Kollektivavtal. Trädgårdsanläggning arbetare SLA-Kommunal

Kollektivavtal Trädgårdsanläggning arbetare SLA-Kommunal 1 maj 2016-30 april 2017

SKOGS- OCH LANTARBETSGIVAREFÖRBUNDET, SLA Storgatan 19, Box 555 25, 102 04 Stockholm Telefon 08-762 72 40 www.sla-arbetsgivarna.org info@sla-arbetsgivarna.org Regionkontor SLA Skolgatan 4, Box 445 551 16 JÖNKÖPING 036-30 32 20 SLA Jörgen Kocksgatan 1B Box 186, 201 21 MALMÖ 040-35 25 00 SLA Brogatan 4 903 25 UMEÅ 090-71 82 87 SLA Köpmangatan 23-25 702 23 ÖREBRO 019-19 57 00 KOMMUNAL Hagagatan 2, Box 190 39 104 32 Stockholm Telefon 010-442 70 00 Lokalavdelningar Kommunal Bergslagen (Dalarna, Västmanland) Box 170 781 22 BORLÄNGE 010-442 70 00 Kommunal Mellersta Norrland (Västernorrland, Z-Jämtlands län) Västergatan 34 856 42 SUNDSVALL 010-442 70 00 Kommunal Mitt (Uppsala län och Gävleborg) Box 337 801 05 GÄVLE 010-442 70 00 Kommunal Norrbotten Rådstugatan 2 972 38 LULEÅ 010-442 70 00 Kommunal Skåne Box 4111 227 22 LUND 010-442 70 00 Kommunal Stockholms län Box 30027 104 25 STOCKHOLM 010-442 70 00 Kommunal Sydost (Blekinge, Kalmar län, Kronoberg) Pomonavägen 1 352 61 VÄXJÖ 010-442 70 00 Kommunal Sydväst (Halland, Jönköpings län) Expovägen 6a 331 42 VÄRNAMO 010-442 70 00 Kommunal Vänerväst (Skaraborg, Älvsborg) Box 444 441 29 ALINGSÅS 010-442 70 00 Kommunal Väst Box 5023 402 21 GÖTEBORG 010-442 70 00 Kommunal Västerbotten Västra Norrlandsgatan 11 B 903 27 UMEÅ 010-442 40 00 Kommunal Västra Svealand (Värmland, Örebro län) Kungsgatan 32 681 30 KRISTINEHAMN 010-442 70 00 Kommunal Öst (Gotland, Sörmland, Östergötland) Box 268 601 04 NORRKÖPING 010-442 70 00 FOTO: ESZTER SIMONE

Eftertryck förbjudes! RIKSAVTAL för TRÄDGÅRDSANLÄGGNINGSBRANSCHEN mellan Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA) och Svenska Kommunalarbetareförbundet Giltighetstid: 1 maj 2016-30 april 2017

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 3 2. ARBETETS LEDNING M M... 3 3. ANSTÄLLNINGS INGÅENDE OCH UPPHÖRANDE, PERMITTERING M M... 4 4. ORDINARIE ARBETSTID OCH RASTER... 13 5. ARBETSFORM... 16 6. TIDLÖNSARBETE... 17 7. ACKORDSARBETE... 25 8. ÖVERTIDSARBETE OCH TILLÄGG FÖR ÖVERTID, SKIFT OCH FÖRSKJUTEN ARBETSTID... 25 9. SJUKLÖN SAMT FÖRÄLDRALÖN... 27 10. AVLÖNINGENS UTBETALANDE... 30 11. LEDIGHET... 30 12. SEMESTER... 33 13. ARBETARSKYDD... 44 14. RESEERSÄTTNING OCH TRAKTAMENTE... 46 15. VERKTYG M M... 51 16. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER... 51 17. HUVUDAVTALET... 52 18. ARBETSMARKNADSFÖRSÄKRINGAR... 52 19. FÖRHANDLINGSORDNING M M... 53 20. AVTALETS GILTIGHETSTID... 56 2

RIKSAVTAL för TRÄDGÅRDSANLÄGGNINGSBRANSCHEN mellan Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA) och Svenska Kommunalarbetareförbundet 1. AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE Detta kollektivavtal äger tillämpning på arbete inom trädgårdsanläggningsbranschen. Med det avses bland annat anläggning och/eller skötsel och underhåll av trädgårdar och andra mark- och grönyteområden ävensom kyrkogårdar, idrottsplatser och liknande anläggningar. Avtalet äger också tillämpning på olika former av vinterunderhållsarbete i branschen. 2. ARBETETS LEDNING M M 1. Med iakttagande av avtalets bestämmelser i övrigt äger arbetsgivaren rätt att själv eller genom ombud leda och fördela arbetet samt att antaga och avskeda arbetstagare. Ävenledes äger arbetsgivaren att använda arbetstagare oavsett om dessa är organiserade eller ej. 2. Föreningsrätten skall å ömse sidor lämnas okränkt. 3. Anser arbetstagare, att uppsägning resp. avskedande ägt rum under omständigheter, som kan tolkas såsom angrepp på föreningsrätten, äger de genom sin organisation påkalla undersökning för vinnande av rättelse. 4. Arbetsgivare är skyldig att vid nyanställning upplysa arbetstagare om vilket avtal som gäller vid företaget eller arbetsplatsen samt vilka arbetsuppgifter som normalt ingår i arbetsgivarens åtaganden. 3

3. ANSTÄLLNINGS INGÅENDE OCH UPPHÖRANDE, PERMITTERING M M 1. Allmänna bestämmelser Med iakttagande av bestämmelserna i detta kollektivavtal och gällande lagstiftning har arbetsgivare och arbetstagare rätt att fritt överenskomma i frågor rörande anställning. Arbetsgivare och arbetstagare skall beakta att det, förutom nedan angivna bestämmelser, finns regler i lag, t ex lagen om anställningsskydd (LAS) och medbestämmandelagen (MBL), om anställnings ingående och upphörande, permittering m m. Anm. av informativ karaktär Handlingar som nedan markeras med * kan beställas från SLA. 2. Anställnings ingående Huvudregeln för anställning skall vara tillsvidareanställning. I företagen är verksamheten av sådan art att det finns ett stort behov av tidsbegränsade anställningar och under vissa perioder finns också behov av deltidsanställningar. Arbetsgivaren bör dock så långt som möjligt, i sin planering av verksamheten och personaldimensioneringen, öka antalet tillsvidare- och heltidsanställningar samt öka sysselsättningsgraden för de som är anställda på deltid. Uppgörelse om anställning skall ske skriftligen * om arbetsgivare eller arbetstagare så påfordrar. För arbetsgivaren gäller dessutom vad som anges i nedanstående Anm. av informativ karaktär. Beträffande anställningsformer, se 2.1-2.3. Arbetstagares rätt till återanställning regleras i punkt 6. Anm. av informativ karaktär Enligt Lagen om anställningsskydd (LAS) 6 c är arbetsgivaren skyldig att senast en månad efter att arbetstagaren börjat arbeta skriftligen informera om de villkor som gäller för anställningen. Det rekommenderas dock att skriftligt anställningsavtal upprättas i direkt samband med anställningens ingående eller så fort kan ske. Skulle ändringar i anställningsavtalet därefter göras bör ett nytt anställningsavtal upprättas också det så fort som möjligt. I lagen anges vad informationen skall innehålla för uppgifter. Om uppgörelse om 4

