Årsredovisning 2006
Mittuniversitetets årsredovisning 2006 Dnr MIUN 2006/1530 Omslagsbild: Niklas Andersson, Bildtorget Kontaktperson för Årsredovisningen 2006 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl
Innehållsförteckning Innehållsförteckning FÖRORD RESULTATREDOVISNING 1. Att rusta för framtiden 2. Grundläggande utbildning 2.1 Inledning 2.2 Omfattning 2.3 Rekrytering och antagning 2.4 Utveckling av grundläggande utbildning 2.5 Distansutbildning 2.6 Examina 2.7 Kvalitet i grundläggande utbildning 3. Forskning och forskarutbildning 3.1 Inledning 3.2 Forskningskompetens 3.3 Forskarutbildning 3.4 Kvalitet i forskning och forskarutbildning 4. Gemensamt för grundläggande utbildning och forskning 4.1 Studentmiljö och studentinflytande 4.2 Högskolepedagogisk utbildning 4.3 Bibliotek 4.4 Internationellt utbyte 4.5 Kunskapsutbyte med omgivande samhälle 4.6 Fora för samverkan 4.7 Arbete för lika villkor 4.8 Personal 5. Ekonomisk utveckling under 2006 EKONOMISK REDOVISNING UNIVERSITETSSTYRELSENS BESLUT Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Sammanställning av anslagsbelastning Organisationsplan för Mittuniversitetet Sammanställning av återrapporteringskrav Sammanställning av tabeller och diagram MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006 1
Förord 2 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006
Förord Förord Mittuniversitetet arbetade år 2006 för att konsolidera verksamheten och rusta inför framtiden. I årsredovisningen redovisas fakta om och analyser av utvecklingen under året. Redovisningen ska dels ge svar på återrapporteringskraven i statsmakternas regleringsbrev för verksamhetsåret 2006, dels ge underlag för interna diskussioner om utvecklingstendenser och strategiska frågor bland annat i universitetsstyrelse, i nämnder och på institutioner. Mittuniversitetet har detta år valt att ge den tryckta årsredovisningen en begränsad spridning. En kombinerad verksamhetsberättelse och informationsbroschyr, vilken baseras bland annat på uppgifter ur årsredovisningen kommer att publiceras och förmedlas till medarbetare och till intressenter i regionen. Den fullständiga årsredovisningen publiceras på Mittuniversitetets hemsida. Östersund den 16 februari 2006 Thomas Lindstein Rektor MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006 3
Resultatredovisning Att rusta för framtiden 4 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006
Resultatredovisning Att rusta för framtiden 1. Att rusta för framtiden Mittuniversitetet har nu haft universitetsstatus i två år. Under dessa år har nämndernas fokus legat på att bygga upp forskarutbildning också inom humanvetenskapligt område. Under 2006 kom grundutbildningen mer i fokus och diskussionerna handlade om vikten av profilering, arbetslivsintegrering och kvalitetshöjning för att positionera Mittuniversitetet på en konkurrensutsatt marknad. Universitetsstyrelsen gav under 2006 rektor i uppdrag att utarbeta en strategi för utbildning på grundläggande nivå, en handlingsplan för internationalisering och en strategi för arbetet med samverkansuppgiften. Arbetet i de tillsatta arbetsgrupperna har koordinerats och fokuserat insatser inom den grundläggande utbildningen. Nämnder och institutioner lade under året ned ett omfattande arbete på att Europaanpassa utbildningarna i den så kallade Bolognaprocessen. I detta ingick nya moment som att formulera lärandemål och att utveckla utbildningar på avancerad nivå, det vill säga magister och masterutbildningar. Arbetet är en viktig utgångspunkt för att vidareutveckla Mittuniversitetets utbildningar. Det för alla lärosäten gemensamma nya antagningssystemet, NyA, togs i drift av Verket för högskoleservice. Det nya systemet underlättar för studenterna att få en överblick över utbildningsutbudet, men ställer samtidigt större krav på en rationell utbildningsplanering inom lärosätet. Färre studenter sökte högskoleutbildning 2006. Detta var ett nationellt fenomen som vållade förvåning och oro i Högskolesverige och vars bakgrundsfaktorer debatterades under året. Det sjunkande söktrycket innebar för Mittuniversitetet en frustrerande förändring jämfört med 2005, då antalet studenter som sökte utbildningar vid det nya universitetet ökade kraftigt. Antalet sökande till utbildningarna minskade inom alla områden och för alla institutioner. För till exempel sjuksköterskeutbildning och socionomutbildning var dock antalet sökande fler än utbildningsplatserna och för journalistutbildningen långt fler. För traditionella samhällsvetenskapliga utbildningar uppstod i vissa fall svårigheter och inom större delen av teknisk och naturvetenskaplig utbildning var situationen allvarlig. Den minskande utbildningsvolymen inom fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier föranledde en översyn av fakultetens organisation. Rektor lade uppdraget på en universitetsövergripande utredningsgrupp. Mittuniversitetet ansökte våren 2006 om rätt att utfärda psykologexamen. Utbildningen planeras få en profilering mot området arbetsliv och hälsa, det vill säga mot arbets och organisationspsykologi respektive hälsopsykologi och beteendemedicin. Högskoleverket begärde efter bedömargruppens besök komplettering på ett antal punkter med avrapportering våren 2007. Mittuniversitetet var också ett av de lärosäten som lämnade underlag till polisutbildningsutredningen avseende förutsättningar, upplägg med mera för en framtida polisutbildning vid lärosätet. Uppbyggnaden av forskningen vid Mittuniversitetet har under de gångna åren till betydande del byggt på EU:s strukturfondsmedel, tidigare Mål 6 och under senare år Mål 1, Södra Skogslänsregionen. Strukturfondsperioden avslutades i och med 2006 och de sista tillgängliga medlen fördelades detta år. De projekt som beviljats strukturfondsmedel omfattade 2002 totalt 190 miljoner kronor för att sedan minska successivt. Detta aktualiserade frågan om att effektivisera arbetet med att attrahera externa medel, såväl inhemska som från EU:s sjunde ramprogram. Mot denna bakgrund inrättades under året ett forskningsråd och rektor tillsatte en vicerektor för forskningsfinansiering och internationellt forskningssamarbete. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006 5
