Sommarrapport 2012
Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. PROGNOS FÖR SOMMARHANDELN 2012... 4 3. SOMMARHANDELN 2012... 8 3.1 Sommarhandeln kommer med värmen... 8 3.2 Rean startar efter midsommar... 9 3.3 Sommarhandeln påverkar butikernas planering... 11 3.4 Turismen driver sommarhandeln... 15 3.5 Detaljhandelns tjänstefiering... 18 3.6 Grått och mulet väder gynnar sommarhandeln...20 3.7 Fortsatt stark utveckling för e-handeln i sommar... 22 3.8 Kunder efterfrågar ekologiska produkter... 23 4. DISKUSSION... 278
1. Inledning HUI Research har, på uppdrag av Svensk Handel, genomfört en undersökning med drygt 1 000 handlare och lika många konsumenter angående sommarhandeln i Sverige. Denna rapport syftar till att försöka besvara vilka trender som finns inom detaljhandeln denna sommar, vad handlarna planerar att göra för förändringar kring öppettider, marknadsföring osv. Denna rapport syftar även till att lägga en prognos för försäljningen i sommarhandeln 2012. Försäljningen i detaljhandeln är för många branscher säsongsberoende. Under våren går blomster- och guldsmedsförsäljningen bra och på sommaren brukar färghandeln och den konsumentorienterade delen av byggvaruhandeln vara stark. Under hösten köps dyrare kläder och skor, vilket gynnar kläd- och skobutikerna. Karaktäristisk för sommarhandeln är en omfattande shoppingturism. Turismen ökar under sommarmånaderna och turisterna söker sig till ett antal turistorter som i och med det upplever en stark försäljningsökning. Sommarstugorna i Sverige är koncentrerade till vissa regioner, främst Småland, Gotland, Norrtälje, östra Skåne samt västkusten, och i dessa regioner ökar också försäljningen under sommarmånaderna. Inledningsvis diskuteras och prognostiseras försäljningen för sommaren 2012. Med sommarförsäljning avses den försäljning som äger rum under sommarmånaderna juni, juli och augusti. Analysen baseras på den månadsvisa detaljhandelsstatistik som HUI Research tar fram tillsammans med SCB (i det underliggande datamaterialet finns information från år 1990 fram till år 2012). Därefter presenteras resultatet av sommarundersökningarna med handlare runt om i landet samt svenska konsumenter. Sist förs en diskussion kring de viktigaste skillnaderna detta år jämfört med föregående år. 3
2. Prognos för sommarhandeln 2012 Sommarhandeln, det vill säga försäljningen under sommarmånaderna juni, juli och augusti, utgör drygt en fjärdedel av den totala detaljhandelns försäljning under året. Diagram 2.1 Månadernas respektive andel av detaljhandelns helårsförsäljning 2011 Källa: SCB/HUI Research Diagram 2.1 visar att december månad är årets viktigaste månad för detaljhandeln, drygt 10 procent av den totala detaljhandelns försäljning sker då. December 2011 var första året som detaljhandeln omsatte över 65 miljarder kronor under en månad. En genomsnittlig månad omsätter drygt 51 miljarder kronor. Januari och februari är de månader under året där försäljningen är som lägst. Samtliga sommarmånaders försäljning befinner sig över snittet. Säsongsvariationer är vanligt förekommande i detaljhandeln, men skillnaderna mellan de olika delbranscherna är stora. Julhandeln är den viktigaste perioden för de flesta handlare, men för en del branscher är även sommarmånaderna viktiga. I diagram 2.2 anges sommarförsäljningens andelar av den totala försäljningen för några av detaljhandelns branscher. 4
Diagram 2.2 Sommarförsäljningen som andel av helårsförsäljningen i några branscher 2011 Källa: HUI Research Sommarhandeln är särskilt viktig för färghandeln, där knappt en tredjedel av årets försäljning sker under sommarmånaderna. Exempelvis säljs utomhusfärg till alla som målar villan eller sommarstugan. Även för järn- och bygghandeln, som bland annat säljer byggmaterial och verktyg till alla husägare som bygger och renoverar, är sommarhandeln av stor betydelse. Dagligvaruhandeln och systembolaget har också en stor andel av sin försäljning under sommarmånaderna. De båda sistnämnda gynnas av att sommaren, med sina ljumma kvällar, lockar konsumenterna till goda middagar. Under sommaren är det även