anställningen sker på av SLA upprättat anställningsformulär* fullgör arbetsgivaren därmed sin informations-skyldighet enligt ovan nämnda paragraf. Formuläret kan beställas från SLA. 2.1 Tillsvidareanställning Anställning gäller tills vidare, om inte annat har överenskommits. 2.2 Provanställning Vid nyanställning, som avses gälla tills vidare, får överenskommelser träffas om provanställning omfattande högst sex månader. 2.3 Tidsbegränsad anställning Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas i följande fall: Säsongsanställning Allmän visstidsanställning Om en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod, övergår anställningen till en tillsvidareanställning. När arbetstagaren har fyllt 67 år Vikariat Om en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren som vikarie i sammanlagt mer än två år* under en femårsperiod, övergår anställningen till en tillsvidareanställning. *För arbetstagare anställda före den 1 juni 2013, gäller tre år, enligt tidigare regelverk. 3. Allmänna bestämmelser om anställnings upphörande Uppsägning från arbetsgivarens sida skall ske skriftligen * och vara sakligt grundad. Före beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist skall arbetsgivaren förhandla enligt MBL och detta avtals förhandlingsordning ( 19). Därvid beaktas turordningsbestämmelserna i punkt 5. 5

Före beslut om uppsägning på grund av personliga skäl skall arbetsgivaren underrätta * arbetstagaren och den lokala arbetstagarorganisationen som arbetstagaren tillhör om detta minst två veckor i förväg. Angående avskedande, se 3.5. Arbetstagaren och den lokala arbetstagarorganisation (avdelning) som arbetstagaren tillhör har rätt till överläggning med arbetsgivaren med anledning av underrättelsen enligt tredje stycket ovan. Överläggning skall påkallas så snart ske kan, dock senast en vecka efter det att underrättelse lämnats. Har överläggning begärts, får arbetsgivaren inte verkställa uppsägning förrän överläggningen har avslutats. 3.1. Tillsvidareanställnings upphörande. Uppsägningstider Vid uppsägning av tillsvidareanställning gäller nedan angivna uppsägningstider. För såväl arbetsgivare som arbetstagare gäller en minsta uppsägningstid av en månad. Uppsägning får dock ske med omedelbar verkan under förutsättning dels att arbetstagarens anställningstid vid uppsägningstillfället understiger en månad, dels att arbetstagaren ej innehar, av arbetsgivaren tillhandahållen, tjänstebostad. Arbetstagaren har rätt till följande uppsägningstider: Sammanlagd anställningstid hos arbetsgivaren vid uppsägningstillfället Minst men kortare än Minsta uppsägningstid 2 år 1 månad 1) 2 år 4 år 2 månader 4 år 6 år 3 månader 6 år 8 år 4 månader 8 år 10 år 5 månader 10 år 6 månader 1) Se dock vad som anges i momentets andra stycke. 6

Arbetsgivare och arbetstagare har rätt att träffa överenskommelse om längre uppsägningstider än ovan angivna, om detta sker skriftligen. 3.2. Provanställnings upphörande Vill arbetsgivare eller arbetstagare avbryta anställningen före utgången av den överenskomna prövotiden, skall meddelande härom lämnas senast två veckor innan anställningen avses upphöra. Vill inte arbetsgivaren eller arbetstagaren att anställningen skall fortsätta efter det att prövotiden löpt ut, skall besked om detta lämnas till motparten senast vid prövotidens utgång. Görs inte det, övergår provanställningen i en tillsvidareanställning. 3.3. Tidsbegränsad anställnings upphörande Tidsbegränsad anställning upphör utan föregående uppsägning vid den överenskomna anställningstidens utgång, alternativt vid vikariat när ordinarie befattningshavare återgår i tjänst. Angående arbetsgivares skyldighet att dessförinnan lämna vissa meddelanden, se tredjefemte stycket nedan. Såväl arbetsgivare som arbetstagare kan avbryta anställningen i förtid genom uppsägning med iakttagande av en uppsägningstid av två veckor. Har anställningen pågått i längre tid än sammanlagt sex månader gäller i övrigt vad som stadgas om saklig grund och eventuell förhandlingsskyldighet/underrättelseskyldighet och turordningsregler i mom. 3. Vid säsonganställning, som beräknas pågå minst tre månader, skall arbetsgivaren meddela arbetstagaren om den tidpunkt då säsongen beräknas vara avslutad. Meddelandet skall lämnas om möjligt minst en vecka före säsongens slut. Säsonganställd arbetstagare, som inte kommer att få återanställning nästkommande säsong, skall få skriftligt besked * härom av arbetsgivaren minst en månad innan den nya säsongen börjar. En förutsättning för rätt till sådant besked är dock att arbetstagaren, vid säsongens slut, har varit anställd hos arbetsgivaren mer än sex månader under de senaste två åren. 7

Arbetstagare som är anställd i en allmän visstidsanställning och som inte kommer att få återanställning när anställningen upphör, skall få skriftligt besked * härom av arbetsgivaren minst en månad före anställningstidens utgång. En förutsättning för rätt till sådant besked är dock att arbetstagaren, när anställningen upphör, har varit anställd hos arbetsgivaren minst tolv månader under de senaste tre åren. Anm. Som framgår av 2.3. kan en vikariatsanställning under vissa förutsättningar övergå i en tillsvidareanställning. 3.4 Avgång med pension En arbetstagare har rätt att kvarstå i anställningen till utgången av den månad då han eller hon fyller 67 år. Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare skall lämna sin anställning vid utgången av den månad då han eller hon fyller 67 år skall arbetsgivaren skriftligen ge arbetstagaren besked om detta minst en månad i förväg. Beträffande arbetstagare, som är anställd tillsvidare och som kvarstår i anställningen efter uppnådd pensionsålder enligt första stycket, gäller en ömsesidig uppsägningstid av en månad. Avtalets bestämmelser om turordning (punkt 5) och företrädesrätt till återanställning (punkt 6) gäller ej beträffande sådan arbetstagare. Arbetsgivare, som vill att arbetstagare skall lämna sin anställning i samband med att arbetstagaren får hel förtidspension enligt lagen om allmän försäkring, skall ge arbetstagaren skriftligt besked om detta så snart arbetsgivaren fått kännedom om pensionsbeslutet. Anställningen upphör när arbetstagaren fått del av arbetsgivarens besked. 3.5. Avskedande Avskedande får ske om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Avskedande skall meddelas skriftligen. * Före beslut om avskedande, skall arbetsgivaren underrätta * arbetstagaren härom minst en vecka i förväg. Är arbetstagaren 8