Resultatredovisning Att rusta för framtiden Mittuniversitetet fick 2005 i samband med försvarsomläggningen och nedläggningen av garnisonen i Östersund en ramhöjning av forskningsanslaget med 30 miljoner kronor per år. Ökningen var uttryckligen avsedd för forskning på Campus Östersund. Inom det humanvetenskapliga området anställdes under 2006 professorer, forskare och doktorander. Inom teknisk naturvetenskapligt område har processen tagit längre tid. Forskare och forskargrupper vid Mittuniversitetet beviljades forskningsmedel för en rad projekt under året. Dessa projekt visar på den breda forskning som bedrivs. Exempel är VINNVÄXTpengar till Peak of Tech Adventure, KK stiftelsemedel till nya forskningsmiljöer, rådsmedel till forskning i socialt arbete, resurser till ett nordiskt forskningssamarbete inom sensorteknik, FAS medel till forskning om personaluthyrning, resurser från flera källor till forskning om risk och krishantering och rådsmedel till forskning om upplevelser av kejsarsnitt. Turismforskningsinstitutet ETOUR tilldelades medel från Naturvårdsverket för ett projekt om friluftsliv och naturturism. Under året inrättades även en professur i turism, med inriktning mot naturturism, som kommer att finansieras av Sveaskog under fem år. Nationellt Vintersportcentrum fortsatte utvecklingen mot ett nationellt centrum för idrottsmän, forskare och organisationer inom vinteridrottens område. Studenterna vid Skid och skidskytteuniversitetet var mycket framgångsrika under OS i Turin. Vid installations och promotionshögtiden som genomfördes i Östersund i september promoverades författaren Bodil Malmsten och professor Bengt Saltin till filosofie hedersdoktorer. Den senare är drivande i uppbyggnaden av Nationellt Vintersportcentrum. Vid samma tillfälle installerades tolv professorer och fem nydisputerade forskare promoverades. Under året fördes en diskussion om en verksamhetsövergång till Umeå universitet av vårdutbildningen i Örnsköldsvik. Lärosätena är preliminärt överens om en övergång från den 1 juli 2007. Universitetsstyrelsen fattade i december ett inriktningsbeslut om att fullfölja intentionerna. Då det gäller Origo, centrum för lärande, på campus Örnsköldsvik förs diskussioner med kommunen. Mittuniversitetet kommer 2008 endast att ha kvar en begränsad forskningsverksamhet och därmed upphör Örnsköldsvik att vara ett campus. I december fastställdes en lärosätesövergripande kommunikationspolicy. Policyn tydliggör kommunikationsansvar och roller, kommunikationens uppgift i organisationen och vad som ska känneteckna Mittuniversitetets kommunikation. En effektiv och rationell administration är ett viktigt stöd till kärnverksamheten. Under hösten inleddes en egeninitierad översyn av förvaltning och nämndkanslier för att undersöka om organisationen är ändamålsenlig och kan fylla framtida krav på arbetsorganisation, kvalitet och arbetsmiljö. Översynen kommer att slutföras under våren 2007. Under året genomförde internrevisorerna en analys av beslutsordningen och hur den används. 6 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006
Resultatredovisning Grundläggande utbildning 2. Grundläggande utbildning 2.1 Inledning Mittuniversitetet hade 2006 fyra campus, i Härnösand, Sundsvall, Örnsköldsvik och Östersund. I Härnösand finns lärarutbildning och utbildning inom humaniora. En stor andel lärarstudenter läser på distans. Campus Sundsvall har utbildningar inriktade mot teknik, naturvetenskap, medier och samhällsvetenskap liksom vårdutbildning. Civilingenjörsutbildningen är lokaliserad till Sundsvall. Campus Östersund domineras av samhällsvetenskapliga utbildningar, kompletterade av naturvetenskap och teknik samt vårdutbildning och socionomutbildning. I Örnsköldsvik finns vårdutbildning samt teknisk forskning i samarbete med industriföretag. Mittuniversitetet fyller en viktig funktion i den egna regionen, i första hand Jämtlands och Västernorrlands län. Övergången till högre studier är relativt låg, sett i ett nationellt perspektiv. Mittuniversitetets lokalisering till fyra campusorter och ett stort antal nät och distanskurser öppnar möjligheter att fler skaffar sig högre utbildning i regionen. Äldre studenter med familj och arbete får möjlighet att läsa och en nära samverkan med berörda kommuner, näringsliv och arbetsgivare bidrar till att forma utbildningar som ökar utbudet av välutbildad arbetskraft i regionen. Allt detta understödjer målet att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation med utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande. TABELL 1 Studenter vid Mittuniversitetet och på olika campus Antal individer per läsår Förändring Campus 02/03 03/04 04/05 05/06 04/05-05/06 Mittuniversitetet 12 865 14 213 15 083 15 408 2% varav Härnösand 2 893 3 490 3 823 3 921 3% Sundsvall 4 493 4 794 5 182 5 714 10% Östersund 5 572 6 687 7 419 7 290-2% Örnsköldsvik 505 331 328 231-30% * Eftersom samma individ kan läsa på mer än ett campus så blir den sammanlagda summan för campusorterna högre än för Mittuniversitetet totalt. 2.2 Omfattning Totalt uppnåddes volymen 7 620 helårsstudenter, hst, inom Mittuniversitetets poänggivande utbildningar under 2006. Det innebar en minskning av volymen med 650 helårsstudenter jämfört med 2005. Både poänggivande utbildning på campus och helårsstudenter registrerade inom Sveriges nätuniversitet minskade. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006 7
Resultatredovisning Grundläggande utbildning TABELL 2 Antal helårsstudenter (hst) på poänggivande utbildningar Antal helårsstudenter Poänggivande utbildningar 2003 2004 2005 2006 Grundutbildning 6 803 6 536 6 119 5 949 Sommarkurser 41 20 45 29 Basår 141 94 87 87 Basår, sommarkurser 10 10 Nätuniversitetet 1 014 1 248 1 668 1 245 Nätuniversitetet, sommarkurser 119 255 292 210 Collegeutbildning 6 6 11 Summa 8 124 8 170 8 231 7 520 Summa särskilda uppdrag 5 Uppdragsutbildning med poäng 103 76 42 95 Totalt 8 227 8 246 8 273 7 620 Antal registrerade studenter (exkl. uppdr.utb) 13 816 15 022 16 052 14 239 Antalet hst på sommarkurser minskade, såväl på campus som för nätbaserad utbildning. Efter flera års nedåtgående trend ökade uppdragsutbildning med poäng. Ökningen är mer än en fördubbling, men från en låg nivå. TABELL 3 Uppföljning av regeringens mål Antal helårsstudenter Antal helårsprestationer Utbildningsområde 2003 2004 2005 2006 2003 2004 2005 2006 Humaniora 479 633 646 716 356 467 460 434 Juridik 306 273 294 227 221 209 199 162 Samhällsvetenskap 2 698 2 575 2 607 2 237 2 239 1 991 1 984 1 844 Naturvetenskap 693 584 508 444 552 419 329 323 Teknik 1 287 1 222 1 238 1 034 960 762 636 609 Vård 1 329 1 459 1 497 1 419 1 197 1 299 1 297 1 362 Medicin 41 31 33 161 43 30 32 97 Undervisning 832 996 1 015 900 779 859 927 817 Övrigt 408 342 334 316 357 288 314 254 Design 50 55 60 65 47 51 60 65 Summa 8 124 8 169 8 231 7 520 6 751 6 375 6 239 5 966 Därav naturvetenskap och teknik 1 980 1 806 1 746 1 478 49,17 hst och 27,25 hpr Design flyttat till Teknik Mål enligt regleringsbrev 10 620 7 980 -- -- Därav naturvetenskap och teknik > 3 840 > 1 970 >1 910 >1 820 Mittuniversitetets utbildningsuppdrag Mittuniversitetets takbelopp för grundläggande utbildning 2006 var 521 miljoner kronor. Mittuniversitetet uppnådde inom ramen för uppdraget 439 miljoner kronor i intäkter. Utbildningsuppdraget omfattar inte uppdragsutbildning. Antalet helårsstudenter, hst, minskade inom de flesta utbildningsområden under 2006. Undantagen är humaniora, medicin och design där antalet helårsstudenter ökade. Inom humaniora 8 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006
