8 Mötets avslutande. 7.1 Övriga frågor 7.2 Nästa möte

Kårfullmäktigesammanträde #3 15/16 Datum: 2015-11-11 Tid: 18.00 23.00 Plats: V3, KTH Campus Valhallavägen FÖREDRAGNINGSLISTA 1516-KF-03 STOCKHOLM 2015-10-28 * = bilaga finns 1 Formalia Föredragande 1.1 Mötets öppnande 1.2 Justering av röstlängd 1.3 Fastställande av föredragningslista 1.4 Mötets behöriga utlysande * 1.5 Adjungeringar 1.6 Val av justerare tillika rösträknare 1.7 Föregående protokoll Kårfullmäktige 1.8 Entlediganden 1.9 Anmälningsärenden 2 Enkla frågor 2.1 Eventuellt inkomna enkla frågor 3 Andra läsningen 3.1 Kårfullmäktiges mandatfördelning* Talmanspresidiet 4 Valärenden 4.1 Fyllnadsval till THS Valberedning * Talmanspresidiet 4.2 Fyllnadsval till THS Valnämnd * Talmanspresidiet 5 Bordlagda ärenden 5.1 Interpellation Vad innebär ett medlemskap? * Gustaf Forsman 6 Propositioner 6.1 Sektionstillhörighet för program* Kårstyrelsen 6.2 Åsiktsförklaring* Kårstyrelsen 7 Övriga ärenden

SIDA 2 (2) 7.1 Övriga frågor 7.2 Nästa möte 8 Mötets avslutande Talmanspresidiet vill även bjuda in alla ledamöter och medlemmar till eftermingel hos Sektionen för Mediateknik på deras sektionspub i sektionslokalen META. Kårfullmäktiges eftermingel börjar när kårfullmäktigemötet avslutats och är en möjlighet att umgås och diskutera utanför Kårfullmäktiges ramar. Kårfullmäktiges eftermingel är absolut frivilligt och öppet för alla.

Till: Kårfullmäktiges ledamöter För kännedom: THS Medlemmar Kårstyrelsen THS Funktionärer THS Sakrevisorer THS Valberedning THS Personal Osqledaren Inspektor Stockholm, den 28 oktober 2015 KALLELSE 1516-KF-3 Onsdagen den 11 november Mat serveras 17:00-18:00 i Stora Gasque, Nymble Mötet hålls 18:00-23:00 i sal V3 i V-huset Härmed kallas till THS kårfullmäktigesammanträde. Tid och plats enligt ovan. Alla ordinarie ledamöter samt suppleanter förväntas närvara på mötet, i annat fall ska förhinder anmälas på länken http://goo.gl/forms/hdqci8verp senast tio dagar före mötet. Övriga medlemmar som ämnar närvara uppmanas anmäla det till talmanspresidiet senast tio dagar före mötet genom mail till talman@ths.kth.se. Motioner, interpellationer samt missförtroendeförklaring ska vara talmanspresidiet till handa senast den 21 oktober för att kunna behandlas på mötet. Föredragningslista och möteshandlingar kommer att finnas tillgängliga senast den 28 oktober Följdmotioner samt enkla frågor ska vara talmanspresidiet tillhanda senast den 4 november för att kunna behandlas på mötet. Väl mött!

To: Members of Kårfullmäktige For information: THS Memebers THS Board THS Operative units THS Accountants THS Nomination comittee THS Personal Osqledaren Inspektor Stockholm, the 28 of oktober 2015 SUMMONS 1516-KF-3 Wednesday the 11 th November Dinner is served 17:00-18:00 in Stora Gasque, Nymble The meeting is held 18:00-23:00 in V3, in the V-building You are now summoned to a meeting of THS Kårfullmäktige at the time and place above. All delegates, including deputies, are expected to attend the meeting unless absence is notified to the speakers at the link http://goo.gl/forms/hdqci8verp at least ten days in advance. THS members who wish to attend are encouraged to notify the speakers at least ten days in advance through mail to talman@ths.kth.se. Motions, interpellations and distrust statements should be provided to the speakers no later than the 21 st of October to be possible to process at the meeting. The meeting agenda and meeting documents will be made available no later than the 28 th of October. Consequence motions and simple questions should be provided to the speakers no later than the 4 th of November to be possible to process at the meeting. Welcome.

Lista över krångliga formaliaord som kan dyka upp på Kårfullmäktige Erik Lindström THS Talmanspresidium 1516-KF-1 2015-09-08 Sid 1(2) LISTA ÖVER KRÅNGLIGA FORMALIAORD SOM KAN DYKA UPP PÅ KÅRFULLMÄKTIGE Mötesformalia Acklamation Röstning genom ja-rop. Adjungerad Ajournering Ansvarsfrihet Bordlägga Dagordning Delegera Fyllnadsval Försöksvotering Interpellation Justera Justeringsperson Jämka Jävig Motion Motionssvar Nominera Ordningsfråga Plädera Proposition Propositionsordning Protokoll Protokollsanteckning Remiss Replik En person ges rätt att delta på mötet, oftast utan rösträtt. Mötet tar en kortare paus eller ett längre uppehåll. Ges ofta styrelser vid godkännande av föregående års verksamhet. Beslut att skjuta upp en fråga till nästkommande möte. Lista över de ärenden som ska behandlas på mötet. Att överlåta ett beslut eller genomförande till någon annan. Val av ersättare till ett vakant uppdrag. Röstning genom handuppräckning. Skriftlig fråga till förtroendevald som ska få skriftligt svar. Att kontrollera och godkänna ett protokoll. Person som utses för att justera protokollet efter mötet. Att slå ihop sitt förslag med ett annat Att någon har personlig vinning i frågan och därför inte bör delta i beslut. Ett skriftligt förslag från en medlem. Styrelsens svar, tankar och rekommendation på en motion Ge förslag på person. Praktisk fråga som kan tas upp när som helst under mötet. Att tala för något Ett skriftligt förslag från kårstyrelsen. På vilket sätt förslagen ställs mot varandra. De formella anteckningarna om vad som beslutades på mötet. En anteckning om något i mötesprotokollet som begärs av någon på mötet En förfrågan om åsikter eller yttrande från någon annan. Kort inlägg utanför talarlistan för förklaring eller tillrättaläggande.

Lista över krångliga formaliaord som kan dyka upp på Kårfullmäktige Erik Lindström THS Talmanspresidium 1516-KF-1 2015-09-08 Sid 2(2) Reservation Revision Revisionsberättelse Röstlängd Rösträknare Sluten omröstning Streck Talarlista Tidsbegränsning Valberedning Valkrets Votering Yrkande Meddelande att man inte står bakom ett beslut. Granskning av redovisning, verksamhet och räkenskaper Revisorernas redogörelse för sin revision Lista över de som får rösta. Utses på mötet för att räkna röster vid votering och sluten omröstning. Anonym röstning. Beslut att inga nya sätts upp på talarlistan och sen gå till beslut. Lista över de som begärt ordet. Beslut om en viss talartid vid diskussion. Personer som väljs för att lägga fram förslag vid personval. En grupp eller indelning som får välja en viss del av en församling. Omröstning. Förslag. Personer på Kårfullmäktige Föredragande Den som ska informera eller förklara ett beslut i en fråga. Kårfullmäktige Kårledningen Kårpresidiet Kårstyrelsen Ledamot Medlem Ordinarie ledamot Revisor Sektionsordförande Suppleant Talmanspresidiet Valberedning Valgeneral Valnämnd Det högst beslutande organet på THS. De personer som är heltidsarvoderade på THS. Kårordförande och Vice Kårordförande Det högst verkställande organet på THS. En person vald till en församling, exempelvis Kårfullmäktige eller Kårstyrelsen. En person som betalat medlemsavgift till THS. En ledamot som alltid har rösträtt. En person vald att ordning och reda på hur organisationen ska bedrivas. En person vald av ett sektionsmöte att leda en sektion på THS. En ersättare still ordinarie ledamöter som har rösträtt när de inte är med. Tre personer valda att leda Kårfullmäktigemötena. En vald grupp som bereder centrala personval på THS. Den person vald att leda Valnämnden på THS. Valda personer i varje valkrets som utför valet till Kårfullmäktige.

