Orter och kartinformation i Disgen DISGEN och kartor

Transkript

1 Orter och kartinformation i Disgen DISGEN och kartor Kartor och deras kopplingar till genealogisk forskning skall behandlas här. Inledningsvis lite information om kartor och kartsystem i allmänhet. Eftersom vi arbetar utifrån DISGEN så kommer det följande att enbart handla om hur DISGEN kopplas till olika kartor. Arbetar du i annat program än DISGEN så kan liknande funktioner finnas där men troligtvis kopplar de på olika sätt. FLERA OLIKA KARTTYPER Kartan är en bild av verkligheten och självklart är det verkligheten som gäller när det uppstår tveksamhet. Men på samma sätt som vi uppfattar verkligheten olika så är även kartorna olika. Vi säger tex att uppåt på kartan är norr. Detta gäller enbart för moderna kartor. (En 15/1600-tals karta över Kattegatt har Öster uppåt!) Frågan är bara vad "Norr" är. Det finns det två norr; den magnetiska N och den geografiska N. Den magnetiska ligger någonstans i norra Kanada, men rör sig en del. Den påverkas dessutom av störningar i vår närmiljö, tex magnetiska bergarter i vår omgivning ("missvisning" på kompassen), elektromagnetiska fält, mm mm. Den geografiska N, är inte heller så där exakt. Tittar vi på en jordglob, med inritat koordinatsystem (latitud och longitud) så finns det en mycket bestämd geografisk "N". Om du på samma jordglob tittar på det lilla utsnitt som är Sverige så ser du att det vi kallar treriksröset (det finns flera sådana) inte ligger precis i N från Smygehuk räknat. Treriksröset "drar" lite åt Ö. Den här kartan är från Google Earth

2 Tittar vi istället på en Svensk karta så ligger koordinaterna lite justerat så att den "nordligaste" spetsen verkligen ligger i N. Vi har såldes redan här medvetet ritat in "fel" i kartan. Ett annat "fel" i den här kartan är storleken på rutorna. De har faktiskt inte samma skala i norr som i söder. De har inte rätt vare sig höjd eller bredd, De borde vara antingen plattare i söder eller mer utdragna i norr. Inte heller borde S-N linjerna vara parallella, de borde dras ihop lite mot norr. Just den karta du ser här kan hämtas gratis från Lantmäteriet och visas med ett program, Kartex, som även det finns att hämta gratis från Lantmäteriets webbplats. Kartan heter sverige2000_swe99. Det raster, om 50x50 km, är pålagt i ett verktyg i programmet Kartex. Än "värre" skulle det bli om vi tittar på en hel ruta i karta skala 1: Till att börja med ligger inte N i N utan är draget lite åt väster. Om du tar ut en ruta i Skåne på 5x5 cm så blir sidan, i skalan 1:50 000, 500 m i V - Ö riktning och i stort sett detsamma i N - S riktning. Om det fanns kartor i denna skala över Esrange (raketprovområdet i Kiruna) så skulle givetvis måtten bli desamma. MEN om man trycker EN karta över hela Sverige i samma skala som 1: i Skåne, så blir inte skalan i norr 1: Det blir under 500 m/sida i Ö - V riktning men blir mer än 500 m/sida i N - S riktning. Dessa förhållanden beror på att en sfärisk yta ska avbildas på plant papper. En karta återger en verklighet i två dimensioner, X och Y. De "kartor "som finns ett flertal GPS-apparater, iphones mm visar ofta verkligheten i perspektiv, dvs man inför en koordinat till, Z. Dessa skisser kanske går att importera till DISGEN men det lär bli stora bekymmer med anpassningen från ett tredimensionellt skissystem till en tvådimensionell karta. Google Map ger oss ett bra exempel:. Gatuvy Närområdesvy Stadsdelsvy