fackligt organiserad, skall arbetsgivaren samtidigt med underrättelsen varsla * den lokala arbetstagarorganisation (avdelning) som arbetstagaren tillhör. Beträffande arbetstagarens och den lokala fackliga organisationens överläggningsrätt, med åtföljande skyldighet för arbetsgivaren att avvakta med sitt beslut, gäller i tillämpliga delar vad som anges om överläggning i punkt 3. 3.6. Arbetstagares rätt att med omedelbar verkan frånträda anställningen Arbetstagare får med omedelbar verkan frånträda sin anställning, om arbetsgivaren i väsentlig mån åsidosatt sina åligganden mot arbetstagaren. Om så sker, skall arbetsgivaren omedelbart utbetala innestående lön. 4. Permittering Före beslut om permittering skall arbetsgivaren förhandla enligt MBL och detta avtals förhandlingsordning ( 19). Arbetstagare får ej permitteras under uppsägningstid. Arbetstagares rätt till permitteringslön regleras dels av förbundsparternas särskilda överenskommelse (se bilaga till detta avtal) dels av bestämmelser i LAS. Anm. av informativ karaktär till punkt 3 och 4 Enligt lag skall arbetsgivaren på begäran utfärda arbetsgivarintyg när anställningen eller arbetet upphört. Sådant arbetsgivarintyg utgör villkor för att arbetslös arbetstagare skall få rätt till arbetslöshetsersättning eller arbetsmarknadsstöd. Sådant intyg ska utfärdas inom 14 dagar efter det att begäran gjorts. Erforderlig blankett, fastställd av Arbetslöshetskassornas Samorganisation, tillhandahålles av arbetstagaren. 5. Turordning vid uppsägning a. Företag med högst tio anställda enligt 22 andra stycket LAS Innan turordningen fastställs får en arbetsgivare, oavsett antalet turordningskretsar, undanta högst två arbetstagare som enligt arbetsgivarens bedömning är av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Den eller de arbetstagare som undantas har företräde till fortsatt arbete. 9

Turordningsbestämmelserna i punkt C nedan blir tillämpliga på de arbetstagare som inte undantas från turordningen. Arbetsgivare som avstår från möjligheten att göra undantag från turordningen skall i stället tillämpa turordningsbestämmelserna i punkterna b och c nedan. b. Företag med flera än tio anställda enligt 22 andra stycket LAS Vid uppsägning av arbetstagare på grund av arbetsbrist gäller, om flera arbetstagare har likartade arbetsuppgifter och tillräckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet, de turordningsregler som framgår av punkt C nedan. c. Gemensamma turordningsbestämmelser Arbetstagarens plats i turordningen inom driftsenheten bestäms med utgångspunkt i varje arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Arbetstagare med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare med kortare anställningstid. Vid lika anställningstid ger högre ålder företräde. Kan en arbetstagare endast efter omplacering beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren, gäller som förutsättning för företräde enligt turordningen att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet. Har arbetsgivaren flera driftsenheter fastställs turordningen för varje driftsenhet. Är arbetstagaren bunden av flera kollektivavtal för en driftsenhet fastställs särskild turordning för varje avtalsområde. Finns i sådant fall flera driftsenheter på samma ort skall, om arbetstagarorganisationen så begär vid förhandling enligt punkt 3, inom organisationens avtalsområde fastställas gemensam turordning för samtliga driftsenheter på orten. 6. Allmänna bestämmelser om företrädesrätt till återanställning Arbetstagare, som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist eller som på samma grund ej har fått fortsatt anställning, kan ha företrädesrätt till återanställning enligt följande bestämmelser. 10

Företrädesrätt tillkommer endast arbetstagare som varit anställd hos arbetsgivaren sammanlagt mer än tolv månader under de senaste tre åren. Tidigare säsonganställd arbetstagare har dock företrädesrätt till ny anställning om arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren mer än sex månader under de senaste två åren. Företrädesrätt gäller endast återanställning vid den driftsenhet där arbetstagaren var anställd när tidigare anställning upphörde och endast anställning som omfattas av detta avtal. Arbetstagare skall ha tillräckliga kvalifikationer för den nya anställningen. Företrädesrätt till återanställning ges den arbetstagare som har den längsta anställningstiden hos arbetsgivaren. Vid lika anställningstid ger högre levnadsålder företräde. Angående beräkning av anställningstid, se punkt 5c, tredje stycket. Arbetstagare har ej företrädesrätt till återanställning förrän arbetstagaren hos arbetsgivaren gjort anspråk härom. Har arbetstagare antagit erbjudande om ny anställning är arbetstagare skyldig tillträda anställning först efter skälig övergångstid. Avvisar arbetstagare erbjudande om återanställning, som arbetstagaren skäligen bort godta, är företrädesrätten förfallen. Arbetstagare som fått återanställning skall anses ha uppnått den anställningstid som fordras enligt detta avtal för rätt till längre uppsägningstid än en månad, rätt till besked om att tidsbegränsad anställning inte kommer att fortsätta samt företrädesrätt till återanställning. 6.1. Företrädesrättens giltighetstid Arbetstagare som varit anställd tills vidare, har företrädesrätt till återanställning från den tidpunkt då uppsägning skedde och därefter till dess nio månader har förflutit från den dag då anställningen upphörde. Arbetstagare, som varit anställd för viss säsong, har företrädesrätt till återanställning från den tidpunkt då uppsägning skedde eller besked lämnades, eller skulle ha lämnats, enligt 3.3, fjärde stycket. 11

Företrädesrätten gäller därefter till dess nio månader förflutit från den nya säsongens början. Arbetstagare, som varit anställd för viss tid eller visst arbete, har företrädesrätt till återanställning från den tidpunkt då uppsägning skedde eller besked lämnades, eller skulle ha lämnats, enligt 3.3, femte stycket. Företrädesrätten gäller därefter till dess nio månader har förflutit från den dag då anställningen upphörde. 6.2. Företrädesrätt för deltidsanställda En deltidsanställd arbetstagare som har anmält till sin arbetsgivare att han eller hon vill ha en anställning med högre sysselsättningsgrad, dock högst heltid, har trots punkt 6 i detta avtal företrädesrätt till sådan anställning. Som förutsättning för företrädesrätten gäller att arbetsgivarens behov av arbetskraft tillgodoses genom att den deltidsanställde anställs med en högre sysselsättning och att den deltidsanställde har tillräckliga kvalifikationer för de nya arbetsuppgifterna. Härutöver gäller vad som framgår av 25 a LAS. 7. Skriftlig tillrättavisning Arbetstagare, som åsidosätter sina åligganden i anställningen kan tilldelas skriftlig tillrättavisning* på vilken förseelsen skall anges. Kopia av tillrättavisningen skall skickas till berörd Kommunalavdelning. Anser arbetstagaren att tillrättavisningen är obefogad, har avdelningen rätt att påkalla förhandling i ärendet. Anm. Parterna är ense om att tilldelning av skriftlig tillrättavisning inte utgör en disciplinär åtgärd men väl ett sätt för arbetsgivaren att inom ramen för sin arbetsledning påtala icke acceptabelt handlande från arbetstagarens sida med målsättningen att denne skall förstå och rätta till vad som brister. 8. Avtalsstridigt lämnande av anställning Arbetstagare får inte lämna anställningen utan iakttagande av avtalsenlig uppsägningstid eller, vid tidsbegränsade anställningar, 12

