Aktiv förbränningskontroll - en studie av lämpliga styrparametrar i eldstaden

Relevanta dokument
Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti

MCP-direktivet Kommande regler för pannor 1-50 MW

Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram. Tillämpad förbränning Ett driftnära forskningsprogram för kraft- och värmeproduktion

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall

BILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Bilaga till mejl den 18 december 2015 med information om kommande ändringar i miljörapportföreskrift och SMP

Svåra bränslen sänk temperaturen!

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Förbränning av biobränslen. -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp

Värmepumpar i bebyggelse. SP Byggdagar, Borås, Roger Nordman SP Technical Research Institute of Sweden roger.nordman@sp.

Karaktärisering av fasta inhomogen avfallsbränslen -

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.

Utvärdering av drift och miljö med hjälp av kamerabaserad flamfrontsstyrning i rosterpannor. Vattenfall Research and Development AB

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Vattenfall AB. Förbättrad förbränning i pannor genom nya mätverktyg

Önskemål om ändring av 32 förordning (2013:253) om förbränning av avfall

Jordbro KVV. Första driftårets erfarenheter Anders Agebro. Södertälje

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Urban Holmdahl. Optimation AB

ett driftnära program för energiproduktion Ett driftnära forskningsprojekt för energiproduktion

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

Inverkan på kraftpannor vid bränsleförändringar

Mälarenergi Block 6 Ny basproduktionsanläggning för återvunna bränslen

Simulator för optimering av miljö- och. Volvo Construction Equipment

Corporate Public Policy and Responsibility GOGREEN PROGRAM. Stockholm,

Trafikkontoret. Avdelning Avfall. Nils Lundkvist Ett hållbart samhälle.

MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Nr Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

/ /1

B A T Vad innebär de nya kraven teknikmässig? Henrik Lindståhl Utvecklingsingenjör, Tekniska Verken i Linköping Medlem i LCP TWG för Euroheat & Power

Verifierade beräkningsverktyg Fuktsäkra träregelväggar. Folos 2D diagram. Win win verifiering och parameterstudie. WP4 - Beräkningsverktyg

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet

Fältmätningar för att demonstrera ny teknik för värmepumpssystem

Förändringar för stora förbränningsanläggningar (LCP), anläggningar för förbränning av avfall (WI) och för användning av organiska lösningsmedel (VOC)

Eassist Combustion Light

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER

Jämförande mätning Hovhultsverket

Lågtemperaturkorrosion

Svensk författningssamling

Bioenergikluster Småland. En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt:

Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Osby P till 1000 kw

Kemi Kunskapens användning

Bioslam till Biokol. Malin Fuglesang, Kajsa Fougner, ÅF Panndagarna, Västerås

Miljöarbete i läkemedelsindustrin

< Online dubbelspektroskopisk mätning av tvättförluster> Projektperiod: < till >

Osby PB2 350 till 3000 kw

Självuppvärmning. Med vår kompetensbredd och unika expertis skapar vi nytta för många

Alingsås Kyrkogårds- och fastighetsförvaltning Nolby krematorium Mätning av kvicksilver maj 2011

Johan Sundberg. Profu. Profu

Enhetligt modulsystem för transport, torkning, lagring och hantering av träflis

Sammanfattning. I detta kapitel beskrivs översiktligt hur underhållsarbetet organiseras och genomförs vid Höganäs.

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

SSAB tillverkar högkvalitetsstål för många tillämpningar

EMERSON. Marine Fuel Measurement Solutions. Emerson Overview. Agenda Marin: Fuel Control - Efficiency. Michael Jägbeck

Instruktion Syremätare OXY

Systemkrav Infrasystem Väg - Anslutning av NTS-Objekttyp: Luftkvalitet

20% NOx-reduktion. NOx - projekt Vattenfall Heat AB Uppsala December juni Presentation på Kraftvärme den oktober 2014

AUTOMATION. TEK Kompetenscentrum E-post: Tel Fax: Slottsjordsvägen 3, Halmstad

NYA MCP KRAVEN. VAD GÄLLER? EXEMPEL HUR DOM KAN NÅS MAGNUS HERMANSSON BIOENERGIDAGEN

DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020

Basprogram Anläggnings- och förbränningsteknik

Effektivare värmeåtervinning från våta gaser

Fortum Heat Scandinavia

Kraftvärmeverket har fått upp ångan igen efter årets översyn

Attdeklareradinagodstransportersklimat påverkan! Fallstudie Scania Analysmedosäkerhetsbedömning. Sönke Behrends Stockholm, 5 oktober 2010

TOV DN 15-50, Tryckoberoende ventil

Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB

Syrgasanvändning vid cement och kalktillverkning samt utveckling av radarbaserad mätteknik för schaktugnar

1. Ett nytt kraftvärmeverk för hållbar fjärrvärme 4. Sortering ökar återvinning av både material och energi

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

INSATSDYSA FÖR SPRIDNING AV LUFT LÄNGS VÄGGAR

TopCycle Framtidens kraftverk. Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion

Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Lars Jonsson UHniö [DokumentID] [Ärendenummer]

PX10184 /Dnr /11. Energieffektiv, snabb och skonsam mikrovågsvärmning av livsmedel. Delrapport. Birgitta Raaholt.

