Nytt indexsystem och ny bladindelning Slutrapport

L A N T M Ä T E R I E T RAPPORT 2005-05-12 26 sidor Dnr 508-2004/56 Nytt indexsystem och ny bladindelning Slutrapport

Lantmäteriet 2005-05-12 Innehållsförteckning iii Innehållsförteckning Sammanfattning... v 1 Uppdraget och arbetets uppläggning...1 2 Förutsättning...2 3 Dagens index- /bladindelningssystem...3 3.1 Dagens indexsystem 3 3.2 Dagens bladindelning 4 4 Problembeskrivning och analys...5 4.1 Omvärldsanalys 5 4.2 Indexsystem 5 4.2.1 Grundläggande principer 5 4.2.2 Diskuterade lösningar 6 4.3 Kartbladsindelning 8 4.3.1 Grundläggande principer 8 4.3.2 Diskuterade lösningar 9 4.4 Axlarnas benämningar 4.4.1 Grundläggande principer 9 9 4.4.2 Diskuterade lösningar 10 5 Förslag...12 5.1 Axelbenämningar 12 5.2 Indexsystem 12 5.2.1 Numeriska beteckningar 12 5.2.2 Alfanumeriska beteckningar 13 5.2.3 Kvartsruta och valfritt utsnitt 13 5.3 Kartbladsindelning 14 5.3.1 Fjällkartan och Översiktskartan 14 Vägkartan 14 5.3.2 Terrängkartan 14 5.3.3 Fastighetskartan 15 5.4 Översättningstabeller 15 6 Konsekvenser...16 6.1 Axelbenämningar 16 6.2 Index och bladindelning 16 7 Bilagor...18 Bilaga 1: Indexrutor 100 km 100 km 18 Bilaga 2: Kartbladsindelning Vägkartan 19 Bilaga 3: Kartbladsindelning Terrängkartan 20

Lantmäteriet 2005-05-12 Sammanfattning v Sammanfattning I och med att Lantmäteriverket har infört ett nytt referenssystem SWEREF 99 med tillhörande kartprojektion SWEREF 99 TM måste ett nytt index-/bladindelningssystem införas. Inom projektet Införande av SWEREF 99 tillsattes en beredningsgrupp med uppdrag att ta fram förslag till index-/bladin-delningssystem, beskriva konsekvenserna samt ge förslag till benämning på axelriktningarna i ett 2-dimensionellt koordinatsystem. Arbetet har bedrivits genom gruppdiskussioner, ett externt och två interna seminarier. Vad gäller benämningen på axelriktningarna i ett 2-dimensionellt koordinatsystem föreslår gruppen att beteckningarna N (northing) respektive E (easting) införs. Vad gäller indexsystem föreslås ett indexsystem som bygger på rutstorleken 100 km 100 km vilket ger möjligheten att koppla ihop indexsystem och koordinatsystem. För bladindelningen för de allmänna kartorna föreslås delvis nya tankegångar. Förslaget innebär dels att en större bladstorlek, 750 mm 800 mm, dels att en halverad storlek, 750 mm 400 mm, införs för Vägkartan och Terrängkartan. Det större formatet framställs i offsettryck, medan det mindre formatet används när bladet digitaltrycks. Bladindelningen föreslås också få en mer fri placering än tidigare. För Fastighetskartan föreslås en fortsatt framställning med digitaltryck men med det nya större formatet 800 mm 400 mm i skala 1:12 500. För de övriga två bladindelade kartverken, Fjällkartan respektive Översiktskartan, föreslås endast en anpassning av bladens begränsningslinjer till den nya projektionen.

