ca 35 personer. Alla lokaler 15 juni Landshövdingen med ett 40-tal inbjudna gäster samt press och TV. Lokal 14 17 juni Lars Larsson med ca 20 studenter på sommarkurser. Lokal 14 & 8/9 17 juni Elisabeth Svensson, keramiker från Sölvesborg. Lokal 14 21 juni Besök av Mats Krook, regionalpolitiker & fd ordförande i SARKAB/Regionmuseet med två söner. Lokal 14 22 juni Blekinge miljöförbund. Lokal 14 27 juni SVT, Blekingenytt, Peter Kullring + fotograf. Lokal 14 & 12 29 juni Besök från KLM, 6 personer, samt Hélène Borna-Ahlkvist, UV. Alla lokaler 30 juni Personal från Smålands museum, 16 personer. Alla lokaler 30 juni Guidning för allmänheten Elisabeth & Mats, ca 100 personer i Norje tingshus och därefter Intro, Lokal 14 60 70 på visningen i fält. 30 juni Sven Björk, Björn Berglund & Rolf Henriksson reste efter introduktionen i Norje till Lokal 12. Lokal 12 30 juni Per Lagerås & Nils-Olof Svensson. Lokal 8/9, 12 & 13 6 juli Ola Palmgren, Blekinge museum. Alla lokaler 11 juli Margareta Hasselmo & Sten Tesch inspekterade stensättningen på Lokal 12 tillsammans med Lokal 12, 8/9 & 14 N-G Nydolf. 12 juli Hans Lindersson, Lund. Lokal 8/9 & 12 14 juli Guidning för allmänheten. Sölvesborgs konsthall Helena. Dagsregn. 64 personer på Lokal 8/9 konsthallen och 34 följde med ut i fält, trots regnet! 19 juli Björn Nilsson & Thomas Persson. Lokal 8/9 & 12 20 juli Ola Kyhlberg & Anders Carlsson. Lokal 13, 14 & 8/9 26 juli N-G Nydolf, Leifh Stenholm, Ronnie Liljegren, Christina Liljegren & Annika Thelin (endast 8/9). Lokal 12 & 8/9 27 juli Arne Sjöström & Krister Kam Tayanin. Lokal 8/9 & 12 Bilaga 2
Lussabacken norr Datum Grupp/person/er & antal Besökte 28 juli N-G Nydolf, Leifh Stenholm & Thomas Persson (Lst uppföljningsmöte). Lokal 14 & 8/9 28 juli Göran Sätterström, WSP. Lokal 12 28 juli Guidning för allmänheten Mats, ca 120 personer i Norje tingshus och ca 100 på visningen i fält Lokal 12 återigen i ösregn! 4 augusti Leifh Stenholm & Thomas Persson (Lst uppföljningsmöte). Besök på L12 och förtydligande av Lokal 12 Kb för stensättning. 5 augusti Leifh Stenholm, Anne-Marie Hållans Stenholm & vän. Lokal 8/9, 12 & 14 8 augusti Föredrag och guidning för Rotary Lister & Sölvesborg. Norje tingshus 40 personer Mats. Lokal 8/9 9 augusti Per Lekberg, KLM. Lokal 14 & 8/9 11 augusti Guidning för allmänheten Mikael, 130 personer i Sölvesborg och två fulla bussar till Lokal 8/9 fältvisningen (ca 100 personer). 11 augusti Nils Johansson, SARKAB, på besök. Lokal 8/9, 14 & 12 16 augusti Byggmöte Lokal 14 18 augusti Besök av UV Syd, 6 personer. Lokal 8/9, 12 & 14 22 augusti ATH från KLM på besök, 6 personer. Lokal 8/9 & 14 25 augusti Pressvisning inför Arkeologidagen: en journalist från Sydöstran (Johan) kom till Pukavik. Lokal 14 Han for med Elisabeth till L14 och fotade. Artikel i tidningen fredagen den 26. 28 augusti Arkeologidagen. Uppskattningsvis 300 personer sammanlagt på besök i Tingshuset i Norje Lokal 8/9, 12 & 14 samt på undersökningarna. Solen sken och det var en fin sensommardag. 29 augusti Carolina Andersson & Eva Skyllberg från RAÄ på besök tillsammans med N-G Nydolf, Leifh Lokal 8/9, 12 & 14 Stenholm & Thomas Persson. 30 augusti Besök av Björn Nilsson (i samband med föredrag) & Arne Sjöström. Lokal 8/9 30 augusti Besök från UV Syd, 5 6 personer. Lokal 8/9, 12 & 14 31 augusti TRV Lenbergs avd. på besök, 12 personer PPT & guidning av Elisabeth på f.m. Intro, Lokal 14 & 8/9 2 september MARK-besök, 25 personer. Lokal 14 & 8/9 5 6 september Fredrik Hallgren på besök i samband med föredrag. Lokal 8/9, 12, 14, 15 & 13 8 september Sydsvensk Arkeologi på besök, 11 personer. Intro, Lokal 14, 12 & 8/9 8 september Per Lagerås, Anna Broström & Nils-Olof Svensson. Lokal 19, 12, 8/9 & 14 11 september Nils-Olof höll föredrag om Vesan och dess geologiska utveckling på Vesandagen i Norje. 13 september Joakim Goldhahn på besök Lokal 14, 12 & 8/9 13 september Mikhail Zhilin & Sönke Hartz Lokal 8/9 14 september Mikhail Zhilin & Sönke Hartz Intro, Lokal 12 & 14 14 september TRV:s pensionärsförening, sektion Växjö, 23 personer. Intro & Lokal 14 20 september Motala UV-personal på besök på em, ca 12 personer. Intro, Lokal 8/9 & 12 21 september Motala UV-personal på besök, ca 12 personer. Lokal 14 21 september Sölvesborgs parkförvaltning, 14 personer. Lokal 14 & 12 21 september Folkhögskola, Jämshög, ca 12 personer. Lokal 14 & 12 22 september N-G Nydolf & Petra Torebrink (efter Lst uppföljning) Lokal 12 22 september Mörrums hembygdsförbunds ordförande. Lokal 19 26 september Ludvig Papmehl-Dufay, Linnéuniversitetet, med 6 C-studenter. Lokal 14 & 12 27 september Per Silo + assistent, filmade för Lst. Lokal 14 & 12 28 september Landskapskursen vid Högskolan i Kristianstad på besök på em 4 5 personer. Lokal 8/9 & 12 29 oktober Elisabeth höll föredrag om E22-projektet på Blekinge museum. 11 november Thomas presenterade E 22-projektet i samband med byggstart för nya E22. Deltagare: personal från Vägverket, SVEVIA och underentreprenörer Norje tingshus, ca 40 personer. 17 november Föredrag om E22-projektet på MARK:s årsmöte, Rosenholm, Blekinge museum. Mats. 14 december Föredrag om E22-projektet i Norje tingshus för Trafikverkets seniorförening i Blekinge. Elisabeth. Bilaga 2