Kontrollmoment Kontrollant Kontrollmetod Kontrolleras mot Kontroll utförd Anmärkningar. Ritning med ritningsnr BBR 3:1422 BBR 3:146 BBR 3:311

UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014

biogasanläggningar WR20

Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik

Påverkan på omgivningen

Wihlborgs när är vi klimatneutrala? NMC,

Preliminära Provningsresultat för sol- och pelletvärmesystem. Framtaget inom projekten Biosol och SWX-Energi

061017_SE_RÖKGAS. SimPulse 3C

GODA EXEMPEL FÖR ATT KLARA DE NYA MCP KRAVEN MAGNUS HERMANSSON NÄTVERKSFORUM MINDRE VÄRMEVERK

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen

Manual för digital CPU-styrning

Den linjära ekonomins utveckling

Vedeldning. MBIO - energiteknik AB :1

Information om fastbränsleeldning

VÄGLEDNING OM BAT- SLUTSATSER FÖR STORA FÖRBRÄNNINGS- ANLÄGGNINGAR

Umgås och trivs framför brasan

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Transkript:

Aktiv förbränningskontroll - en studie av lämpliga styrparametrar i eldstaden SP Andreas Johansson 1

Bakgrund (Fortsatt) fokus på biobränslen och avfallsbränslen Hög flykthalt + ojämn fördelning av luft bränsle = CO Fördelning kan vara ojämn beroende på: Svårt att säkerställa jämt flöde (volym/vikt?) Svårt att säkerställa jämn spridning av bränsle över tvärsnitt Heterogent bränsle 2

Åtgärder Design Drift (t.ex. högt luftöverskott) Förbehandling/homogenisering av bränsle Aktiv styrning Parametrar nedströms eldstaden (långsamt?) Eldstadsparametrar (lokala förlopp?) O 2 CO Tryck Temperatur 3

Projektet Studera effekterna från ett varierande bränsle på eldstadsparametrar som tryck, temperatur och O2 Utvärdera möjligheterna att åstadkomma en aktiv styrning av luft- och bränsleblandningen i förbränningsanläggningar. Studien utfördes på en 20 MWth BFB-panna i Borås som förbränner 70% verksamhetsavfall och 30% hushållsavfall (ångdata: 49 bar/405 C) Målgruppen för arbetet är anläggningsägare, operatörer och konstruktörer. 4

Nyttan av projektet Övergripande mål lägre luftöverskott, lägre emissioner av CO och NOx Energibesparingspotential/ekonomisk nytta Situationsberoende Kraftigt reducerade NOx-emissioner Lägre rökgasflöden Mindre fläktenergi 5

Nyttan av projektet Exempel på eventuell praktisk tillämpning Placering av O2/CO-mätare Styrparametrar/system som kan appliceras i befintliga pannor Nyhetsvärde Inga öppna rapporter men applikationer likt vad som rekommenderas i detta arbete finns idag 6

Avfallsförbränningsanläggningen i Borås 7

Genomförande Provocerade drifttillstånd (luftöverskott på 3,8 % O 2 ) Sugpyrometern/gasutsugssond + eldstadstryck OxyMap Driftsparametrar Gassammansättning Luft- och rökgasflöden Tryck Temperaturer 8

Mätpositioner Från sidan Från ovan 9

Resultat och diskussion Presentation av resultat Vilka slutsatser kom man fram till? Speciellt intressant information om projektet Undersökt anläggning Metod etc. 10

Resultat och diskussion 11

Temperaturprofil 12

Jmf: lokalt CO och O2 O2-tidsserierna är inte identiska men sammanfaller väl vid CO-spikar (COspikar syns över hela tvärsnittet) 13

Jmf: globalt tryck och lokalt CO CO-spik = tryckspik tryckspik CO-spik 14

Jmf: globalt tryck och O2 (medel 6 pos.) -0,7 Eldstadstryck O2 (medel) CO 5 Tryck omvänt proportionellt mot globalt O2 CO-spik vid höga tryck och låga O2 Eldstadstryck [kpa] -0,8-0,9 4 3 2 1 Syrekoncentration [%] -1 7400 7500 7600 Tid [s] 0 15

Jmf: global temp och O2 (medel 6 pos.) 950 Temperatur (medel) O2 (medel) CO 5 Global temp omvänt proportionellt mot globalt O2 CO-spik vid höga temp och låga O2 Temperatur [grad. C] 900 4 3 2 1 Syrekoncentration [%] 850 0 7400 7500 7600 Tid [s] 16

Utmaning #1: CO eldstad vs. skorsten 17

Utmaning #2: Drivande värden 18

Jmf: CO och stdev av tryck 19

Jmf: CO och tryck 20

Slutsatser Eldstadstrycket representerar förbränningsförloppen i hela eldstaden och har därför stor potential som styrande parameter. Temperatur- och O2-mätningar kan också användas för en aktiv styrning av luft- och bränsleblandningen men mätningar på flera positioner över eldstadens tvärsnitt krävs för representativa bilder Temperatur- och O2-mätningar kan dock - om placerade i det ur CO-synpunkt mest kritiska området - vara väl så användbar för att reducera CO-spikar 21

Utvecklingsmöjligheter Kunskapsluckor och forskningsbehov Implementera och demonstrera styrsystem Snedfördelad lufttillförsel 22