3 Samma ort men från Lantmäteriets Blå karta Pilen visar ungefärlig riktning och centrumpunkt på de tre "Bilderna" från Norrlandsmetropolen Du måste veta att kartan inte alltid är sann! ETT LÄGE PÅ KARTAN ANGES MED KOORDINATER Om kartan kan vara missvisande så är detta med koordinater det i än högre grad! Fördelen med koordinaterna är att i samma referenssystem (tex SWEREF 99) är koordinaterna detsamma för en punkt oavsett skala och karttyp. För att kunna jämföra olika koordinatsystem med varann måste man använda olika formler. Det går vi inte in på här. För att använda koordinater i DISGEN bör de anges i referenssystemet RT90. Om du använder tex Lat/Long så måste du vara noga med att ange detta i ortsspecifikationen (se mer under kapitlet om orter i DISGEN's manual). Lantmäteriets Röda, Blå och Gröna karta är utmärkta verktyg i forskningen. Grundskalorna i de olika kartorna är 1: , 1: resp 1: En enkel minnesregel kan vara att den Röda är bra när man åker bil, den Blå när man cyklar och den Gröna när man går. Det ät stora skillnader i detaljrikedom. På den Gröna kan man se små stigar och uthus, på den Röda körbara vägar och gårdar. Kartorna är oberoende av koordinatsystem! Normalt använder vi i Sverige tre olika koordinatsystem, WGS84, SWEREF99 TM eller RT90. WGS84 är ett är ett internationellt koordinatsystem som utgår från Lat 0 o, dvs Ekvatorn och Long 0 o dvs Greenwitchmeridianen. Systemet bygger på grundteorin att jorden är ett regelbundet klot, där avståndet från Ekvatorn till Nordpolen (eller sydpolen!) är 90 o samt att det är 360 o runt Ekvatorn. Sverige ligger i systemet från ca 55 o N till ca 68 o N. Avståndet mellan varje grad, tex 56 o till 57 o är 60' (minuter). Varje minut är i sin tur indelad i 60,00'' (sekunder). Falun ligger i WGS84 på 60 o 36' 07,07'' N och 15 o 37' 51,70'' E. Detta utläses som 60 grader 36 minuter 07,07 sekunder N och 15 grader 37 minuter 51,70 sekunder öst. I detta systemet är det lätt att se att Norges ösligaste punkt (strax norr om Kirkenes) ligger längre österut än Kairo!

4 SWEREF99 TM är snarlikt WGS84. Den huvudsakliga utskrivna skillnaden är att SWREF99 inte använder sekunder, men i stället har tre decimaler på gradminuterna. Falun får i detta systemet koordinaterna 60 o 36,145' N 15 o 37,974' E. Båda dessa system är vanliga i GPS-världen. Skillnaden är som ni kan se inte särskilt stor bara några decimaler. I praktiken ger det ingen skillnad eftersom de flesta GPS-systemen har en noggrannhet på ca 10 meter dvs ca 0,3 gradsekunder. SWEREF99 TM har dessutom olika referenspunkter runt om i landet. Anger man värdet för en punkt i Halland efter den halländska referenspunkten och använder samma siffror, men utgår från tex Ångermanlands referenspunkt hamnar man inte i riktigt samma punkt. Lantmäteriet har uppgifter om dessa referenspunkter. RT90 är ett helsvenskt koordinatsystem som inte helt enkelt går att översätta till de båda andra. Falun får koordinaterna X och Y i detta systemet. Vi pratar här inte om N och Ö utan bara om ett värde. X och Y HAR med N och Ö att göra men det är utanför denna handling att beskriva mer noggrant. Övning Nu arbetar vi med RT90! Vi tittar på punkten X= Y= De första två siffrorna (64 resp 13) anger det nedre vänstra hörnet i en ruta som är 10x10 mil i det svenska koordinatsystemet. 64 är ett framräknat värde på latituden dvs ca 64 o från ekvatorn och 13 är motsvarande ca 13 o östlig longitud från Greenwich. De övriga siffrorna i koordinaterna motsvarar avståndet i m från nedre vänsterhörnet. I vårt fall 85 km och 650 m mot norr och sedan 88 km och 670 m åt öster. Testar du ska du, på en SVENSK karta, hamna på en större gård i Skövde kommun. Utan att gå in på fler detaljer så förstår du hur viktigt det är att använda rätt koordinatsystem och att det svenska koordinatsystemen RT 90 och SWEREF99 TM inte går så bra att använda för punkter på större avstånd från Sverige. Ju längre bort desto större fel. Det Sv-No-Fi treriksröset ligger på X Y och Smygehuk ligger på X Y vilket innebär att Sverige är ( ) m långt! Den västligaste landpunkten ligger ungefär på X Y och den ösligaste ungefär på X Y Båda punkterna ligger på öar. Stämmer det då att Sverige är i stort sett tre gånger så långt som brett?? RT90 går att använda även för våra närmaste grannländer. Det är dock viktigt att veta att om du använder en nationell karta från Danmark, Norge eller Finland så är koordinatsystemet i de kartorna troligen INTE RT90. Du kan mao inte tolka eventuella X och Y koordinater som RT90. Ändvänd i stället WGS84, det är det internationella koordinatsystemet.

