2011-04-07 sid 1 (7) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Näringsdepartementets promemoria En ny lag om elcertifikat regelförenkling och en gemensam elcertifikatmarknad med Norge. Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund har tagit del av ovan nämnda remiss från Näringsdepartementet. Sportfiskarna välkomnar en översyn av elcertifikatsystemet. Det är uppenbart att det finns ett behov av justeringar då stora brister i systemet tidigare har uppmärksammats i bl a tv4-nyheterna och i en rapport från Sportfiskarna (bifogas). Med förvåning kan Förbundet därför konstatera att Energimyndighetens förslag med enstaka undantag rör detaljer och regelförenklingar i elcertifikatsystemet, medan stora, övergripande brister gällande systemets syfte kopplat till vilka energikällor som är berättigade elcertifikat, lämnas ohanterade. Förbundet börjar med att lämna allmänna synpunkter på vattenkraftens roll i elcertifikatsystemet. Sportfiskarna vidhåller i stort de synpunkter rörande Energimyndighetens rapporter som lämnades till näringsdepartementet hösten 2010. Därefter lämnas synpunkter på Näringsdepartementets remiss. Dessa synpunkter koncentreras till de delar som berör vattenkraften. Sammanfattning av synpunkter kring vattenkraften i elcertifikatsystemet Sportfiskarnas huvudståndpunkt är att all vattenkraft förutom produktionsökningar i befintliga verk ska uteslutas ut elcertifikatsystemet. Nedan följer skälen till denna ståndpunkt: Småskalig vattenkraft är fullt kapabel att klara sig ekonomiskt även utan elcertifikat. Vattenkraften är en gammal och beprövad energikälla, med känd teknik och låga driftkostnader. Risken för överkompensation av redan lönsamma verk är överhängande. Det saknas ett samhällsekonomiskt behov av stöd till vattenkraften. Svenska elanvändare betalar ca 725 miljoner kr (2008) årligen för gammal, vattenkraft, utan att få något tillbaka. Detta trots att syftet med Svartviksslingan 28 167 39 Bromma Telefon 08-704 44 80 Fax 08-795 96 73 E-post info@sportfiskarna.se www.sportfiskarna.se
2011-04-07 sid 2 (7) elcertifikatsystemet är att öka andelen förnybar el i samhället. Endast elbolagen har något att tjäna på en sådan affär. Elcertifikatsystemet bidrar till ett ökat exploateringstryck på de kvarvarande vattendragen vilket ger upphov till torrlagda åfåror och utarmning av den biologiska mångfalden. Elcertifikaten motverkar de av riksdagen beslutade miljömålen Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv, samt strider mot det enligt svensk lag gällande vattendirektivet. Systemet går även stick i stäv mot det riksdagsbeslut som togs år 2006 och som föreskriver att regleringsföretagen ska åläggas att bygga fiskvägar i de reglerade älvarna. Tillåtlighetsprövningen i miljödomstol snedvrids genom elcertifikaten. Skulle regeringen trots dessa argument och bortom rimlighetens gränser ändå välja att genom elcertifikat ge stöd till vattenkraften, måste krav ställas på någon form av motprestation. Ett sådant lämpligt krav skulle kunna vara att en fungerande faunapassage (en konstgjord åfåra där fisk och andra djur och organismer kan passera både upp och ned förbi kraftverket) måste anläggas vid de elcertifikatberättigade kraftverken (de kategorier som bör omfattas av förslaget är småskalig vattenkraft, ny vattenkraft samt återupptagen drift). Sammanfattande synpunkter på näringsdepartementets förslag Förslaget som innebär att kravet för att godkännas för tilldelning av elcertifikat för återupptagen drift till viss del skärps, tillstyrks av Sportfiskarna förbehållet att kravet även innebär att en fungerande faunapassage måste anläggas vid kraftverket. Sportfiskarna tillstyrker förslaget om att storskalig vattenkraft som har rivits och ersatts med en ny anläggning endast ska få elcertifikat för produktionsökningen. Dock saknas motivering till varför förslaget inte ska gälla även småskalig vattenkraft. Om regeringen beslutar att fortsättningsvis stödja hela elproduktionen med elcertifikat i sådana småskaliga vattenkraftprojekt, trots att detta inte går att motivera samhällsekonomiskt, måste krav ställas på att en fungerande faunapassage anläggs vid kraftverket. Fenomenet att riva gamla kraftverk och bygga nytt på samma ställe leder till att Energimyndighetens statistik ger sken av att mer förnybar el har tillkommit än vad som i själva verket är sant. Majoriteten av denna elproduktion skedde redan tidigare i de gamla kraftverken, nu ersatta av nya kraftverk.