många som köper med sig mat till picknickkorgen eller en dag på stranden. Semestern är inte en tid på året då svenskarna vill spara in på matinköpen. Dessutom ligger midsommarhelgen, en viktig mathögtid, i sommarmånaden juni, såväl som många studentmottagningar. Kräftsäsongen, med därtill hörande kräftskivor, inleds i augusti och driver också försäljningen i dagligvaruhandeln. Mindre betydelsefull är sommarhandeln för leksakshandeln och bok- och pappershandeln. För dessa branscher är julhandeln mycket viktigare. Krisåret 2009 drabbade delar av svensk ekonomi hårt, med negativ tillväxt som följd, detaljhandeln fortsatte däremot sin stabila tillväxtbana och ökade med 3,6 procent. 2010 blev ett starkt år för de flesta branscher, främst på grund av svaga jämförelsetal från 2009. Även detaljhandeln ökade under 2010, med 3,7 procent, vilket är särskilt imponerande då detaljhandeln hade betydligt starkare jämförelsetal jämfört med andra branscher. År 2011 blev ett svagare år för detaljhandeln och nådde enbart en ökning med 0,8 procent för helåret. 5
Tabell 2.1 Förändringstakten för detaljhandeln under sommarmånaderna 2000-2011 samt helåret jämfört med föregående år samt prognos för 2012, löpande priser 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012* Juni 6,80% 5,80% 3,70% 5,50% 5,00% 6,00% 9,10% 7,00% 2,00% 5,20% 4,40% 0,3% Juli 4,00% 5,70% 7,50% 4,80% 3,20% 4,40% 7,10% 8,50% 5,30% 7,50% 2,30% -1,2% Augusti 7,80% 7,20% 3,50% 3,70% 2,40% 6,20% 7,30% 7,30% 2,30% 1,90% 4,50% 1,7% Sommaren totalt 6,20% 6,20% 4,80% 4,60% 3,50% 5,50% 7,80% 7,60% 3,20% 3,60% 3,70% 0,3% 2,5-3% Helåret 6,00% 4,90% 6,10% 3,50% 3,50% 4,70% 7,40% 6,60% 3,40% 3,60% 3,70% 0,8% Källa: SCB/HUI Research. *Prognos Detaljhandelsåret 2012 inleddes med ett starkt första kvartal, men möttes sedan av ett bakslag i april då den totala detaljhandeln backade med 1,3 procent i löpande priser. Förutsättningarna finns för att 2012 ska återhämta sig, även om oron för Grekland- och Spanienkriserna fått nytändning. Den befarade varselvågen har förhoppningsvis redan haft sin topp och verkar utebli, alternativt skjutas fram. Även hushållens optimism har ökat under de senaste månaderna, men det finns en risk för att skuldkriserna kommer att påverka hushållen. HUI:s prognos för sommarmånadernas utveckling beräknas till 2,5-3 procent 2012 jämfört med 2011, se tabell 2.1. Om prognosen slår in kommer sommarhandeln år 2012 att uppgå till cirka 165-166 miljarder kronor, motsvarande cirka 26 procent av den totala detaljhandeln år 2012. I tabellen på nästa sida redovisas HUI:s prognos för sommarhandeln i Sveriges samtliga län samt försäljningen per person i respektive län. 6
Tabell 2.2 Sommarprognos för detaljhandeln fördelad på län 1 Län Sommarhandel 2012, prognos, mkr Sommarhandel per person, kr Stockholms län 35 040 16 754 Västra Götalands län 26 880 16 899 Skåne län 19 290 15 396 Östergötlands län 6 710 15 566 Hallands län 5 850 19 389 Jönköpings län 5 090 15 064 Värmlands län 4 910 18 003 Uppsala län 4 810 14 204 Gävleborgs län 4 450 16 116 Dalarnas län 4 430 16 018 Västerbottens län 4 090 15 751 Örebro län 4 080 14 490 Västernorrlands län 4 040 16 684 Västmanlands län 4 020 15 811 Kalmar län 3 980 17 075 Norrbottens län 3 930 15 812 Södermanlands län 3 850 14 125 Kronobergs län 2 970 16 084 Blekinge län 2 280 14 904 Jämtlands län 2 100 16 627 Gotlands län 960 16 752 Riket 165 500 17 453 Källa: SCB/HUI Research Sommarförsäljningen beräknas bli störst i Stockholms län med cirka 35 miljarder kronor. Sommarhandeln på Gotland beräknas omsätta knappt 1 miljard kronor och Gotland är därmed det län där försäljningen beräknas bli lägst. En av anledningarna till att sommarhandeln är betydligt större i vissa län jämfört med i andra är att det finns handel i länet som lockar kunder från andra län, exempelvis Gekås i Ullared i Hallands län. Andra exempel på län där omsättningen är hög är Värmlands län och Västra Götalands län, vilket förklaras av den betydande gränshandeln. Stockholms län har ett högt inflöde av köpkraft. Uppsala och Södermanlands län, däremot, har en lägre prognos, vilket beror på att en del av köpkraften i dessa län konsumeras i Stockholm. En förklaring till Gotlands relativt låga prognos över sommarhandeln är att det är ett litet län med få invånare. Ser man istället till sommarhandeln per capita för respektive län ligger Stockholms- och Gotlands län på samma nivå. 1 Uppgifterna baseras på HUI:s prognos över total sommarhandel i riket. Fördelningen mellan länen baseras på statistik från Handeln i Sverige (HUI) som kartlägger detaljhandelns omsättning på läns- och kommunnivå. 7
