CMMS ett sätt att öka återanvändning av och interoperabilitet mellan simuleringsmodeller

Relevanta dokument
Objektorienterad Systemutveckling Period 3

Formell Verifiering. Hur vet man att ett system fungerar korrekt? Lisa Kaati

Mjukvarudesign. Designprocessen. Teknisk design. Konceptuell design

Datorrepresentation av vårdriktlinjer

Mer OOP. Variation i typ. Medlen repetition. Generiska klasser. Gränssnitt - Interface. Mer om klasser Några exempel UML

Frågor och svar till tentamen i Kravhantering

729G75: Programmering och algoritmiskt tänkande. Tema 1, föreläsning 1 Jody Foo

PROGRAMMERINGSMETODIK

Mål med lektionen! Veta kursmålen. Ha kännedom om några av de grundläggande begreppen.

Databaser och databasdesign. Den relationella modellen, normalisering och modellering (2)

MIO310 Optimering & Simulering. Kursansvarig: Universitetslektor Fredrik Olsson, Produktionsekonomi, Lunds tekniska högskola

Föreläsning 1, vecka 6: Abstraktion genom objektorientering

729G75: Programmering och algoritmiskt tänkande. Tema 1. Föreläsning 1 Jody Foo

Objektorienterad programmering

MIO310 Optimering & Simulering. Kursansvarig: Universitetslektor Fredrik Olsson Produktionsekonomi Lunds tekniska högskola

Föreläsning 2. Objektorienterad analys och design. Analys: att modellera världen. Design: att strukturera program.

Webprogrammering och databaser. Konceptuell datamodellering med ER-modellen

Vad är RTCA DO-178C? och: Hur arbetar Saab med dessa krav? Lars Ljungberg, Saab AB, Avionics Systems

Symptom på problemen vid programvaruutveckling

Språkteknologi och Open Source

Problemlösning. Planering av program. Konstruktion. Programmeringsmetaforer. Problemlösning. Programmering = Problemlösning

Objekt-orienterad utveckling. Objektorienterad analys och design. Objekt-orienterad programutveckling. Objekt-orienterad analys och design: Litteratur

Användning av modeller för system/produktutveckling

Copyright Syntell AB 1

Programvara i säkerhetskritiska tillämpningar

Grundläggande logik och modellteori

Objektorienterad programmering. Grundläggande begrepp

VAD GÖR DU / VEM ÄR DU?

Objektorienterad analys och design

Objektorienterad konstruktion

Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19

Föreläsning 15: Repetition DVGA02

Alfabeten, strängar och språk. String

Föreläsning 4, Användbarhet, prototyper

Automater. Matematik för språkteknologer. Mattias Nilsson

Diagnos och design av Verksamhet och IT, 7, 5 HP. Föreläsning 2 Sofie Pilemalm

Mål med lektionen! Repetera och befästa kunskaperna.

Processinriktning i ISO 9001:2015

SYSTEMUTVECKLING METODER & MODELLER. Suzana Ramadani

Arkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur

FOTA - 3 COTS och objektorientering i realtidstillämpningar Annika Ohlsson Ericsson Microwave Systems

Alla rättigheter till materialet reserverade Easec

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar I. v. 2.0, den 24/4 2013

Undervisningen i ämnet webbutveckling ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Projektkaos. Chaos-rapporten. 34% av projekten avslutades i tid och enligt budget % misslyckades!

Människa-Datorinteraktion

Dags för Dewey? Vad skulle en övergång betyda för oss i Sverige? Presentation vid konferensen Mr Dewey och Ms SAB, Stockholm 27oktober 2006

Programmering = modellering

TDDC30. Objektorienterad programmering i Java, datastrukturer och algoritmer. Föreläsning 11 Jonas Lindgren, Institutionen för Datavetenskap, LiU

HT1 2013, FÖRELÄSNING 14 (INFÖR TENTAN)

Föreläsning 10: Introduktion till utvärdering. Rogers et al. Kapitel 12

FMV användning av ISO/IEC för ledningssystem implementering. Harold Bud Lawson Styrelsemedlem och Consulting Partner

Utveckling av datorprogram för driftsäkerhetsanalys

Imperativ programmering. Föreläsning 4

Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att arbeta i projekt samt möjlighet att utveckla kunskaper om projektarbete och dess olika faser.