2011-04-07 sid 3 (7) Uppdraget går ut på att genomföra en regelförenkling. Sportfiskarna ser istället att när det gäller vattenkraften innebär näringsdepartementets förslag att reglerna för tilldelande av elcertifikat blir än mer komplicerade än tidigare. Näringsdepartementet har under rubriken Konsekvenser valt att inte redovisa konsekvenserna för miljömål och EU-direktiv. Allmänna synpunkter på vattenkraften i elcertifikatsystemet Vattenkraften bör uteslutas ur elcertifikatsystemet Syftet med elcertifikatsystemet är (precis som Energimyndigheten också understryker i ett brev till Näringsdepartementet daterat den 16/4-2010) att öka den förnybara elproduktionen. Trots detta utgörs majoriteten av den elcertifikatberättigade vattenkraften av småskalig vattenkraft som existerade redan före elcertifikatsystemet infördes i maj 2003. Denna vattenkraft tillför ingen ny förnybar el till samhället. Elcertifikatsystemet infördes utan någon miljökonsekvensanalys. I Sportfiskarnas bifogade rapport går att läsa mer om hur svenska vattendrag har påverkats negativt av elcertifikatsystemet. För att undvika överkompensation av redan lönsamma kraftföretag och exploatering av fler vattendrag, samt för att minska elkonsumenternas redan höga kostnader, bör därför det enda rätta vara att utesluta den vattenkraften ur elcertifikatsystemet. Effektiviseringar i befintliga verk är den enda typ av vattenkraft inom elcertifikatsystemet där tilldelandet av elcertifikat kan anses vara rättfärdigat ur ett kostnadseffektivitetsperspektiv (dvs. i de fall man t ex byter ut turbiner men inte påverkar vattenmiljön negativt genom t ex rensningar och minskade flöden). Det primära för Sportfiskarna är att småskalig vattenkraft, ny vattenkraft och återupptagen drift utesluts ur systemet. Sker inte detta borde en hel del förändringar ske i elcertifikatsystemet vad gäller vattenkraften. Här följer Förbundets synpunkter angående sådana förändringar. Risk för överkompensation Sportfiskarnas rapport visar att elanvändarna betalar ca 725 miljoner kr/år (2008) för vattenkraft som redan fanns före elcertifikatsystemets införande (90 % av den totala elcertifikatberättigade vattenkraften). Tack vare höga elpriser och de intäkter som kraftverksägarna fått in genom elcertifikaten, kan dessa kraftverk i stort sett undantagslöst klara sig bra ekonomiskt även om de inte skulle få elcertifikat fortsättningsvis. I propositioner har uttalats krav om att stöd endast ska utgå till förnybar elproduktion som inte är kommersiellt självbärande och att överkompensation ska undvikas. Trots detta bedrivs ingen kontroll på om
2011-04-07 sid 4 (7) anläggningar överkompenseras. För att undvika överkompensation borde Energimyndigheten göra utvärderingar om vattenkraftverks lönsamhet. Det borde även införas ett tak för högsta möjliga inkomst av elcertifikat och elpris. En annan risk för överkompensation utgör faktumet att elcertifikat till småskalig vattenkraft inte beräknas på kraftverkets totala installerade effekt utan på varje enskild turbin. Exempelvis kan ett kraftverk ha tre turbiner med en effekt på vardera 1400 kw, dvs totalt 4200 kw, och fortfarande vara berättigad till elcertifikat trots att gränsen för småskalig vattenkraft går vid 1500 kw. Sportfiskarna föreslår att tilldelningen av elcertifikat istället baseras på kraftverkets totala installerade effekt. Elcertifikatsystemet motverkar arbetet med de nationella miljömålen och strider mot EU:s vattendirektiv Sportfiskarna menar även att subventioner till vattenkraften genom elcertifikatsystemet utgör ett allvarligt hot mot att uppnå miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv, samt motverkar arbetet med EU:s vattendirektiv som kräver att ingen försämring får ske i vattendragen. Elcertifikatsystemet har i kombination med höga elpriser bidragit till att intresset för vattenkraftsutbyggnad har ökat och därmed även trycket på de kvarvarande vattendragen. De vattendrag som finns kvar att bygga ut har blivit över just för att dessa inte har varit ekonomiskt lönsamma att bygga ut tidigare. Dessa kvarvarande vattendrag är av stor betydelse för friluftslivet, sportfisket och inte minst för allt liv under ytan. Den energi dessa