Energiomställning i Sverige: 100% förnybart elsystem till 2040 måste vi vänta till 2040? Sustainable Innovation - Frukostseminarium 17 november 2016

Energiomställning i Sverige: 100% förnybart elsystem till 2040 måste vi vänta till 2040? Sustainable Innovation - Frukostseminarium 17 november 2016 Lennart Söder lsod@kth.se Professor Elektriska Energisystem, KTH

Kostnad för ny elproduktion enligt elkraftindustrin Ny kärnkraft kostar mer än ny vindkraft. Kärnkraft: +80% 2007-2014

Prisändring för kol och svensk electricitet 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Fem-parti-överenskommelsen om energi : Publicerad 6 juni, 2016 S(31%)+M(23%)+MP(7%)+C(6%)+KD(5%)=72% Lägre skatt på vatten- och kärnkraft +18 TWh ny förnybar el (certifikatsystemet) 2020-2030 Målet år 2040 är 100% förnybar elproduktion Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft. Ett mål för energieffektivisering för perioden 2020 till 2030 ska tas fram och beslutas senast 2017.

Elektricitet 17 november 2016 av Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem, KTH

Elektricitet färdas med ljushastigheten Off

Elektricitet färdas med ljushastigheten On

Elektricitet färdas med ljushastigheten Från norra Sverige On

Elektricitet färdas med ljushastigheten Eller från Norge? On

Elektricitet färdas med ljushastigheten Eller Sverige + Norge? On

Elektricitet färdas med ljushastigheten Eller med vindkraft? Off On On

Elektricitet färdas med ljushastigheten Eller när det inte blåser? On Off On

Några utmaningar/lösningar för framtiden: 1) Mer el-fordon: energivolym och effekttoppar 2) Hur stora mängder förnybar kraft behövs för att ersätta kärnkraft/fossilkraft/fossila drivmedel 3) Möjligheter för lagring av el i batterier, 4) Export och import: möjligheter/begränsningar. 5) Demand response : Flexibla förbrukare. Potential?

Finns det några problem med att få regler- och balanskraften att räcka till vid mycket stora mängder vindkraft? 19

Finns det några problem med att få regler- och balanskraften att räcka till vid mycket stora mängder vindkraft? Ja 20

Finns det några problem med att få regler- och balanskraften att räcka till vid mycket stora mängder vindkraft? Ja, men 21

Upplägg - 1 Teknik Teknik/Naturens förutsättningar Tekniska hinder och möjligheter? Hur är väderförutsättningarna för tex sol- och vindkraft i Sverige? Ekonomi Ekonomisk och teknisk utveckling? Forskning för billigare solceller och effektivare vindkraftverk - hur långt har vi kommit? Är det möjligt att få lönsamhet i 100 % förnybar elproduktion? Är det möjligt att vara ett föregångsland eller blir det ekonomiskt fiasko? Är marknad lösningen?

Syftet med ett kraftsystem 1. Se till att konsumenterna erhåller den efterfrågade effekten (t ex en 60 W-lampa), när de trycker på on-knappen. Detta ska fungera oavsett om det är haveri i kraftverk, det blåser etc. =upprätthåll en balans mellan total produktion och total konsumtion. (Ström: Avreglerad marknad) 2. Se till att konsumenter får en rimlig spänning, t ex ca 230 V, i vägguttaget. (Spänning: Reglerade monopol) 3. Punkten 1-2 ska upprätthållas med rimlig tillförlitlighet. Denna är aldrig 100,000... procent, 4. Punkt 1-3 ska upprätthållas på ett ekonomiskt och hållbart sätt.

Sveriges elproduktion år 2015, Totalt 159 TWh, export: 22 TWh Vindkraft, 16,5 TWh Kärnkraft Kraftvärme Ind. Kraftvärme Vattenkraft Kondens

Nordisk vattenkraft Under 2012 var den nordiska vattenkraftsproduktionen 237 TWh. Detta motsvarar en tillrinning om ca 4,5 TWh/vecka Ett stort regn varannan vecka motsvarar 9 TWh

18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Svensk vindkraft 1997-2015 [TWh/år] 16,5 TWh = 12 % 28

Identifierade vindkrafts-projekt i Sverige: Identifierade vindkrafts-projekt: 45000 MW ( 100 TWh/year) Installerad effekt idag: Vattenkraft: 16000 MW ( 65 TWh) Kärnkraft: 9000 MW ( 65 TWh) totalt 25000 MW