före den överenskomna anställningstidens slut om inte skäl till detta föreligger enligt 3.2., 3.3. eller 3.6. Arbetstagare som lämnat sin anställning i strid mot vad som anges i föregående stycke, går av innestående lön och semesterersättning förlustig nedan angivet belopp såsom skadestånd (kvittning). - Tillsvidareanställd arbetstagare Ett belopp motsvarande avtalsenlig timlön för de dagar av uppsägningstiden (punkt 3.1.), som arbetstagare ej iakttagit, dock högst för två veckor. - Arbetstagare med annan anställningsform Ett belopp motsvarande avtalsenlig timlön för de dagar som skulle ha återstått av anställningstiden, dock högst för en vecka. Anm. av informativ karaktär Vid löneavdrag enligt ovan gäller bestämmelserna om s k tvungen kvittning i lagen om arbetsgivares kvittningsrätt. Detta innebär bl a att arbetsgivaren utan dröjsmål måste inhämta besked från kronofogdemyndigheten om hur stor del av lönefordringen som är skyddad mot kvittning (s k förbehållsbelopp). 4. ORDINARIE ARBETSTID OCH RASTER 1. Den ordinarie arbetstidens förläggning bestäms utav arbetsgivaren. Vid förläggning av arbetstiden ska arbetsgivaren samråda med arbetstagaren. Här ska hänsyn tas dels till att verksamheten kan bedrivas rationellt och effektiv dels till arbetstagarens önskemål om förläggning och goda möjligheter till familjeliv och socialt liv i övrigt. Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka under en begränsningsperiod om högst sex månader. Lokal överenskommelse kan träffas om en längre begränsningsperiod (än sex månader), dock högst tolv månader. För personal med tidsbegränsad anställning gäller en högsta begränsningsperiod motsvarande anställningsperioden. I normalfallet förläggs den ordinarie arbetstiden mellan 06.30 och 18.00 och kan när behov finns förläggas enligt första och andra stycket. 13

Anm. Observera att den sammanlagda genomsnittliga veckoarbetstiden inklusive övertid per sjudagarsperiod inte får överstiga 48 timmar beräknat under en åttamånadersperiod. Såvida ej annat överenskoms mellan arbetsgivaren och arbetstagaren skall arbetstiden utläggas på vardagar, måndag-fredag. Aktuellt arbetstidsschema lämnas minst 14 dagar innan det ska gälla. 2. Under den mörka årstiden kan, när särskilda skäl föreligger och samråd härom skett mellan arbetsgivare och berörd arbetstagare, arbetstiden inskränkas till den tid dagsljuset tillåter. Arbetsgivaren har emellertid rätt att påkalla arbete under hela den i punkt 1 fastställda arbetstiden utan att därför betala övertidstillägg. 3. Raster förläggs enligt överenskommelse på varje särskild arbetsplats och skall såvida inte annat överenskoms utgöras av 1/2 timmes frukostrast, 1/2 timmes middagsrast och en kafferast om 15 minuter. 4. Då omständighet, som icke kunnat förutses (såsom natur- och olyckshändelse), nödvändiggör ändring i den ordinarie arbetstidens förläggning, äger arbetsgivaren rätt att omedelbart vidtaga sådana åtgärder. 5. Vid för arbetets utförande otjänlig väderlek, bör arbetsgivaren, såvida därigenom uppenbar skada ej kan uppstå, oavsett om arbetarna därom gör framställning eller ej, avstanna arbetet; dock får sålunda förlorad arbetstid ej återtagas genom arbete på övertid med mindre än att därför tillämpas bestämmelserna om övertid. Om arbetet på grund av otjänlig väderlek ej kan påbörjas inom två timmar från den ordinarie arbetstidens början, utgår till arbetstagare, som i god tro att arbete kunde utföras inställt sig på arbetsplatsen, och som av arbetsgivaren inom denna tid meddelats, att han ej behöver kvarstanna, en särskild inställelseersättning uppgående till vederbörande arbetstagares avtalstimlön för två timmar. I de fall meddelande från arbetsgivare till arbetstagare om att denna ej behöver kvarstanna icke lämnats inom två timmar, betalas hela väntetiden med vederbörande arbetstagares avtalstimlön. 14

Om arbetet avstannar på grund av otjänlig väderlek, ersätts väntetiden med avtalstimlön. Meddelar arbetsgivaren att arbetstagaren ej behöver kvarstanna på arbetsplatsen, utgår särskild ersättning med avtalstimlön för den tid, varmed den arbetade tiden och väntetiden sammanlagt understiger två timmar. Arbetslag, som vid otjänlig väderlek avstannar arbetet, skall omedelbart anmäla detta till arbetsgivaren eller hans ombud. 6. Arbetsgivaren äger rätt anordna arbetet i skift Vid 2-skiftgång skall den ordinarie arbetstiden (exklusive raster) för vardera skiftet vara 40 timmar per vecka. Såvida icke annat överenskommes skall arbetstiden vara 8 timmar per dag under veckans fem första dagar. Första skiftet förläggs så att arbetstiden börjar tidigast kl 05.00. Andra skiftet förläggs så att arbetstiden slutar senast kl 24.00. Om ej annat överenskommes skall skiftväxling ske mellan arbetstagare vid kalenderveckans slut. Varsel om övergång från ett skift till ett annat skall lämnas minst 8 timmar före skiftets början. 7. Dygnsvila Huvudregeln är att varje arbetstagare ska ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje 24-timmarsperiod beräknad från arbetspassets början enligt arbetstagarens arbetstidsschema (dygnsvila). Undantag från huvudregeln får göras tillfälligtvis*, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte kunnat förutses av arbetsgivaren. Arbetstagaren har då rätt till motsvarande förskjuten vila i anslutning till det arbetspass som avbrutit dygnsvilan. Om vila av sakliga skäl inte kan ges på detta sätt, ska arbetstagaren inom en månad erbjudas motsvarande förskjuten vila. Undantag från dygnsvilan får inte göras fler än sju dygn i följd räknat från det första arbetspassets början. Vid förläggning av förskjuten vila enligt ovan gäller att såväl verksamhetens krav som den anställdes önskemål och behov skall beaktas. Förskjuten vila enligt ovan får inte medföra inkomstbortfall. 15