Motion nr. 2 om Kårfullmäktiges Mandatfördelning Lovisa Runhem 2015-04-212 Sid 1(2) MOTION NR. 2 OM KÅRFULLMÄKTIGES MANDATFÖRDELNING Bakgrund & syfte Frågan om Kårfullmäktiges (KF) mandatfördelning har diskuterats under hela läsåret. Åsikterna är många och förslaget som har varit uppe för beslut är att halvera KFs storlek. Den tidigare motionen som har debatterats lämnades in i samband med att utredningsgruppen som tillsattes i maj 2014 presenterade sina resultat efter att ha granskat KFs arbetssätt. Alla i KF verkar överens om att en minskning av antalet mandat är nödvändig för att göra det möjligt för KF att arbeta effektivt och öka engagemanget i sammanslutningen. Dock går åsikterna isär om huruvida det faktiskt är nödvändigt att halvera storleken till 30 mandat, eller om det är bättre att minska antalet mandat till 40 genom att plocka bort ett av garantimandaten. Utdrag ur rapporten om KFs arbetssätt: Förslag 20:10, totalt 30 mandat o 30 ledamöter är en mycket mindre grupp, ett kraftfullt svar på problematiken med ett för stort KF. o Behåller förhållandet av garantimandat till utjämningsmandat som idag o Gynnar de största valkretsarna på bekostnad av de medelstora. o Kanske en för liten grupp? Vad skulle skilja ett litet KF från KS? Förslag 20:20, totalt 40 mandat o 40 ledamöter totalt är en klar minskning från dagens 60, alla valkretsar förlorar ett garantimandat - detta har störst inverkan på de mindre valkretsarna som får markant mindre inflytande. o Garanterar att alla valkretsar är representerade men då de minsta 10 valkretsarna endast representeras av 12 personer riskerar de att komma i skymundan bland de andra 28. Fördelar och nackdelar som har kommit fram under diskussioner: Förslag 20:10 o Fördelar: Mer ansvar för individen, effektivare mötesform, lättare att samla gruppen, snabbare respons, bättre beslutskraftighet, sektioner/valkretsar känner större ansvar för att fylla mandat. o Nackdelar: Sämre mångfald och möjlighet att representera alla medlemmar, mer makt för individen, mer konflikter och/eller konsensus, svårare att få in nya i organisationen. o Risker: Mindre kontaktyta mot medlemmarna, risk för att bli en elitistisk grupp, risk för sämre kontinuitet, är det här det bästa förslaget långsiktigt? Förslag 20:20 o Fördelar: En mötesform som liknar den nuvarande, bredare spektra av ledamöter jämfört med 20/10, de större sektionerna blir bättre representerade -> gynnar den största gruppen medlemmar? o Nackdelar: De små sektionerna blir sämre representerade, inte lika stort ansvar för individen som med 20/10. o Risker: Fortfarande en andel som inte dyker upp? Inte ett lika kraftfullt svar på problematiken som vi ser idag, kommer förslaget att få effekt?

Motion nr. 2 om Kårfullmäktiges Mandatfördelning Lovisa Runhem 2015-04-212 Sid 2(2) Mot bakgrund av diskussionerna som har förts både under och utanför plenum vill jag öppna upp för att välja alternativet 20/20 för fördelningen av mandat. Ett av de argument som väger tyngst för förslaget om 40 ledamöter är att gruppen på ett bättre sätt kan representera medlemmarna än i förslaget på 30 ledamöter. Samtidigt vill jag påpeka att inget av dessa två förslag på egen hand är lösningen på de problem som vi nu upplever. Om antalet mandat minskar måste KF ta ett större ansvar för att bjuda in medlemmarna till diskussion och säkerställa att deras åsikter har en given plats under sammanträdet. KFs förmåga att kommunicera sitt arbete kommer fortfarande vara högst aktuell oavsett vilket beslut som tas i frågan. En överhängande risk är att en grupp på 30 personer kommer göra det svårt för nya medlemmar att engagera sig, och därmed kan KF komma att bestå av sektionsordföranden och andra mångårigt engagerade vid THS. Här är det därför värt att fundera över hur kraven på beredningen av kårvalet bör se ut för att minimera risken att endast de välkända personerna blir valda till sammanslutningen. Därför vill jag också uppmana alla nuvarande ledamöter i KF att fundera över hur representationen i ett framtida KF bör se ut, och vad som behöver göras under nästa år för att nå dit när/om beslutet väl träder i kraft. Den här motionen öppnar upp för båda möjligheterna och menar egentligen inte att föredra det ena förslaget över det andra, utan läggs fram för att samtliga ledamöter som deltar i beslutet ska kunna ta ställning till båda förslagen. Förslag till beslut Med bakgrund till ovanstående föreslås att 1 i THS stadga punkt 2.3 ersätta meningen som lyder Kårfullmäktige består av två ledamöter från varje sektion och lika många utjämningsmandat som sektioner. med Sektionerna utgör valkretsar i val till kårfullmäktige. Kårfullmäktige består av en ledamot från varje valkrets och lika många utjämningsmandat som antal valkretsar. att 2 i THS stadga punkt 2.3 ersätta meningen som lyder Frånvarande ledamot ersätts vid förhinder för helt eller del av möte av någon av ovanstående ledamöters suppleant. med Inom varje valkrets väljs en suppleant, för valkretsar med fler än två mandat väljs ytterligare en suppleant. Suppleant ersätter frånvarande ledamot från samma valkrets med förhinder för helt eller del av möte. att 1 efter andra läsningen av denna motion, i THS Reglemente under punkt 5.3 byta ut samtliga förekomster av ordet sektion med ordet valkrets med de lämpliga böjningsformerna. Lovisa Runhem, Kårfullmäktigeledamot 14/15