3. Sommarhandeln 2012 I denna del presenteras resultaten från den undersökning som Svensk Handel har genomfört med drygt 1 000 handlare runt om i landet. De branscher som handlarna representerar är dagligvaruhandel, hemelektronik, heminredning, järn- och bygghandel, kläder och skor, sport- och fritidshandel, bok- och pappershandel samt ur, guld och optik. Svensk Handel har även genomfört en undersökning med 1 000 konsumenter i Sverige och har bland annat ställt frågor om semesterplaner och konsumtionsplaner inför sommar och skolstart. Drygt hälften av handlarna i undersökningen är ansluta till en kedja. Kedjeanslutningsgraden är betydligt högre inom dagligvaruhandeln, där 87 procent uppger att de är knutna till en kedja. Motsvarande siffra för sällanköpsvaruhandeln är 48 procent. En majoritet av handlarna, 55 procent, svarar att deras butik är friliggande i en stadskärna alternativt i stadens centrum, medan 21 procent har butiken belägen i ett externhandelsområde och 16 procent i köpcentrum eller gallerior. Resterande handlare har svarat Annat på frågan om var deras butik ligger. Av de handlare som uppgett Annat svarar flera att butiken ligger i ett bostadsområdescentrum, i ett industriområde eller i glesbygd. 43 procent av respondenterna har butiken belägen i en småstad eller på landsbygden, 23 procent i en större stad. Lika stor andel, 23 procent, har butiken belägen i en medelstor stad och 18 procent i en storstad. På frågan om huruvida butiken är belägen i en sommarstad uppger knappt hälften av handlarna att så är fallet. En sommarstad är en benämning på en stad eller ort med ett positivt inflöde av människor under sommaren. 3.1 Sommarhandeln kommer med värmen Sommaren förknippas med sol, bad och umgänge och för många också med shopping. Sommaren är även en viktig period för turismen på många orter i Sverige, vilket också bidrar till ökad handel. Många svenskar väljer att lägga en eller annan semesterdag på att uppdatera hem och garderob med grillbestick och sommarkläder. I slutet av sommaren börjar vi ladda upp inför hösten med nya höstjackor, stearinljus i höstens alla färger och värmande filtar. I konsumentundersökningen fick 1 000 svenskar svara på frågan när de har semester. Veckorna 28, 29 och 30 är de veckor som är tveklöst populärast att ha semester, det vill säga mitt i sommaren under juli månad. I Stockholm och Västsverige tar man något senare semester medan man i övre Norrland verkar ta något tidigare semester. Med begreppet sommarhandel avses den handel som äger rum under sommarmånaderna juni, juli och augusti. För handlarna är det emellertid inte säkert att sommarhandeln startar i juni och slutar i augusti. Olika branscher påverkas i olika stor utsträckning av sommarens intåg. 8
Diagram 3.1.1 Sommarvädret och sommarhandeln Diagrammet ovan visar att sommarhandeln startar vid olika tidpunkter för handlarna. En hög andel, både dagligvaruhandlare och sällanköpsvaruhandlare, uppger att de inte har någon speciell sommarhandel. En anledning till detta kan vara att säsongsvariationerna i utbudet minskar, vi köper idag både linnen och varma tröjor under hela året och grillsäsongen är inte enbart förlagd till semesterperioden. Det är främst elektronikhandlare samt optikhandlare som inte märker av någon speciell sommarhandel. I dagligvaruhandeln uppger 24 procent av handlarna att deras sommarhandel startar under de första varma och soliga sommardagarna medan motsvarande siffra för sällanköpsvaruhandeln är 26 procent. Inom dagligvaruhandeln uppger knappt en femtedel att sommarhandeln startar i samband med midsommarhelgen, som är en av de största mathelgerna under året. Endast var tionde handlare uppger att sommarhandeln startar så sent som i juli. 3.2 Rean startar efter midsommar Sommarrea är en djupt rotad tradition för många detaljister, men många branscher har inte någon sommarrea alls. 9