Resultatredovisning Grundläggande utbildning startades distanskurser i militärhistoria, vilket lockade många nya studenter. Mittuniversitetet uppnådde inte regleringsbrevets mål inom naturvetenskap och teknik. Inom utbildningsområde design uppnåddes 40 hst och 27 helårsprestationer, hpr, utöver vad statsmakterna medger ersättning för, vilket är 65 hst och 65 hpr. Det innebar att undervisning bedrevs med den lägre teknikprislappen och att Mittuniversitetet därmed går miste om 5,4 miljoner i ersättning. Mittuniversitetet har vid olika tillfällen begärt mediaprislapp för kurser inom medie och kommunikationsvetenskap. De är idag klassificerade som design. Alternativt är önskemålet fler hst med prislapp design för att i likhet med andra lärosäten med medieutbildning få möjligheter att anpassa utbildningen till nya utmaningar inom mediebranschen. TABELL 4 Nyckeltal i grundutbildningen Nyckeltal för grundutbildning 2003 2004 2005 2006 Totalt antal hst 8 124 8 170 8 231 7 520 Totalt antal hpr 6 751 6 375 6 239 5 966 Genomströmning 83% 78% 76% 79% Nivåer, hst: Kandidatnivå 739 871 873 818 Magisternivå 211 192 202 151 Andel hst inom program 62% 59% 58% 61% Studenterna: Antal studenter (individer) 13 816 15 022 16 052 14 239 Därav andel män 36% 35% 37% 37% Åldersstruktur, andel av hst - 25 år 38% 37% 35% 38% 25-34 år 38% 38% 40% 38% 35 år - 24% 25% 25% 24% Nyckeltalstabellen visar följande förändringar mellan 2005 och 2006: Genomströmningen ökade, från 76 till drygt 79 procent. Antalet registrerade studenter (individer) sjönk med cirka 1 800. Åldersstrukturen visar en något större andel yngre studenter jämfört med 2005. Andelen helårsstudenter på program ökade något. Andelen män bland studenterna är oförändrad. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006 9
Resultatredovisning Grundläggande utbildning TABELL 5 Intäkter och kostnader, grundläggande högskoleutbildning Grundläggande högskoleutbildning Grundutbildning Uppdragsverksamhet enl. uppdrag i Beställd Uppdragsregleringsbrev utbildning utbildning Verksamhetens intäkter Anslag 439 181 Avgifter 20 266 6 757 Bidrag 16 203 50 Finansiella intäkter 2 2 Summa intäkter 475 653 0 6 808 Verksamhetens kostnader Personal 286 749 4 365 Lokaler 98 831 571 Övriga driftkostnader 77 906 1 451 Finansiella kostnader 2 250 38 Avskrivningar 22 603 103 Summa kostnader 488 340 0 6 527 Uppbördsverksamhet 0 0 0 Transfereringar Erhållna 214 0 0 Lämnade 214 0 0 Kapitalförändring -12 687 0 281 I grundutbildningen ovan ingår övrig utbildningsnära verksamhet med 32 mkr 2.3 Rekrytering och antagning Efterfrågan på Mittuniversitets utbildningar Antalet förstahandssökande till utbildningsprogram vid universitet och högskolor minskade med nio procent inför höstterminen 2006 jämfört med år 2005. Vid Mittuniversitetet minskade antalet förstahandssökande till program med 20 procent jämfört med år 2005. Det var framförallt tekniska utbildningar och datautbildningar som tappade sökanden, men det drabbade även andra ämnesområden. Söktrycket för Mittuniversitetet ökade dock 2005 långt över riksgenomsnittet. Mellan 2004 och 2006 minskade därför söktrycket i samma omfattning som för riket. Tänkbara orsaker till nedgången nationellt kan vara att studenter inväntar den nya utbildnings och examensordningen och att arbetsmarknaden förbättrats för ungdomar. 10 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006
Resultatredovisning Grundläggande utbildning DIAGRAM 1 Förstahandsansökningar till samordnad och lokal antagning, höstterminen 20 000 15 000 10 000 5 000 0 ht -03 ht -04 ht-05 ht-06 Samordnad antagning Lokal antagning Rekryteringsinsatser Studentrekrytering omfattade under 2006 dels en rad konkreta aktiviteter, dels insatser av mer strategisk karaktär såsom det fortsatta arbetet med varumärke och kommunikationspolicy. Mittuniversitetet har en studentrekryteringsgrupp med representanter från institutioner och berörda avdelningar inom förvaltningen. Gruppen samordnar arbetet med studentrekryteringen vilket möjliggör mer omfattande och effektivare rekryteringsinsatser. Samordnade rekryteringsaktiviteter De samordnade rekryteringsinsatserna omfattade direktantagning inför terminsstart, medverkan av tjugo studentambassadörer i olika rekryteringsaktiviteter, besök vid ett femtiotal gymnasieskolor runt om i landet, öppet hus på samtliga campus med besök av totalt 1 400 gymnasielever samt deltagande i en rad utbildningsmässor på nationell nivå. Strukturen på utbildningswebben förbättrades i syfte att göra den mer användarvänlig. Mittuniversitetet annonserade under året lokalt och på riksnivå i tidningar, i radio och i busskurer. Institutioners/avdelningars rekryteringsaktiviteter Förutom medverkan i de samordnade rekryteringsinsatserna deltog institutioner i mässor och skolbesök. Studenter från bland annat vård, teknik och naturvetenskap medverkade vid temadagar där de svarade på frågor och delade ut material om utbildningar. Gymnasiestudenter i regionen bjöds in till studiebesök och några institutioner gjorde direktutskick till presumtiva studenter. Andra ställde upp med doktorander som experthjälp i gymnasieelevers examensarbeten. Inom naturvetenskap och teknik utreds möjligheten att starta korta yrkesanknutna tekniska utbildningar med målet att rekrytera studenter som inte vill satsa på en längre utbildning. Påbyggnadsmöjligheter kommer att finnas för dem som läst korta utbildningar. Breddad rekrytering Mittuniversitetet har alltid haft som ambition att rekrytera brett, med särskilt fokus på studenter från hem som saknar tradition av akademiska studier. En viktig del av Mittuniversitetets profil är distansutbildning och nätburen utbildning. Dessa distributionsformer underlättar för grupper som annars, av praktiska skäl, skulle ha svårigheter att bedriva akademiska studier. Mittuniversitetet har därför en relativt stor andel studenter som är MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006 11