Anm. *Med detta kan exempelvis avses övertidsarbete, snöröjning, otjänlig väderlek, eller annan överenskommen arbetstidsförläggning enligt punkterna ovan. Har dygnsvilan brutits avses med förlängd vila de återstående timmarna upp till 11 timmars sammanhängande dygnsvila per 24-timmarsperiod. Beredskap räknas inte som arbete vad gäller dygnsvilan. 8. Veckovila Arbetstagaren skall ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar (veckovila). Arbetsgivare och arbetstagare kan vid behov överenskomma om avvikelser från denna regel. Sådan avvikelse får göras endast under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande viloperiod vid ett annat tillfälle eller erhåller annat lämpligt skydd. 9. Beredskap Förhandling om beredskap och beredskapsersättning vid snöröjning skall ske lokalt. 5. ARBETSFORM 1. Arbetet utförs antingen mot tidlön eller på ackord. Den form för lönens utgivande, som för varje särskilt arbete blivit fastställd, skall ovillkorligen fasthållas. Ackord bör tillämpas för allt arbete, där förutsättningar härför föreligger. 2. Allt arbete skall utföras väl och enligt vederbörligen givna föreskrifter. Arbetsgivaren äger att under arbetets gång kontrollera utförandet och påkalla rättelse, där så erfordras. 3. Om arbetet är av den art eller sådana omständigheter föreligger att arbetet icke kunnat kontrolleras under dess gång, får anmärkningar som görs efter det arbetet är slutfört icke föranleda nedsättning av de priser som för samma arbete är i avtalet fastställda men det 16

åligger arbetstagaren att utan särskild ersättning avhjälpa bevisligen genom hans förvållande eller försummelse uppkomna fel. Ej må dock anmärkningar i sådant hänseende framställas senare än 6 arbetsdagar efter arbetets slutförande eller vid tidigare verkställd uppmätning av detsamma. 6. TIDLÖNSARBETE 1. Minimilöner Feriearbetande skolungdom till och med 19 år omfattas ej av avtalets minimilöner. Lönen för feriearbetande skolungdom får dock inte understiga minimilönen enligt yrkesgrupp a). 17

2. Yrkesgrupper och lönetabeller 1/5 2016 30/4 2017 OBS! För arbetstagare som varit anställd före tidpunkt för lönerevision ska utgående löner höjas enligt övergångsbestämmelser, se punkt 7. Yrkesgrupper Timlöner 1/5 2016-30/4 2017 a) Arbetstagare som fyllt 16 år 75:53 b) Arbetstagare som fyllt 17 år 87:43 c) Arbetstagare som fyllt 18 år 109:70 d) Arbetstagare som fyllt 19 år 115:81 e) Arbetstagare som fyllt 19 år och arbetat med trädgårdsanläggningsarbeten under minst en säsong om minst sex månader eller som säsongmässigt arbetat med underhålls- och parkarbeten under minst tre säsonger om sammanlagt minst 18 månader eller arbetstagare som genomgått gymnasieskolans trädgårdslinje f) Yrkesarbetare med 5 års mångsidig trädgårds-anläggningspraktik eller med 6 års mångsidig praktik med underhålls- och parkarbeten eller som genomgått gymnasieskolans trädgårdslinje eller grundläggande yrkeskurs i trädgårdsyrket eller fullständig 9 veckors fortbildningskurs för trädgårdsanläggningsarbetare samt därutöver har minst 3 års mångsidig praktik eller som genomgått högre specialkurs på anläggningslinjen och därutöver har minst 18 månaders trädgårdsanläggningspraktik g) Fackkunnig arbetstagare som självständigt kan utföra alla i företaget normalt förekommande arbeten, och som kan svara för tilldelat ansvarsområde utan direkt arbetsledning, eller som innehar av Trädgårdsanläggarnas Centrala Yrkeskommitté utfärdat yrkesbevis enligt övergångsbestämmelserna. 128:70 142:34 145:73 18

3. Helglön Timavlönade För julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton, nyårsdagen, trettondedag jul, långfredagen, annandag påsk, Kristi Himmelsfärds dag, Första Maj, Nationaldagen och midsommarafton, som infaller på en vardag (måndag till fredag), utges helglön. Helglönen är 8 timmar x grundlön enligt punkt 2 ovan. Om den ordinarie arbetstiden avviker från 8 timmar, justeras timfaktorn i motsvarande grad. Helglön utges under förutsättning att den anställde för arbetsgivarens räkning arbetat för honom gällande full arbetstid närmast före och efter helgdagen. Med arbetad tid jämställs: Sjukdom under arbetsgivarperioden Överenskommen inarbetad tid Semester Permittering under de fyra första veckorna av permitteringstiden Månadsavlönade Helglön ingår i månadslönen. Anm. Månadslönen beräknas utifrån timlön gånger faktorn 174. Nationaldagen den 6 juni År då den 6 juni inträffar en lördag eller söndag har heltidsanställd arbetstagare med arbetstid förlagd till dagtid måndag-fredag rätt till en dags betald ledighet (deltidsanställd i proportion). Som förutsättning gäller att arbetstagaren är anställd den 6 juni det året och inte är sjuk eller tjänstledig. Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan ledigheten bytas mot lön. 4. Särskilda lönebestämmelser och lönetillägg Arbetande förman, anställd som sådan, erhåller lön enligt e) resp. f) med ett tillägg av minst 96 kr per vecka. 19

Höjdtillägg. Vid arbete över 5 meters höjd betalas ett tillägg av 10 % på avtalstimlönen. Arbetstagare fylld 18 år och med minst en säsongs praktik inom branschen efter fyllda 16 år erhåller lön som Arbetstagare fylld 19 år. Arbetstagare fylld 17 år och med minst en säsongs praktik inom branschen efter fyllda 16 år erhåller lön som Arbetstagare fylld 18 år. Praktiken skall kunna styrkas genom intyg eller dylikt för att berättiga till uppflyttning. Arbetstagare, som genomgått trädgårdsförmanskurs eller högre specialkurs och uppfyller fordringarna för fackkunnig yrkesarbetstagare, erhåller ett lönetillägg av 1:- per timme. 5. Löner för förare av vissa maskiner och fordon OBS! För arbetstagare som varit anställd före tidpunkt för lönerevision ska utgående löner höjas enligt övergångsbestämmelser, se punkt 7. A. Bilförare, traktorförare m fl Till fullt yrkeskunniga bilförare, traktorförare samt förare av för berg- och jordtransport avsedd truck och dumper, anställda som sådana, utgår följande månadslön. 1/5 2016-30/4 2017 24 113 kr/månad B. Maskinförare Till fullt yrkeskunnig förare av mobilkran, grävmaskin, bandtraktor, bandburen eller hjulburen lastmaskin samt väghyvel, som innehar föreskrivet yrkesbevis för sådan maskin, utgår följande månadslön. 1/5 2016-30/4 2017 25 394 kr/månad 20

C. Övriga förare Förare av övriga maskiner samt arbetstagare, som tillfälligt tjänstgör som förare av i A och B ovan angivna maskiner och fordon, bibehåller lön enligt den löneklass han tillhör. Ingår chaufför eller maskinförare som sådan i ackordslag och delar ackord med timavlönad arbetstagare utgår timlön som för fackkunnig yrkesarbetstagare i stället för veckolön. D. Förberedelse- och avslutningsarbeten Förare enligt kategori A och B ovan, som efter överenskommelse utför service på maskiner (exempelvis smörjning, varmkörning, tankning) utanför ordinarie arbetstid, erhåller för sådant arbete individuell ersättning enligt överenskommelse som träffas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Sådan arbetstid är ej att betrakta som övertid enligt Arbetstidslagen. Bestämmelserna avser ej rena reparations- och underhållsarbeten. Anm. till punkt D Genom kollektivavtalets regler om förberedelse- och avslutningsarbeten har parterna träffat avtal om avvikelse från reglerna om övertid i Arbetstidslagen. E. Ackordsöverenskommelse Mellan arbetsgivare och hos honom anställd förare får, i likhet med vad som gäller för timavlönad arbetstagare, överenskommelse träffas om ackord. 21

6. Yrkesbevis för maskinförare Vid förande av maskin inom nedan angiven maskinfamilj erfordras yrkesbevis. 1. Jordförflyttningsmaskiner: Lastmaskin, grävmaskin, grävlastare, bandschaktare och väghyvel. 2. Kranar: Mobilkran Med iakttagande av ovanstående utfärdas yrkesbevis för maskinförare för respektive maskinfamilj, till den som genomgått ungdoms- eller vuxenutbildning på en av de i utbildningen ingående maskinfamiljerna, eller som är över 20 år och under minst 5.400 timmar utfört arbete med maskin inom maskinfamilj enligt ovan och fått sina färdigheter godkända av utbildningsgivare. Protokollsanteckningar till 6:6 1. Om maskinförare övergår till förande av annan maskin inom samma maskinfamilj och på vilken han tidigare ej utbildats, är arbetsgivaren skyldig att på betald tid ombesörja introduktionsutbildning för den berörde maskinföraren. 2. Yrkesbevis erfordras ej vad avser ovan angivna maskinfamiljer i följande fall: För maskin enligt maskinfamilj 1 med tjänstevikt understigande 2000 kg. För maskin enligt maskinfamilj 2 med lyftkapacitet understigande 8 tonmeter. Anm. Ansökan om yrkesbevis skall ställas till SLA-Kommunals yrkeskommitté, adress Svenska Kommunalarbetareförbundet, Box 19039, 104 32 Stockholm eller Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, Box 55525, 102 04 Stockholm. 22

7. Höjning av utgående löner Träffas ingen lokal överenskommelse om alternativ lönemodell enligt nedan höjs utgående tidlöner, för arbetstagare anställda före den 1 maj, med följande belopp den 1 maj 2016 Vid lönerevisionstillfället 1/5 2016 1/5 2016 Kr/tim a) 16 år 1:63 b) 17 år 1:88 c) 18 år 2:36 d) 19 år 2:89 e) 19 år + 6 månader 3:09 f) Yrkesarbetare 3:32 g) Fackkunnig arbetstagare 3:80 Löner för förare av vissa maskiner och fordon Kr/tim Bil- och traktorförare 3,50: - Maskinförare 3,77: - Anm. Månadslönen beräknas utifrån timlön gånger faktorn 174. 23

Alternativ lönemodell Genom lokal skriftlig överenskommelse med Kommunal, kan arbetsgivaren teckna överenskommelse om lokal lönebildning istället för att använda avtalets minimilönetabell och övergångsbestämmelser vid lönerevision. I sådant fall gäller följande: Den 1 maj 2016 avsätts en lönepott motsvarande 2,2 procent av de fasta kontanta månadslönerna för arbetstagargruppen per den 30 april 2016 för individuella höjningar att fördelas av de lokala parterna. Om de lokala parterna inte enas om annat skall 50 % av utrymmet utges generellt och resterande del fördelas individuellt i enlighet med de grundläggande principerna för lönesättning. I de fall de lokala parterna efter förhandlingar inte kan träffa överenskommelse, har lokal part rätt att föra frågan till central förhandling. Finner de centrala parterna anledning att återförvisa frågan, till de lokala parterna för förnyad diskussion med avsikt att träffa en lokal överenskommelse, kan så ske. Anm. Överenskommelse träffas med företrädare för Kommunals lokalavdelning. Tecknas ingen överenskommelse gäller revision enligt överenskommen höjning av utgående lön och avtalets lönetabeller enligt ovan. 24

7. ACKORDSARBETE Lokal överenskommelse kan träffas om att på arbetsplats tillämpa ackord eller beting för arbete som lämpar sig härför. Om överenskommelse träffas ska de närmare förutsättningarna och villkoren för sådant arbete utarbetas lokalt. Förbundets avdelningskontor äger rätt att på arbetsplats granska löneförhållanden. Företag och avdelningskontor överenskommer om hur förbundets granskningsarbete lämpligen bör genomföras. Kommunal skall till företaget överlämna lista på sina medlemmar. Övriga anställdas löneförhållanden redovisar företaget separat på en avidentifierad lista. Arbetstagare som meddelat arbetsgivaren att han/hon inte önskar granskning ska inte omfattas av granskningen. 8. ÖVERTIDSARBETE OCH TILLÄGG FÖR ÖVERTID, SKIFT OCH FÖRSKJUTEN ARBETSTID 1. Med övertid förstås sådan arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid, enligt 4.1 i detta avtal. Övertidsarbete får inte förekomma utan arbetsledningens begäran, såvida inte annan överenskommelse träffas därom. Vid behov äger arbetsledningen rätt att beordra arbetstagare att utföra arbete på övertid. Om arbetstagare av tvingande skäl är förhindrad att utföra sådant arbete skall hänsyn tas till detta. Övertid får uttas för; allmänt övertidsarbete med högst 200 timmar per år, varav högst 70 timmar per månad. arbete i samband med natur- eller olyckshändelse eller annan omständighet som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, i den utsträckning som förhållandena kräver Utöver vad som ovan sagts kan ytterligare övertid tas ut med ytterligare 150 timmar per arbetstagare under ett kalenderår om det finns särskilda skäl för det och situationen inte har gått att lösa på annat rimligt sätt (extra övertid). Denna övertid tas ut efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och berörd lokalavdelning inom Svenska Kommunalarbetareförbundet. 25

2. Tillägg för övertid, skift och förskjuten arbetstid. 2.1 Tillägg för övertidsarbete För övertidsarbete måndag till fredag utgår tillägg per timme med; 1/5 2016 Yrkesgrupp: a) c) 46.94 :- d) g) 67.46 :- För övertidsarbete på lördag, söndag, helgdag samt i 11:2 angiven fridag utges tillägg per timme med; 1/5 2016 Yrkesgrupp: a) c) 85.58 :- d) g) 127.28 :- 2.2 Tillägg för förskjuten arbetstid (OB) För ordinarie arbetstid förlagd utanför arbetsplatsens ordinarie dagsarbetstid måndag till fredag utgår tillägg per timme med; 1/5 2016 Yrkesgrupp: a) c) 28.27 :- d) g) 38.86 :- För ordinarie arbetstid på lördag, söndag, helgdag samt i 11:2 angiven fridag utges tillägg per timme med; 1/5 2016 Yrkesgrupp: a) c) 85.58 :- d) g) 127.28 :- 26