Diagram 3.2.1 Sommarrean är störst inom kläd- och skohandeln Totalt sett uppger 55 procent av handlarna att de inte har någon sommarrea. Sommarrea är mindre vanligt inom dagligvaruhandeln, där endast 17 procent av handlarna rear ut sortimentet under sommaren. Motsvarande siffra för sällanköpsvaruhandeln är 55 procent. Sommarrea är mest vanligt förekommande i kläd- och skohandeln, där hela 95 procent av de svarande uppger att de har rea. Även en stor andel inom möbelhandeln, sport- och fritidshandeln samt elektronikhandeln har rea, 66 procent, 58 procent respektive 53 procent rear ut sina varor. Diagram 3.2.2 Var femte butik startar sommarrean veckan efter midsommar 10
Av de handlare som uppger att de har sommarrea svarar 21 procent att de startar sommarrean veckan efter midsommar, vilket är det vanligaste svarsalternativet. 17 procent uppger att de startar sin rea under juli månad och 13 procent uppger att de avvaktar till augusti. Det är främst i kläd- och skohandeln samt möbelhandeln som sommarrean startar redan i början av sommaren, butiker inom sport och fritid avvaktar till i slutet av sommaren. 3.3 Sommarhandeln påverkar butikernas planering Diagrammen nedan visar de förändringar som handlarna planerar att göra inför sommaren 2012 jämfört med sommaren 2011. Handlarna är något mer försiktiga detta år. År 2009 var lågkonjunkturen relativt djup och optimismen mycket låg bland hushållen. Nu har ekonomin återhämtat sig men många oroar sig över situationen runt Medelhavet och hur den kommer att påverka de svenska konsumenterna. Diagram 3.3.1 Marknadsföring I år har andelen som kommer att öka marknadsföringen minskat något jämfört med föregående år, 13 procent planerar en ökning jämfört med 15 procent föregående år. Andelen som kommer att minska marknadsföringen är tio procent jämfört med åtta procent i fjol. Liksom i fjol är det större andel sällanköpsvaruhandlare än dagligvaruhandlare som kommer att öka marknadsföringen jämfört med föregående år. 11
Diagram 3.3.2 Sommarvikarier Andelen som planerar att dra ner på antalet sommarvikarier har ökat jämfört med föregående år. En ökning med 5 procent, från 8 procent år 2011 till 13 procent år 2012. Järn och bygg samt dagligvaruhandeln är de branscher där störst andel anger att de planerar att öka antalet sommarvikarier. Dock planerar majoriteten av handlarna att ha ett oförändrat antal sommarvikarier. Diagram 3.3.3 Antal anställda 12
Även gällande antalet anställda inom detaljhandeln ser förändringarna ut att bli oförändrade. Något större andel planerar att dra ner på antalet anställda jämfört med föregående år. Diagram 3.3.4 Inköp 20 procent jämfört med 16 procent föregående år planerar att dra ner på inköpen. Dock är det fortfarande en ganska stor andel som planerar att öka inköpen sommaren 2012, 16 procent planerar att göra detta. Dagligvaruhandeln, järn och bygg samt färghandeln är de branscher som i störst utsträckning planerar att öka sina inköp jämfört med föregående år. Diagram 3.3.5 Öppettider 13
I år kommer nio procent av handlarna att utöka sina öppettider, det vill säga ha längre öppettider eller öppet fler dagar i veckan. Samtidigt kommer sju procent av handlarna att ha kortare öppettider, vilket är lika många som föregående år. Detta gör att öppettiderna sammantaget kommer att vara relativt oförändrade. I företagsundersökningen ställdes frågan om huruvida skatteåterbäringen, som för många konsumenter betalas ut vid midsommar, kommer att ha någon effekt på försäljningen. Diagram 3.3.6 Skatteåterbäringen driver försäljningen, enligt handlarna 56 procent tror att försäljningen kommer att öka på grund av skatteåterbäringen (två procent tror att försäljningen kommer att öka mycket och 54 procent tror att försäljningen kommer att öka något). En tredjedel tror inte att skatteåterbäringen kommer att påverka försäljningen över huvud taget. Vi frågade även konsumenterna hur de kommer att spendera sin skatteåterbäring. Nästan var tredje person lägger dessa på sparande. En fjärdedel lägger pengarna på resor och därefter lägger man pengarna på shopping. 14