Lantmäteriet 2005-05-12 Uppdraget och arbetets uppläggning 1 1 Uppdraget och arbetets uppläggning Ett genomförandeprojekt för införandet av det nya referenssystemet SWEREF 99 har startats. Projektet behandlar införandet dels i Lantmäteriets interna verksamhet, dels för våra leverantörer och användare av såväl geografisk information som fastighetsinformation. Vidare skall projektet ge särskild uppmärksamhet åt rådgivning, stöd och incitament för landets kommuner i processen att införa SWEREF 99 i den egna verksamheten. Uppgiften är relativt komplex och genomförs i flera delprojekt. Eftersom flera av delprojekten berörs av frågan om indexsystem och bladindelning bildades en särskild beredningsgrupp för dessa frågor. Gruppens uppdrag var att ta fram förslag till indexsystem och bladindelning samt att beskriva konsekvenserna. Dessutom ingick i uppdraget att ge förslag till benämning på axlarna i ett 2-dimensionellt koordinatsystem. Förutom arbetet inom gruppen har tre seminarier genomförts, varav ett med företrädare för externa intressen och två internt inom Lantmäteriet.

2 Förutsättning 2005-05-12 Lantmäteriet 2 Förutsättning Lantmäteriverket har infört ett nytt referenssystem betecknat SWEREF 99. Systemet är en svensk (nordisk) realisering av det europeiska systemet ETRS 89. För att det nya referenssystemet skall kunna utgöra grund för bl.a. den allmänna kartläggningen krävs också att en kartprojektion knyts till referenssystemet. Den nya nationella kartprojektionen, SWEREF 99 TM, utgörs av en konform projektion enligt Gauss metod (transversal Mercator-projektion) och definieras genom följande parametervärden: Medelmeridian Skalreduktionsfaktor 0,9996 15 ost Greenwich I projektionens grundform räknas x-koordinaten från ekvatorn, positiv mot norr, och y-koordinaten från medelmeridianen, positiv mot öster. För praktiskt bruk används dock ett 2-dimensionellt (plant) koordinatsystem (x,y -system) där x-koordinaten sammanfaller med grundformens och y-koordinaten ökas med 500 000 m för att undvika negativa koordinatvärden. En konsekvens av detta är att ett nytt indexsystem och en ny bladindelnings måste införas.

Lantmäteriet 2005-05-12 Dagens index- /bladindelningssystem 3 3 Dagens index- /bladindelningssystem I samband med tillkomsten av RT 38 och de inledande arbetena med ny ekonomisk karta (från mitten av 1930-talet) och försöksarbeten med ny topografisk karta (från mitten av 1940-talet) etablerades den nu allmänt använda indelningen av kartbladen efter ett system av storrutor och smårutor (50 km 50 km respektive 5 km 5 km). Blad- eller rutindelningen har under de år som gått befunnits användbar i många tillämpningar. Indelningen har använts av Lantmäteriet vid planering och uppföljning av t.ex. flygfotografering och kartproduktion. Även en stor mängd statistiska tillämpningar har byggt på att Sverige kunnat avbildas i ett regelbundet rutnät där särskilt grundläggande små enheter som 1 km-rutor och 5 km-rutor använts i tematiska och statistiska sammanhang. Exempel på sådan användning finns i Sveriges Nationalatlas. 3.1 Dagens indexsystem Det indexsystem som idag används inom Lantmäteriet består av storrutor och smårutor och har alfanumeriska beteckningar. Storruta 50 km 50 km Indelning i rutor om 50 km 50 km utgår från läget med koordinaterna x = 6 100 000 m och y = 1 200 000 m. Storrutorna betecknas numeriskt med talen 1-32 från söder till norr och alfabetiskt med bokstäverna A- N från väster till öster. Storrutan, som betecknas 13H har koordinatvärdena x = 6 700 000 m respektive y = 1 550 000 m. Indelningen i storrutor om 50 km 50 km med ett markerat exempel, storruta 13H, redovisas i figur 1. Småruta 5 km 5 km En storruta indelas i 100 rutor om 5 km 5 km. Rutorna betecknas numeriskt (0-9) ifrån söder till norr Figur 1. Indelning i storrutor om 50 km x 50 km med storruta 13H som markerat exempel.