Resultatredovisning Grundläggande utbildning yrkesarbetande, småbarnsföräldrar och som är äldre än ungdomsstudenten. Ett konkret exempel är samverkan inom ramen för SNH (Samverkan för nätbaserad högskoleutbildning). Mittuniversitetet deltar i ett projekt med Svenska Kommunalarbetareförbundet och Sveriges kommuner och landsting. Personal inom äldreomsorg erbjuds kompetenshöjning på högskolenivå inom sitt yrkesområde. Kurserna lockade många sökande under året och genomströmningen var god. Mittuniversitetet driver inom ramen för lärarutbildningen ett samarbetsprojekt med Härnösands folkhögskola, FMLS (Förbundet funktionshindrade med läs och skrivsvårigheter) och Kommunförbundet i Västernorrland. Projektet kallas Lärande samtal i lärarutbildningen, LäSa. Syftet är att erbjuda studiestöd till studieovana lärarstudenter. Funktionshindrade ungdomsstudenter med svårigheter att läsa och skriva erbjuds möjligheter att lägga grunden till framgångsrika studier. Mittuniversitets handlingsplan för breddad rekrytering 2006 2008 är inriktad på att bättre spegla samhället när det gäller etnicitet, social bakgrund, funktionshinder och kön. Särskilt fokuseras rekrytering av ungdomar från hem utan akademisk tradition. Åtgärder för att öka andelen studenter som går vidare till forskarutbildning ingår i handlingsplanen. Mittuniversitetet kommer i samband med årsredovisningen för år 2008 att redovisa resultat av åtgärderna i handlingsplanen. Basår, behörighetsgivande förutbildning Basåret vänder sig till dem som behöver behörighet att läsa teknisk eller naturvetenskaplig utbildning och utgör en alternativ rekryteringsväg till dessa utbildningar. Basåret innehåller kurser i matematik, fysik, kemi och biologi. TABELL 6 Behörighetsgivande förutbildning Behörighetsgivande utbildning 2003 2004 2005 2006 Helårsstudenter 141 104 96 87 Helårsprestationer 103 52 51 46 varav Basårsutbildning-program, hst 109 77 64 51 Basårsutbildning-program, hpr 80 42 39 28 Andel kvinnor av hst 34% 32% 31% 32% Det finns möjlighet att läsa basåret både som program under ett års tid och som fristående kurser. Förutom behörighet ger basåret platsgaranti på aktuella utbildningsprogram. Nybörjare vid Mittuniversitetet Antalet nybörjare vid Mittuniversitetet minskade läsåret 2005/06 jämfört med året innan. Knappt 27 procent kom från Jämtlands och Västernorrlands län, en fortsatt minskning av andelen nybörjare från regionen. Antalet nybörjare från Stockholms län ökade något, medan rekryteringen minskade obetydligt från Skåne och Västra Götaland. Totalt har Mittuniversitetet förstärkt sin riksrekryterande karaktär. Det stora utbudet av distans och nätbaserade kurser är en faktor som bidragit till denna utveckling en annan faktor kan vara att Mittuniversitetet blivit mer välkänt. 12 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006
Resultatredovisning Grundläggande utbildning TABELL 7 Nationell rekrytering till Mittuniversitetet Nybörjare Läsår och antal individer Rekryteringslän 02/03 03/04 04/05 05/06 Jämtlands län 718 734 677 623 Västernorrlands län 1 096 1 168 1 045 932 Summa regionen 1 814 1 902 1 722 1 555 Stockholms län 629 838 1 050 1 059 Skåne län 177 348 455 420 Västra Götaland 268 440 606 601 Gävleborgs län 284 303 340 287 Övriga län 1 120 1 560 1 838 1 929 Antal nybörjare (individer) 4 292 5 391 6 011 5 851 Andel från regionen 42% 35% 29% 27% Antalet högskolenybörjare i regionen, det vill säga de som för första gången läser vid en högskola/universitet fortsatte att minska, vilket kan hänga samman med åldersstrukturen i de båda länen. DIAGRAM 2 Högskolenybörjare från Jämtlands och Västernorrlands län Antal nybörjare 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Läsår 02/03 03/04 04/05 05/06 Jämtlands och Västernorrland län Till M ittuniversitetet Regeringens långsiktiga mål har varit att hälften av en årskull ska ha påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Övergången i riket låg läsåret 2005/06 på 46 procent och i Västernorrlands län nåddes riksnivån. I Jämtlands län var övergången 41 procent. Såväl i riket totalt som i de län där Mittuniversitetet har campus ökade övergången under året. Övergången från gymnasium till högskola var ojämn bland regionens kommuner. Campuskommunerna Härnösand, Sundsvall, Örnsköldsvik och Östersund hade en högre övergångsfrekvens än övriga kommuner i regionen. Arbetsmarknaden i Östersund har förändrats till följd av försvarsomläggningen. Utvecklingen går mot en större andel anställningar med krav på akademisk utbildning, vilket på sikt kan bidra till ett ökat studieintresse i regionen. Mittuniversitetet rekryterar många studenter från studieovana hem. Läsåret 2005/06 kom 39 procent av högskolenybörjarna vid Mittuniversitetet från hem där föräldrarna hade högst tvåårig gymnasieutbildning. Riksgenomsnittet var 33 procent. Av alla dem som började studera vid uni MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006 13
Resultatredovisning Grundläggande utbildning versitet och högskolor läsåret 2004/05 hade 24 procent arbetarbakgrund. För Mittuniversitetet var denna siffra 29 procent. Reell kompetens/validering av kompetens Riktlinjer för validering av reell kompetens vid Mittuniversitetet fastställdes i september 2005. Antalet ansökningar om validering av kompetens minskade under 2006 jämfört med de två tidigare åren. TABELL 8 Validering 2004-2006 2004 2005 2006 Antal prövade Antal som bedömts behöriga Antal prövade Antal som bedömts behöriga Antal prövade Antal som bedömts behöriga Humanvetenskap 188 91 221 136 84 55 Naturvetenskap, teknik och medier 162 105 194 126 89 56 Totalt 350 196 415 262 173 111 Antal antagna 74 96 46 Andel antagna av dem som bedömts behöriga 38% 76% 41% Institutionerna arbetar, inom ramen för riktlinjerna, på olika sätt med validering av reell kompetens. Vid exempelvis Institutionen för humaniora söker studenter ofta validering av reell kompetens motsvarande engelska B och svenska B från gymnasiet eller komvux. Institutionen erbjuder tester i engelska och svenska till de sökande. Vid andra institutioner bedömer programansvariga reell kompetens. Alternativt urval Mittuniversitetet använder i första hand betyg som urvalsgrund för antagning till utbildningar. År 2006 fanns två undantag: Interkulturell och internationell socionomutbildning samt Kandidatutbildning i industridesign. Vid den förstnämnda utbildningen tillsätts 17 av 40 platser på programmet genom ett urval som grundas på intervjuer där de sökandes interkulturella och internationella erfarenheter bedöms. Den sökande ska skicka in ett personligt brev där han/ hon beskriver sina erfarenheter och motiv för att delta i utbildningen. Urvalet gäller inte någon särskild kategori studenter, men intervjuerna speglar sökandes förmåga att analysera och dra slutsatser utifrån sina erfarenheter av att exempelvis ha levt i ett annat land eller arbetat som volontär. För antagning till Kandidatutbildning i industridesign görs ett urvalsprov för de sökande som uppfyller behörighetskraven. Urvalsprovet syftar till att pröva den sökandes konstnärliga förmåga liksom förmågan till naturvetenskapligt och analytiskt betraktelsesätt. Provet består av en hemuppgift samt arbetsprover. I urvalsprovet kan även en personlig intervju ingå. 2.4 Utveckling av grundläggande utbildning Strategiska förändringar i utbildningsutbudet Mittuniversitetet fortsatte under året arbetet med att förändra den grundläggande utbildningen. En utbildningsstrategi gick ut på remiss i organisationen i slutet av året. Styrelsen har för avsikt att fatta beslut om strategin i början av år 2007. 14 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006
Resultatredovisning Grundläggande utbildning Inom teknisk och naturvetenskaplig utbildning har utbudet av korta program med breddade förkunskapskrav ökat. Ett antal av dessa är inriktade mot redan yrkesverksamma studenter. Extra resurser satsades för att utveckla och stärka rekryteringen till naturvetenskap inom lärarutbildningen. Barn och ungdomspedagogik med inriktning mot grundskolans tidigare år avvecklades som planerat. Inriktningen mot förskola och förskoleklass kvarstår och det är stor efterfrågan på lärare som läst denna inriktning. Under året fortsatte arbetet med att utveckla en psykologutbildning inriktad mot arbetsliv och hälsa. Högskoleverkets bedömargrupp besökte Mittuniversitetet under hösten och har begärt in kompletterande underlag. Planeringsarbete för en sjukgymnastutbildning med start höstterminen 2008 påbörjades. Mittuniversitetet förde under hösten diskussioner med Umeå universitet om en verksamhetsövergång av sjuksköterskeutbildningen i Örnsköldsvik till Umeå universitet. Universitetsstyrelsen fattade i december ett inriktningsbeslut om att fullfölja intentionerna i dessa diskussioner. Under 2006 erbjöd Mittuniversitetet tretton olika påbyggnadsutbildningar, de flesta inom vårdområdet. Påbyggnadsutbildningar fanns också inom samhällsvetenskap, IT och data, lärarutbildning, journalistik, miljö och naturvetenskap samt kvalitets och ledarskapsutveckling. Många av påbyggnadsutbildningarna har legat till grund för utvecklingen av masterprogram enligt Bolognaanpassningen (se nedan). Ny utbildnings- och examensstruktur Bolognaanpassning Mittuniversitetets arbete under 2006 präglades i hög grad av processen för att införa en ny utbildnings och examensstruktur från och med den 1 juli 2007, Bolognaanpassningen. Mittuniversitetet är ett av få lärosäten som beslutat om en sjugradig betygsskala. Arbetet leddes av Bolognagruppen med tio medlemmar från institutioner, nämndområden, förvaltning och studentkårer. Bolognagruppens uppgift var att förankra och följa upp en tidsplan för förändringsarbetet. Gruppen förberedde beslut som fattades av universitetsstyrelse, rektor med flera. Bolognagruppen förmedlade information till övriga grupper som involverats i förändringsarbetet. Beskrivning av lärandemål eller förväntade studieresultat liksom beskrivning av betygskriterier i enlighet med Mittuniversitetets benämningar på stegen i den sjugradiga betygsskalan föranledde utbildning och fortbildning. Bolognagruppen anordnade seminarier som startpunkt för arbetet på fakulteter, institutioner och andra enheter inom universitetet. Fakulteter, institutioner och förvaltning arbetade aktivt med Bolognaprocessen under året genom att bereda nya utbildningsprogram på avancerad nivå och ta fram nya utbildnings och kursplaner. Informationsmöten, seminarier och utbildningar med anledning av Bolognaprocessen ledde tll ett ökat samarbete och mer dialog mellan ämnen, institutioner och orter på Mittuniversitetet. Förändringsarbetet medförde därtill en översyn av program, ämnen och kurser och en genomlysning av utbildningsvillkor och kunskapssyn. Detta ser Mittuniversitetet som värdefullt också på ett mer allmänt plan. Avvägning mellan kurser och program Andelen helårsstudenter som läste fristående kurser ökade successivt under perioden 1998 till 2005. Under 2006 bröts dock denna trend och andelen helårsstudenter på program ökade från 58 procent år 2005 till 61 procent år 2006. Antalet hst på programutbildningar minskade marginellt. Antalet helårsstudenter på programutbildningar ökade med 50 procent på humanistiskt program och på idrottsutbildningar. Båda dessa utbildningsområden omfattar relativt få studenter och en ökning i nominella tal får stor effekt på den procentuella förändringen. Även civilingenjörsut MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006 15
Resultatredovisning Grundläggande utbildning bildningar, tekniska och naturvetenskapliga utbildningar ökade, vilket är positivt. Däremot finns en flerårig sjunkande trend för ingenjörsutbildningar och IT utbildningar. TABELL 9 Programutbildningar vid Mittuniversitetet Antal helårsstudenter Förändring Programutbildningar 2003 2004 2005 2006 2005-2006 Humanistiska utbildningar 8 15 24 34 10 Beteendevetare och socionomer 1 062 1 076 1 048 1 011-37 Medieutbildningar 305 332 335 325-11 Samhällsvetenskapliga utbildningar 652 604 644 584-61 Vårdutbildningar 793 849 842 871 29 Utbildningar med inr. sport och idrott 11 61 92 31 Civilingenjörsutbildningar 22 51 94 102 8 Ingenjörsutbildningar 376 236 126 82-44 Teknikerutbildningar 163 106 150 201 51 IT-utbildningar (ej ingenjör) 410 252 155 92-63 Naturvetenskapliga utbildningar 134 89 69 86 16 Mittuniversitetet totalt 3 926 3 622 3 549 3 479-70 Bland de fristående kurserna visar humaniora och design en positiv utveckling. Övriga ämnen tappade helårsstudenter, hst, jämfört med föregående år. Totalt sjönk antalet hst på fristående kurser med 15 procent jämfört med 2005. De fristående kursernas andel av det totala antalet helårsstudenter sjönk under 2006 för första gången på flera år. TABELL 10 Antal helårsstudenter på fristående kurser Helårsstudenter Förändring Utbildningsområde 2003 2004 2005 2006 2005-2006 Humaniora 371 504 556 613 57 Juridik 197 189 232 173-59 Samhällsvetenskap 1 136 1 226 1 182 932-250 Naturvetenskap 234 211 201 168-32 Teknik 553 688 813 638-174 Undervisning 105 111 86 46-40 Vård 266 239 282 225-57 Medicin 1 25 25 Övrigt* 90 77 69 57-12 Design 43 35 31 45 15 Summa 2 997 3 280 3 452 2 923-529 * Här ingår AU60, se lärarutbildningen Många av Mittuniversitetets fristående kurser erbjuds som distanskurser eller nätbaserade kurser och ofta på deltid, vilket uppskattas särskilt av yrkesarbetande. Inom humaniora bidrog nätkurser i militärhistoria till ökningen av antalet helårsstudenter. Upplägget på dessa kurser är flexibelt och kurserna lockade studenter från hela landet samt några utanför Sveriges gränser. För en del av studenterna är studierna i militärhistoria en ingång till ett vidare historieintresse. Även kurser i engelska på C nivå bidrog till ökningen inom humaniora. Designkurserna var populära och fyllde tillgängliga platser. 16 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006