Diagram 3.3.7 Konsumenterna lägger gärna skatteåterbäringen på sparande och resor I konsumentundersökningen ställdes även frågan om huruvida sommarens sporthändelser kommer att innebära nyinvesteringar inom hemelektronik. Många svarade nej på denna fråga, dock var det en större andel män än kvinnor som svarade att de kommer att köpa ny hemelektronik. Diagram 3.3.8 Större andel män investerar i ny hemelektronik inför EM och OS 15
3.4 Turismen driver sommarhandeln Under sommarmånaderna ökar turismen i Sverige, vilket påverkar detaljhandeln på flera sätt. Detaljhandeln kan gynnas av en ökad turism i och med att besökarna handlar såväl daglig- som sällanköpsvaror på den ort de besöker. De regioner där många sommarstugor är belägna är särskilt beroende av turism, då utflyttningen till sommarstugorna innebär en ökad försäljning för den närliggande handeln. Allt fler resor görs även där shopping är det primära målet med resan, så kallad shoppingturism. Uppskattningsvis kommer tolv procent av detaljhandelns totala omsättning från turister. Diagram 3.4.1 Tre av tio tror att turisterna blir fler i årets sommarhandel Diagrammet ovan visar vad handlarna tror om antalet turister i butiken under den kommande sommaren. 30 procent tror att turisterna kommer att bli fler medan endast fem procent tror att de kommer att bli färre. De flesta av handlarna, 54 procent, tror att antalet turister kommer att vara oförändrat i sommar jämfört med sommaren 2011. Av handlarna som har butiker belägna i sommarstäder tror 41 procent att de kommer att ha fler turister i butiken under sommaren 2012 jämfört med sommaren 2011. Endast 20 procent av de handlare som inte har sina butiker belägna i sommarstäder tror att antalet turister kommer att öka denna sommar jämfört med föregående sommar. 16
Diagram 3.4.2 Nära hälften av handlarna anser att de kommuner där deras butiker är belägna arbetar aktivt med besöksnäringen Diagrammet ovan visar hur handlarna anser att deras kommuner arbetar med besöksnäringen. Nästan hälften anser att kommunen arbetar aktivt med besöksnäringen. En tredjedel anser att deras kommuner inte gör det. Det är större andel handlare, 42 procent av de som anser att kommunen arbetar aktivt med besöksnäringen jämfört med 23 procent av de som anser att kommunen inte gör det, som tror att det kommer att bli fler turister i år jämfört med förra året. I konsumentundersökningen tillfrågades respondenterna om sina planer på att resa utomlands under sommaren 2012. Diagram 3.4.3 Knappt hälften kommer resa utomlands under sommaren 2012 17
Nästan hälften, 46 procent, av respondenterna planerar att åka utomlands. De yngre och äldre respondenterna kommer i större utsträckning att göra det. Även bland stockholmarna planerar en större andel att åka utomlands. Diagram 3.4.4 Betalkortet vanligare än kontanter Praktiskt taget alla butiker accepterar betalkort och nästan lika många, 97 procent, accepterar kontanter. Knappt en tredjedel accepterar även utländska valutor. Andelen som accepterar mobiltelefonen som betalmedel är två procent, vilket är en lika stor andel som i undersökningen 2011. 3.5 Detaljhandelns tjänstefiering Detaljhandeln är inte bara en handelsplats för varor. Tjänsterna blir allt fler och många gånger hänger de ihop med produkterna. Hemkörning, installationer, paketerade tjänster och upplevelser, middagsplanering och finansieringstjänster är bara några exempel på detaljhandelns tjänstefiering. 18
Diagram 3.5.1 Tjänstefieringen inom detaljhandeln växer sig starkare Respondenterna har fått besvara frågan om huruvida deras kunder kan köpa tjänster, utbildning eller service i butiken utöver det som är direkt kopplat till försäljningen av varor. 40 procent av respondenterna svarar att deras kunder kan köpa tjänster, vilket är en ökning från föregående år. En större andel av sällanköpsvaruhandlarna än dagligvaruhandlarna erbjuder dessa tjänster, 45 respektive 26 procent. Diagram 3.5.2 Tjänstefieringens utveckling 19