4 Dagens index- /bladindelningssystem 2005-05-12 Lantmäteriet och alfabetiskt (a-j) från väster till öster. Inom storrutan 13H betecknas t.ex. 5 km-rutan, vars sydvästra hörn har koordinaterna x = 6 715 000 m respektive y = 1 570 000 m, 13H 3e. Indelningen i rutor om 5 km 5 km inom en storruta med ett markerat exempel, ruta 13H 3e, redovisas i figur 2. Ruta 25 km 25 km En storruta kan också delas in i fyra rutor om 25 km 25 km. Rutorna betecknas NV, NO, SV och SO. Inom storrutan 13H betecknas rutan, vars sydvästra hörn har koordinaterna x = 6 725 000 m och y = 1 575 000 m 13H NO. Indelningen i rutor om 25 km 25 km inom en storruta med ett markerat exempel, ruta 13H NO, redovisas i figur 3. 3.2 Dagens bladindelning Dagens bladindelning för Lantmäteriets allmänna kartor bygger på det ovan beskrivna indexsystemet. Tabell 1 visar, för de största kartskalorna, sambandet med indexsystemet 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 H a b c d e f g h i j Figur 2. Indelning i 100 rutor om 5 km x 5 km med ruta 13H 3e som markerat exempel. samt skala och bladformat. Ytterligare exempel finns på Lantmäteriets hemsida, http://www.lm.se/kartplan/lmv/index.htm http://www.geolex.lm.se/ 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 NV SV H NO SO a b c d e f g h i j Figur 3. Indelning i rutor om 25 km x 25 km med ruta 13H NO som markerat exempel. Tabell 1. Samband mellan indexsystem, bladindelning, skala och bladformat. Karta Ruta Areal Skala Format Fastighetskartan 1 småruta 25 km 2 1:12 500 40 cm 40 cm Terrängkartan ¼ storruta 625 km 2 1:50 000 50 cm 50 cm Vägkartan, södra Sverige 1 ½ storruta 3750 km 2 1:100 000 75 cm 50 cm Vägkartan, norra Sverige 1 storruta 2500 km 2 1:100 000 50 cm 50 cm 13 13

Lantmäteriet 2005-05-12 Problembeskrivning och analys 5 4 Problembeskrivning och analys Även om den nya projektionen är av samma typ (transversal Mercator eller Gauss-Krüger) som den tidigare, leder de förändrade parametervärdena till att avbildningen blir annorlunda. Bland annat medför medelmeridianens förändrade läge att de tidigare kvadratiska rutorna/bladen inte längre blir kvadratiska, begränsningslin- Medelmeridian jerna blir inte heller räta linjer, se figur 4. Det är således av praktiska skäl inte möjligt att bibehålla nuvarande rut-/bladindelning. 4.1 Omvärldsanalys Medelmeridian Figur 4: Avbildning med olika medelmeridianer Flera länder är i samma situation som Sverige, dvs. de har infört eller är i färd med att införa ett nytt referenssystem. Undersökning av de olika ländernas val visar en god överensstämmelse beträffande referenssystem och i huvudsak även vad gäller projektion. Däremot uppvisas stor variation avseende valet av indexsystem och bladindelning. 4.2 Indexsystem 4.2.1 Grundläggande principer Ett nationellt indexsystem för rapportering och analys bör ha följande egenskaper: Systemet skall vara enkelt för användarna och bör vara konstruerat på ett sätt som gör att GIS-programvaror (på marknaden) kan stödja det. Systemet bör vara hierarkiskt, dvs. tilllåta olika grader av upplösning. Denna hierarki bör även vara knuten till kodifieringen. Se figur 5. 1 Km 1 km 100 100 m 10 10 m 1 1 m Figur 5. Hierarkisk struktur

6 Problembeskrivning och analys 2005-05-12 Lantmäteriet Ett kodsystem kan konstrueras på flera olika sätt. Det kan vara rent alfabetiskt, numeriskt eller alfanumeriskt. 4.2.2 Diskuterade lösningar Inom Lantmäteriet har 5 km-rutan i hög grad använts för planering, uppföljning och lagring av data samt utformning av Ekonomiska kartan. I framtiden kommer dock denna användning att minska eftersom data istället kommer att samlas in objektorienterat och lagras sömlöst i rikstäckande databaser. Ajourhållningen av databaserna kommer också att ske objektvis och ej kartbladsvis. Om och hur nuvarande indexsystem används utanför Lantmäteriet är mer oklart. Vid en del inventeringar av djur och växter görs insamlingen av data ofta inom olika stora rutor, medan redovisningen av resultatet ofta knyts till en 5 km-ruta. Valet av ruta för redovisning är i sin tur betingat av den tidigare Ekonomiska kartans (nuvarande Fastighetskartan) bladindelning. Den nuvarande 5 km-rutan förändras avseende storlek och form i den nya kartprojektionen och därför behöver ett nytt indexsystem utformas. Ett framtida index(system) bör i likhet med tidigare vara uppbyggt av kvadratiska rutor för att få en enhetlig indelning över hela landet. Den skillnad i ytinnehåll som genom projektionens deformationer uppstår mellan olika rutor har bedömts vara marginell. För att undvika förväxlingar bör indexsystemets rutbeteckningar avvika från beteckningarna i det gamla systemet. Dessutom är det viktigt att beteckningarna är så användarvänliga som möjligt. Beträffande den rutstorlek som bör utgöra grund i indexsystemet har två möjligheter studerats, dels 50 km-rutor, dels 100 km-rutor. Möjligheten att ha parallella system, med 50 km-ruta och 100 km-ruta med olika tillhörande beteckningssystem har också studerats. Nedan redovisas några för- och nackdelar för respektive rutstorlek. 50 km-rutor + Indexering, inklusive beteckningar, följer samma principer, som används idag, dvs. man känner igen sig. + Indexering, och bladindelning, fungerar idag och har så gjort under flera decennier för olika tillämpningar + Rutstorleken mer praktisk än 100 km-rutan i vissa fall. - Indexering är ej knutet till koordinatsystemet.

Lantmäteriet 2005-05-12 Problembeskrivning och analys 7 - Rutstorlek och beteckningar liknande dagens, vilket skulle kunna medföra förväxlingar. 100 km-rutor + Indexering kan knytas till koordinatsystemet. + Koppling mellan index- och koordinatsystem kan underlätta sambearbetning av information. + Indexsystemet medger kodning av godtycklig ruta (kartblad) med hjälp av koordinater. - Nytt system för användarna. - Svår alfanumerisk beteckning för rutan 5 km 5 km. 4.2.2.1 Beteckningar Kodsystemet för beteckningar kan vara rent alfabetiskt, numeriskt eller alfanumeriskt. Ett numeriskt kodsystem består av enbart siffror (tal) och är lämpligen knutet till koordinatsystemet. En nackdel med numerisk kodning kan vara att en användare kan ha svårigheter att komma ihåg en längre sifferkombination. Ett alfanumeriskt kodsystem kombinerar siffror och bokstäver. Ett dylikt system anses ibland vara lättare att använda för allmänheten, dock kan det inte utan vissa hjälpmedel (tabeller, översikter etc.) konverteras till och från koordinatvärden. Den alfanumeriska kodningen har också vissa begränsningar beträffande antalet nivåer. Det finns två alternativa sätt att skapa en numerisk indexkod a) Sammansättning av trunkerade koordinater (xxxx yyy) eller b) Stegvis uppbyggnad av koden (xxy xy xy) Indexkod sammansatt av trunkerade koordinater är mer lätthanterlig vid bearbetning i datorer. Den stegvisa uppbyggnaden innebär en successiv nedväxling av rutstorleken, där första siffergruppen ger en grov uppskattning av geografiska läget. Samtidigt minskas den direkta kopplingen till koordinaterna. De två alternativen kan också användas för alfanumeriska koder. I tabell 2 redovisas exempel på numeriska och alfanumeriska indexkoder konstruerade enligt de ovan beskrivna alternativen. Den alfanumeriska koden i alternativ b) följer samma princip som kodningen för dagens indexsystem. Det kan vara en fördel om numeriska och alfanumeriska koder är konstruerade enligt samma princip.

8 Problembeskrivning och analys 2005-05-12 Lantmäteriet Tabell 2. Exempel på koder. SV hörn Alternativ a) Alternativ b) Numerisk Alfanumerisk Numerisk Alfanumerisk 10 km ruta x=671 mil, y=50 mil 671 50 671 Fa 675 10 67F 1a 4.3 Kartbladsindelning 4.3.1 Grundläggande principer 4.3.1.1 Behov Uppdelning av ett kartverk i kartblad kommer förmodligen i framtiden att bli av mindre betydelse än idag. Ett behov av tryckta kartor kommer säkert alltid att finnas, dock kan behovet av bladindelade tryckta kartor komma att minska i takt med möjligheten att snabbt producera en kartbild på papper. I en situation där fler professionella kartanvändare går över till att utnyttja digitala kartdata har också deras intresse för bladindelningen av de tryckta kartorna minskat. Detta gäller också intresset för kartbladsbeteckningarna och deras koppling till indexsystemet. Idag känns det mest viktigt att dels ha beteckningar som är enkla att använda, dels ha ett sätt att beteckna godtyckliga utsnitt ur kartan utifrån deras orientering i indexsystemet. Den för den vanlige konsumenten enklaste beteckningen torde vara ett löpnummer kombinerat med namn för varje kartblad. Professionella användare har nog större nytta av ett logiskt indexsystem, som kan tillämpas mer generellt. 4.3.1.2 Kartbladsformat Figur 6 visar relationen mellan termerna kartbladsformat (kartbildsformat) och pappersformat. I den följande texten används termen kartbladsformat. Kartbladsformatet anges med bredd höjd (b h). Pappersformat Kartbildsformat Teckenförklaring Figur 6: Den tryckta kartans delar

Lantmäteriet 2005-05-12 Problembeskrivning och analys 9 4.3.2 Diskuterade lösningar Flera alternativa bladformat har varit föremål för diskussion. Vid val av kartbladsformat bör hänsyn tas till ett flertal aspekter. Bladformatet skall vara hanterligt vid användning, både storleksmässigt och beträffande falsningen. Bladformatet skall vara tillräckligt stort för att möjliggöra en viss överblick. Pappersformatet är också i hög grad beroende av trycktekniken. Tidigare trycktes de allmänna kartorna med offsettryck efter att tryckoriginal i form av aluminiumplåtar eller plastfilm framställts. Nu finns även möjlighet till s.k. digitaltryck där den tryckta produkten genereras direkt från en fil. Digitaltryck ger lägre kostnader för tryckning av mindre upplagor men är idag begränsad till ett mindre pappersformat än vid offsettryck. Lantmäteriet eftersträvar en tätare ajourhållning av kartans innehåll, digitaltrycket kan därvid möjliggöra en snabbare och tätare tryckning av kartan. 4.3.2.1 Beteckningar För blad som är knutna till indexsystemet kan olika bladbeteckningar konstrueras utgående från indexkoden, se tabell 3. Tabell 3. Exempel på bladbeteckningar. SV hörn Alternativ a) Alternativ b) Numerisk Alfanumerisk 10 km ruta x=671 mil, y=50 mil N671E50 N671E50 671 Fa 67F 1a Halv 10 km ruta x=6710 km, y=500 km N6710E500 N671E50 S 671 Fa S 67F 1a S x=6715 km, y=500 km N6715E500 N671E50 N 671 Fa N 67F 1a N 4.4 Axlarnas benämningar I beredningsgruppens uppgift ingick även att bereda frågan om benämning av koordinataxlarna. 4.4.1 Grundläggande principer Nedan ges en kort beskrivning av systemtekniska skillnader mellan ett matematiskt, geodetiskt och astronomiskt koordinatsystem.