Förmedling och kommunikation E22-projektet, förmedling och kommunikation 2012 2014 2012 Datum Plats/grupp Person/personer Ämne/titel/antal personer 26 januari Uppsala universitet Helena Arkeologiska verkligheter med E22 som exempel. 27 januari UV Väst Elisabeth, Mats & Helena Om E22-projektet, ca 30 personer. 9 februari UV Syd Mats Presentation av E22-projektet för RA Inger Liljeqvist. 25 26 februari Blankaholm Elisabeth, Fredrik S, Helena, Om E22-projektet, Om gravfältet på Lokal 14, Kenneth & Torbjörn Om bronsåldern i Blekinge, Om tillverkning av bergartsyxor, Lokal 14, ca 50 personer. 29 februari Stadsbiblioteket i Kristianstad Elisabeth Om E22-projektet, ca 30 personer. 2 mars UV Syd för personalen Mats, Mathilda, Ola K, Adam, E22-projektet med fokus stenålder. Titti, Tyra & Anna 5 mars Limhamns arkeologiförening Elisabeth Om E22-projektet, ca 25 personer. Mars 2012 Gjallarhornet nr 1, 2012 Elisabeth Översiktlig artikel med presentation av lokaler och preliminära resultat. Mars 2012 Ale nr 1 2012 Elisabeth Kort blänkare om E22-projektet. 19 mars Karlshamns museum Thomas Om E22-projektet, ca 70 personer. 20 mars Jämshögs folkhögskola Kenneth Arkeologi längs E22 i Blekinge, ca 150 personer. 29 mars UV Syd för personalen Fredrik, Caroline & Mats E22-projektet med fokus bronsålder och järnålder. 16 april Karlshamns dagvårdscentrum Thomas Om E22-projektet ca 40 personer. 24 april Kulturcentrum Ronneby Thomas Om E22-projektet ca 40 personer. 8 maj UV Syd Mats Presentation av E22-projektet för RA Lars Amréus 2 maj Lunds universitet Adam Det mesolitiska djurbensmaterialet från Norje Sunnansund, 15 20 personer. 26 augusti Norje Tingshus Elisabeth De arkeologiska undersökningarna längs nya (Arkeologidagen) E22:an en lägesrapport, ca 60 personer. 7 september Norje tingshus Mikael Landbygdsriksdagen. Mikael höll ett föredrag om E22-projektet och svarade på frågor om arkeologins bidrag till landsbygdens utveckling, ca 40 personer. 7 september Bro 597 Mikael Pressrelease om fynden vid Bro 597. 10 september Bro 597 Mikael, Tony, Bo & Ulf S Pressvisning av lokalen och info om fynden. 13 september Seminarium vid Arkeologiska Elisabeth & Anna Nytt ljus över Listerlandets förhistoria. institutionen, Lunds universitet Preliminära resultat från undersökningarna för nya E22, ca 20 personer. 18 oktober Mörrums hembygdsförening, Mikael Föreläsning om Björkenäsområdet. Stålagården, Mörrum 26 oktober Ysane församlingshem Elisabeth Föredrag om E22-projektet för Gammalstorp och Ysane församling, ca 50 personer. 28 november Göteborg Elisabeth & Helena Föredrag om E22-projektet på MARK-mötet i Göteborg, ca 80 personer. 12 december Arkeologiska institutionen, Elisabeth Seminarium om E22-projektet, ca 15 20 personer. Uppsala universitet 2013 Datum Plats/grupp Person/personer Ämne/titel/antal personer 16 januari Länsstyrelsen i Karlskrona Elisabeth Föredrag om E22-projektet för landshövding & anställda på Lst, ca 60 personer. 18 januari Geocentrum i Lund, Nils-Olof Föredrag: Detailed Mapping and Shore-Line NNH LIDAR symposium Documentation in W Blekinge based on LIDAR Data; a part of the E22 Sölve Stensnäs archaeology project. Bilaga 2
Lussabacken norr Datum Plats/grupp Person/personer Ämne/titel/antal personer 1 mars Göteborgs universitet Carl Arkeologi i Väst, ca 150 personer. 20 mars Arkeologiska institutionen, Helena & Kenneth Seminarium om L14, ca 20 personer. Uppsala universitet 12 februari UV Linköping Mathilda & Adam Stenåldersmöte, 20-tal personer. 21 mars Göteborgs universitet Carl Föreläsning för grundstudenter, ca 20 personer. 8 maj Trafikverkets ledning i Pukavik Elisabeth Föredrag om E22-projektet, det pågående rapportarbetet, ca 10 personer. 8 maj Intervju för Blekingenytt Elisabeth Om avsaknaden av medel till populär förmedling (Sara Bruze), sändes 14 maj av resultaten från E22-projektet. 20 augusti Skanör Adam Osteologisk workshop i tafonomi för forskare och doktorander vid Lunds, Stockholms & Köpenhamns universitet. 17 december Pufendorfinstitutet, Lunds iniversitet, Carl & Anna Föredrag: Human living conditions and sealevel-, BECC Multistressor Palaeo Seminar: climate- and landscape changes, the E22 Blekinge The use of cultural heritage info for project. Målgrupp: arkeologer och klimat- & the climate-environmental research miljöforskare, ca 40 personer. & urban planning and vice versa 2014 Datum Plats/grupp Person/personer Ämne/titel/antal personer 9 januari Geologiska forskare i Norden. 31 st Anna Quaternary Geology II session: Land and Sea Nordic Geological Winter Meeting, interaction in a long time perspective. Föredrag: Lund, Sweden 8 10 januari Invited keynote: Landscape, climate, sea-level variations and human living conditions in a coastal area of western Blekinge on the Baltic Sea between 11600 cal BP and AD 1000, ca 40 personer. 4 & 6 februari Kursdagar och evenemang för Elisabeth 1,5 tim föreläsning om de arkeologiska resultaten personal inom VA i Karlskrona, från E22-projektet, ca 60 personer. Ronneby, Karlshamn, Olofström, Sölvesborg, Bromölla, Östra Göinge & Osby kommun. Bäckaskogs slott 26 mars Norska pionjärprojektet, forsknings- Carl & Bo Föreläsning om de senpaleolitiska nätverk vid Oldsaksamlingen i Oslo. tidigmesolitiska lämningarna från E22-projektet, Stiftelsen Holma i Höör ca 25 personer. 5 april Norje tingshus, Chalmerska Elisabeth Föredrag om E22-projektet, 30 40 personer. ingenjörsföreningen 26 maj Nationalmuseum i Köpenhamn Mathilda Föredrag om Norje Sunnansund tillsammans med Éva David. Åhörare: Köpenhamns Nationalmuseum Peter Vang Petersen; Köpenhamns Univ. Mikkel Sørensen, Lasse Sørensen, 1 student; Aarhus Univ. Douglas Price. 31 augusti Norje tingshus, Arkeologidagen Elisabeth Föredrag om E22-projektet och fyndvisning, ca 50 personer. 