Objektorienterad programmering, allmänt

Viktiga egenskaper hos ett program (Meyer): Objektorienterad programmering, allmänt. Vilka egenskaper vill vi att våra program ska ha?

Att fatta rätt beslut vid komplexa tekniska upphandlingar

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

Webprogrammering och databaser. Konceptuell datamodellering med ER-modellen

Föreläsning om OO, OOA och UML

SKOLFS. beslutade den XXX 2017.

Slutrapport för projektet DCMF

TDP005. Föreläsning 3 - UML. Filip Strömbäck

Introduktion till nationell informationsstruktur

Introduktion till nationell informationsstruktur

Databaser design och programmering. Design processen ER- modellering

RUP - Rational Unified Process

Databaser och Datamodellering Foreläsning IV

Säkerhetsstandarder: Säkerhetsinriktning

Grundkurs i programmering - intro

Stöd för kommunikation i systemutvecklingsmetoder - ett ramverk och en jämförelse (HS-IDA-EA )

Programmeringsteknik F1/TM1

TDDC74 Programmering, abstraktion och modellering. Tentamen

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Strukturer Domäner Tolkningar... 3

Några grundläggande begrepp

Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT Lars Larsson Algoritmer 1

Föreläsning 8, Design

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

QUEST TM Flödessimulering

Objekt-orienterad utveckling. Objektorienterad analys och design. Objekt-orienterad programutveckling. Objekt-orienterad analys och design: Litteratur

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Grundläggande logik och modellteori

Senaste nytt om arbetet med e-arkiv och e-diarium (eard) Arkivforum, 6 november 2013

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Filosofisk logik Kapitel 19. Robin Stenwall Lunds universitet

Mälardalens högskola

Objektorienterad programmering

Avslutning. Vad? Hur? Anmärkningar inför tentan 2. Vad ska kunnas?

Föreläsning 2: Introduktion till utvärdering varför ska vi utvärdera?

European Spallation Source (ESS) från Projektmodeller till Plant/Product Lifecycle Management

Satslogik grundläggande definitioner 3. Satslogik. Uppgift 1. Satslogikens syntax (välformade formler) Satslogikens semantik (tolkningar)

Chapter 3: Data, informa5on and knowledge. Paul Beynon- Davies: Business Informa5on Systems

1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen

Introduktionsmöte Innehåll

Introduktion till databaskursen. Välkomna. till kursen. Databasteknik och informationssystem. DD1370 (kursomgång dbtinf12)

Objekt-orienterad utveckling. Objektorienterad analys och design. Objekt-orienterad programutveckling. Objekt-orienterad analys och design: Litteratur

Sätt att skriva ut binärträd

Transkript:

CMMS ett sätt att öka återanvändning av och interoperabilitet mellan simuleringsmodeller Choong-ho Yi Inst. f. Systemmodellering FOI Choong-ho Yi, Inst. f. Systemmodellering, 030507

Innehåll Vad är CMMS? Konceptuell Modellering (KM) Vad är KM? Ursprung och varför KM? Centrala frågeställningar inom KM. CMMS Choong-ho Yi, Inst. f. Systemmodellering, 030507

Vad är CMMS? Conceptual Models of Mission Space Ett ramverk som är framtaget av US DMSO för framtagning av konceptuella modeller av militära operationer Ett FOI-projekt sedan 2001 Choong-ho Yi, Inst. f. Systemmodellering, 030507

Konceptuell modellering Choong-ho Yi, Inst. f. Systemmodellering, 030507

Vad är KM? KM är modellering. Modellering (av verklighet, problem, system, krav etc.) i termer av koncept, dvs på högre/högsta abstraktionsnivå. Modell är en företeelse som representerar en annan företeelse. Mer abstrakt. Förenkling. Fokuserar på vissa egenskaper. Ligger till grund för programutveckling. Choong-ho Yi, Inst. f. Systemmodellering, 030507

