Smärta och smärtskattning

Smärta och smärtskattning

VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att Du kan ha en skada som behöver åtgärdas. Smärta innehåller också känslor som ångest och oro, man blir påmind om tidigare smärtupplevelser m.m. Detta gör att den smärta som Du upplever är unik för just dig. Hur ont det gör är det bara Du som vet! Orsaken till smärta kan till exempel vara: En faktisk kroppsskada såsom sårskada eller ett brutet ben En operation Syrebrist i vävnader ex kärlkramp Inflammation i vävnader I samband med cancer Skador på nerver Ibland kan det finns flera anledningar till varför smärta uppstår. 2

VARFÖR DU INTE SKALL HA ONT! När Du har ont påbörjas en reaktion i kroppen som sätter igång stresshormoner, detta påverkar kroppen negativt. Stresshormonerna gör att många av kroppens organ och vävnader blir extra ansträngda t.ex: Hjärtat måste arbeta mera vilket gör att ditt blodtryck och din puls stiger Din andning blir sämre Har du ont håller du dig i stillhet vilket kan medföra risker för blodproppar i ben och lungor samt att din mage blir stillastående och därmed förstoppad Din sårläkning tar längre tid För att undvika detta är det viktigt att du säger till vårdpersonalen i tid när du börjar få ont så att de kan ge dig en smärtlindring som hindrar dessa negativa effekter. 3

SMÄRTSKATTNING Personalen har möjlighet ett erbjuda dig en god smärtlindring, men Du måste hjälpa dem genom att säga till när Du får ont. För att vårdpersonalen skall kunna förstå och skatta Din smärta används ett hjälpmedel i form av en linjal ( VAS-skalan ). VAS = Visuell Analog Skala På ena änden av linjalen står det Ingen smärta och på andra änden står det Värsta tänkbara smärta. Med hjälp av en flyttbar markör markerar Du på skalan hur ont Du har just nu. Vårdpersonalen använder VAS: När du påtalar att du har ont En stund efter det att du fått smärtlindring, för att se om det hjälpt När du är nyopererad kontrolleras din smärta regelbundet de första dagarna efter operationen Vid annan typ av smärta kontrolleras din smärta några gånger per dag 4

MÅLET FÖR SMÄRTBEHANDLINGEN En god smärtlindring i ett tidigt skede av den akuta smärtan gör att kroppen inte aktiverar stresshormonerna och du slipper därmed de negativa effekterna. En god smärtlindrig gör att din tillvaro/sjukhusvistelse inte fylls av smärta och oro. Vid akut smärta och smärta efter operation har vårdpersonalen riktlinjer för att behandla din smärta. VAS används regelbundet för att skatta din smärta och möjliggör för vårdpersonalen att förstå hur ont du har det just nu samt effekten av smärtlindrande behandling. Vid långvarig smärta och smärta i samband med cancersjukdom har vårdpersonalen riktlinjer för att behandla din smärta. VAS används för att skatta din smärta och möjliggör för vårdpersonalen att förstå hur ont du har det just nu samt effekten av smärtlindrande behandling. Smärtbehandlingen av långvarig smärta syftar till att ge: Ostörd nattsömn Smärtlindring i vila Smärtlindring i rörelse 5

OLIKA METODER ATT LINDRA SMÄRTA Det finns olika sätt att lindra smärta beroende på vilken typ av smärta det är och var den sitter. Förutom smärtlindrande läkemedel finns det även andra metoder som kan vara effektiva vid vissa former av smärta. Exempel på dessa är akupunktur, kyla och TENS (Transkutan elektrisk nervstimulering). Oftast så får du en grundsmärtlindring som kompletterar övrig smärtlindrande medicinering. TABLETTER Olika typer av svaga och starka smärtlindrande tabletter finns, beroende på vilken typ av smärta som du har. PLÅSTER För patienter med långvarig smärta finns ett plåster. Plåstret är fyllt med ett smärtstillande läkemedel som kontinuerligt frisätts och tas upp genom huden. Plåstret ger smärtlindring i tre dygn varefter det byts ut till ett nytt. SUBKUTAN INJEKTION En spruta med smärtstillande läkemedel som ges direkt under huden i låret eller skinkan. 6

INTRAVENÖS INJEKTION En spruta med smärtstillande läkemedel som du får direkt i blodet genom en droppnål. Det ger smärtlindring inom kort tid. RYGGBEDÖVNING (EPIDURAL KATETER) I lokalbedövning sätter narkosläkaren en tunn slang (kateter) mellan ett par kotor i ryggen som skall ligga kvar under de närmaste dagarna. Den tejpas fast utmed ryggen. I katetern sprutas smärtlindrande läkemedel som bedövar nerverna inom det område som smärtan kommer ifrån. PATIENTSTYRD SMÄRTLINDRING/SMÄRTPUMP (PCA) Metoden innebär att Du själv styr din smärtlindring. Smärtpumpen är fylld med smärtstillande läkemedel som via en tunn slang är kopplad till en droppnål på din arm/hand.varje gång Du har ont trycker Du på en speciell knapp och automatiskt får Du en förutbestämd dos smärtstillande läkemedel. Smärtpumpen är inställd så att Du inte kan ta för täta doser. Personalen tittar till dig regelbundet för att se att allt fungerar som Du och vårdpersonalen önskar. 7

Denna skrift är utarbetad av Smärtteamet på Norrtälje sjukhus i samarbete med Janssen-Cilag AB 08-626 50 00 Copyright: Janssen-Cilag 2003 Illustrationer: Elise Andersson JC-030101-1