23 oktober Rotaryföreningen i Sölvesborg. Elisabeth Föredrag om E22-projektet, ca 20 personer. Dagmars hamnkrog i Hällevik 24 november Vattenrikets naturrum, Kristianstad, Nils-Olof Föredrag: Vesan genom tiderna från renjägare arr. Högskolan Kristianstad och vid Yoldiahavet till vägbyggare vid Ysane. Målgrupp: Biosfärkontoret Kristianstads Vattenrike med naturum Vattenriket forskare, lärare, studenter, naturentreprenörer, journalister och informatörer, tjänstemän i kommun och länsstyrelse, personal från andra biosfärområden och kandidatområden. 17 december Pufendorfinstitutet i Lund, Lunds Elisabeth Föredrag, keynote: Landscape development and universitet, BECC/MERGE/LUCCI/ human settlement around the ancient lake Vesan Multistressor Palaeo Seminar 2014: in Blekinge in a longterm perspective new results Integrating palaeo -environment, from the E22-project, ca 30 personer. -climate and archeology -data and models for reconstruction of past processes. Bilaga 2
BILAGA 3 Keramikanalys KERAMIK FRÅN LUSSABACKEN NORR (LOKAL 8/9), YSANE SOCKEN Torbjörn Brorsson Inledning Vid undersökningen på Lussabacken norr påträffades 698 keramikskärvor, vilkas vikt uppgick till 1,852 kg (bilaga 19). Den genomsnittliga vikten per skärva är 2,7 g vilket är mycket lågt och därmed var keramikmaterialet fragmenterat. Till detta ska läggas 49 skärvor från förundersökningen om 315 g (Rudebeck m fl 2010; observera att fyndlistan i förundersökningsrapporten är inkomplett, fyndnummer 25 som omfattar sju skärvor gropkeramik om 35 g saknas). Denna keramik redovisas dock inte här. METODER Keramiken har registrerats i Intrasis, och följande variabler har studerats: vikt, antal skärvor, kärlform, kärldel, dekor, mynningsform, ytbehandling samt eventuell pass ning med andra skärvor. Magringstyp, största korn och skärvtjocklek har uppmätts på ett urval skärvor. När det har varit möjligt har en datering av skärvorna noterats. Skärvor som tillhört samma kärl har erhållit samma fyndnummer. Beroende på tidsperiod har vedertagna indelningar av keramikkärlen tillämpats. Indelningarna är i första hand baserade på mynningsformer, där det finns typologier för olika tidsperioder i norra Europa. Med hänsyn till att keramikmaterialet från Lussabacken norr är fragmenterat och utgörs av en stor andel mindre bukskärvor, utan dekor och tydliga formelement, har godset och ytbehandlingen varit mycket viktiga. Förekomsten av rabbning har placerat delar av keramiken i bronsålder och äldre förromersk järnålder medan godskvaliteten har grovt indelat keramiken i antingen neolitikum eller bronsålder och järnålder. Mycket förenklat kan man beskriva ett typiskt kärlgods från bronsålder och järnålder bestående av en lera som magrats med krossad bergart i flera olika fraktioner, men med en jämn kornstorlek med maximal storlek på ca 2,5 mm. Ett typiskt kärlgods för både gropkeramik och trattbägarkeramik består av en lera som magrats med krossad bergart och där man siktat magringen innan den tillsattes till leran. Det innebär att små korn saknas och flertalet är mellan 2 och 4 mm i kornstorlek. Det skall åter poängteras att detta är en förenkling av den förhistoriska keramiken och exempelvis fanns det keramik under äldre järnålder som var naturligt magrad. Bilaga 3
Lussabacken norr Utöver ovanstående keramik har skärvor med kamintryck påträffats. Utifrån dekorkompositionen kan keramiken föras till stridsyxekultur. Det finns även keramik med en karakteristisk inåtböjd mynning som normalt dateras till vendel- och vikingatid. Utifrån ovan nämnda kriterier har keramiken från Lussabacken norr huvudsakligen daterats till mellanneolitikum och yngre bronsålder/äldre järnålder. Det fanns även ett yngre inslag i form av medeltida och efterreformatorisk keramik. Dateringarna av keramiken har stöd av annat fyndmaterial daterat till neolitikum och några 14Cdateringar från yngre bronsålder och förromersk järnålder. 14C-dateringarna har dock tyngdpunkten i romersk järnålder tidig vendeltid. I ett specifikt fall ger dateringarna utifrån keramik kontra 14C-dateringar helt olika resultat. I rännan A29691 i hydda A18 och i lagret A29747 i hydda A21 påträffades keramik som bedöms vara från mellanneolitikum, men två 14C-dateringar av träkol av lind respektive ek visade på dateringar till äldre bronsålder. Keramik från mellanneolitikum Sammanlagt har 426 skärvor med en vikt av nästan 1 kg klassificerats som mellanneolitisk (tabell 1). Keramiken har klassificerats utifrån dekor, form samt gods. I gruppen återfinns en förhållandevis stor mängd oornerade bukskärvor men dessa har daterats utifrån sitt gods. Keramiken från mellanneolitikum påträffades i matjorden L100, i sandlagret L101 under detsamma, i ett mindre antal kulturlager samt i gropar, i en härd samt i en ränna. DEKORER Keramik med dekor i form av kamintryck fanns i grop A27735, i kulturlager L30006, i matjorden L100 samt i sandlagret L101 under matjorden. Keramiken var därmed fördelad på ett 20 m långt område i västra delen av undersökningsytan. På flera av skärvorna fanns kamintrycken strax under mynningen och på någon var dekoren yttäckande. På några av skärvorna var dessutom kamintrycket ordnat i vinkelband. Skärvorna var cirka 6 7 mm tjocka och de hade framställts av ett relativt fint gods. Denna keramik kan klassi ficeras som stridsyxekeramik. Utifrån kärlgodset och dekorerna bör keramiken vara från mellersta delen av stridsyxekulturen. Keramik med nagelintryck fanns i sandlagret L101. Skärvorna (F2374) påträffades i samma område som bland annat stridsyxekeramiken. Keramik med nagelintryck har Figur 1 Mynningsskärvor från Lussabacken norr. F2300 och F2320 har date rats till mellanneolitikum, F2257 har daterats till järnålder ospecificerat, medan resterande tre skärvor är från förromersk romersk järnålder. F2300 F2384 1 cm F2257 F2388 F2320 F2267 Bilaga 3