5 Om DISGENS versioner på våra grannspråk är konverterat till de nationella koordinatsystemen vet jag inte. Det troligt för både Norge och Danmark det går att använda ett NATO-system. SKALA När vi använder en karta i pappersformat måste det, för att vara en karta, alltid finnas en skala angiven. Finns ingen skala så är det inte en karta, men en skiss. Skalan anges som ett förhållande tex 1:2300. Förhållandet innebär att om du mäter 1 dm mellan två punkter på din karta så är avståndet mellan punkterna 2300 dm i verkligheten. Om du på samma karta mäter 1 cm mellan två punkter så är avståndet i verkligheten 2300 cm. Det har ingen betydelse vilken måttstock (meter, yard, ri, verst) du använder bara du använder samma enhet för de båda talen. Om du använder samma karta i digital form så har den ingen skala i samma bemärkelse. Du kan tex ha en av lantmäteriets "Gröna Karta" i pappersformat (Skala 1:50 000) och precis samma karta i digitalt format. Den digitala kartan håller bara 1: i zoomnivå 100%! I alla andra nivåer blir det en annan skala. Om du väljer att titta på denna karta i zoomnivå 200% så är skalan 1:25 000, åt andra hållet, zoom 50% blir skalan 1: Man säger även ju mindre skala desto mindre detaljer. När du skall använda kartan digitalt tillsammans med DISGEN så gäller för KARTAN ingen skala men en Zoomnivå, som bestäms av DISGEN. Som du ska se när du börjar koppla ihop en "riktig" karta med DISGEN så fixar DISGEN detta i stort sett automatiskt. Bild tex Skifteskarta eller Häradsekonomiska Detta innebär att du kan använda i stort sett vilken grundkarta som helst i anknytning till DISGEN, under förutsättning att kartan går att orientera i N-S. Den karta över Kattegatt jag nämnde här ovan går således inte att, praktiskt, använda i DISGEN. Innan du läser vidare här bör du ta del av kartkapitlet i DISGENS handbok. Du bör dessutom gå in på DIS hemsida och ladda ner de Sverigekartor som DIS med Lantmäteriets tillåtelse tillhandahåller för att förbättra DISGEN's kartstöd. Följ instruktionerna noga! (Hämta kartorna och packa upp dem i rätt mapp. Lägg sedan in dem enligt anvisningarna!) KARTAN I DISGEN Du har nu lagt in en karta med städer och större samhällen. Dessutom finns länsgränserna med samt lite geografisk allmäninformation. Du ser kartan på alla DISGENS zoomnivåer. Vill du ha med fler detaljer såsom byar, större gårdar, kyrkor mm så måste du koppla kartor på fler nivåer. Genom att lägga in andra kartor på de zoomnivåer du själv bestämmer får du med fler detaljer. DISGEN föreslår dig alltid lämpliga nivåer för just din karta.