1 0 Problembeskrivning och analys 2005-05-12 Lantmäteriet 4.4.1.1 Matematiskt system I det matematiska systemet, som de flesta stiftat bekantskap med i matematikundervisningen, benämns axlarna enligt figur 7. Positiv omloppsriktning ges av att den positiva x-axeln roterar mot den positiva y-axeln. Systemet är även relativt vanligt i GIS-programvaror. y Figur 7: Matematiskt system x 4.4.1.2 Geodetiskt system I det geodetiska systemet, som använts i Sverige i över hundra år, benämns axlarna enligt figur 8. Positiv omloppsriktning ges även här av att den positiva x-axeln roterar mot den positiva y-axeln. Alla geodetiska instrument är byggda med positiv rotation åt höger, detsamma gäller angivande av riktningar. x Figur 8: Geodetiskt system y 4.4.1.3 Astronomiskt system Inom astronomin anges riktningar (azimuter) relativt sydriktningen och ökande mot väster. Det motsvarar axelbenämningarna i figur 9. Systemet har även använts i geodetiska sammanhang. y Figur 9: Astronomiskt system x 4.4.2 Diskuterade lösningar På grund av att många GIS-programvaror är utvecklade från rena CAD-system, dvs. utan insikter i det geodetiska området, är olika beteckningar förvirrande för stora användargrupper, som inte heller är vana vid det geodetiska betraktelsesättet. Förväxling av koordinatvärden är inte ovanligt förekommande. Enligt vad som visats i avsnitt 4.4.1 ovan går det inte att bara byta beteckningssätt. Ett byte av x mot y respektive y mot x skulle leda till att alla instrument skulle bli obrukbara och att invanda riktningsvärden skulle bli obsoleta, i riktning 90 skulle betyda norrut etc.

Lantmäteriet 2005-05-12 Problembeskrivning och analys 11 Beredningsgruppen har även haft denna fråga upp till behandling och diskuterat flera förslag för benämning av axlarna i det geodetiska systemet. Exempel på förslag är x och y, N och Ö, N och O samt de engelska benämningarna Northing och Easting, vilka brukar förkortas N respektive E. Samtliga förslag har såväl för- som nackdelar.

1 2 Förslag 2005-05-12 Lantmäteriet 5 Förslag Här redovisas beredningsgruppens förslag rörande såväl axelbenämningar som indexsystem och kartbladsindelning. Målet har varit att ta fram ett system som är enkelt att förstå, med användarvänliga beteckningar och koppling mellan koordinatsystem, indexsystem och bladindelning. Att uppnå alla dessa kriterier visade sig vara omöjligt och förslaget är en kompromiss med visst avkall från målet. 5.1 Axelbenämningar För att undvika sammanblandning av x- och y-koordinater föreslås att beteckningarna N (northing) respektive E (easting) införs. Dessa beteckningar används internationellt. Beträffande ordningsföljden skall N anges först och därefter E. Ordningsföljden överensstämmer med tidigare användning av x och y. Dessutom skall referenssystem och kartprojektion också framgå i alla sammanhang där koordinaterna förekommer. 5.2 Indexsystem Ett indexsystem baserat på en rutindelning med 100 km 100 km införs. Varje 100 km-ruta indelas i 100 stycken 10 km-rutor och varje 10 km-ruta indelas i 100 stycken 1 km-rutor osv. Indelningen i rutor utgår från en punkt med koordinaterna N = 6 000 000 m och E = 0 m. Förslaget medger användning av såväl numeriska som alfanumeriska beteckningar. De två beteckningssätten tillfredsställer idag olika användarkategorier. 5.2.1 Numeriska beteckningar Rutorna betecknas med koordinatvärdena för det sydvästra hörnet, numeriskt avrundade till det antal siffror som krävs för respektive rutstorlek. För Sveriges territorium blir det en sifferserie med ett udda antal siffror, varav "nordkoordinaten" (N) skall anges först och alltid innehålla en siffra mer än "ostkoordinaten" (E). Komponenterna skiljs åt med ett understrykningstecken. I bilaga 1 redovisas 100 km-rutorna för hela landet med nordkomponenten löpande från 60 till 77 och ostkomponenten från 2 till 9. Den i bilagan markerade 100 km-rutans numeriska beteckning blir 67_5. I tabell 4 anges indexkoder enligt principen trunkerade koordinater (NNN_EE) för 100 km-rutan, 10 km-rutan och 1 km-rutan, se figur 10.

Lantmäteriet 2005-05-12 Förslag 13 Tabell 4. Exempel på numeriska beteckningar Rutstorlek Numerisk kod 100 km 67_5 10 km 674_53 1 km 6748_537 5.2.2 Alfanumeriska beteckningar Ett alternativt alfanumeriskt kodsystem konstrueras, genom att ersätta ostkomponentens siffror, 2-9, med bokstäverna C-J för 100 km-rutorna och att motsvarande siffror, 0-9, för 10 km-rutorna ersätts av bokstäverna a-j. Beteckningen byggs upp stegvis genom att först ange 100 km-rutan och därefter övriga rutor till vald nivå. Den stegvisa uppbyggnaden anses lättare att hantera med alfanumerisk beteckning. De indexkoder som Tabell 5. Exempel på alfanumeriska beteckningar erhålls för rutorna i figur 10 redovisas i tabell 5. Den i bilagan markerade 100 km-rutans alfanumeriska beteckning blir 67F. 5.2.3 Kvartsruta och valfritt utsnitt 1 0 10 00 0 11 01 1 Figur 11: Kod för kvartsruta 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Figur 10. Indexruta med underindelning Rutstorlek Alfanumerisk kod 100 km 67F 10 km 67F 4d 1 km 67F 4d 8h Den numeriska indexkoden skall alltid vara ett heltal, och om man behöver ange en kvartsruta görs ett tillägg enligt figur 11. Den alfanumeriska indexkoden kan på motsvarande sätt kompletteras med beteckningar för kvadranterna, se tabell 6. Tabell 6. Exempel på olika beteckningar för kvartsrutor Rutstorlek Numerisk kod Alfanumerisk kod 50 km 67_5_11 67F NO 5 km 674_53_01 67F 4d SO Till skillnad mot det alfanumeriska kodsystemet kan det numeriska kodsystemet även användas för att ange ett valfritt rektangulärt utsnitt genom att ange de sydvästra och nordöstra hörnen.

1 4 Förslag 2005-05-12 Lantmäteriet 5.3 Kartbladsindelning 5.3.1 Fjällkartan och Översiktskartan För de två kartverken, Fjällkartan respektive Översiktskartan, som idag har en relativt fri bladindelning, föreslås endast en anpassning av bladen till den nya projektionen. Kartserierna behåller nuvarande bladbeteckningar. Vägkartan Kartan föreslås få en ny bladindelning med nya beteckningar. Förslaget innebär att kartserien får ett större bladformat med storblad 750 mm 800 mm respektive halvblad 750 mm 400 mm. Bladindelningen följer inte strikt indexsystemet utan bladen placeras mer fritt för att passa utvalt område. Storbladen numreras löpande från söder till norr från 101 och uppåt. Varje blad erhåller även ett namn. Halvbladen ges samma löpnummer som storbladet med tillägg för norr (N) eller söder Tabell 7: Exempel på olika beteckningar för Vägkartan (S). Exempel på bladkod ges i tabell 7. I bilaga 2 redovisas ett exempel på hur en Rutstorlek Beteckning Format Storblad 115 Jönköping 750 mm 800 mm Halvblad 115S Vaggeryd 750 mm 400 mm Halvblad 115N Jönköping 750 mm 400 mm bladindelning kan utformas. Antalet storblad kommer att vara ca 100. Idag måste storbladen måste framställas med offsettryck. Halvbladens format möjliggör därför tryckning med digitaltryck i Lantmäteriets befintliga utrustning. På längre sikt bör utredas om inte vägkartans och fjällkartans bladindelning kan samordnas. 5.3.2 Terrängkartan Kartan föreslås få en ny bladindelning med nya beteckningar. Förslaget innebär att kartserien får ett större bladformat med storblad 750 mm 800 mm respektive halvblad 750 mm 400 mm. Bladindelningen följer inte strikt indexsystemet utan bladen placeras mer fritt för att passa utvalt område. Storbladen numreras löpande från söder till norr med början på 501. Varje blad erhåller även ett namn. För halvbladen ges samma löpnummer som storbladet med tillägg för norr (N) eller söder (S). I tabell 8 redovisas ett exempel på bladkod.