Keramikanalys Tabell 1 Keramiken från Lussabacken norr har daterats typologiskt till tre olika övergripande tidsperioder. Därutöver finns keramik som endast kan karaktäriseras som allmänt förhistorisk. Period Vikt (g) Antal skärvor MN 947 426 VBÅ ÄJÅ 694 155 Förhistorisk 145 93 Medeltid och yngre 62 23 Totalt 1 848 697 en relativt bred datering, men det är troligt att skärvorna från Lussabacken norr kan dateras till mellanneolitikum. KÄRLFORMER Några hela kärl har inte varit möjliga att rekonstruera och därför har mynningspartier na visat sig vara mycket viktiga. Av den neolitiska keramiken är elva skärvor mynningsskärvor och av dessa kan tre klassificeras som stridsyxekeramik. Mynningen är svagt inåtböjd på dessa kärl. Tre andra kärl har en svagt utåtböjd form och dessa bör ha varit gropkeramik eller trattbägarkeramik. Formen på de övriga mynningarna är pga skärvstorleken däremot svår att bestämma. KÄRLSTORLEK Som redan har nämnts har kärlstorleken inte kunnat fastställas på något kärl, men däremot har skärvtjockleken uppmätts på 19 skärvor. Syftet är att diskutera hur stora kärlen varit och om det finns någon skillnad mellan de olika anläggningarna och om något specifik kontext innehöll stora eller små kärl. Basen i studien är att små kärl är tunnväggiga medan stora kärl var det motsatta. Hela materialet fördelas mellan 4 och 12 mm i skärvtjocklek. De tunnare skärvorna tillhör stridsyxekeramiken medan de tjockväggiga skärvorna troligtvis är gropkeramik, men man kan inte utesluta att de är trattbägare istället. De kontexterna med den tjockväggiga keramiken var kulturlager L29747 och grop A33212. Det finns inget som tyder på att man deponerat tjockväggig keramik i några specifika anläggningar utan det förefaller vara en slump var keramiken deponerats. I grop A33212 fanns det exempelvis ytter ligare en stor mängd keramik varav flera skärvor var tunnväggiga. KÄRLGODSET För att få en uppfattning om keramiken haft olika funktioner och indirekt om specifika kärl deponerats i olika kontexter har godset studerats och största bergartskorn i 38 skär- Figur 2 Mynningsskärvor i keramik från Lussabacken norr. Skärvor är desamma som i figur 1. F2300 och F2320 har daterats till mellanneolitikum, F2257 har daterats till järnålder ospecificerat, medan resterande tre skärvor är från förromersk romersk järnålder. Skala 1:2. Bilaga 3
Lussabacken norr vor har uppmätts. Den neolitiska keramiken från undersökningen har troligtvis framställts av leror som magrats med krossad bergart eller av leror som magrats med sand. Största korn i de olika skärvorna har uppmätts från 1,0 till 6,0 mm. Stridsyxekeramiken hade det finaste godset och här var det största kornet på maximalt 2,0 mm, förutom i en skärva där det uppmättes till 3,6 mm. I denna keramik hade man främst använt sig av sandmagrade leror. Det har även gjorts en jämförelse mellan kärlgodset och de olika kontexterna och man kan konstatera att det inte finns något samband. Det enda sambandet är mellan typ av keramik och största korn. Godsanalys i form av tunnslip utfördes på en förmodad gropkeramisk skärva och en stridsyxeskärva (se nedan). Analysen visade att skärvorna var likartade och de båda var framställda av fina leror som magrats med krossad granit. Dock fanns det något mera silt i leran i stridsyxeskärvan och man kan även notera att det inte fanns någon chamotte i keramiken. Skärvorna jämfördes med två keramikskärvor från Gustavstorpsvägen och man kan konstatera att dessa var av samma lerkvalitet och magring som skärvorna från Lussabacken norr (Brorsson 2015). Keramik från yngre bronsålder och förromersk järnålder KÄRLTYPER Det har inte varit möjligt att rekonstruera något kärl i sin helhet, utan tolkningarna av kärlformerna utgörs av enstaka skärvor i form av mynningspartier, skuldror samt bottnar. Av keramiken från yngre bronsålder och äldre järnålder har mynningsformen bestämts på 22 skärvor som fördelats på åtta fyndposter. Tre av kärlen har haft en mynning som varit utåtböjd och denna typ av mynning var vanlig under hela bronsåldern och äldre järnålder. De raka mynningarna utgjorde också tre kärl som fördelats på fem skärvor tre fyndposter och denna formtyp var vanlig under samma period som de utåtböjda. Två olika skärvor som registrerats på två fyndposter utgjordes av kärl med inåtböjd mynningskant, vilken var en vanlig typ under förromersk järnålder. Denna formtyp var även vanlig under vikingatid och en skärva (F2381) från kulturlager L6510 mycket lik ett vikingatida kärl. I materialet har en skärva från en trolig kopp (F2388) från grophuset, hus 5 (A25110) identifierats. Den var endast 4,5 mm tjock (figur 1 & 2). I grop A38743 påträffades skärvor efter ett silkärl (F2267). Hålen är mycket små (4 mm) medan kärlväggen är tjockväggig och mäter 18 mm i tjocklek (figur 1 & 2). Kärlet har troligtvis inte använts för ångkokning, utan det kan istället ha använts som en bunsen brännare, vilket gjort att man kunnat koncentrera en låga vid exempelvis lödning. Utifrån mynningsformen, ytbehandlingen, kärlgodset och skärvtjockleken är det troligt att en stor del av kärlen var mellanstora behållare, avsedda för kokning eller förvaring. Det var traditionella hushållskärl och formerna är, såvitt det går att bedöma av det fragmenterade materialet, typiska för perioden i södra Skandinavien. KÄRLSTORLEK OCH SKÄRVTJOCKLEK Medelvikten per skärva på keramiken från perioden är 4,5 g vilket är normalt för förhistoriska sammanhang. Om skärvorna varit mindre hade det kunnat betyda att keramiken varit utsatt för relativt stor sekundär påverkan, men så verkar inte vara fallet. På ett så begränsat material som keramiken från Lussabacken norr är skärvtjockleken den enda variabeln som kan användas för att få en uppfattning om hur stora kärlen var. Normalt brukar kärl med upp till 5 6 mm tjocklek tolkas som finkeramik, 6 10 Bilaga 3