På frågan om huruvida butikens erbjudande av tjänster, utbildning eller kringservice som ingår i priset (det vill säga tjänster som ej medför en extra kostnad för konsumenten) ökat sedan förra året svarade 22 procent av dem som erbjuder sådana tjänster att det har ökat. Endast tre procent anser att det har minskat sedan föregående år medan majoriteten, 64 procent, anser att utbudet är oförändrat. Diagram 3.5.3 Tjänstefiering under sommarmånaderna 16 procent av butikerna anser att deras utbud av tilläggstjänster (sådana kunderna kan köpa och/eller sådana som ingår i priset) ökar under sommarmånaderna. Inom möbelhandeln, elektronikhandeln och färghandeln är andelen som svarat att tjänstefieringen ökar under sommarmånaderna störst. 3.6 Grått och mulet väder gynnar sommarhandeln Vilken påverkan vädret har på handeln är en återkommande fråga. Totalt sett påverkas inte sommarförsäljningen i handeln av bra eller dåligt väder. HUI:s försäljningsstatistik sedan år 1990 visar ingen större skillnad mellan soliga och regniga somrar. Vad som däremot händer är att det sker en omfördelning mellan olika produkter och produktkategorier beroende på väder. Soliga somrar säljs det mer glass, fler grillar och mer badleksaker än regniga somrar. Under gråa och molniga somrar gynnas sällanköpsvaruhandeln. När det är grått och mulet ute tar konsumenten gärna en tur till ett köpcentrum eller in till stadskärnan. Dagligvaruhandeln går däremot bättre under soliga somrar. När solen skiner umgås konsumenterna i större utsträckning över lite dyrare mat, kanske över en picknick eller en grillkväll, vilket driver försäljningen av mat, dryck och tillbehör. 20
Tabell 3.6.1 Storsäljare vid olika väder i respektive branscher Bransch Varmt och soligt väder Kallt och regnigt väder Dagligvaruhandel Grillkött och grillprodukter, dricka, glass, frukt och grönt, färdiga sallader. Bakartiklar, chips, DVD, färdiggrillat, godis, tidningar, tacos, kaffe, soppor. Bok och papper Pocketböcker, kartor. Pussel, pocketböcker, pyssel, sällskapsspel. Hemelektronik Heminredning Järn, bygg och färg Kläder, skor och accessoarer Sport och fritid AC, fläkt, kolsyremaskiner/ kolsyrepatroner, kyl och frys. Badlakan, dynor, trädgårdsprodukter, grill- och picknicktillbehör. Bad- och strandartiklar, bevattningsprodukter, fläktar, grillar, trall, utomhusfärg, träolja. Linnen, shorts, badkläder, klänningar, sandaler. Badkläder, shorts, cyklar, fiskekort, grillartiklar, solglasögon, Infravärme, TV, värmefiltar, värmeelement, avfuktare. Gardiner, ljus och lyktor, inomhusväxter och inneblommor, paraplyer, garn, hobbymaterial. Inomhusfärg, tapeter, regnkläder och presenningar. Stövlar, varmare kläder, stickat, regnkläder, långbyxor och jeans, jackor. Regnkläder, fleece- och goretexkläder, funktionskläder, paraplyer. Ur, guld och optik Solglasögon, vristlänkar. Glasögon, kontaktlinser, klockor. Som en del av undersökningen fick samtliga handlare uppge vilka varor som säljer bättre än andra i olika väder. Handlarna fick uppge om det var några varor som sålde särskilt bra i varmt och soligt väder, respektive i kallt och regnigt väder. I tabellen ovan presenteras de vanligaste svaren inom respektive bransch. Resultaten visar att svenskarna köper mer grillkött, grilltillbehör, dricka, glass och färdiga sallader att äta utomhus när det är varmt och soligt. När det är kallt och regnigt köps det mer bakartiklar, tacos, chips, godis, soppor och färdiggrillat kött. Vid varmt väder efterfrågas produkter som används vid diverse utomhusaktiviteter i högre utsträckning, såsom bad- och strandartiklar, cyklar, fiskekort, grillar och utomhusfärg. Vad gäller kläder och skor köper svenskarna också mer linnen, shorts, klänningar, sandaler och solglasögon i varmt väder. I kallt och regnigt väder säljs istället mer artiklar för inomhusaktiviteter, såsom pyssel, hobbymaterial, garn, TV, DVD, sällskapsspel, inomhusfärg, tapeter. När konsumenterna spenderar mer tid inomhus på grund av kallt och regnigt väder tenderar de också att köpa gardiner, ljus, lyktor och inneblommor i större utsträckning. I klädväg säljs mer långbyxor och jeans, stickat, jackor, regnkläder och funktionskläder i kallt och regnigt väder. 21