Lantmäteriet 2005-05-12 Förslag 15 I bilaga 3 redovisas Tabell 8: Exempel på olika beteckningar för Terrängkartan ett exempel på hur Rutstorlek Beteckning Format en bladindelning Storblad 513 Markaryd 750 mm 800 mm kan utformas. Antalet storblad är Halvblad 513S Markaryd 750 mm 400 mm Halvblad 513N Strömsnäsbruk 750 mm 400 mm sammanlagt 260 för täckning av det område som idag täcks av motsvarande karta. Storbladen måste framställas med offsettryck. Halvbladens format möjliggör tryckning med digitaltryck i Lantmäteriets befintliga utrustning. 5.3.3 Fastighetskartan Kartan föreslås få bladformatet 800 mm 400 mm och kan då tryckas med digitaltryck i skala 1:12 500. Detta innebär att bladet kommer att omfatta 10 km 5 km. Bladindelning och numrering föreslås följa indexsystemet strikt. Med användning av indexkoden för 10 km-rutan kompletterad med N och S för respektive blad blir den alfanumeriska koden enligt tabell 9. Varje blad erhåller även ett namn. Även numeriska beteckningar kan användas där indexkoden för bladets sydvästra hörn anges. Tabell 9: Exempel på beteckningar för Fastighetskartan 67F 1aN 67F 1bN 67F 1cN 67F 1dN 67F 1aS 67F 1bS 67F 1cS 67F 1dS 67F 0aN 67F 0bN 67F 0cN 67F 0dN 67F 0aS 67F 0bS 67F 0cS 67F 0dS 5.4 Översättningstabeller För att underlätta byte av system, för både index och bladindelning, föreslår beredningsgruppen att en användarvänlig webbapplikation skapas för översättning av beteckningar mellan gammalt och nytt system.

1 6 Konsekvenser 2005-05-12 Lantmäteriet 6 Konsekvenser 6.1 Axelbenämningar Nedan redovisas i punktform konsekvenser för införande av axelbenämningar. Fördelar Mindre risk för förväxling av x- och y-koordinater Internationell anpassning Nackdelar Införande av icke svenska beteckningar 6.2 Index och bladindelning Nedan redovisas i punktform konsekvenser vid införande av de valda systemen för index och bladindelning. Fördelar Bladformat för Fjällkartan och Översiktskartan följer samma principer, kartbladsindelning och beteckningar, som används idag. Beteckningar för Fastighetskartans bladindelning är knuten till en indexruta. Möjliggör digitaltryck av Vägkartans och Terrängkartans mindre bladformat. Mer enhetliga bladformat bättre förutsättningar för förlagsekonomin. Enhetligt bladformat för Vägkartan. Större kartbildsyta för Terrängkartan och Vägkartan ger möjlighet till större överblick över ett område. Indexsystemet, med koppling till koordinatsystemet, medger kodning av godtycklig ruta (egna skapade kartblad). Koppling mellan index och koordinatsystem vilket underlättar sambearbetning av information. Nackdelar Vi måste lära oss ett nytt indexsystem och ny bladindelning för flera kartserier.

Lantmäteriet 2005-05-12 Konsekvenser 17 Svårt att idag veta hur det nya indexsystemet och de nya bladindelningarna fungerar för alla användare. Ny bladindelning kräver nya namn (orter) för bladen. Svårare beteckning för indexrutan 5 km 5 km. Svårare beteckning än idag för Fastighetskartan.

1 8 Bilagor 2005-05-12 Lantmäteriet 7 Bilagor Bilaga 1: Indexrutor 100 km 100 km 77 A B C D E F G H I J 76 75 74 73 72 71 70 69 68 67 66 65 64 63 62 61 60 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Lantmäteriet 2005-05-12 Bilagor 19 Bilaga 2: Kartbladsindelning Vägkartan 77 76 75 74 73 72 71 70 69 68 67 66 65 64 63 62 61 60 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

2 0 Bilagor 2005-05-12 Lantmäteriet Bilaga 3: Kartbladsindelning Terrängkartan 77 76 75 74 73 72 71 70 69 68 67 66 65 64 63 62 61 60 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11