6 Det finns en del officiella kartor att tillgå, liksom en massa äldre kartor av skiftande kvalitet. Om du arbetar på landsbygd måste du tänka på är när (och om) det område du arbetar med skiftades. Det har varit möjligt med tre skiften genom tiderna. En-, Stor- och Laga Skifte. Vid dessa skiften flyttades gårdarna i byarna på mer eller mindre omfattande sätt. Det är således mycket troligt att en karta från 1700-talet visar en helt annan by än samma område på 1890-talet. Sk Släktgårdar har inte särskilt sällan således flyttats omkring lite i den by där de finns. Många av de mindre vägarna på kartan har samma sträckning som de haft de senaste hundratalet åren. De följer naturen i stället för som idag, omdanar naturen. När du lägger in en karta i DISGEN skall den nya kartan "fästas" in i den befintliga Sverigekartan. Fästpunkterna kan i praktiken utgöras av vad som helst som ligger på samma plats i de båda kartorna. Naturliga vattenfall och forsar flyttar inte särskilt mycket på sig, inte heller berg och andra större naturliga "konstruktioner". Däremot flyttas, som tidigare nämnts byggnader, om de inte är riktigt stora. Gripsholms slott har nog inte flyttats genom några skiften. Kyrkor byggs inte särskilt ofta upp på samma plats som de tidigare legat. Vi har i många socknar en kyrka och en kyrkoruin. Låter det besvärligt och krångligt? Det är det INTE! Du måste bara fundera lite när du använder kartor från olika tidsåldrar. Om du till att börja med endast använder Lantmäteriets Röda, Blåa och Gröna karta (förutom den du redan lagt dit) så är det inget problem alls. De är gjorda med gemensamt underlag. OLIKA KARTPROGRAM Det finns en mängd olika program för att visa kartinformation på datorer. Många kommuner och företag använder GIS (Geografiskt Informationssystem) där det är förhållandevis enkelt att lägga in kommun- eller företagsviktig information direkt i en grundkarta. Det kan röra sig om tex hur vattenledningarna är dragna, var telekablar ligger mm. För sjöfarten finns det tex Transas där ALL viktig information om trafik till sjöss finns inlagd. Det handlar om farleder, grund, fyrar, radiopejsystem mm. Dessa kartor är helt digitaliserade och täcker in allt trafikerbart vatten på hela jordklotet. De flesta av oss genealoger vill dock knappast satsa 6-siffriga belopp på vårt kartstöd. För oss finns det ett väldigt bra gratisprogram från Lantmäteriet, Kartex, eller tex Fugawi (kostar ca 700 SEK). Båda dessa program arbetar fint med de olika Sverigekartorna, men Fugawi har en något enklare modell för växling mellan de olika kartorna. Till programmen finns en mängd olika kartor över Sverige att hämta gratis från Lantmäteriet. Dessa kartor är ganska enkla i sitt utförande men kan användas för att få en bra översikt. De svenska kartorna (Röd, Blå och Grön) finns att köpa på Dvd-skivor. För alla kartorna blir kostnaden runt SEK. Mycket pengar? Ja kanske, men det är väl

7 använda pengar! Har du en bärbar dator kan du koppla en sk GPS-puck (3-400 SEK) till den och använda kartan för att se var du är samtidigt som du letar dig till dina rötters gårdar och torp. Hitta.se och Eniro.se har även de kartinformation som kan användas av genealogerna. Här kan du dessutom få ut koordinater på det du adressökt och tvärtom. Det kanske skulle gå att använda dessa kartor i DISGEN, men jag har inte testat! De olika program som finns för GPS-navigering (Garmin mfl) berör vi inte här. ATT TÄNKA PÅ För att kunna utnyttja storskaliga kartor, tex den Häradsekonomiska eller liknande, i skalor över 1: måste du troligen använda dig av strukturerade orter, och komplettera DISGENS ortsträd med ytterligare detaljer om socknarna. För att DISGENS gröna karta (den i originalutförandet) måste nämligen den karta du vill lägga in innehålla minst två kyrkor. Lantmäteriet gav under och 1960-talet ut en ekonomisk karta i skalan 1: Den kartan innehåller många detaljer som kan vara av forskarintresse. Gamla torparruiner utmärks inte bara med ett "R" men finns ofta med utritad husgrund. Du måste dock med stor sannolikhet själv ha lagt in fler detaljer än kyrkan i ortsträdet för att kunna använda den. Det går att använda de olika gränsmarkeringarna i DISGENS gröna karta för att fästa kartor. För det krävs för de flesta av oss med all sannolikhet tillgång till större skärm än de vanliga 19" / 21" skärmarna. Har du tillgång till en skärm större än 32" är det kanske tom enkelt! Funderingar Vilka kartor finns tillgängliga? Hur lägger man in dem? Kommer i senare kap? Kan man utvidga Disgens karta utanför Sverige? BRA LÄNKAR: Omräkningar mellan olika system: Lantmäteriet: Ortsnamnsregistret: