1. Inledning Den här skrivningens intention är att ange hur RF och SISU avser att arbeta med ungdomsinflytande i syfte att stärka arbetet i SF och IF. Planen har arbetats fram på kansliet på uppdrag av GS enligt stycke 1.2. Det primära syftet med ungdomsinflytande inom idrottsrörelsen är att göra ungdomar delaktiga, medskapande och att ge dem forum för sitt engagemang, långvarigt eller kortvarigt, oavsett vilken nivå de befinner sig på. Förslaget vilar i övertygelsen om att idrottsrörelsen tjänar på att verkligen ta tillvara ungdomars engagemang och låta det ske på deras villkor, att låta idrottsrörelsen vara en arena för engagemang där det finns stora möjligheter för utveckling. Ledorden i planen är flexibilitet och deltagande på egna villkor. Förslaget utgår från grundföreställningen om att stärka ungdomarna i sitt engagemang och göra det utifrån var de befinner sig idag. På så sätt ges ungdomarna kraft och verktyg att utvecklas och växa inom och med vår gemensamma idrottsrörelse. 1.1 Begreppsdefinition Inflytande kan definieras som möjlighet att påverka 1. Ungdomsinflytande i den kontexten bör ses som (permanent) möjlighet för unga att påverka. Undersöker vi begreppet inflytande lite vidare hittar vi det i både artiklarna för mänskliga rättigheter 2 och i Barnkonventionen 3. Blickar vi inåt pekar vi i svensk idrotts gemensamma värdegrund ut demokrati och delaktighet som ett av fundamenten för vår rörelse. I Idrotten vill är begreppet centralt och ger vägledning åt idrottsrörelsen att på alla nivåer tillvarata barns och ungdomars erfarenheter i utformning och ledning av tränings och tävlingsverksamheten. Idrotten vill säger att om barn och ungdomar involveras i beslut skapas förutsättningar för autonom motivation, vilket vi vet skapar goda möjligheter att trivas i ett sammanhang och på så sätt stanna inom idrottsrörelsen så länge som möjligt. Skolverket 4 menar att demokratisk kompetens utvecklas genom delaktighet och just inflytande. Det är därför viktigt att barn och unga ges möjlighet att uttrycka sin mening i alla frågor som rör dem. En nyckel för unga att finna mening i att delta i demokratiska processer är att lära sig demokratins spelregler, men även möjlighet att få vara med i för dem meningsfulla demokratiska sammanhang. Skolverket skriver vidare att reellt inflytande handlar om att barn och ungdomar ska ges verktyg till inflytande och stimulans till vilja och engagemang att använda dem. 1 Wiktionary 2 Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter: http://www.manskligarattigheter.se/sv/vem gorvad/forenta nationerna/fn s allmanna forklaring 3 Unicef: http://unicef.se/barnkonventionen/las texten#full 4 Skolverket: http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/planering och vardag/delaktighet ochinflytande 1
Denna korta beskrivning av begreppet ungdomsinflytande utgör således vår utgångspunkt i vår förståelse för begreppet samt som den plattform vi tar sats ifrån i planen för ungdomsinflytande 2015 2017. 1.2 Uppdraget FS och RS har i augusti 2014 beslutat att; inte utse något nytt centralt ungdomsråd. uppdra till GS att utse en tjänstemannagrupp inom gemensamma kansliet som får i uppdrag att ansvara för arbetet med ungdomsinflytande inom idrotten, med bland annat följande uppgifter: o Gruppens första uppgift är att utveckla en flerårig plan, 2015 2017, för RF/SISU:s arbete med ungdomsinflytande. Planen bryts årligen ned i verksamhetsplan och budget, inom ramen för kansliets process. Planen ska bland annat innehålla följande aktiviteter: Att årligen bjuda in till ett ungdomsmöte för SF. Att RF/SISU ska uppmana SF att anmäla unga till RIF/RIM. Att Folksams LedarCamp blir en del av planen för ungdomsinflytande. Att uppmana och erbjuda SF och IF stöd i sitt arbete med ungdomsintegrering. Att omvärldsbevaka kring arbetet med ungdomsinflytande och sprida fakta och kunskap till SF. En arbetsgrupp är utsedd på kansliet för att arbeta med ungdomsinflytande; Milou Werth, Peter Eriksson, Helena Carlsson och Alexander Krüger 1.3 Åldersinriktning Ovan har begreppen barn och ungdomar