BERGARTER
Vår berggrund ligger som ett hårt skal runt hela vår jord. Gräver man bort jord, sand och grus kommer du så småningom ner till fast berg = berggrunden. Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat. Vetenskapen där man studerar jordskorpan med berggrunden och övre delen avmanteln (= litosfären) kallas geologi, den som gör det är en geolog.
Mineral Alla olika typer av berg är uppbyggda av ett eller flera mineral. Det finns omkring 4000 olika mineral. De är jordskorpans minsta byggstenar. Det är mineralets egenskaper som gör att bergarter är olika. Färg, hårdhet, kristallstruktur, glans m.m. skiftar. De flesta mineral består av två eller fler grundämnen. Fältspat är det vanligaste mineralet.
orts. mineral Fältspat är vanligast men sällsynta mineral är ex. guld, silver och diamant. Mineral som innehåller eller helt består av metaller är de som anses mest värdefulla för människan. Ren metall är guld och silver. Berg som innehåller mycket så mycket metall så att det är värt att bryta den kallas för malm.
Magmatiska bergarter Magmatiska bergarter bildas där glödande magma stelnar. Granit är en magmatisk bergart med stora korn. Det blir det då magman stelnat långt ner i jordskorpan. Genom att dessa svalnat och kristalliserat långsamt har de enskilda mineralen hunnit bilda relativt grova kristaller, några millimeter till någon centimeter stora, väl synliga för blotta ögat som en mosaik av olikfärgade korn. granit
Forts. magmatiska bergarter Andra magmatiska bergarter är mer finkorniga. De bildas när magman trängt fram och stelnat i sprickor i berggrunden, ofta närmare jordytan. Ex. diabas. Bildas de väldigt ytligt vid ex. lavaströmmar blir kornen mycket små eller så hinner inga mineral kristallisera överhuvudtaget utan vi får ett icke-kristallint vulkaniskt glas, så kallat obsidian.
Forts. magmatiska bergarter Pimpsten bildas vid hastig avsvalning och stelnande av gasrik magma vid 500 till 600 C, till exempel på havsbottnen, samtidigt som trycket hos llavan sänks och gasen expanderar. Den ser nästan ut som en tvättsvamp på ytan och är full av rundade hålrum som är spår efter gasblåsor, exempelvis koldioxid eller vattenånga. Den kan innehålla inneslutna stycken av vulkaniskt glas eller kristall. Pimpsten bildas kontinuerligt på platser med geologisk aktivitet där lava kommer fram.
Sedimentära bergarter Sedimentära bergarter(lagrade bergarter) bildas vanligen på havsbotten av lager av sediment. Det kan bestå av sand och lera(från vittrade berg), döda djur och växter som pressas ihop i lager på lager under lång tid. Det hårdnar till berg som ofta innehåller fossil. Ofta kan man tydligt se att berget består av olika lager sediment som stelnat.
Forts. sedimentära bergarter exempel: SANDSTEN bildas genom hop-cementering av sandkorn (främst av kvarts), som kan ha avsatts i ett floddelta eller nära en strand. Vissa sandstenar kan i stället vara avsatta i ökenmiljö. LERSKIFFER, bildas genom avsättning av lerslam längre ut från stranden jämfört med en sandsten. Grå färg. Vissa lerskiffrar kan också innehålla mycket organiskt material (svart så kallad alunskiffer). Lerskiffer används bla. som takplattor.
Forts. sedimentäta bergarter - exempel Kalksten bildas genom avsättning av kalkslam och skal från olika havsdjur, och är därför ofta mycket rik på fossil. Vissa kalkstenar, exempelvis på Gotland, representerar fossila korallrev. Raukar på Gotland
Metamorfa bergarter Namnet kommer från de grekiska orden meta och morphe och betyder ändring av form. Metamorfa bergarter (omvandlade) har bildats när magmatiska bergarter eller sedimentära bergarter utsatts för starkt tryck eller stark värme. Det kan t.e.x ske vid bergskedjeveckning då två plattor pressas mot varandra. Här bredvid ser du marmor som är omvandlad kalksten.
Genom tryck och rörelser i berget blir mineralkornen ofta parallellt orienterade, vilket ger bergarten en skiffrig struktur. Mineralen kan också samlas i olika band eller ådror vilket ger bergarten ett gnejsigt utseende. Rörelser kan också ge upphov till en veckad struktur. Gnejs Mylonit