Information om val vid 1516-KF-03 Erik Lindström THS Talmanspresidium 1516-KF-03 2015-11-11 Sid 1(1) INFORMATION OM VAL VID 1516-KF-03 Varför vi har fyllnadsval Ibland avsäger sig en funktionär ett uppdrag eller en post fylls inte på det möte den var tänkt att väljas på. Då sägs att posten är vakant, och fyllnadsval lyfts på följande möten till dess att vakansen är fylld. Just nu finns det vakanta platser i THS valnämnd och THS valberedning. Fyllnadsval till THS Valberedning THS valberedning är de som bereder alla centrala personval på THS och är väldigt viktiga för att THS ska vara en välfungerande organisation i framtiden. Enligt THS reglemente ska valberedningen bestå av fyra till sju ledamöter. På 1415-KF-4 fastställdes att THS valberedning 15/16 ska ha sju ledamöter. Just nu finns det fyra personer valda till THS valberedning och därför lyfts nu fyllnadsval av resterande platser. Valda och vakanta mandat i THS Valberedning Aneri Patel Anna Larsson Carl-Anders Carlsson Diana Diez Fyllnadsval till THS Valnämnd Varje valkrets inom THS (motsvarar varje sektion) ska ha en representant i THS valnämnd som administrerar och utför valet i sin valkrets. Flera valkretsar (sektioner) har inte för närvarande ledamöter i valnämnden, och vi vill uppmuntra samtliga studenter och sektioner inom de som inte har representanter att försöka hitta intresserade och lämpliga kandidater. Valda och vakanta mandat i THS Valnämnd A B CL D Dr E Fria F I IsH Carl Lindén Lovisa Runhem Håkan Persson Gode IsT Sebastan Bundajev IN Björn Eklöf K M Media Maria Varami MiT Fabian Lundberg Open S Fredrik Hilding T Matilda Eriksson W Gabriella Molinder

Interpellation KF02 Vad innebär ett medlemskap i THS? 2015-09-15 Sida 1(3) INTERPELLATION KF02 15/16 Vad innebär ett medlemskap i THS? Bakgrund Innan sommaren 2010 var allt mycket enklare - alla var medlemmar i THS, det var ju obligatoriskt. När detta skulle försvinna under sommaren hade detta diskuterats på många olika plan och frågan var väldigt aktuell. Någon tänkte till och införde ett krav, koppla ihop medlemskårer som var anslutna till SSSB:s bostadskö med personers medlemskap i en ansluten kår. Alltså att enbart medlemmar kunde köa till, och hyra studentlägenheter. Vilket ger många medlemmar hos kårerna. På den lokala arenan var man på ett eller ett annat sätt tvungen att visa vad THS gör mot så väl medlemmar som potentiella medlemmar. Där blev lösningen att införa en kommunikationschef som skulle på något magiskt sätt marknadsföra vad THS gör. Idag finns det fyra olika kategorier på medlemmar; Medlem, stödmedlem, hedersmedlem, ej medlem. Den första kategorin innebär att personer måste vara inskrivna (åtminstone terminsregistrerade) på något utbildningsprogram vid KTH. Den sista betyder att personer läser kurser och/eller något utbildningsprogram vid KTH, dessa kan eventuellt vara terminsregistrerade. Men väljer av olika andledningar att inte vara medlem i THS. Så här ser det ut på min sektion På min sektion, datasektionen (det går även att definiera sektionen som en ideell förening) har man tagit vara på att kårobligatoriet försvann och har dessa rättigheter för medlemmar, i regelverket står det följande: Ordinarie sektionsmedlem är medlem i THS som enligt THS föreskrifter eller beslut tillhör sektionen. Och rättigheterna. - deltaga med yttranderätt och rösträtt på SM - få motion eller interpellation behandlad av SM - kandidera till samtliga förtroendeuppdrag inom sektionen - närvara på DM(styrelsemöte) såvida det inte beslutats om lyckta dörrar Det ska även tilläggas att medlemmar har; närvarorätt, yttranderätt, yrkanderätt och rösträtt på sektionsmötet, ofta är detta kutym i en förening. Jag tycker det är rimligt att personer måste vara medlemmar i sektionen(föreningen) för att kandidera till förtroende poster och vara medlemmar under den valda perioden. I detta fall framgår det inte om personer måste vara medlemmar för att vara med i nämnder (som ett bra exempel för det är ju mottagningen) men just detta kan betraktas som en gråzon. Har de andra sektionerna något likartat? Tog tillfället i akt och undersökte andra sektioners regelverk för att se om det fanns något likartat. Det var faktiskt några sektioner som stack ut. En summering; Fysiksektionen säger exakt samma sak som datasektionen. På maskinsektionen har de tydligt definierat att medlemmar har högre prioritet inom sektionens verksamhet men det går att välja icke medlemmar, om särskilda skäl föreligger. IN-sektionen har gjort ett tillägg, att ett medlemskap i sektionen innebär att medlemmen kan söka till samtliga förtroendeuppdrag på THS centrala nivå, undantaget är inspektor. Övriga sektioner har inget specifikt sagt om vad ett medlemskap innebär i sektionen. Medlemskapet i THS är så flummigt beskrivet Jag läste igenom gigantiska delar av de dokument (styrdokument, PM och så vidare) som finns på THS hemsida i jakten på att hitta vad ett medlemskap ger mig som medlem, specifikt då sektionerna är

Interpellation KF02 Vad innebär ett medlemskap i THS? 2015-09-15 Sida 2(3) underställda THS centralt. Till min förvåning fanns det inte ett ord nämnt om vad ett medlemskap innebär och vilka förmåner det ger. Det närmsta som gick att komma är en punkt i årets verksamhetsplan (den är införd 2013/14) och lyder Alla studenter vid KTH vet vad THS är och gör samt vad ett medlemskap innebär. Kommunikationsflödet från THS centralt är av varierande grad, men det kommer lite då och då intensivare flöden. För att enklare beskriva flödet och hur det uppfattas delas detta in i två olika grenar. (i) THS hemsida Letar man igenom hemsidan, där återfinns det viss information inom olika områden. Det finns även statisk information, dock är denna väldigt utspridd. En tungkörare som rullar just nu är Bli medlem i THS. Där kan man bland annat läsa om SSSB som är en nyckelfaktor i medlemskapet. Generellt är det väldigt lite information. (ii) Olika typer av sociala medier När det gäller olika typer av sociala medier så som Twitter, Facebook, etc. har de bättre slagkraft än enbart information på hemsidan (vanligt med direkt länkar till berörd hemsida). Exempel på saker som kan dyka upp; sök till kårfullmäktige, sök kårledningen, sök projektgruppen/gruppledare/värd i THS Armada, utredningsgrupper, sök något i SSCO, listan kan väldigt snabbt göras lång på diverse engagemang i THS och utanför. En sak har de gemensamt, det är en blandad kompott om ett medlemskap är ett krav. Notera: I skrivande stund har Armada medlems krav på de som söker värdar. Överlag är kommunikationen från THS centralt håll bristfällig och det är svårt att få en överblick vad ett medlemskap ger, vilka förmåner som inkluderas i medlemskapet. Nu har det gått 5 år sedan kårobligatoriet försvann. För att reda ut vad ett medlemskap i THS ger förutom det mest kända, att köa i SSSB, vill jag med andeanledning av ovanstående ställa några frågor till kårstyrelsen. Frågor 1. Vad innebär ett medlemskap i THS? 2. I stadgan kan jag läsa följande om medlemskap En medlems rättigheter regleras i dessa stadgar och en medlems förmåner regleras av Kårstyrelsen och om stödmedlemskap kan jag läsa Vidare regleras förmåner av Kårstyrelsen., vilka förmåner är det som avses kunna regelars? 3. I stadgan kan jag läsa följande: För att vara valbar till kårfullmäktige och för att kunna rösta i kårfullmäktige-valet måste jag ha betalt medlemsavgiften. Det står inget om att jag måste vara medlem i THS under den valda mandatperioden. Tycker det känns konstigt, ska det vara så? Vad händer om jag inte betalar? 3.1. En följdfråga. Som jag tolkar styrdokumenten behövs inget medlemskap för att söka (och bli vald till) kårledningen, kårstyrelsen, sakrevisor, talman etc. Vidare går det att tolka detta som att en utomstående (icke student vid KTH så följaktligen kan nästa kårordförande vara en Chalmerist.) kan söka ett förtroende uppdrag inom THS och därmed arbeta i, och inneha en central roll i verksamheten. Jag tycker att detta är aningen underligt. Ska det vara så här? Och går det att välja in en extern person till ett uppdrag? 3.2. En följdfråga. Vidare är det väldigt löst definierat om ett medlemskap krävs för att visa intresse till diverse projektgrupper, exempel: THS Armada, THS näringsliv, Osqlesdaren etc., studentrepresentant för THS, Nymble klubbmästeri, internationella mottagningen, olika typer av utredningsgrupper. Helt enkelt alla typer av engagemang som ligger på centralnivå. Vad är det som gäller här, medlemskap eller inte?

Interpellation KF02 Vad innebär ett medlemskap i THS? 2015-09-15 Sida 3(3) 4. Vad jag kan se så är THS (som organisation) medlem i några andra organisationer, Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO) och Sveriges förenade studentkårer (SFS). Innebär ett medlemskap i THS att jag automatiskt är medlem i dessa? Vad ger detta konkret mig som medlem? 5. I verksamhetsplanen för 2015/16 står det Alla studenter vid KTH vet vad THS är och gör samt vad ett medlemskap innebär. Kan ni konkretisera vad som menas med detta? Och är det något ni arbetar med? 6. Det skulle vara önskvärt om det gick att skapa ett dokument som på ett tydligare sätt definierar vad ett medlemskap innebär för individen och vilka förmåner detta ger samt eventuella rättigheter, skyldigheter, skillnader på stödmedlem och vanlig medlem. Det vore en fördel om detta kunde läggas på centralnivå, då blir det per automatik även giltigt på alla undernivåer i THS (sektioner mm). Går det att implementera ett sådant dokument i THS? Vilka olika typer av problem finns med en sådan implementation? 7. Det skulle vara intressant att utreda i vilken utsträckning ett medlemskap krävs för att på ett eller annat sätt hjälpa till. Ty, att införa en ribba vore praktiskt. Idag är THS en stor organisation med väldigt många olika typer av engagemang och dessa kräver olika mycket tid. För att ta två exempel; (i) en sektionsstyrese lägger ned flera timmar per vecka på sitt arbete. (ii) Eller sådant engagemang där man träffas dagligen/veckobasis/under en kortare period. Detta kan då sägas vara ett kontinuerligt engagemang. Medans ett icke kontinuerligt engagemang är sådana som är enskilda engagemang, således att det behövs en väldigt kort insats. Något som varar högst en dag. Exempel: ett specifikt event. Att införa en definition inom THS som omfattar alla personer som är förtroendevalda, representanter å THS vägnar, vars krav är att de skall vara medlemmar. Och med tillägget, att de engagemang som sträcker sig längre än en dags arbete (eller motsvarande tid/är av sådan omfattning) ska då kräva medlemskap. Givetvis kan det finnas undantag. Hur ställer sig kårstyrelsen till att införa en definition för detta på centralnivå? Gustaf Forsman (D) Stockholm 15 september 2015

Interpellationssvar KF2 Svar till Vad innebär ett medlemskap? THS Kårstyrelse Sida 1(2) INTERPELLATIONSSVAR KF2 15/16 Vad innebär ett medlemskap? Resonemang THS Kårstyrelse har mottagit interpellationen, kårstyrelsen kommer besvara frågorna som de är numrerade. 1. Det innebär att en är medlem i organisationen med organisationsnummer 802005-9153. 2. Generellt när det kommer till erbjudanden och rabatter för THS medlemmar försöker THS alltid fokusera kring medlemsnytta och vilket värde organisationen kan skapa för sina medlemmar. En del av detta värde är olika erbjudanden och rabatter som vi internt kan skapa eller som externa parter kan erbjuda. Den interna delen handlar om förmåner så som billigare priser att hyra lokaler i kårhuset, bastun eller Osqvik. De externa förmånerna handlar främst om rabatter från externa företag som vi antingen får via Mecenat eller vår näringslivsverksamhet. Rabatterna som vi får via Mecenat går att hitta på hemsidan eller mecenats hemsida. Exempel på rabatter vi får genom vår näringslivsverksamhet är billigare telefon-abonnemang via mobiloperatören Hallon. Dessa förmåner går också att läsa mer om på THS hemsida under fliken "Om THS" och "Erbjudanden". 3. Som det är nu är personen vald på personligt mandat till KF, personen har alltså full rätt att sitta kvar i KF även om den inte betalar medlemsavgiften följande år. Om det bör vara så har kårstyrelsen ingen åsikt eftersom kårstyrelsen inte vill påverka vilka som bör och bör inte sitta i kårfullmäktige. a. Det är en korrekt tolkning, som det är nu krävs inget medlemskap till förtroendeposter inom THS och en chalmerist skulle kunna bli vald till THS kårordförande, eller en annan viktig post i organisationen. Detta är förstås något som skulle kunna ändras på. Men det bör tas i beaktning att personen fortfarande måste bli vald av kårfullmäktige eller kårstyrelsen, vilket gör det osannolikt att det kommer ske att någon utanför THS blir vald, utan goda skäl. Kårstyrelsen ser ingen anledning att ändra på detta. b. På kårföreningar finns ett krav på 50 % av medlemmarna i kårföreningen också ska vara medlemmar i THS. I övrigt ställs inget generellt krav på medlemskap i THS för att engagera sig i THS, utan den som rekryterar personer får bestämma vilka krav de ställer på de personerna som de rekryterar.

Interpellationssvar KF2 Svar till Vad innebär ett medlemskap? THS Kårstyrelse Sida 2(2) 4. Nej, det innebär inte att du automatiskt är medlem i SSCO eller SFS. SSCO och SFS är till för kårer och en enskild medlem kan därför inte vara med. Det är kårerna som är medlemmar och således får inte du som THS medlem konkret ut någonting. Däremot kan du få ta del av de förmåner som THS får genom sitt medlemskap, till exempel att THS genom medlemskap i SSCO kan erbjuda sina medlemmar att stå i bostadskö för en SSSB-lägenhet. 5. Denna formulering är nummer 5.1 i Verksamhetsplanen för 1516 och det är alltså ett av tio andra mål som hör till den övergripande visionen under Fundament att "THS verksamhet vilar på en stark organisation". Kopplade till detta mål finns detta år tre specifika uppdrag: 5.1.1 Utreda för- och nackdelar av att koppla THS namn tydligare till KTH 5.1.2 Utreda om THS kan ha ett halvårsmedlemskap och vad detta skulle innebära. 5.1.3 Tydliggöra hur arbetsgrupper i den centrala verksamheten är organiserade samt vad dessa har för rättigheter och skyldigheter. Svaret är alltså ja, vi arbetar med detta. 6. Vi i kårstyrelsen tänker att det är möjligt att skriva ett dokument som definierar medlemskapet på individnivå. Exakt vad det skulle innehålla eller vilka problem det skulle innebära vet vi inte. Vi håller med interpellanten om att ett sådant dokument vore bra då det skulle tydliggöra medlemskapet. För att ge ett svar på hur ett välskrivet sådant dokument skulle se ut skulle vi sannolikt behöva tillsätta någon form av utredning, då det är information vi inte har i dagsläget. 7. Kårstyrelsen delar åsikten med interpellanten om att ett sådant dokument skulle kunna tydliggöra vissa saker i organisationen, detta bör då ske genom kårfullmäktige då det bör implementeras i THS styrdokument. THS kårstyrelse den 5 oktober 2015, Nymble

Proposition KF3 Sektionstillhörighet för program Kårstyrelsen 2015-11-11 Sida 1(2) PROPOSITION KF3 2015-11-11 SEKTIONSTILLHÖRIGHET FÖR PROGRAM Bakgrund KTH har beslutat att lägga ner och starta upp ett antal program inför läsåret 16/17. De som inte längre kommer finnas kan strykas ur våra styrdokument, de som startar behöver matchas till någon sektion. Nya program att ta ställning till: Kompletterande pedagogisk utbildning Masterprogram interaktiv medieteknik Masterprogram järnvägsteknik Spår (Industriell teknik och hållbarhet) inom Civilingenjörsprogrammet i maskinteknik Förslag på sektionstillhörighet: CL Media T, F, M eller S M eller IsT Kompletterande pedagogisk utbildning ger färdiga ingenjörer och naturvetare en pedagogisk utbildning som ger en lärarexamen. Utbildningen kommer bedrivas på ECE-skolan och samläsning med studenter från CL-sektionen övervägs av KTH. Utbildningsmässigt ligger det närmast Sektionen för Civilingenjör och Lärare varför det är rimligt att dessa studenter skulle tillhöra sektionen. Masterprogrammet i interaktiv medieteknik är en sammanslagning av två masterprogram som tidigare tillhört Sektionen för Medieteknik, det är rimligt att det nya ersätter de två gamla även i vår indelning. Masterprogrammet i järnvägsteknik är ett samarbete mellan KTH och University of Illinois at Urbana- Champaign som kommer organiseras av SCI-skolan. Programmet är planerat att kunna sökas av studenter med kandidat- eller högskoleingenjörsexamen i farkostteknik, maskinteknik, teknisk fysik, samhällsbyggnad eller annan motsvarande utbildning. Kurserna som ges på KTH inom detta program kommer vara desamma som finns i masterprogrammet i fordonsteknik. Då Fordonsteknik tillhör Flygsektionen vore det rimligt att de som läser samma kurser vid KTH i detta program tillhör samma sektion. Ett nytt spår med namnet Industriell teknik och hållbarhet har inrättats inom Civilingenjörsprogrammet i maskinteknik. Spåret kommer att genomföras vid Campus Södertälje. I nuläget skulle studenterna som startar på detta spår tillhöra Maskinsektionen men på grund av de geografiska komplikationer som lär uppstå kan det anses vara lämpligt för dessa studenter att istället tillhöra Ingenjörssektionen Telge. Yrkande Därför yrkar Kårstyrelsen Att i THS Reglemente punkt 8.3.3 Sektionen för Civilingenjör och Lärare (CL) lägga till orden kompletterande pedagogisk utbildning (KPULU) Att i THS Reglemente punkt 8.3.4 Datasektionen (D) stryka orden informations- och kommunikationsteknik (TIKTM) Att i THS Reglemente punkt 8.3.7 Fysiksektionen (F) stryka orden ingenjörstillämpad matematik (TITMM) Att i THS Reglemente punkt 8.3.11 Ingenjörssektionen Haninge (IsH) stryka orden teknisk bastermin (TBATL)