nämnts. I fortsättningen kommer endast begreppet ungdomar att användas. Den tolkningen görs utifrån själva rubriceringen av uppdraget; Ungdomsinflytande. Enligt idrottsrörelsens definition av ungdomsidrott rör det sig om åldern 13 20 år. Inom Idrottslyftet är den övre gränsen 25 år och stipendier till Folksams LedarCamp delas ut till ungdomar i åldern 18 25 år. Med den bakgrunden finner vi det klokt att rikta in arbetet med ungdomsinflytande på åldern 13 25 år. 2. Kontextuell diskussion För att sätta ungdomsinflytande i sitt rätta sammanhang behöver föra en kontextuell diskussion som sedan mynnar ut i ett antal förhållningssätt, insikter och konklusioner. 2
2.1 Från igår till imorgon Under ett antal år har RF och SISU haft ett ungdomsråd som drivit frågan om ungdomsinflytande. Det har dock varit svårt att se tydliga effekter av rådets interna arbete. Ur det har frågan väckts om framtidens ungdomsinflytande ska ske genom att skapa exklusiva förutsättningar för unga att vara delaktiga i RS och FS arbete, eller om arbetet med framtidens ungdomsinflytande ska fokuseras på att stärka unga där de redan har ett engagemang. Vi tror att tidigare synsätt på statiska grupper som över tid hålls samman för att arbeta för något, verka för något eller för att kunna påverka i någon riktning behöver utmanas och det blir än mer tydligt om vi sätter ungdomsinflytande i relation till vad som faktiskt händer i vår omvärld. I arbetsunderlaget till svensk idrotts strategiarbete; Bilaga till arbetsunderlag den svenska idrottsrörelsen pekas ett antal trender ut som var för sig och tillsammans säger oss något om vart vi är på väg. I ett stycke (sid 10) förs ett resonemang om medlemmen som inte längre nöjer sig med att vara passiv utan vill vara en aktiv medskapare av framtiden. Om medlemmar inte ges den möjligheten kan risken finnas att de skapar sina egna lösningar utanför idrottsrörelsen. Ett annat argument för att statiska grupper inte behöver vara det enda sättet för engagemang och inflytande är den starka och snabba digitaliseringen. Internet har gett oss nya möjligheter att kommunicera och utbyta information och kunskap med andra som delar våra värderingar, intressen och engagemang utan att vara begränsad till geografi. I resonemanget pekas också en längtan efter flexibla och skräddarsydda engagemangsformer som är anpassade efter den egna livsstilen ut. Skillnaden kanske vid en första anblick inte verkar så stor. Men förhållningsmässigt innebär det en förflyttning från att en individs engagemang anpassas efter organisationen till att organisationen anpassar sig till individens engagemang. Syftet och målet med både engagemang och organisation är dock desamma och skiljer sig inte. Vi vet att idrottsrörelsen tjänar på att verkligen ta tillvara på ungdomars engagemang och låta det ske på deras villkor, att låta idrottsrörelsen vara en arena för engagemang där det finns stora möjligheter för utveckling. Ledorden är flexibilitet och deltagande på egna villkor. I samma rapport (sid 11) pekas en annan trend ut som sammankopplad med resonemanget ovan ger oss en verklighet som sätter den vedertagna sanningen om att samhället individualiseras i ny dager. Snarare har vi gått mot att tribaliseras. Från jag till vi. Det verkar vara viktigt att höra till något, att finnas i ett sammanhang där intressen och värderingar delas. Oavsett hur smala intressen individen har eller vad denne känner engagemang för går det att del av det, eller snarare vara en del av det, tack vare den ständiga uppkopplingen som gör att avstånd inte längre begränsar oss. Samtidigt ser vi att vikten av en lokal identitet växer. Detta sammantaget talar för att ungdomar vill engagera sig, men på sina egna villkor utifrån där de befinner sig idag. Därför blir det i den strategiska planen viktigt för oss att beakta tidigare erfarenheter och väga samman dem med ovan förda resonemang. Vi vill också sätta ungdomsinflytande i ytterligare ett sammanhang och samtidigt försöka svara på frågan varför det är viktigt att arbeta med det. Det primära syftet med ungdomsinflytande är att göra ungdomar delaktiga, medskapande och att ge dem forum för sitt engagemang, långvarigt eller kortvarigt, oavsett var de befinner sig inom idrottsrörelsen. Genom att ges dessa möjligheter finns 3
goda chanser att tillfredsställa det individuella behovet av autonomi, kompetens och samhörighet, vilket i sin tur sannolikt utgör grogrund för ett växande engagemang och en livslång vilja att finnas i och omkring idrottsrörelsen. Detta syfte får aldrig överskuggas av vår egen (vuxna) eventuella lust att tillföra idrottsrörelsen ett ungdomsperspektiv. Det får heller aldrig vara ingången eller vår drivkraft att arbeta med ungdomsinflytande för vår egen skull. Vi måste alltid utgå från (barnet och) ungdomen och agera utifrån vad som är bäst för den enskilda individen, men också ungdomar som kollektiv grupp. Lyckas vi med det får vi det andra på köpet. Ungdomsinflytande är vidare en av flera pusselbitar i att införliva intentionerna i Idrotten vill. Det är en länk i en längre kedja, ett kugghjul i maskineriet som avser skapa världens bästa barn och ungdomsidrott. Om vi som rörelse också närmar oss det vi säger att vi vill kommer vi också leva upp till Barnkonventionen och ytterst får vi som konsekvens att vi faktiskt lever svensk idrotts värdegrund. Avslutningsvis menar vi att arbetet med ungdomsinflytande bör ses som en del i en större helhet snarare än ett eget arbetsfält, skiljt från just helhetsbilden. Precis som med jämställdhet och jämlikhet bör vi också sträva efter att ungdomsinflytande ska vara ett förhållningssätt snarare än något vi för stunden arbetar med. Vi bör självkritiskt ställa oss själva frågan varför ungdomar inte i högre grad redan är med oss om vi tycker det är viktigt. Det borde inte heller vara ett val. Det borde vara lika naturligt som självklart att en rörelse som till största delen består av barn och ungdomar också ger den gruppen inflytande. På så sätt får vi långsiktighet och hållbarhet. I de reviderade anvisningarna för barn och ungdomsidrotten under stycket Intention inflytande går att läsa: Idrottsrörelsen ska på alla nivåer ta tillvara barns och ungdomars erfarenheter och synpunkter i utformning och ledning av tränings och tävlingsverksamheten. På nästa sida illustreras alla intentioner i anvisningarna för barn och ungdomsidrotten för att förstå ungdomsinflytande i ett större sammanhang. 4
INFLYTANDE Värderingar Livslångt intresse Rent spel Allsidighet Trygg miljö Enkelhet Lärande IDROTTEN VILL Lek och motorik Akives ledarutbildning Ambition och förutsättning Kontinuerlig utbildning Bredd Ledarnas kuinskap Resultat Långsiktig utveckling 5
3. Utgångspunkter för fortsatt arbete 3.1 Att stärka ungdomar där de är idag Med ovan förda resonemang om individens vilja att engagera sig på sina egna villkor med flexibla och skräddarsydda lösningar kommer vi i vårt fortsatta arbete utgå från att stötta och stärka ungdomar där de befinner sig idag. 3.2 RF:s och SISU Idrottsutbildarnas roll Vi kommer agera utifrån en stöttande, stimulerande och inspirerande roll. Det handlar dels om att på olika sätt stötta bildnings och utvecklingsinsatser i IF eller SF. Lika viktigt är att vi är en stimulerande resurs från vilken IF och SF hämtar inspiration och kraft för att förverkliga sina intentioner kring sitt arbete med ungdomsinflytande. Vår roll blir också att omvärldsbevaka och sprida kunskap. Det kommer vara avgörande att involvera DF och SISU d för att nå den regionala och lokala nivån. 4. Övergripande kring uppdraget Nedan presenteras övergripande intentioner i uppdragets olika beståndsdelar. 4.1 Årligt ungdomsmöte för SF Ett årligt ungdomsmöte för SF bör ha som syfte att stärka de ungdomar som är engagerade på SF nivå. Nyckeln för mötesplatsen är relevans i kombination med glädje och gemenskap. Relevans för att den måste vara betydelsefull för den enskilde individens intresse och värderingar. Utmaningen ligger i att hitta det som engagerar och förenar. När det gäller glädje och gemenskap utgår vi från ett resonemang fört i rapporten Förtroendevalda i stormens öga 5. Där diskuteras att förtroendevalda går från en ideologisk rationalitet till en rationalitet präglad av ideologi och gemenskap. I klartext betyder det att incitamenten för förtroendevalda att engagera sig idag i större utsträckning utgår från att ha roligt, hjälpa andra samt lära sig något och få vänner. Ett årligt möte för unga inom SF har potential att innehålla alla dessa beståndsdelar. 5 Förtroendevalda i stormen öga. Ola Segnestam Larsson. FoU rapport 2014:2. Sid 56. 6
4.1.1 Förslag Innehållet bör utformas så det blir relevant för den enskilde individen att delta. Innehållet bör självfallet ha hög relevans för uppdraget inom ett SF. Stort fokus på den individuella utvecklingen. Fokus på hur ungdomarna kan påverka där de befinner sig just nu. Förse dem med en uppsättning verktyg i uppdaterad och för SF engagemanget relevant form. Från den här gruppen unga finns möjlighet att skapa ett flexibelt nätverk som bygger på deltagarnas egna engagemang och vilja. Syftet bör alltjämt vara att fortsatt stärka ungdomar där de är idag. 4.2 RF/SISU uppmanar SF att anmäla unga till RIF/RIM 4.2.1 Förslag Inför RIF/RIM lägga extra tonvikt på att i dialog med SF uppmana dem till att anmäla unga. Kommunicera ungdomsinflytande i samband med RIF/RIM och i kommunikationen också uppmana SF att anmäla. 4.3 Integrera Folksams LedarCamp i planen Folksams LedarCamp ger oss en fantastisk möjlighet att ge unga ledare i hela landet kraft, inspiration och lust att fortsätta sitt engagemang inom idrotten samt potential att utvecklas i det. Om vi tror på att stärka ungdomar där de har sitt engagemang är det ett ypperligt tillfälle att göra just det. 4.3.1 Förslag Bind ihop ungdomsmötet för SF, Folksams LedarCamp och arbetet i IF. Då skapar vi en tydlig röd tråd i arbetet med ungdomsinflytande. Inriktningen på innehållet bör vara detsamma, men filtrerat genom olika engagemangsnivåer (SF samt SDF/IF nivå). Ge Folksams LedarCamp en tydlig nationell gemensam inriktning. Stort fokus bör ligga på individen och individens förflyttning. Även fokus på hur ungdomarna kan påverka där de befinner sig just nu. Förse dem med en uppsättning nycklar och verktyg i uppdaterad och för IF engagemang relevant form. 4.4 Att uppmana och erbjuda SF och IF stöd i sitt arbete med ungdomsintegrering I dialog med SF och IF om hur de vill införliva intentionerna i Idrotten vill, där ungdomsinflytande är en del, erbjuda stöd, vägledning och kunskapspåfyllnad. 7
4.4.1 Förslag Arbetet med ungdomsintegrering som metod är en befintlig idé som utgår från att berörd organisation (SF, IF) har sina egna nycklar för att säkerställa att ungdomsperspektivet kommer till uttryck i ordinarie verksamheter, från målformulering och styrning till utförande. Den bärande idén i ungdomsintegrering som metod är att ungdomar och vuxna arbetar tillsammans. Med andra ord görs frågan till hela organisationens angelägenhet, inte bara ungdomarnas. RF och SISU föreslås uppmana och erbjuda stöd utifrån ovan till SF/IF. Skapa ett enklare verktyg som stöd, exempelvis en checklista på faktorer som bidrar till ökat ungdomsinflytande. Ämnat att fungera som samtalsunderlag. Om SF/IF vill ta sitt interna arbete vidare finns aktuella metoder och verktyg att tillgå (se nedan). 4.5 Omvärldsbevakning och kunskapsspridning Att omvärldsbevaka bör ha två syften, ett primärt och ett sekundärt. Det primära syftet bör vara att sprida kunskap till SF och IF. Det sekundära syftet är att stärka framförallt tjänstemän på RF, SISU, DF och SISU d för att kunna vara det bästa stödet till idrotten. 4.5.1 Förslag Identifiera goda exempel och visa de goda erfarenheter som gjorts. Identifiering av vilka metoder och verktyg som finns att tillgå för att arbeta med ungdomsinflytande. Sortera ut för idrotten relevanta. Att under SISU internt (eller annan tillämplig digital lösning) upprätta ett rum för Ungdomsinflytande där metoder, verktyg och rapporter samlas. Att i en kommunikationsplan väga in kunskapsspridning. Vem vi vill nå med kunskapen och hur spridningen ska gå till är exempel på frågor som tas i beaktning i en kommunikationsplan. 8
9