Keramikanalys (%) 30 skärvtjocklek (mm) N=36 25 20 15 10 5 0 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 (mm) mm tjocklek tolkas som kokkärl och kärl med större godstjocklek tolkas som förvaringskärl. Skärvtjockleken har uppmätts på 38 skärvor och antalet är därmed något för litet för att vara statistiskt hållbart, men ändå tillräckligt stort för att få en uppfattning om kärlstorlekarna. Den mest tunnväggiga skärvan (F2388) hade tillhört en kopp (figur 1 & 2) och skärvan påträffades i A25110 (grophuset, hus 5). Skärvan var endast 4 mm tjock, medan de skärvor i materialet som hade störst godstjocklek mätte 13 mm. De påträffades i kulturlager L5050, i stolphål A27982 samt i lager L27170 som är ett lager i båthuset, hus 4. Man kan konstatera att de vanligaste skärvtjocklekarna i materialet var mellan 7 och 9 mm, vilket tyder på att en stor del av kärlen var mellanstora (figur 3). De mindre kärlen var få till antalet och dessa påträffades i stolphål A2782 och i kulturlager L3400. Med hänsyn till att det fanns både tunnväggiga kärl och väldigt tjockväggiga kärl var det troligt att keramiken användes till allt från finkeramik till större kok- och förvaringskärl. Ett kärl, ett silkärl (F2267) hade en skärvtjocklek på 18 mm och detta hade troligtvis använts som en bunsenbrännare (figur 1 & 2). Skärvan framkom i gropen 38743. Figur 3 Skärvtjockleksfördelning på ett urval av brons/järnålderskeramiken från Lussabacken norr. KÄRLGODS Det vanligaste kärlgodset under förhistorien utgjordes av leror som magrats med krossad bergart. Bergarten var sannolikt av en lokal granit som var enkel att krossa med bara händerna efter att stenen blivit skörbränd. Man kunde även framställa kärl som bestod av en sandmagrad lera eller en lera som var naturligt magrad. På Lussabacken norr bestod nio av tio skärvor (ca 90 %) av en lera som magrats med krossad bergart och största korn i denna typ av gods varierade mellan 1,4 och 3,4 mm och samtliga skärvor kan tolkas vara relativt likartade. En skärva (F2440 från grävenhet 26589) var emellertid betydligt grövre och ett största korn i denna har uppmätts till 4,9 mm. En av tio skärvor (ca 10 %) var naturligt magrade och största korn i dessa skärvor har uppmätts till mellan 1,3 och 1,9 mm. Denna keramik framkom i kulturlager L23181 (båthuset, hus 4), L6510, i stolphål A22928 samt i gruslagret L102. Bilaga 3
Lussabacken norr (%) största korn (mm) N=49 35 30 25 20 15 10 5 0 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 (mm) Figur 4 Största korn har uppmätts på 49 skärvor från perioden bronsoch järnålder. Materialet var relativt finmagrat. Studerar man hela materialet från perioden ser man att det finns en betydande mängd skärvor vars gods innehåller kornstorlekar på mellan 1,5 och 2,5 mm (figur 4). Keramiken från Lussabacken norr är därmed relativt finmagrad. Godskvaliteten antyder att merparten av keramiken använts som kokkärl och ett mindre antal kärl av finkeramik bör ha fungerat som serveringskärl. En godsanalys i form av tunnslip visade att en mynningsskärva (F2260) var tillverkad av en finlera som magrats med 22 % krossad granitisk bergart (se nedan). Den eventuella vikingatida skärvan (F2381) bestod också av en finlera, men denna var magrad med en siktad granitisk bergart. De två skärvorna var därmed inte identiska, men de var likartade. YTBEHANDLING Mer än nio av tio skärvor var glättade och just glättning var den vanligaste ytbehandling en under hela förhistorien. Två skärvor hade en rabbad kärlyta och rabbningen åstadkoms med att man applicerade en något grövre lera på kärlytan än den som använts till själva kärlet. Kärl med rabbad yta kan i södra Sverige dateras till bronsålder, och äldre förromersk järnålder. Skärvorna påträffades i lager L101 och L102 (F2256, F2358 (L101)). DEKOR Endast en skärva (F2260) hade dekor. I kokgropen A36009 påträffades en mynningsskärva med fingerintryck på mynningskanten. Kärl med fingerintryck på mynningskanten är väldaterade till förromersk järnålder, och har bland annat påträffats på ett stort antal boplatser i Skåne, Halland och i Bohuslän (se t ex Toreld 2005). KÄRLFUNKTION Kärlform i kombination med gods, storlek och ytbehandling berättar normalt något om keramikens funktion. Utifrån dessa variabler kan merparten av skärvorna klassificeras Bilaga 3