Solar Electricity Potential in Sweden Relatively even distribution of solar irradiation over Sweden Higher potential in southern areas ~400 km 2 roofs and facades with 70% of maximum solar irradiation Using 25% of these would give 10-15 TWh/year 7-11% of Swedish final electricity consumption in 2013. Klimatkarta som illustrerar värdet för globalstrålning ett helt år under den av WMO definierade normalperioden 1961-1990. Link: http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/stralning/normalglobalstralning-under-ett-ar-1.2927 30

Världens användning av andra förnybara energislag: (sol, vind, bio) 1992-2014 (+744%) Kina 2014: 16,7% Spanien 2014: 5,1% Tyskland 2014: 10,0% USA 2014: 20,5%

Naturgas: Prisutveckling: 1995-2014

Naturgas: Skiffergas

Prisutveckling för kol och svenskt elpris. 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Om ny kärnkraft - Regeringen i Storbritannien har kommit överens med EDF group om ett erbjudande att bygga ny kärnkraft i Storbritannien. - EDF erbjuds ett garanterat pris om 96-99 öre/kwh i 35 år vilket ökar med konsumentprisindex. - https://www.gov.uk/government/news/initial-agreementreached-on-new-nuclear-power-station-at-hinkley

Kostnad för ny produktion enligt Elforsk Kärnkraft dyrare än vindkraft!

Om 100% förnybart Svensk Elproduktion: Totalt 145,6 TWh (Framtiden: samma nivå som 2011) 40%

Rapport: 22 juni 2014 Studerar: Balansering från timme till timme. Ingen kärnkraft. Hög vind+sol / låg elförbrukning Låg vind+sol / hög elförbrukning Vattenkraftsreglering Effektvärden kommenteras Överföring Kan laddas ner från KTH:s hemsida enligt nedan EXCEL-fil för beräkningar http://kth.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchid=1&pid=diva2:727697

Tre utmaningar i ett kraftsystem med stor andel sol- och vindkraft: C1: Håll den kontinuerliga balansen C2: Hantera situationer med stor mängd variabel produktion. C3: Hantera situationer med liten mängd variabel produktion. 40

Vindkraft i några Europeiska länder - 2014 Spanien vind: 22 986 MW Vind Energi 2011 Portugal vind: 4 953 MW Irland vind: 2211 MW Sp 20 % Po 24 % Ir 18 % Vind max andel [h] Sp 54 % Po 93 % Portugal Spanien: 1200 MW Spanien Frankrike: 1200 MW Spanien Marocko: 650 MW Source: REE Irland - Skottland: 450 MW Planerad: +850 MW Ir 52 %

Sverige: Om vi skulle ha samma andel vindkraft som i några Europeiska länder Spanien vind: 22 986MW Portugal vind: 4 953 MW (2010) Sverige el. konsumtion ca 140 TWh Source: REE Vind-energi 2014 Vind-energi i Sverige Sp 20 % 28 TWh Po 24 % 34 TWh

Hur tätt mellan vindkraftverken vid 45 TWh vindkraft i Sverige. Data från juli-2015 Land Vindkraft [MW] Yta [km 2 ] Täthet MW/km 2 Danmark 4921 43093 0,114 Tyskland 41032 356733 0,115 Spanien 22996 504782 0,046 Portugal 4967 92000 0,054 Sverige 5718 449964 0,013 Sverige 18000 45 TWh 449964 0,038

Körningen av elsystemet timme till timme C1: Klara kontinuerliga variationer inklusive hög produktion (C2) och låg produktion (C3) 1. Elförbrukning samt vindkraft och solkraft blir vad den blir 2. Kraftvärmen körs så konstant som möjligt 3. Resten (max=12951 MW, min=1875 MW) tas av vattenkraften 4. Om inte detta räcker behövs mer.

x 10 4 C3: Underskotts-situation låg sol+vind: januari 2.5 2 MWh/h 1.5 1 Elförbrukning Vattenkraft Vindkraft Solkraft Värmekraft 0.5 0 50 100 150 200 250 300 350 400 Förbrukning från 14 januari till 30 januari Hög vind minska kraftvärmen

Energinivå [MWh/h] 5000 4000 3000 2000 1000 C3: Underskotts-situation (årsbasis) Max nivå: 5081.27 MW Antal timmar med behov: 765 h Energi: 1.259 TWh 0 0 500 1000 1500 Antal timmar med behov av mer produktion Kostnad för detta: 1,5 öre/kwh