Programvarans Livscykel Kravfångst Analys Planering Design Programmering Verifiering, Validering & Testning (VVT) Drift & Underhåll Choong-ho Yi, Inst. f. Systemmodellering, 030507

Ursprung och Varför KM? KM har sitt ursprung i de tidiga ansatserna för systemanalys och design, t.ex. Entity- Relationship (ER, Chen 76) KM är inte som datamodellering för databaskonstruktion: tabeller, listor, array etc. Konceptuell modell som verktyg för förståelse, diskussion, samförstånd, överenskommelse, kommunikation etc. Choong-ho Yi, Inst. f. Systemmodellering, 030507

Centrala frågeställningar inom KM Specifikationsspråk utifrån ändamål För vilken programutvecklingsfas? Kravfångst, analys eller/och design Olika abstraktionsnivå För vilken sorts system? Realtidssystem, t ex bankomat, telekommunikationssystem etc. Fokuserar på olika aspekter, t ex tid, kommunikation etc. Choong-ho Yi, Inst. f. Systemmodellering, 030507

Informella specifikationsspråk Utan väldefinierad syntax och semantik. En svenska mening, t ex Vet du vad klockan är?, kan tolkas olika i olika sammanhang. Består oftast av grafik och text. Fördelar: Lätt att förstå. Lätt att använda. Choong-ho Yi, Inst. f. Systemmodellering, 030507

Nackdelar Tvetydigheter och missförstånd mellan deltagare i ett systemutvecklingsprojekt: The nice thing about graphical description techniques is that everyone understands them, the bad thing, however, is that everyone understands them in a different way. (Breu et al., 98) Oklart vilka notationer för vad. Svårt (omöjligt) att kontrollera om specifikationen uttryckt i språket är fullständig eller konsistent. Svårt (omöjligt) att utveckla datorbaserade verktyg, t ex editor, syntax checker, programkodgenerator, etc. Choong-ho Yi, Inst. f. Systemmodellering, 030507 1

Formella specifikationsspråk Syntax Alfabet: en samling symboler Formationsregler: bestämmer vilka sekvenser av symboler från alfabetet som är grammatiskt korrekta, dvs välformulerade formler (vff). Semantik Definierar (tilldelar) meningen hos dessa vff. En logikformel, t ex x P(x) y Q(y), kan inte tolkas olika i olika sammanhang. Choong-ho Yi, Inst. f. Systemmodellering, 030507 1

Fördelar Tvetydigheter och missförstånd kan undvikas. ( Tvungen att använda endast dessa vff.) Kan kontrollera (bevisa) fullständighet och konsistens hos en specifikation uttryckt i språket. Datorbaserade verktyg kan utvecklas. Nackdelar Svårt att förstå. Svårt att använda, t ex x (P(x) y (P(y) x=y)) för att uttrycka exakt ett i logik. Kräver tillräcklig matematisk träning. Begränsad uttrycksfullhet. Choong-ho Yi, Inst. f. Systemmodellering, 030507 1

Paradigm Objektorientering Processorientering Målorientering Aktörorientering Metodologi Hur man ska använda olika tekniker för att nå bästa resultat. Choong-ho Yi, Inst. f. Systemmodellering, 030507 1

CMMS Choong-ho Yi, Inst. f. Systemmodellering, 030507 1

Bakgrund US DoDs M&S Master Plan 95 : Utveckla ett gemensamt tekniskt ramverk som skall underlätta och öka återanvändbarhet och interoperabilitet (samverkan sinsemellan) hos/mellan alla typer av simuleringsmodeller Choong-ho Yi, Inst. f. Systemmodellering, 030507 1

Bakgrund (forts.) Detta ramverk innehåller tre delar High Level Architecture (HLA): en enhetlig arkitektur enligt vilken simuleringsmodeller skall utformas CMMS Data Standards : standarder för hur data skall representeras i modellerna Choong-ho Yi, Inst. f. Systemmodellering, 030507 1