Resultatredovisning Grundläggande utbildning Många IT kurser på distans är yrkesinriktade och har i allmänhet en god studentrekrytering. Inom vårdvetenskap startade en ny kurs, Akut omhändertagande i fjäll och skogsterräng, 10 poäng. Den vänder sig till yrkesverksamma inom vården och rönte stort intresse. Antalet studenter som registrerades på sommarkurserna var 1 317. Totalt uppnåddes 239 helårsstudenter, hst, vilket är en minskning med drygt 100 hst. Huvuddelen av sommarkurserna var nätbaserade. Sammanlagt erbjöds 53 kurser. Den mest eftersökta sommarkursen var Ledarskap och organisationsteori, där 150 studenter togs in. Andra kurser som gavs var Ekologisk byggnadsteknik, biologikursen Fjällekologi, olika matematikkurser, samt den vårdvetenskapliga kursen Att möta barn med funktionshinder och deras familjer. Programutbildningar inom samhällsvetenskap, humaniora och vård Programutbildningarna inom samhällsvetenskap, humaniora och vård omfattade 2 824 eller 37 procent av den totala utbildningsvolymen 2006, en marginell minskning jämfört med året innan. Frågan om det framtida utbildningsutbudet inom fakulteten för humanvetenskap aktualiserades under hösten av grundutbildningsrådet. Bland prioriterade områden diskuterades kvällskurser riktade till yrkesverksamma i närregionen och nischade distanskurser på engelska, inriktade på Europamarknaden. Humanistiska utbildningar Programmet Språk mitt i Europa med inriktning engelska hade en kraftig ökning av antalet förstahandssökande, men antalet registrerade ökade inte på motsvarande sätt. Lärarutbildningen inom humanioraområdet minskade något. Beteendevetarutbildningar Det Beteendevetenskapliga programmets humanvetenskapliga inriktning omarbetades i enlighet med studenternas önskemål om att hela inriktningen ska vara förlagd till Härnösand. Socionomutbildningar Antalet sökande till socionomutbildningarna ökade eller var konstant inför vårterminen och höstterminen 2006. Inför våren 2007 minskade dock antalet sökande till Socionomprogrammet. En projektplan för ett mer långsiktigt förändringsarbete vad gäller innehåll och pedagogik i grundutbildningen initierades till följd av det minskade söktrycket. Utbildningar inom medier och kommunikation Samtliga program inom medie och kommunikationsvetenskap fyllde sina platser, även om söktrycket för informations och PR programmet minskade. Hösten 2007 startar ett masterprogram i kommunikation, organisation och marknad och distansutbildningsprogrammet Grafisk produktionsledare med inriktning digitalt tryck. Samhällsvetenskapliga utbildningar Den Internationella samhällsvetarutbildningen rekryterade bra. Inför höstterminen 2007 startas ett nytt program, Internationell förvaltningsutbildning. Programmet kommer att innehålla praktik vilket ger MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006 17
Resultatredovisning Grundläggande utbildning studenterna en tidig kontakt med möjliga arbetsgivare. Ett nytt kandidat och magisterprogram, Internationell ekonomi och Europeisk integration startar höstterminen 2007. Grundutbildningen inom kulturgeografi och turism har kopplats närmare turismforskningen vid ETOUR, Sveriges och en av Europas största forskningsmiljöer inom turism. Programmet för personal och arbetslivsfrågor hade för första gången en mycket låg efterfrågan. Programmet har tidigare år haft ett högt och stabilt söktryck. Vårdutbildningar Inom vårdutbildningarna utvecklades nya magister och masterprogram. Studenttillströmningen var god, även om en viss nedgång konstaterades till höstens antagning. Programutbildningar inom naturvetenskap och teknik Programutbildningarna inom naturvetenskap och teknik omfattade 655 hst eller 9 procent av den totala utbildningsvolymen 2006, en svag minskning sedan 2005. Mittuniversitetet har totalt sett haft svårt att rekrytera studenter till program inom naturvetenskap och teknik och arbetar aktivt för att vända utvecklingen. Insatser inom marknadsföring, samarbeten med gymnasieskolor i regionen och nära samverkan med näringslivet är några exempel på åtgärder. Det senaste året har den nedåtgående trenden planat ut, även om läget fortfarande är bekymmersamt. DIAGRAM 3 Programutbildningar inom naturvetenskap och teknik Hst 2000 150 0 10 0 0 Sportutbildningar Civilingenjörsutbildningar Naturvetenskapliga utbildningar Teknikerutbildningar IT-utbildningar, ej ingenjör Ingenjörsutbildningar 500 0 2003 2004 2005 2006 Civilingenjörsutbildningar Mittuniversitetet ger civilingenjörsutbildningar i datateknik, elektroniksystem, teknisk design och teknisk fysik. Studentefterfrågan var tämligen god för teknisk design, men sämre för övriga inriktningar. Näringslivets synpunkter har tagits tillvara vid utformningen av programmen, vilka dock inte har attraherat tillräckligt med studenter. Civilingenjörsutbildningen i informationsteknologi hade inför hösten 2006 så få sökande att inga nya studenter antogs. 18 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006