vattendrag kan ge till samhället är alltför ringa för att stå i proportion till de stora skador som åsamkas vattenmiljöerna. Elcertifikatsystemet bidrar även till att utköp av vatten (dvs. ökade tappningar, en vanlig åtgärd vid restaureringsarbeten) blir upp till 40% dyrare (se bifogad rapport). Staten har alltså satt upp ett mål om Levande sjöar och vattendrag och därefter instiftat subventioner som motverkar målet genom att man först skänker bort flera hundra miljoner kronor per år till kraftverksägarna, för att därefter köpa loss vatten från samma kraftverk till nästan dubbla priset. På detta sätt räcker statliga naturvårdsmedel till avsevärt färre restaurerande åtgärder i vatten. Elcertifikatsystemet urholkar miljölagstiftningen Elcertifikatsystemet har lett till att vattenkraftanläggningars lönsamhet ökar kraftigt, vilket medför att skadorna på miljön inte längre väger lika tungt i en lönsamhetsbedömning av företaget. Risken ökar då också för att fler miljöskadliga vattenkraftsutbyggnader kan ges tillstånd. Tillståndsprövningen av ett vattenkraftverk i Ljungaån i Västergötland nådde så långt som till Högsta domstol där man slog fast att elcertifikaten ska räknas in i bedömningen om verksamhetens lönsamhet (mål nr T
2011-04-07 sid 5 (7) 3123-05, meddelad 4 januari 2008). Domen är prejudicerande och ställningstagandet kring elcertifikaten kommer att bli vägledande i liknande framtida fall, vilket sannolikt innebär att det blir lättare att få tillstånd för drift av minikraftverk. I och med detta offras höga naturvärden enbart till följd av den politiskt konstgjorda lönsamhet som skapats genom lagen om elcertifikat. Synpunkter kopplade till Näringsdepartementets remiss Skärpta krav för el som produceras med användande av vattenkraft Näringsdepartementet föreslår med nya omskrivningar att storskalig vattenkraft som har rivits och ersatts med en ny anläggning endast ska få elcertifikat för den ökade elproduktionen. I dagsläget kan sådana anläggningar få elcertifikat för hela produktionen. Detta är ett problem som Sportfiskarna har uppmärksammat Energimyndigheten och näringsdepartementet på vid flera tillfällen, bland annat genom utskick av bifogad rapport. Vi ser därför mycket positivt på att förändringar i denna fråga föreslås. I remissen motiveras dock inte varför föreslagen regeländring endast gäller storskalig vattenkraft och inte småskalig dito. Sportfiskarna har svårt att se den samhällsekonomiska nyttan i att ett småskaligt vattenkraftverk ska kunna rivas, för att sedan byggas upp på nytt, varefter anläggningen kan tilldelas elcertifikat för hela elproduktionen, trots att produktionen inte har ökat alls eller endast marginellt. Det finns flera exempel från verkligheten där detta missbruk av elcertifikatlagen redan har skett. Ett exempel är från Svärdsjövattendragen i Dalarna där Envikens Elkraft har ansökt hos Miljödomstolen om att riva ett befintligt småskaligt kraftverk och bygga nytt i Piparån. Det nya kraftverket kommer att producera ca 6,5 GWh, lika mycket som det gamla. Egentligen hade man bara tänkt byta ut växellådan i kraftverket men genom att bygga helt nytt får man elcertifikat även efter år 2012. Länsstyrelsen har bedömt att fisket och kräftbestånden kommer att skadas trots grumlingsbegränsande åtgärder. Det är alltså idag fullt möjligt för en kraftverksägare att först erhålla elcertifikat år 2003-2012 för en gammal anläggning, riva denna och bygga en ny utan att öka produktionen, och sedan få elcertifikat i ytterligare 15 år samtidigt som själva byggnationen orsakar stora skador på vattenmiljön och livet däri. Energimyndigheten har nyligen haft i uppdrag att bland annat analysera lämpliga åtgärder för att hålla kostnaderna för elcertifikaten nere för elkunderna. Att fortsättningsvis ge elcertifikat till småskaliga vattenkraftverk som byggts där ett gammalt kraftverk legat ger elkunderna ökade kostnader för elcertifikat, inget eller ett ytterst marginellt tillskott av ny el samtidigt som vattenmiljöer förstörs. Detta förfarande kan knappast kallas kostnadseffektivt. Risken är även att denna lucka i lagen kommer att utnyttjas till fullo när majoriteten av vattenkraften fasas ut ur systemet år 2012. Dessutom leder fenomenet till att det i
2011-04-07 sid 6 (7) Energimyndighetens statistik ser ut som att den förnybara elproduktionen har ökat mer än vad som skett i verkligheten. Hela den nya elproduktionen i en sådan nygammal anläggning räknas som ny el, trots att all eller det mesta av elproduktionen i själva verket redan producerades i det gamla kraftverket. Med andra ord blir statistiken missvisande, då det ser ut som om vattenkraftens bidrag till att uppnå elcertifikatsystemets mål är större än vad det egentligen är. Statistiken bör istället spegla verkligheten. Sportfiskarna ser det som självklart att den småskaliga vattenkraften också ska omfattas av den föreslagna ändringen i 2 kap. 5. Att lägga ytterligare kostnader på elkunderna utan att samhället får något tillbaka kan inte vara samhällsekonomiskt försvarbart och inte heller i enlighet med de politiska intentioner man har haft med elcertifikatsystemet. Ett minimikrav för att sådana anläggningar ska få elcertifikat måste vara att de uppfyller de miljökrav som ställs enligt miljöbalken. Om regeringen trots allt väljer att inte inbegripa den småskaliga vattenkraften i den föreslagna ändringen, är det helt nödvändigt att krav ställs på att dessa anläggningar måste tillföra något till samhället om dessa ska kunna erhålla elcertifikat i ytterligare 15 år. Ett lämpligt krav skulle kunna vara att en fungerande faunapassage (en konstgjord åfåra där fisk och andra djur och organismer kan passera både upp och ned förbi kraftverket) måste anläggas vid de småskaliga kraftverk som byggs och ersätter utrivna kraftverk på samma plats om dessa ska bli berättigade elcertifikat. En sådan kompromiss skulle alla parter ha något att vinna på. Kraftbolagen får fortsatt möjlighet till elcertifikat och elkonsumenterna får något konkret tillbaka för sina kostnader dvs. friskare vattenmiljöer med mer fisk, något som även tilltalar allmänna frilufts- och naturvårdsintressen. Åtgärdande av vandringshinder vid kraftverk och dammar är även i enlighet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag, EU:s vattendirektiv samt riksdagsbeslutet från 2006 som föreskriver att regleringsföretagen ska åläggas att bygga fiskvägar i de reglerade älvarna. Rent praktiskt skulle det kunna gå till så att kraftverksägaren skickar in en miljödom alternativt tillstånd från länsstyrelsen (beroende på omfattningen av projektet) för faunapassagen till Energimyndigheten, som sedan kan godkänna kraftverket för elcertifikat. Återupptagen drift Sportfiskarna tillstyrker förslaget på regeländring som innebär att kravet för att godkännas för tilldelning av elcertifikat för återupptagen drift till viss del skärps. Dock borde en förutsättning för att få elcertifikat för återupptagen drift vara att man förser anläggningen med ett tillstånd utifrån miljöbalken. Även här skulle ett lämpligt krav kunna vara att en fungerande faunapassage måste anläggas vid kraftverket för att detta ska kunna bli berättigat till elcertifikat (se förslag ovan).
2011-04-07 sid 7 (7) Regelförenkling Uppdraget går ut på att genomföra en regelförenkling. Sportfiskarna ser istället att när det gäller vattenkraften innebär näringsdepartementets förslag att reglerna för tilldelande av elcertifikat blir än mer komplicerade än tidigare. Förbundet anser att den regelförenkling som kan anses mest befogad ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, är att utesluta all vattenkraft ur elcertifikatsystemet förutom produktionsökningar i befintliga verk. Det skulle innebära en tydlig regelförenkling. Konsekvenser Sportfiskarna kan konstatera att näringsdepartementet har valt att inte redovisa konsekvenserna för miljömål och EU-direktiv under rubriken Konsekvenser (s. 32). Med tanke på elcertifikatens negativa effekter på vattenmiljöerna (som redovisas i Sportfiskarnas rapport) är det anmärkningsvärt att departementet inte har nämnt dessa konsekvenser. Följden har blivit att lagförslagen går stick i stäv med miljömål som Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv, samt EU:s ramdirektiv för vatten. För Sportfiskarna, Stefan Nyström Generalsekreterare Christina Lindhagen Handläggare Bilaga: Sportfiskarnas rapport om vattenkraften i elcertifikatsystemet