3.7 Fortsatt stark utveckling för e-handeln i sommar E-handeln har haft en mycket stark utveckling under de senaste åren. E-handeln ökade med 10 procent under 2011 och fortsätter att ta marknadsandelar från den traditionella butikshandeln. År 2011 stod e-handeln för 5 procent av den totala detaljhandeln. Diagram 3.7.1 Fler handlare än någonsin tror på en uppgång för e-handeln i årets sommarhandel Trots en mycket stark utveckling för e-handeln de senaste åren erbjuder endast en bråkdel av respondenterna försäljning via internet. Totalt sett svarar en femtedel av butikerna att de säljer varor via e-handel. Tidigare år har andelen som säljer via nätet varit större inom sällanköpsvaruhandeln än inom dagligvaruhandeln. I år är denna skillnad mindre och 21 procent inom sällanköpsvaruhandeln respektive 19 procent inom dagligvaruhandeln har försäljning även via nätet. Skillnaden mellan de olika delbranscherna och hur stor andel av deras butiker som har e-handelsförsäljning är stor. Bokhandel, elektronik, sport och fritid samt heminrednings- och möbelhandel har en stor andel butiker som säljer via nätet. Anledningen till att andelen som säljer via nätet verkar låg i denna undersökning är sannolikt att en relativt stor andel av panelen består av små handlare som främst är inriktade på traditionell butikshandel. En annan förklaring kan vara att vissa kedjors e-handel sköts centralt och således kan somliga handlare inte själva säga att de säljer sina varor via internet. 22
Diagram 3.7.2 Handlarnas uppskattning av e-handelns utveckling 2008-2012 Knappt hälften av de tillfrågade, 48 procent, tror att den totala e-handeln kommer att öka under sommaren 2012 jämfört med i fjol. Endast fyra procent tror att e- handelsförsäljningen kommer att minska och 23 procent tror att den kommer att vara oförändrad. Samma fråga har ställts tidigare år och resultatet visar att handlarna aldrig varit så positiva till en stark e-handelsutveckling som denna sommar. 3.8 Kunder efterfrågar ekologiska produkter Att vara miljömedveten och handla ekologiskt blir allt mer vanligt. Nya ekologiska och miljömärkta produkter introduceras på marknaden och många handlare väljer att sälja ekologiska varor. I dag finns ingen delbransch som inte har ett ekologiskt sortiment, men det är i dagligvaruhandeln som utbudet är som störst. Diagram 3.8.1 Andelen som säljer ekologiskt har minskat något 23
Årets undersökning visar att ökningstakten för det ekologiska sortimentet har minskat något. 55 procent jämfört med 61 procent föregående år uppger att de erbjuder ett sortiment innehållande ekologiska, närproducerade och/eller miljömärkta produkter. Andelen har varit relativt konstant mellan 2009 och 2011, men har alltså dalat något detta år. Vanligast med ekologiskt är det inom dagligvaruhandeln, där 91 procent av handlarna uppger att de erbjuder sina kunder ekologiska, närproducerade och/eller miljömärkta produkter. Även färghandeln har en hög andel miljömärkta varor, 81 procent av butikerna svarar att de har miljömärkta varor i sitt sortiment. Diagram 3.8.2 Andel som säljer ekologiskt per bransch Elektronik, heminredning och järn och bygg är också branscher som har en relativt hög andel butiker som säljer ekologiska alternativt miljövänliga eller närproducerade produkter. Hos elektronikföretagen säljs allt fler vitvaror, som till exempel kylskåp och tvättmaskiner, som är miljömärkta. Av dem som säljer ekologiska, närproducerade eller miljövänliga varor svarar 13 procent att omsättningen som kommer från dessa varor utgör mer än 15 procent av den totala omsättningen. Förra året var denna siffra 9 procent. I årets undersökning verkar alltså butikerna omsätta mer från de ekologiska och miljömärkta varorna än föregående år. 24