3. Kompensationsledighet Kompensation för övertidsarbete kan efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren även utgå i form av ledighet. Då kompensation utges i form av ledighet beräknas den enligt följande: För varje övertidstimme, som utförs på vardag, måndag till fredag, utgår ledighet med 1 1/2 timme. För varje övertidstimme, som utförs på lördag, helgdagsafton samt sön- och helgdag, utgår ledighet med 2 timmar. Om övertiden ersätts med kompensationsledighet återförs det antal övertidstimmar som har kompenserats genom ledigheten till övertidsutrymmet enligt punkten 1 ovan. 9. SJUKLÖN SAMT FÖRÄLDRALÖN 1. Arbetstagare har rätt till sjuklön enligt vad som följer av detta avtal. I övrigt gäller lagen om sjuklön. 2. Rätt till sjuklön Arbetstagare har rätt till sjuklön fr o m andra anställningsdagen. För att ha rätt till sjuklön, krävs att arbetstagaren är tillsvidareanställd eller har en tidsbegränsad anställning som skall pågå minst en månad. Vid kortare anställningstid krävs att arbetstagaren börjat anställningen och har varit anställd minst 14 dagar i en följd. Rätten till sjuklön är begränsad till de fjorton första kalenderdagarna i varje sjukperiod. Om arbetstagaren måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överföring av smitta och rätt till smittbärarpenning föreligger enligt lagen om ersättning för smittobärare begränsas sjuklönerätten till 10 procent som utges fr o m fjärde frånvarodagen. 3. Inskränkningar i rätten till sjuklön Rätten till sjuklön bortfaller i följande fall: 27

* För tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet såvida inte arbetstagaren varit förhindrad att göra anmälan och sådan gjorts omedelbart efter att hindret upphört. * Fr o m åttonde kalenderdagen eller den tidigare tidpunkt från vilken arbetsgivaren krävt intyg om inte arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan under denna tid genom intyg av läkare eller tandläkare. * Om arbetstagaren ådragit sig sjukdomen vid uppsåtligt brott som han har dömts för genom dom som vunnit laga kraft. * Om arbetstagaren medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående något förhållande som är av betydelse för rätten till sjuklön. 4. Sjukanmälan Vid frånvaro på grund av sjukdom eller olycksfall skall arbetsgivaren snarast möjligt underrättas härom. Arbetstagaren skall dessutom, så snart som möjligt, uppge beräknad tidpunkt för återgång i arbete. Om sjukfrånvaron fortsätter efter sjuklöneperiodens utgång skall detta anmälas till försäkringskassan inom sju kalenderdagar. Anm. av informativ karaktär Arbetsgivaren skall i enlighet med 12 Sjuklönelagen lämna uppgift till den allmänna försäkringskassan om sjukdomsfall som gett arbetstagare hos honom rätt till sjuklön. 5. Sjukintyg Om arbetsgivaren så begär skall arbetstagaren styrka sjukfrånvaron med läkarintyg eller annat av arbetsgivaren godkänt intyg. Kostnaderna för av arbetsgivaren begärt intyg betalas av denne. Om arbetsgivaren begär intyg från viss läkare, är han inte skyldig att ersätta kostnaden för annan läkare, utom i de fall arbetstagaren har särskilda skäl att uppsöka annan läkare. 28

Från och med åttonde kalenderdagen i varje sjukperiod skall arbetstagaren utan särskild begäran och på egen bekostnad alltid styrka sjukdom med läkarintyg. 6. Beräkning av sjuklön Sjuklönen utgör nedan angiven del av den lön för sådan fastlagd ordinarie arbetstid, inklusive hithörande lönetillägg, som arbetstagaren gått miste om till följd av nedsättningen av arbetsförmågan under sjuklöneperioden: * För första arbetsdagen i sjukperioden utges ingen sjuklön. * 80 % fr o m andra arbetsdagen t o m fjortonde kalenderdagen i sjukperioden. Anm. 1 Arbetstagare som under de senaste tolv månaderna före en ny sjukperiod gått miste om sjuklön under tio karensdagar har rätt till sjuklön även för första arbetsdagen i den aktuella sjukperioden. Sjuklönen beräknas på samma sätt som för andra arbetsdagen i sjukperioden. Anm. 2. Sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från tidigare sjukperiods slut utgör ur sjuklönesynpunkt en och samma sjukperiod. Anm. 3. På arbetstagarens begäran kan försäkringskassan besluta om att arbetstagare med upprepade korta sjukperioder har rätt till en sjuklön om 80 % även för den första dagen i varje sjukperiod, s k särskilt högriskskydd. Arbetsgivaren erhåller i dessa fall efter ansökan ersättning från försäkringskassan för hela sjuklönekostnaden för berörd arbetstagare. Detsamma gäller för arbetstagare med medicinskt väldokumenterad sjukdom som medför risk för en eller flera längre sjukperioder under en 12-månadersperiod. I det senare fallet kan dock arbetstagaren inte få sjuklön för karensdagen. Anm. 4 Sjuklön utgår inte samtidigt med semesterlön. Sjuklön utgår ej heller samtidigt med kompensationsledighet som utgör ersättning för övertidsarbetet. Beträffande arbetstagares rätt att i dessa fall uppskjuta utlagd ledighet, gäller vad som anges i 12.7, "Förläggning av semesterledighet". Anm. 5 Sjuklön inräknas ej i semesterlöneunderlaget. Beträffande sjuklönegrundande frånvaro: se semesterbestämmelserna i 12 punkt 8.2. 29

7. Utbetalning av sjuklön Utbetalning av sjuklön skall ske vid det avlöningstillfälle som infaller närmast efter det att arbetstagaren till arbetsgivaren har lämnat skriftlig försäkran om att han varit sjuk och i vilken omfattning som hans arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdom. 8. Föräldralön Fr o m den 1 januari 2014 ersätts den sedan tidigare kollektivavtalade föräldralönen med en kollektivavtalad försäkring. 10. AVLÖNINGENS UTBETALANDE Lön utbetalas, minst en gång per månad, på fastställd dag, för månadsavlönad den 25e, eller om helgdag då inträffar, föregående helgfria dag. I samband med avlöningens utbetalning lämnas en specifikation av olika lönedelar och av gjorda avdrag. Anm. Regeln påverkar inte redan befintliga löneutbetalningsregler i företag fastställda innan den 10 maj 2010. 11. LEDIGHET 1. Arbetstagares rätt till ledighet från arbetet och andra med ledigheten sammanhängande frågor regleras dels av lag (t ex lagarna om studieledighet, föräldraledighet, fackliga förtroendemän, semester och arbetstid), dels av bestämmelserna i detta avtal ( 12 semester samt vad som anges i punkterna 2-7 nedan). 2. Ledighet på helgdagsaftnar Nyårs-, påsk-, pingst-, midsommar- och julaftnar är fridagar. 30