Keramikanalys som tillhörandes kok- eller förvaringskärl. En mycket tunnväggig skärva har klassificerats som en kopp, avsedd att användas som serveringskärl. Delar av ett silkärl (F2387) påträffades i kulturlagret L5050. Kärlet har troligen använts som en bunsenbrännare, vilket förknippas med metallhantverk. Keramiken från Lussabacken norr är av normal boplatskaraktär, med inslag av keramik som använts vid metallhantverk. Hur har keramiken deponerats? En stor del av keramiken uppvisar inga spår av sekundär påverkan. Dessa skärvor har varken blivit utsatta för extrema temperaturer eller längre bränningar som givit upphov till rödfärgningar eller andra förändringar i godsets sammansättning. Keramiken är normalfragmenterad, vilket tyder på att det inte varit någon större sekundär påverkan på skärvorna. Skärvor har sannolikt deponerats som normalt hushållsavfall. FÖRHISTORISK KERAMIK Vid bearbetningen av keramik från Lussabacken norr har 93 skärvor klassificerats som förhistoriska. Det innebär att keramiken är ett lergods av förhistorisk karaktär, men skärvorna har inte varit möjliga att datera närmare. Det finns ytterligare förhistorisk keramik från platsen, dels mellanneolitisk keramik, dels keramik från övergången bronsålder järnålder. Det är troligt att även en stor del av den förhistoriska keramik som inte kan specificeras till tidsperiod är från någon av dessa två perioder. Förutom ett litet fåtal bottenskärvor utgörs keramiken i gruppen av oornerade bukskärvor. I gruppen finns inte heller några mynningsskärvor, eftersom sådana har varit möjliga att datera mera precist. Vidare kan man notera att den enda identifierade ytbehandlingen på skärvor i denna grupp är glättning, vilken var en ytbehandling som förekom under flera tusen år. Det fanns exempelvis ingen polerad eller rabbad keramik i gruppen förhistorisk keramik. Man kan även notera att keramiken i denna grupp är mer fragmenterad än den övriga keramiken. Medelvikten per skärva är endast 1,6 g. Det stora flertalet skärvor som klassificerats som generellt förhistoriska påträffades i matjorden L100, i sandlagret L101, under matjorden, i kulturlager L3400 och i lagret L27170 från båthuset, hus 4. L101 och L3400 bestod till stora delar av mellanneolitisk keramik medan det i L27170 påträffades skärvor från övergången mellan bronsålder och järnålder. MEDELTID OCH EFTERREFORMATORISK KERAMIK I matjorden L100 och i kulturlager L23181 i båthuset, hus 4, påträffades sammanlagt 11 skärvor som daterats till senmedeltid efterreformatorisk tid. I matjorden fanns en skärva (F2345) äldre glaserat rödgods som troligtvis tillhört en kanna. Denna har daterats till intervallet 1200 till 1400 e Kr. De övriga skärvorna kan klassificeras som yngre rödgods, varav åtta stycken är glaserade på insidan. Dessa har daterats till 1400-talet till och med 1700-talet. Bland annat påträffades en skärva (F2285) från ett fat i matjorden och i L23181 (kulturlager båthuset) fanns en skärva tillhörandes en trebensgryta (F2439). Med hänsyn till att den förstnämnda skärvan påträffades som lösfynd i matjorden och den andra i ett kulturlager som sannolikt avsatts under folkvandringstid kan keramiken betraktas som sekundärt deponerad. BRÄND LERA FRÅN LUSSABACKEN NORR En föremålskategori som oftast behandlas översiktligt och inte ses som vidare informationsbärande är den brända leran. Det är vanligt att den endast ses som lerklining och man väljer inte att gå vidare med denna fyndkategori. Vid studien av fyndmaterialet från Bilaga 3
Lussabacken norr Lussabacken norr har även den brända lera fått utrymme och huvudfrågeställning en har varit vad leran använts till. Åldern är givetvis svårt att avgöra utan här har andra föremål och kontexterna har fått datera den brända leran. Vid registreringen noterades, förutom vikt och antal, om det förekom organiskt inslag i leran och om lerklumparna var kraftigt upphettade. Vidare noterades det om det fanns intryck av vidjor eller andra ytor som skulle kunna påvisa exempelvis deglar, gjutformar eller lerblock. Det påträffades sammanlagt 203,5 g bränd lera som fördelades på 91 fragment. Leran har klassificerats som lerklining, ugnsvägg, blästermunstycke, lerklumpar samt obestämt. Flera bitar var välbrända och några var t o m sintrade. Dessa bitar har tolkats som spår efter metallhantverk. Bitarna som klassificerats som lerklumpar var ofta välbrända och de kan exempelvis ha använts som packning i härdar eller i/vid andra värmekällor. Lerkliningen innehöll bl a växtmaterial och den kan ha använts på husväggar eller kupolugnar. I kulturlager L7060, rumsligt inom ytan för hus 3, påträffades en bit bränd lera, som troligtvis tillhört ett blästermunstycke (F619). Sintrad eller smält lera som också kan ha utgjort spår efter metallhantverk påträffades i kulturlager L6510 samt i båthuset, hus 4 (L23181 och L27170). Flera av dessa har tolkats ha tillhört ugnar. I L6510 fanns även bränd lera som var blandad med järnhaltig slagg (F2277). Lerklining påträffades i stolphålen A754 och A22928 samt i kulturlager L6510 och L4005. A22928 ligger rumsligt inom ytan för hus 3. Man kan notera att den brända leran från undersökningen huvudsakligen påträffats i olika lager, men just lerklining fanns även i stolphål. Det är således troligt att lerkliningen tillhört olika hus, men förekomsten i kulturlager L6510, med fynd av sintrad lera tyder på att dessa fragment kan ha tillhört en ugn. I de två stolphålen A5827 och A36042 i hus 3 framkom sammanlagt sju bitar av vävtyngder. I matjorden L100 och i grävenhet 3872 i kulturlager A3400 påträffades bitar av bränd lera som uppfattades vara formad. Biten (F43) från matjorden vägde endast 2 g, men det fanns ytor som gjorde att den tolkades vara formad. Den andra biten (F2291) vägde 5 g och inte heller denna har varit möjlig att tolka. Möjligtvis har den utgjort en del av en figurin. På grund av bitarnas minimala storlek har det inte varit meningsfullt att avbilda dem här. Godsanalys av fyra skärvor från Lussabacken norr. METOD Keramiken från Lussabacken