Resultatredovisning Grundläggande utbildning Ingenjörsutbildningar och tekniska kandidatprogram Byggingenjörsprogrammet och Sportteknologiprogrammet hade relativt god studenttillströmning, medan övriga program hade betydligt sämre utveckling. Det tidigare driftingenjörsprogrammet har förändrats och bytt namn till Energiutvecklingsingenjör, 120 poäng. Teknikerutbildningar Mittuniversitetet utformade i samarbete med ATEC (Advanced Technology, Education and Consulting) i Östersund ett utbildningsprogram i fordonssystemteknik, som startar höstterminen 2007. IT utbildningar Programmen inom IT området hade samma låga söktryck 2006 som 2005, med några få positiva undantag. Strategin är att behålla program på samtliga utbildningsnivåer för att ha beredskap att ta emot studenter. Efterfrågan förväntas öka när studenterna uppfattar arbetsmarknadens positiva signaler. Naturvetenskapliga utbildningar De utbildningsprogram som gavs under året var Biologprogram med inriktning mot naturvårdsbiologi samt Biologiprogram med inriktning mot idrottsfysiologi. Därutöver finns Lärarutbildning med inriktning mot biologi samt Lärarutbildning med inriktning mot naturvetenskap, teknik och samhälle. Utbildningar med inriktning mot sport och idrott Kandidatprogrammet Sportteknologi innovativ produktutveckling hade god studenttillströmning. Utbildningsprogrammet IT system för sport och upplevelser hade få nybörjare när det startades år 2005 och ges nu enbart i form av fristående kurser. Lärarutbildning Under 2006 minskade intresset för lärarutbildning. Antalet helårsstudenter, hst, minskade från 1 167 år 2005 till 1 066 år 2006. Distansförlagda utbildningar lockar fler sökande än utbildningar på campus och under 2006 påbörjade 82 procent av de nya lärarstudenterna sina studier i distansform. Höstens antagning till lärarutbildningen var dock till större delen förlagd till campus, i syfte att skapa en bättre balans mellan campus och distansutbildning. Det allmänna utbildningsområdet, AU60, om 60 poäng omarbetades. Grunder i arbetet var den egna självvärderingen och kritiken från Högskoleverkets utvärdering av lärarutbildningen, regeringens handlingsplan för höjd kvalitet i lärarutbildningen samt studenternas utvärderingar och lärarnas erfarenheter. Ett nytt Magisterprogram och ett Masterprogram i pedagogik med inriktning mot utbildning och ledarskap togs fram. Magisterutbildningen i pedagogik med inriktning mot skol och kvalitetsutveckling omarbetades och utvecklades under året. Höstterminen 2006 antogs 30 studenter till en ny inriktning inom läs, skriv och matematikinlärning. Till inriktningen mot förskola och förskoleklass antogs fler än planerat som en följd av ökat söktryck. Inriktningen har ett gott rykte och några särskilda åtgärder för att locka fler sökande har inte behövts. Totalt antogs 70 studenter till inriktningen mot förskola och förskoleklass. Lärarutbildningen har ett stort antal inriktningar. Lärarutbildningsnämnden tillsatte under året externa utredare med uppgift att göra en översyn av lärarutbildningens inriktningar (se vidare 2.7 Kvalitet i grundläggande utbildning). MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006 19
Resultatredovisning Grundläggande utbildning Lärarutbildningsreformen ger lärarstuderande möjlighet att bredda sina kunskaper till områden och discipliner som gränsar till eller är helt skilda från tidigare studier. Mittuniversitetet har ett samarbete med Umeå universitet, Luleå tekniska universitetet och Högskolan i Gävle med syftet att uppnå överenskommelser när det gäller utbud av inriktningar och specialiseringar. Under året rekryterades en programvägledare till Lärarutbildningsnämnden. Därigenom kan antagna och presumtiva studenter erbjudas tydligare och mer omfattande information och vägledning. Samtliga lärarstudenter erbjuds studieplanering där en studieplan upprättas och följs upp. Vid Institutionen för utbildningsvetenskap finns också en studievägledare tillgänglig för studenterna. TABELL 11 Antal helårsstudenter inom lärarutbildningen Helårsstudenter Utbildning 2003 2004 2005 2006 Lärarutbildning med antagning före 2001-07-01 378 172 Lärarutbildning 715 1 019 1 167 1 066 Summa lärarutbildning 1 093 1 191 1 167 1 066 Allmänt utbildningsområde 60 poäng 94 75 56 15 Summa 1 187 1 266 1 223 1 081 Särskild lärarutbildning för arbetslösa akademiker Uppdraget från regeringen att anordna särskild lärarutbildning för arbetslösa akademiker kom i december 2005. Påbyggnadsutbildningen startades efter en mycket kort planeringsprocess i mars 2006. Enligt de av regeringen beslutade förutsättningarna för utbildningen skulle 60 poäng vara avklarade före december månads utgång 2007. Förutsättningarna gällande ekonomiskt stöd för studenterna var emellertid inte klarlagda när utbildningen startade, vilket ledde till att flertalet av de antagna studenterna hoppade av. Totalt antogs 30 studenter men endast sju av dem startade utbildningen, vilket gav 4,7 hst och 1,5 hpr under 2006. Särskilda uppdrag Anvisningar för registrering av studenter Vid Mittuniversitetet finns sedan länge fastställda anvisningar för hur institutionerna ska registrera av studenter i Ladok. Från och med höstterminen 2006 ska studenterna registrera sig själva via Ladok på webb tidigast tre dagar före kursstart, vilket gäller såväl campusstudenter som distans och nätstudenter. Förfarandet innebär en kvalitetssäkring av antalet registrerade studenter eftersom det reducerar risken för att studenter blir felaktigt registrerade. Det finns dock möjlighet att manuellt registrera sig hos institutionssekreterare i de fall det inte är möjligt eller tillämpligt att göra det via Ladok på webb. Ladokansvariga informerade vid institutionsbesök om gällande regelverk. Ladokhandläggarna tog även fram en broschyr om registrering och uppföljning som särskilt vänder sig till lärare, då det har visat sig att det är denna grupp som främst saknar kännedom om regelverket. Förutom anvisningar om registrering och avregistrering av studenter innehåller skriften information om institutionernas uppföljningsansvar för treveckorsregeln. Broschyren distribueras i början av år 2007. Uppdraget om anvisningar för registrering av studenter utreddes också av förvaltningen i ett särskilt projekt som syftar till en bättre uppföljning av studentprestationer. 20 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006