Effektfrågan fysisk lösning Behov beror på förbrukning och andra kraftverk Flexibel förbrukning Smarta elnät Import Använd batterier Flexibel laddning av elbilar eller V2G Extra kapacitet i kraftvärmen Gasturbiner (drivs med, t ex, etanol/biodiesel) - Fysisk lösning finns!! - Men vem betalar? = marknad

C2: Överskotts-situation (augusti) 16000 14000 12000 Elförbrukning Vattenkraft Vindkraft Solkraft Värmekraft 10000 MWh/h 8000 6000 4000 2000 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 Förbrukning från 1 augusti till 10 augusti Inte OK: pga 83% gräns, min-vattenkraft, min-kraftvärme

C2: Överskotts-situation (augusti) 16000 14000 12000 Elförbrukning Vattenkraft Vindkraft Solkraft Värmekraft MWh/h 10000 8000 6000 4000 2000 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 Förbrukning från 1 augusti till 10 augusti Nu OK: pga 83% gräns, min-vattenkraft, min-kraftvärme

C2: Överskott under ett år 9000 8000 7000 Max nivå: 9510 MW Antal timmar med behov: 860 h Energinivå [MWh/h] 6000 5000 4000 3000 2000 1000 Energivolym: 1.63 TWh 0 0 200 400 600 800 1000 1200 Antal timmar med överskott/möjlighet till export

Överskott fysisk lösning Flexibel förbrukning Smarta elnät Exportera Ladda batterier Flexibel laddning av elbilar Elpannor i fjärrvärmen och/eller ersätt t ex pelletsvärme Power-2-gas Spill - Fysisk lösning finns!! - Men vad är rationellt?

Slutsatser: Detaljsimulering av extremsituationer har gjorts Vattenkraften klarar dessa situationer med den modell som använts (tim-simulering inkl domar) Viktigt att vattenkraften kan regleras (dagens domar) Ännu inga oöverstigliga hinder funna Dock intressanta utmaningar / möjliga effektiviseringar. Dvs Hur ska man göra?

Måste vi vänta till 2040? av Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem, KTH

Om 100% förnybart Svensk Elproduktion: Totalt 145,6 TWh (Framtiden: samma nivå som 2011) 40%

Kommentarer-1: Om 2030 1. Fyra kärnkraftverk, O1-O2, R1-R2 kommer stängas runt år 2020 2. De har då i genomsnitt varit igång i 44 år. 3. Om de sex återstående kärnkraftverken (F1,F2,F3,R3,R4,O3) också körs i 44 år så har vi ingen kärnkraft år 2030! 4. Nuvarande elcertifikatsystem kommer ge ca +4 TWh fram till 2020, troligen vindkraft 5. Ytterligare + 18 TWh fram till 2030. Troligen vindkraft totalt ca 15+4+18=37 TWh vindkraft.

Kommentarer-2: Om 2030 6. Solkraften kan förväntas öka i Sverige. 7. Kraftvärmen (biobränsledriven) kommer troligen inte öka om inte elpriserna ökar 8. För att komma upp i Lennart Söders scenario behövs ytterligare (jämfört med trolig utveckling) +12 TWh solkraft, + 10 TWh vindkraft, + 5 TWh biodriven kraftvärme + lös effektfrågan + masströghet

Smarta Elnät! I ett elnät pågår följande: Idag/i morgon kan man: Mäta mycket mer/billigare Skicka signaler billigare/snabbare Styra fler komponenter Fatta bättre beslut om åtgärder

Elpriser SE3 24/9-1/10 Sverige idag Prisskillnad över dygnet: 20-25 öre/kwh Flytta 1 kwh, 300 ggr 60-75 kr/år

Elpriser i framtiden Framtiden Kan variera mycket mer! Men: Mycket solkraft lägre pris på dagen Mycket vindkraft oregelbundna prisvariationer

Flexibla kunder och konkurrens 80 Euro/ MWh Antag ett system med stora prisvariationer: Tre typer av business cases 100 60 40 20 0 1 Mer handel med grannar 13 25 37 49 61 73 85 97 109 121 133 145 157 169 Demand Side Management Flexibla kraftverk Dessa tre metoder konkurrerar. Mycket transmission reducerar prisvariationer mindre DSM

Möjligt SmartGrid i (inte bara) mitt hus Träpelletspanna Idag: Reserv-el startar när temperatur < 40 I morgon (SMART): Starta elvärme när elpriset är lägre än kostnad för pellets 62

Möjligt SmartGrid i (inte bara) mitt hus Krav för SMART lösning: Tim-mätning (= betala variabelt pris) + information som sänds till pannan med, t ex, SMS etc ELLER: (mer komplicerat): Kontrakt med leverantör (dock fortfarande krav på timmätning) I morgon (SMART): Starta elvärme när elpriset är lägre än kostnad för pellets 63

Om Risk för Elbrist

Risken för effektbrist-1 Svenska Kraftnät har i en remiss på regeringens förslag om höjd skatt på kärnkraft bland annat skrivit att en enkel analys indikerar att en stängning av O1, O2, R1 och R2 markant skulle öka risken för effektbrist i södra Sverige. Efter avregleringen i slutet av 90-talet gavs Svenska Kraftnät rätt att handla upp till 2000 MW effektreserv inför varje vinter. För närvarande får 1500 MW upphandlas men till år 2020 ska effektreserven successivt fasas ut. (Näringsutskottets betänkande 2009/10:NU17) 020327- LS65

Effekt-toppar 1992-2011 MWh / h De sista 500 MW extra effekt behövdes bara 1 år av 20 Kommer marknaden ta den risk som det innebär att tillföra effekt om man bara får betalt några timmar vart 20:e år? 020327- LS66

Lösnings-metoder att välja mellan Det finns i princip tre olika sätt att se till att det blir tillräckligt med effekt: 1. energy-only -marknad: Ingen effektbetalning acceptera högt pris och/eller effektbrist. = efter 2020 2. strategiska reserver = idag acceptera högt, men inte lika högt, pris 3. Kapacitetsmarknad (t ex i Frankrike) Prissättning på marknad annorlunda. Utmaning med flexibel konsumtion - Politiska systemet måste välja! - Och detta oavsett mängden kärnkraft/vindkraft etc. 020327- LS67

Några utmaningar/lösningar för framtiden: 1) Mer el-fordon: energivolym och effekttoppar 2) Hur stora mängder förnybar kraft behövs för att ersätta kärnkraft/fossilkraft/fossila drivmedel 3) Möjligheter för lagring av el i batterier, 4) Export och import: möjligheter/begränsningar. 5) Demand response : Flexibla förbrukare. Potential?

Elbilar: Möjligheter Vägtrafik 2013: 79,4 TWh Varav bio: 8,4 TWh (11%) 1) Idag: Mycket hög andel fossila bränslen för fordonsdrift 2) Den dominerande mängden CO2-utsläpp i Sverige kommer från transportsektorn 3) Man kan ha elbilar eller elvägar 4) Om alla persontransporter ändras till elbilar behövs 12 TWh 5) Man kan välja laddningstillfälle, t ex vid gott om el.

Elbilar - utmaningar: 1) Batterier är tunga. Extra elbehov till värme/kyla 2) Topp-behovet (Batmankurva) sammanfaller med annan konsumtion. Men man kan ladda i förväg 3) Räckvidds-ångest har införts i SAOL (Sv. Akad. Ord-lista)

Batterier: Möjligheter 1) Om man har solceller + batterier kan man klara sig själv under sommaren utan elnät. 2) Batterier kan även användas får elsystemets behov 3) Man slipper bygga ut elnäten om många skaffar solceller 4) Om man har överproduktion, kan man spara och sälja till elnätet vid höga elpriser 5) Vid elavbrott blir man inte så känslig.

Batterier: Utmaningar 1) Bensin/diesel: 10 kwh/kg. Blybatterier ca 0,05 kwh/kg 2) Teslas batteri Powerwall rymmer 7 kwh, väger 100 kg 3) Batterier slits av för många laddnings-cykler 4) Batterier måste återvinnas för att inte förstöra miljön.

Flexibla elkunder: Möjligheter: 1) Kunder, med t ex elvärme, kan välja att värma huset vid låga elpriser 2) Vissa industrier får idag en konstant betalning för att vara beredda att minska förbrukningen vid ont om el 3) Kunder väljer att göra detta om de tjänar på det 4) Det finns automatik som kan ordna detta, t ex styra värmepump efter elpris. 5) Tester har visat på stor flexibilitet om priset bara är tillräckligt högt, typ 10 kr/kwh

Flexibla elkunder: Utmaningar: 1) Kunder är kanske inte beredda att minska sin komfort bara för att hjälpa elsystemet 2) Om man ska vara flexibel måste man få reda på det i förväg 3) I dagsläget är skillnaderna i elpris mycket små så man tjänar inte så mycket, så varför bry sig? 4) Många hem blir allt mer elberoende vilket kan medföra att man blir mindre flexibel.