norr har undersökts med hjälp av mikroskopering av keramiska tunnslip. Mikroskoperingen syftar till att studera godsets sammansättning, de keramiska råmaterialen och övriga tillverkningstekniska parametrar. Tunnslipet skall vara 0,03 mm tjockt och analysen utförs i polarisationsmikroskop vid förstoringar mellan 25X och 10000X i korsat och parallellt ljus. Lerans grovlek, magringens art, andel och största korn fastställs. Vidare noteras närvaron av organiskt material, accessoriska mineral och förekomsten av diatoméer (kiselalger). Tabell 2 Det analyserade keramikmaterialet från Lussabacken norr. Prov Fyndnr Godstyp Dekor Datering Anl Typ 1 2260 Förhistorisk keramik Fingerintryck FRJÅ 36009 Kokgrop 2 2326 Stridsyxekeramik Kam, horisontell MN 27735 Grop 3 2374 Gropkeramik Nagelintryck MN 101 Sand under AL100 vid 8 4 2381 AIV-keramik? VIK eller FRJÅ 6510 Kulturlager Bilaga 3
Keramikanalys Tabell 3 Resultat av mikroskopering av keramiska tunnslip av keramik från Lussabacken norr. Förklaringar: * = normal andel, + = hög andel, x = förekomst. eo = ej observerad. Skärvidentifiering Lera Magring Noteringar* slipnr fyndnr datering sort/osort grov/mellan/fin silt sand järnoxid järnoxihydroxid glimmer kalciumkarbonat diatoméer växtmaterial krossad granit sand magringsandel (%) största kornstorlek (mm) 1 2260 FRJÅ s f + x - eo x 22 1,5 2 2326 SYK s f x + x * eo x 10 2,5 siktad 3 2374 GRK s f + x - eo x 5 2,5 siktad 4 2381 VIK/FRJÅ s f + x - eo x 7 3,0 siktad MATERIAL Sammanlagt har fyra skärvor varit föremål för analys (tabell 2). Tunnslipen har fördelats på två skärvor från mellanneolitikum, en som har bedömts vara från förromersk järnålder samt en skärva som antingen är från förromersk järnålder eller från vikingatid. De två Figur 5 Mikroskopfoton av de fyra analyserade tunnslipen från Lussabacken norr. Bilaga 3
Lussabacken norr mellanneolitiska skärvorna består av stridsyxekeramik (F2326) från grop A27735 och en trolig skärva gropkeramik (F2374) från L101. Skärvan (F2260) från förromersk järnålder påträffades i kokgrop A36009 och den andra skärvan (F2381) fanns i kulturlager L6510. RESULTAT Mikroskoperingen av tunnslipen visar att det finns två mycket snarlika gods (tabell 3). Godsgrupp 1 (tunnslip 1, 3, 4). De tre skärvorna består av tät och fina leror, utan tydliga inslag av sand eller silt. Lerorna har magrats med krossad granitisk bergart och magringsandelen varierar kraftigt i de tre slipen och den har uppmätts till 22, 5 respektive 7 %. Största korn i de olika kärlgodsen har uppmätts till mellan 1,5 och 3,0 mm. Glimmerhalten är låg i samtliga tre tunnslip och inga diatoméer har observerats. I gruppen ingår de två skärvorna från järnålder samt den gropkeramiska skärvan. Godsgrupp 2 (tunnslip 2). Skärvan var framställd av en sorterad något siltig finlera. Man har tillsatt 10 % krossad granitisk bergart till leran och största korn har uppmätts till 2,5 mm. Glimmerhalten är normal och inga diatoméer har observerats i godset. I gruppen ingår en stridsyxeskärva. Tolkning Det är uppenbart att man använt sig av snarlika typer av leror och magrat dessa med en krossad granitisk bergart. Samtliga analyserade skärvor består av fina leror och andelen silt är inte så betydelsefull. I tre av tunnslipen är andelen magring låg (under 10 %) medan den i skärvan (F2260) från förromersk järnålder är 22 %, vilket är högt. Det är troligt att detta kärl med fingerintryck på mynningskanten använts som ett kokkärl. Ett viktigt resultat är att stridsyxeskärvan är mycket lik den gropkeramiska skärvan och dessa kärl bör ha tillverkats inom samma område. Man kan vidare konstatera att det inte finns någon chamotte i stridsyxeskärvan, vilket indikerar att skärvan är från mellersta eller den yngre delen av perioden. Den tidiga stridsyxekeramiken var oftast magrad med chamotte. Man kan även notera att den neolitiska keramiken från Lussabacken norr bestod av samma typ av kärlgods som två analyserade skärvor från Gustavstorpsvägen (Brorsson 2015). Analysen visar på att samtliga fyra analyserade skärvor troligtvis har ett gemensamt rumslig ursprung och det är sannolikt i närheten av Lussabacken norr. Litteratur Brorsson, T. 2015. Bilaga 3. Analys av keramik och bränd lera. I: Ericson, T. & Henriksson, M. 2015. Gustavstorpsvägen. Mellanneolitiska hyddor vid en kustnära våtmark. Särskild arkeologisk undersökning och arkeologisk förundersökning 2011, Mörrum socken, Karlshamns kommun i Blekinge län. Blekinge museum rapport 2014:8. Karlskrona. Rudebeck, E., Alexandersson, K., Jönsson, Å., Nylén, A. & Victor, H. 2010a. Ny sträckning av väg E22, Sölve Stensnäs, Sölvesborgs och Karlshamns kommuner, Förundersökning 2010. Blekinge museum rapport 2010:13. Preliminär rapport. Karlskrona. Toreld, C. 2005. Keramikskärvor slängda sopor eller betydelsebärande bitar? I: Toreld, C. & Wranning, P. (red.). Förromersk järnålder i fokus. Framgrävt förflutet från Fyllinge, vol. 2. Arkeologiska rapporter från Hallands länsmuseer 2005:2. Bilaga 3