Real world CMMS Simulation model First abstraction of the real world Design Code Implementation independent Implementation dependent CMMS En implementationsoberoende beskrivning av verkligheten Choong-ho Yi, Inst. f. Systemmodellering, 030507 1

Ingående delar i CMMS-konceptet MSM ( Mission Space Model ) Konceptuella modeller av militära operationer Choong-ho Yi, Inst. f. Systemmodellering, 030507 1

Ingående delar i CMMS-konceptet (forts.) Tekniska ramverket Ett standardspråk (syntax & semantik) Standarder för Kunskapsinhämtning ( Knowledge acquisition, KA): lokalisera, katalogisera och inhämta auktoriserad kunskap om militära operationer Kunskapsbearbetning ( Knowledge engineering, KE): bearbeta, integrera och lagra dessa kunskaper Choong-ho Yi, Inst. f. Systemmodellering, 030507 1

Ingående delar i CMMS-konceptet CMMS-biblioteket (forts.) För att registrera, lagra, hantera och publicera de MSM:erna Verktyg För att kunna skapa, överblicka, hitta, importera och exportera samt lägga upp information om och åtkomst av MSM:erna Choong-ho Yi, Inst. f. Systemmodellering, 030507 2

Lite mer om MSM Militära experters beskrivning av de processer och enheter som ingår i militära förlopp. Belyser de viktigaste delarna hos de militära förloppen Den första nivåns abstraktion Simuleringsneutral Choong-ho Yi, Inst. f. Systemmodellering, 030507 2

Lite mer om MSM (forts.) Fungerar som en brygga mellan de militära experterna och M&S-utvecklare, C4Iutvecklare, doktrinutvecklare, analytiker etc. en auktoriserad förbindelselänk en gemensam utgångspunkt och bas för samtal Jfr. med Vad är KM? Choong-ho Yi, Inst. f. Systemmodellering, 030507 2

Målsättningen för CMMS Komma till rätta med bl.a. följande problem vid utveckling av MSM:er Inte lätt att få tag på auktoriserad kunskap om de militära förloppen, och olika modellerare förlitar sig på olika, ibland ej auktoritativa, källor för samma information med begreppsförvirring som följd. Den erhållna kunskapen är ej tillräckligt fullständig för att användas för modellutveckling eller är tvetydig för utvecklaren. Den erhållna kunskapen som ofta fåtts till hög kostnad, bevaras inte för framtida användning, vilket leder till onödigt dubbelarbete. Choong-ho Yi, Inst. f. Systemmodellering, 030507 2

Målsättningen för CMMS (forts.) Genom att Erbjuda standarder för KA och KE Använda standardspråk och mallar Skapa en gemensam databas med MSM:er De MSM:erna i denna databas kan, vid implementering, användas för analys, design, verifiering, validering och kanske även ackreditering och certifiering. På detta sätt ökas även återanvändningen och interoperabiliteten av simuleringsmodeller Choong-ho Yi, Inst. f. Systemmodellering, 030507 2

FOI-projektet CMMS En förstudie av CMMS-konceptet, 2001 En uppföljningsstudie, 2002 Några framtida mål för projektet Studera KA/KE-processen Utvärdera verktygen Analysera språkfrågan (språkval och terminologi) närmare Tillvägagångssättet för att utveckla en MSM Behöver vi verkligen hela det gigantiska ramverket som är framtaget för det amerikanska försvaret, eller en anpassning av det till det svenska försvaret (med eventuella förslag till ett nedbantat men förbättrat koncept)?. Choong-ho Yi, Inst. f. Systemmodellering, 030507 2

Nyttan för Försvarsmakten Strukturera upp M&S-arbetet, d.v.s. hela ledet från den första nivåns abstraktion av militära operationer till implementering av simuleringsmodeller. Framtidens simuleringsmodeller: blir billigare att utveckla och underhålla får kortare ledtid håller högre kvalitet Choong-ho Yi, Inst. f. Systemmodellering, 030507 2