Diagram 3.8.3 Andel av omsättningen från ekologiska varor Färghandeln är den bransch där störst andel, 49 procent, angett att mer än 15 procent av omsättningen kommer från miljömärkta varor, 49 procent anger detta. Denna siffra är endast sju procent inom dagligvaruhandeln. Diagram 3.8.4 Efterfrågan driver utbudet av ekologiskt i dagligvaruhandeln 25
I dagligvaruhandeln är utbudet av ekologiskt främst ett resultat av konsumenternas efterfrågan. Av dagligvaruhandlarna anger 54 procent att det främsta skälet till att ha ett ekologiskt, närproducerat eller miljömärkt sortiment är kundernas efterfrågan. Finns det ett ekologiskt alternativ väljer konsumenterna ofta det för att på ett enkelt sätt bidra till minskad miljöpåverkan. Motsvarande siffra inom sällanköpsvaruhandeln är 12 procent. I sällanköpsvaruhandeln arbetar många leverantörer med ekologiska alternativt miljömärkta varor, vilket gör att butikerna tar in dessa i sitt sortiment. En tredjedel av sällanköpsvaruhandlarna anger detta som främsta anledning. Fler företag inom sällanköpsvaruhandeln än inom dagligvaruhandeln tycker att ekologiska, närproducerade och/eller miljömärkta varor är av hög kvalitet och att det är det främsta skälet till att ta in dessa produkter i sortimentet. Inom dagligvaruhandeln är det främsta skälet till att ta in dem att kunderna efterfrågar dem samt att de vill ge sina kunder valmöjligheter. De som valt att inte arbeta med ekologiska eller miljömärkta varor anger att den främsta anledningen är att det inte finns några sådana produkter i deras bransch. 65 procent av dem som inte arbetar med dessa typer av varor anger detta. Den näst främsta anledningen är att deras kunder inte efterfrågar varorna. Inom elektronikhandeln svarar majoriteten att det inte finns sådana varor i branschen och inom klädbranschen är den främsta anledningen att kunderna inte efterfrågar dessa produkter. Diagram 3.8.5 Anledning till att inte ta in ekologiska/närproducerade produkter i sortimentet 26
Respondenterna fick svara på frågan hur de tror att försäljningen av miljömärkta alternativt ekologiska eller närproducerade varor kommer att utvecklas under 2012 jämfört med 2011. Vad gäller ekologiska eller miljömärkta varor anser drygt hälften att de tror att försäljningen kommer att öka, 23 procent instämmer helt i påståendet och 29 procent instämmer delvis. Vad gäller de närproducerade varornas försäljningsutveckling tror något färre att försäljningen kommer att öka. 19 respektive 27 procent instämmer helt respektive delvis i att försäljningen kommer att öka 2012 jämfört med 2011. Diagram 3.8.6 och 3.8.7 Försäljningsutveckling för ekologiska/miljömärkta varor respektive för närproducerade varor Respondenterna fick även svara på vad de anser om utvecklingen för ekologiska/miljömärkta och närproducerade varor under sommarmånaderna. Även om det är en mindre andel totalt sett verkar flera instämma i att närproducerade varor ökar mer på sommaren än ekologiska/miljömärkta varor. Diagram 3.8.8 och 3.8.9 Försäljningsutveckling för ekologiska/miljömärkta samt närproducerade varor under sommaren 27
4. Diskussion I denna rapport har handlarna fått svara på frågor om trender, e-handelns samt ekologiska/miljömärkta varors utveckling samt vilka förändringar de kommer att göra under sommaren 2012 jämfört med föregående år. Det som verkar vara genomgående i detta års undersökning är att handlarna är något mer försiktiga än tidigare år, men samtidigt ganska positiva inför framtiden. Handlarna tror att konsumenterna kommer att spendera mer pengar än föregående år och tror även på stark tillväxt inom e-handeln. En trend verkar även vara att resandet kommer att öka. Handlarna tror på ett större inflöde av turister i sina kommuner, vilket troligtvis kommer att gynna detaljhandeln. Även konsumenterna planerar att spendera en del pengar på resande, förhoppningsvis inte bara utomlands. HUI Research prognostiserar en ökning av försäljningen i detaljhandeln på 2,5-3 procent under sommarmånaderna. Detta skulle innebära att sommarhandeln omsätter cirka 165-166 miljarder kronor. Framförallt färghandeln, järn- och bygghandeln samt dagligvaruhandeln och Systembolaget går bra under sommarmånaderna. 28