BILAGA 4 Makrofossilanalys Anna Broström Inledning Enligt undersökningsplanen inför slutundersökningen 2011 syftar makrofossilanalysen till att tolka boplatslämningarna i sina respektive miljöhistoriska sammanhang samt till att belysa växtinsamling, odling och landskapspåverkan (bilaga 4.1). Den miljöhistoriska undersökningen inkluderar även vedartsanalys (bilaga 4.2), FTIR-analys (bilaga 9), OSL-analys (bilaga 11a c) och pollenanalys (bilaga 11a). I bilagan 11a finns även LI- DAR-kartor som visar topografin vid undersökningslokalen. I kapitlet Klimat, strandförskjutning och landskapsutveckling i Vesanområdet under 11 700 år i rapporten finns en topografisk modell (figur II) som visar hur strandlinjen förändrats och hur transgressioner och regressioner i havsnivån successivt förändrat förutsättningarna på platsen och hur vegetation och vattenmiljön i Vesan har förändrats över tid. Dessa iakttagelser har stor relevans för de arkeologiska tolkningarna. I rapportens figur V visas flertalet 14C-dateringar från E22-projektet i relation till strandförskjutningskurvan. Vid slutundersökningen visade det sig att det fanns betydligt fler lämningar från mesolitisk tid än vad som framgick av förundersökningen. Det visade sig också att den geologiska och arkeologiska stratigrafin på platsen var betydligt mer komplicerad. I anläggningar och andra arkeologiska kontexter på de mesolitiska boplatsytorna har prover för makrofossilanalys tagits. Målet är dels att tolka växtinsamling, matberedning och andra aktiviteter, dels att bidra till en lokal miljöbild vid tiden för boplatsen. Främst förkolnade makrofossil förväntades. I anläggningar och kulturlager från neolitikum och yngre järnålder samt i agrara lämningar har prover för makrofossilanalys tagits. Målet är dels att tolka den agrara ekonomin genom att identifiera odlade växter, betesmarksindikatorer etc, dels att bidra till en bild av det lokala kulturlandskapet vid tiden för boplatsaktiviteterna. För de neolitiska lämningarna är ett mål med analysen även att identifiera eventuell växtinsamling, vilken i så fall skulle spegla ett kvardröjande drag av mesolitisk ekonomi. Endast förkolnade makrofossil förväntades. Metoder Vid undersökningen togs totalt 246 jordprover. Merparten av proverna, ca 200, flotterades och torkades i fält. Provmängden varierade mellan 0,9 och 2,1 liter och flotterades med 0,4 mm maskigt nät i fält. Bilaga 4
Lussabacken norr Makrofossilanalys gjordes på utvalda prov i stereomikroskop. I de prover som innehöll fröer identifierades dessa till familj-, släkte och om möjligt art. Vid identifiering användes bestämningslitteratur och referenssamlingen för fröer vid Paleoekologilaboratoriet, Riksantikvarieämbetet UV Syd. Vedartsanalys av träkolsprover gjordes av Erik Danielsson, Vedlab (bilaga 14a e). Vedartsanalys utfördes även av Ulf Strucke, Riksantikvarieämbetet UV Mitt, på utvalda prover som inte innehöll makrofossil (bilaga 14f). 14C-analys av fröer och träkol utfördes vid Ångströmlaboratoriet, Tandemlaboratoriet, Uppsala universitet (bilaga 13). Förkolnat organiskt material i fyra prover från mesolitiska lämningar genomgick FTIR-analys för att fastsälla om provet innehöll protein, kolhydrater och eller fetter. Analyserna utfördes av Sven Isaksson på Arkeologiska laboratoriet vid Stockholms Universitet (bilaga 9). Resultat och tolkning Totalt analyserades 84 prover med avseende på makrofossilinnehåll. Det fullständiga resultatet av makrofossilanalysen finns sammanställt i bilaga 4.1. Proven från mesolitiska, neolitiska samt bronsålderskontexter innehöll överlag en relativt liten mängd makrofossil. Därför kompletteras makrofossilanalysresultaten med ekologisk tolkning av vedartsanalysen i 57 prover. En sammanställning av resultat av vedartsanalyserna finns i bilaga 4.2. Baserad på kunskap om trädarternas växtplatspreferenser, jordarternas utbredning, topografin och strandlinjenivåernas förändring går det att göra tolkningar av hur de olika trädarterna fördelade sig i området kring Lussabacken under olika perioder. Genom en tolkning av makrofossil- och vedartsanalysen kan vi göra en lokal miljöbild, om vi antar att sammansättningen i proverna är representativ för platsens växtlighet. I järnålderskontexterna fanns ett makrofossilmaterial som var relativt rikt på odlade växter, vilket möjliggör tolkningar gällande de agrarekonomiska frågeställningarna. De mänskliga aktiviteter som dokumenterats på platsen har i rapporten indelats i nio kronologiska faser (se kapitlet Fasindelning i rapporten). Nedan redovisas analysresultaten för respektive fas. Dateringarna i löpande text anges i kalibrerade år f Kr/e Kr i 2σ-intervallet och med laboratorienummer inom parantes. FAS 1 TIDIGMESOLITIKUM (TIDIG PREBOREAL TID) De äldsta spåren av aktivitet på platsen var ett tidigmesolitiskt lager i den nordligaste delen av lokalen. Flintkoncentrationerna visade bl a på läget för en hydda och materialet som helhet tolkas som resultat av flera besök invid en insjö. A67777, härd Provet PM67798 från härden A67777 innehöll inga förkolnade fröer. Däremot återfanns ett tjugotal så kallade jurpor (termen är en övergripande beteckning för förkolnat organiskt material som inte är träkol). FTIR-analysen visade att jurporna innehöll övervägande del kolhydrater och mindre andel protein (tabell 1). Proteinrika material är oftast av animaliskt ursprung (kött, senor, skinn, läder, hår m m) medan kolhydratrika material oftast är av vegetabiliskt ursprung (stärkelserik mat, trä, fibrer m m). Biologisk vävnad är dock ofta blandningar av både proteiner, kolhydrater och lipider (fetter, vaxer m m). Vi kan sluta oss till att det rör sig om biologisk vävnad och för att närmare härleda ursprung måste ytterligare analyser genomföras. Vedartsanalysen av ett trettiotal träkolsfragment från provet PM67798 visade att de uteslutande bestod av tall. Träkol av tall daterades till 8740-8350 2σ kal f Kr (Ua-30842) (bilaga 4.2). Under den här perioden, preboreal tid, dominerade tall och björk helt träd- Bilaga 4