3. Ledighet vid val, fackliga konferenser och offentliga uppdrag Arbetstagare, som vill erhålla ledighet för deltagande i allmänna val, för fullgörande av kommunala och andra offentliga uppdrag samt för deltagande i fackliga konferenser och rådslag och i förhandling om fråga vari han är utsedd att vara representant för sin organisation skall till arbetsgivaren eller dennes ställföreträdare framställa begäran därom i så god tid som möjligt. I sådana fall har arbetstagaren rätt till erforderlig ledighet utan lön. 4. Ledighet för fackliga förtroendemän (exkl skyddsombud) Facklig förtroendeman har enligt förtroendemannalagen rätt till den ledighet som fordras för det fackliga uppdraget. Facklig förtroendeman har därvid rätt till bibehållna anställningsförmåner, dock endast under förutsättning att ledigheten avser den fackliga verksamheten på förtroendemannens arbetsplats. Facklig förtroendeman utses av avdelning inom Svenska Kommunalarbetareförbundet. Förtroendemannalagen vinner tillämpning på facklig förtroendeman då avdelningen har underrättat arbetsgivaren om det fackliga uppdraget. Arbetstagare, som omfattas av förtroendemannalagen och som önskar ledighet för facklig verksamhet, skall anmäla detta till arbetsgivaren eller dennes ställföreträdare i så god tid som möjligt. Därvid skall arbetstagaren även uppge om han yrkar bibehållna anställningsförmåner eller icke. 5. Ledighet för skyddsombud Lokalt skyddsombud har efter anmälan till närmaste arbetsledare rätt till erforderlig ledighet med bibehållen lön - vid Arbetsmiljöverkets förrättningar på arbetsplatsen - vid undersökningar, som arbetsledningen verkställer med anledning av inträffat olycksfall/tillbud härtill - vid besök på arbetsplatsen av regionalt skyddsombud. 31

På arbetsplats där lokalt skyddsombud saknas har arbetarna rätt att bland sig utse någon att som deras företrädare på betald arbetstid deltaga vid besök på arbetsplatsen av Arbetsmiljöverket eller av regionalt skyddsombud. Efter anmälan till arbetsgivaren eller dennes ställföreträdare äger skyddsombud rätt till erforderlig ledighet med bibehållen lön för deltagande i av de avtalsslutande organisationerna godkänd utbildning i arbetarskydd och arbetsmiljö. Lokalt skyddsombud utses av avdelning inom Svenska Kommunalarbetareförbundet. Lag- och avtalsbestämmelser rörande lokalt skyddsombud vinner tillämpning på lokalt skyddsombud då avdelningen har underrättat arbetsgivaren om det fackliga uppdraget. Regionalt skyddsombud har efter anmälan till sin arbetsgivare eller dennes ställföreträdare rätt till erforderlig ledighet utan lön för fullgörande av sitt uppdrag. Regionalt skyddsombud utses av avdelning inom Svenska Kommunalarbetareförbundet och skall godkännas av Arbetsmiljöverket. Lag- och avtalsbestämmelser rörande regionalt skyddsombud vinner tillämpning på regionalt skyddsombud då avdelningen har underrättat arbetsgivaren om uppdraget. Anm. *Vad som i punkt 5 angetts beträffande lokalt skyddsombud gäller i förekommande fall även huvudskyddsombud. 6. Permission Med permission förstås kort ledighet med bibehållen lön under högst en dag. Vid nära anhörigs begravning kan permissionen dock också omfatta nödvändiga (högst två) resdagar. Permission kan beviljas i följande fall: Eget bröllop Egen 50-årsdag Förstagångsbesök hos läkare och tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall Besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss av läkare eller efter kallelse för mammografi, cellprov eller PSA-provtagning 32

Nära anhörigs frånfälle Nära anhörigs begravning Plötsligt svårt sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig Som nära anhörig räknas make/maka, barn, syskon, föräldrar, svärföräldrar, sambo och registrerad partner eller person med motsvarande anhörigrelation. Anhållan om permission skall göras i så god tid som möjligt. Orsaken till permissionen skall på förhand eller, om så inte kan ske, i efterhand styrkas om arbetsgivaren så begär. 7. Ledighet att söka arbete I enlighet med vad som anges i lagen om anställningsskydd, har arbetstagare som blivit uppsagd från sin anställning, rätt till ledighet under uppsägningstiden med bibehållen lön i den utsträckning som skäligen fordras för att han skall kunna besöka arbetsförmedlingen eller annars söka arbete. 12. SEMESTER 1. Arbetstagares semesterförmåner - varmed avses semesterledighet, semesterlön och semesterersättning - utgår enligt lag med de avvikelser och tillägg som framgår av följande bestämmelser. 2. Semesterår och intjänandeår Med semesterår avses tiden från och med den 1 april ett år till och med den 31 mars påföljande år. Motsvarande tid närmast före ett semesterår kallas intjänandeår. Arbetsgivare får träffa överenskommelse med arbetstagare om annat semesterår än 1 april - 31 mars (12-månadersperiod) där speciella förhållanden så motiverar. 3. Semesterledighet Arbetstagare har rätt till 25 dagars semesterledighet varje semesterår med de undantag som nedan anges. Under semesterledigheten skall 33

arbetstagaren ha semesterlön i den mån han tjänat in sådan under intjänandeåret (se vidare under punkt 4). Påbörjar arbetstagaren sin anställning efter den 31 augusti har han rätt till fem dagars semesterledighet under semesteråret. Arbetstagare som anställs för viss tid, viss säsong eller visst arbete har inte rätt till någon semesterledighet i de fall arbetet avsetts pågå högst tre månader och inte varat längre tid. I dylikt fall äger arbetstagaren dock rätt till semesterersättning vid anställningens upphörande enligt punkt 10. Arbetstagare som byter anställning under semesteråret är berättigad till semesterledighet i den nya anställningen endast i den mån han inte redan fått sådan ledighet. Arbetstagares rätt till semesterledighet påverkas inte av att företag eller del av företag övergår till ny arbetsgivare. Semesterledighet beräknas i hela dagar. Lördag och söndag räknas ej som semesterdagar. Med söndag jämställs helgdag samt påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton. Infaller lördag eller söndag, som annars skulle ha utgjort arbetsdag, under semesterledighet som är kortare än fem dagar, räknas sådan dag som semesterdag. Under sådan semesterledighet infallande fridag räknas inte som semesterdag. Vid semesterledighet som omfattar minst fem dagar har arbetstagare som arbetar lördag eller söndag eller båda dessa dagar, rätt till ledighet motsvarande tid av veckoslut som infaller dels under semesterledigheten, dels antingen omedelbart före semesterledigheten eller omedelbart efter denna. Omfattar semesterledigheten minst 19 dagar har sådan arbetstagare rätt till ledighet motsvarande tid av veckoslut både omedelbart före semesterledigheten och omedelbart efter denna. Det sistnämnda fallet gäller dock endast under förutsättning att särskilda skäl inte föranleder annat. I båda fallen gäller vidare att motsvarande antal fridagar som ej är lördag eller söndag och som infaller under semesterledigheten räknas som semesterdag. 34