Resultatredovisning Grundläggande utbildning Genomströmning och nollpresterare Riksrevisionen har rekommenderat Mittuniversitetet att skapa en central, enhetlig rutin för uppföljning av studenters prestationer på kursnivå. Uppdraget har hanterats tillsammans med ovan redovisade uppdrag i regleringsbrevet. Mittuniversitetet gjorde under året en utredning i samverkan mellan förvaltning, institutioner och nämnder. Utredningen diskuterades vid två heldagsseminarier och resulterade i förslag på flera konkreta åtgärder. Mittuniversitetets rektor fattade i början av år 2007 ett beslut som slog fast prefekternas ansvar för att följa upp treveckorsregeln och genomströmningen vid den egna institutionen. Centralt kommer Mittuniversitetet att följa upp treveckorsregel och genomströmning i samband med verksamhetsuppföljning i slutet av varje kalenderår. Arbetet med att utveckla en central enhetlig rutin för uppföljning av studentprestationer kommer enligt plan att fortsätta under år 2007. Genomströmningen ökade 2006 jämfört med året innan. Institutioner och ämnen arbetade aktivt för att öka genomströmningen. Under hösten genomfördes en pedagogisk dag dit samtliga lärare var inbjudna. Institutionerna har kontaktat studenter via brev, telefonsamtal och e post, erbjudit nya examinationstillfällen och utvecklat pedagogiken på såväl distans som campuskurser. En magisteruppsats redovisar genomströmningsproblematiken för distansutbildning med exempel från IT kurser. I uppsatsen presenteras förslag till åtgärder. Ett tydligt mönster är att nät och distanskurser ofta har lägre genomströmning än campuskurser. Ett skäl är att dessa kurser ofta läses av studenter som samtidigt yrkesarbetar, läser andra kurser, har familj och andra åtaganden som kan hindra studierna. Vissa kurser läses till exempel som fritidsintresse och dessa studenter saknar ofta incitament att tentera. Genusperspektiv i utbildningen Medvetenheten om behovet av genusperspektiv i utbildningen varierar. Inom de tekniska ämnena var inslaget av genusperspektiv lågt, men initiativ till förbättring togs under 2006. Universitetets jämställdhetspolicy diskuterades på institutionsdagar och lärare uppmanades att beakta genusperspektivet i sin undervisning. Vid en tekniskt inriktad institution arbetade en grupp med frågor kring lika villkor och tog fram en handlingsplan som ska beslutas under 2007. I kursen Barn möter matematik inom lärarutbildningen behandlades perspektivet flickor och matematik. Institutionen för utbildningsvetenskap problematiserade under årets personaldagar genus utifrån en skolkontext. Lärarna deltog i en föreläsningsserie om genusperspektiv anordnad av Luleå tekniska universitet. I kursplanerna synliggör förnamn författarnas kön. I vårdutbildningarna ska genusperspektivet tas upp i samtliga kurser vilket sker genom seminarier, litteratur, analys av mäns och kvinnors olika sätt att kommunicera, studentobservationer, tillämpade studier inom sjuksköterskeprogrammet och diskussioner om skillnader i bemötande av manliga respektive kvinnliga patienter. Varje enskild kurs inom socialt arbete innehåller litteratur med genusperspektiv. Enligt institutionens bedömning har de flesta lärare numera tillräcklig kompetens inom området för att genusperspektivet ska belysas på ett tillfredsställande sätt. De humanistiska ämnena beaktar jämställdhet och andra genusvetenskapliga aspekter i de flesta av institutionens kurser. I etnologi, engelska och svenska språket genomsyrar genusperspektivet alla kurser. Inom litteraturvetenskap utgör feminism och queer forskning centrala delar av ämnet. I historiekurserna används genus som ett teoretiskt ramverk för tolkningar av sociala, ekonomiska, kulturella och politiska förhållanden i skilda tider. I ämnena sociologi och psykologi berör nästan samtliga kurser genus och flera kurser i sociologi erbjuder fördjupning i just genusfrågor. Inom kulturgeografi och turism har genusperspektivet varit föremål för diskussion och avdelningen arbetar aktivt för att förbättra sin pedagogiska medvetenhet kopplat till könsfrågor. I den konkreta undervisningssituationen sker det till exempel MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006 21
Resultatredovisning Grundläggande utbildning genom att kvinnors och mäns situation analyseras i de olika undervisningsområdena, exempelvis olika behov när det gäller tillgång till transport i kursen Transportgeografi. Det handlar även om kurslitteratur som fokuserar temat och med såväl kvinnliga som manliga författare. Matematiksatsningen Mittuniversitetet beviljades 220 000 kr från medlen för regeringens matematiksatsning. Den större delen av de beviljade medlen användes för extra undervisning för de nybörjarstudenter i matematik vilka visat bristande förkunskaper i diagnostiska prov. Studenter fick hjälp med övningsuppgifter genom matematikakuten, där doktorander svarade på frågor under ett par timmar varje vecka. Studenterna uttryckte sin uppskattning i kursutvärderingarna. De riktade matematikinsatserna bidrog till en högre genomströmning ämnet. Lärare från Institutionen för teknik, fysik och matematik deltog tillsammans med två gymnasielärare från Medelpad i konferenser anordnade av Nationellt Centrum för Matematikutveckling. Sedan några år finns ett samarbete mellan Mittuniversitetet och gymnasieskolorna i Sundsvall, Timrå och Härnösand. Elever i årskurs 3 på NT programmet i Sundsvall gavs till exempel möjlighet att välja kursen Matematikbreddning där en gymnasielärare och en universitetslärare samarbetade. Nu har ett samarbete inletts också med gymnasiet i Ånge. 2.5 Distansutbildning Ett av Mittuniversitetets utmärkande drag är den höga andelen distansstudenter. Begreppet distansstudier omfattar då såväl koncentrationsläsning under veckoslut på campus som undervisning över nätet utan fysiska träffar samt en blandning av fysiska träffar, nätundervisning, videokonferenser och användning av dialogverktyg som Marratech. TABELL 12 Antal helårsstudenter i distansutbildning Antal helårsstudenter 2003 2004 2005 2006 Distansutbildning, program 977 1 239 1 333 1 280 Distansutbildning, frist kurs 1 471 1 971 2 352 2 023 Distansutbildning totalt 2 448 3 210 3 685 3 303 Därav Sveriges nätuniversitet 1 133 1 502 1 960 1 455 Nätuniversitetets andel av Mitt- 46% 47% 53% 44% universitetets distansutbildning Möjligheterna att bedriva studier på distans bidrar till att öka intresset för studier i en region som Mittuniversitetets, med långa avstånd och svag tradition vad gäller högre studier. Antalet studenter på kurser och program på distans har tidigare ökat varje år. Av antalet helårsstudenter 2006 studerade 44 procent på distans och bland dessa läste 44 procent på kurser inom Sveriges nätuniversitet. Mittuniversitetet är på riksplanet en av de största aktörerna inom distansutbildning. Redan när Mitthögskolan bildades utgjorde distansutbildningen 17 procent av antalet helårsstudenter och hade ökat till 20 procent vid sekelskiftet. Expansionen satte fart verksamhetsåret 2002 och året efter var andelen distansstudenter uppe i 30 procent för att sedan öka till 45 procent 2005. Ökningen synes nu ha planat ut. Totalt minskade distansutbildningen med 10 procent mellan 2005 och 2006. Antalet studenter inom Sveriges nätuniversitet minskade med 500 och nätuniversitetets andel av distansutbildningen totalt sjönk från 53 till 44 procent. 22 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006