Proposition KF3 Sektionstillhörighet för program Kårstyrelsen 2015-11-11 Sida 2(2) Att i THS Reglemente punkt 8.3.12 Ingenjörssektionen Telge (IsT) stryka orden projektledning och verksamhetsutveckling (PLVM) samt lägga till orden studerande vid spåret Industriell teknik och hållbarhet i civilingenjörsprogrammet i maskinteknik (CMAST) Att i THS Reglemente punkt 8.3.13 Kemisektionen (K) stryka orden beräkningskemi och beräkningsfysik (TBKFM) samt systembiologi (TSYBM) Att i THS Reglemente punkt 8.3.14 Maskinsektionen (M) byta ut orden "studerande vid civilingenjörsprogrammen i maskinteknik (CMAST) mot studerande vid civilingenjörsprogrammen i maskinteknik (CMAST) som ej läser spåret Industriell teknik och hållbarhet Att i THS Reglemente punkt 8.3.15 Sektionen för Medieteknik (Media) ersätta orden medieteknik (TMETM) samt människa-datorinteraktion (THSIM) med interaktiv medieteknik (TIMTM) Att i THS Reglemente punkt 8.3.18 Samhällsbyggnadssektionen (S) stryka orden hållbar stadsutveckling (THSUM) Att i THS Reglemente punkt 8.3.19 Flygsektionen (T) lägga till orden järnvägsteknik (TJVTM) Att som konsekvens av ovan ändringar i THS Reglemente punkt 8.3 Förteckning över sektionerna göra de redaktionella ändringar som krävs med avseende på och och kommatecken etc. Att studenter vid ovanstående program som tas bort ur reglementet tillhör samma sektion som tidigare. 1 1 Att programmen läggs ned innebär att de inte längre har någon intagning men det kan finnas studenter som redan läser programmen, dessa bör även i fortsättningen tillhöra den sektion de tillhört hittills. Detta är dock bara aktuellt under en övergångsperiod varför det ändå är relevant att programmen tas bort ur reglementet redan nu.

Proposition KF3 Åsiktsförklaring Kårstyrelsen 2015-11-11 Sida 1(2) PROPOSITION KF3 2015-11-11 ÅSIKTSFÖRKLARING KTHs programstruktur Bakgrund Mot bakgrund av KTH:s utredning kring KTH:s programstruktur på grundnivå och avancerad nivå finner THS det påkallat att uttrycka följande åsikter. Åsikter Relevanta åsikter från THS Åsiktsdokument THS anser att Flexibilitet för studenten alltid är positivt. Minst femton procent av utbildningen ska bestå av helt valbara moment. Möjlighet till utbytesstudier ska finnas både på kandidat- och masternivå. Nya åsikter framtagna för att komplettera THS åsiktsdokument i frågan om utredning av KTH:s programstruktur THS anser att KTH bör inte ha fler program än de kan hantera, absolut viktigast är att utbildningskvalitén är hög på all utbildning vid KTH. KTH:s programstruktur bör utformas så att studenter har god möjlighet att ändra och välja inriktning under studiernas gång. KTH:s programstruktur bör leda till att de som examineras är en heterogen grupp, både vad avser individernas bakgrund och den kompetens som förvärvats vid KTH. Studenter som vill läsa fler högskolepoäng än vad som ingår i deras program ska ha möjlighet till det, så länge inte tiden till examen förlängs avsevärt. KTH:s programstruktur ska möjliggöra för civilingenjörsstudenter att välja master från ett brett, men inte nödvändigtvis stort, utbud av mastrar oavsett ingång. KTH:s kandidatexamina ska vara gångbar för vidare studier på avancerad nivå vid andra lärosäten. KTH:s mastersutbildningar ska vara öppna för sökande med kandidatexamina från andra lärosäten. Val av inriktning inom ett program ska inte vara konkurrensutsatt. Alla program på KTH ska vara väsentligen annorlunda från varandra. KTH:s program ska ha tydliga och rättvisande namn. KTH:s program ska spegla långsiktiga samhällsbehov. Studenter ska inte drabbas av problem i övergångsfasen till följd av förändringar som genomförs. Studievägledning ska dimensioneras så att alla studenter har tillgång till adekvat individuell studievägledning.

Proposition KF3 Åsiktsförklaring Kårstyrelsen 2015-11-11 Sida 2(2) THS tankar om program Alla program på KTH ska ha en egen och tydlig nisch. Olika program med för liknande innehåll leder till onödig förvirring både för presumtiva studenter och för framtida arbetsgivare. Varje program ska ha ett klart syfte och ej konkurrera med varandra. När nya civilingenjörsprogram startas bör de vara väsentligen annorlunda jämfört med existerande program, annars bör inriktningar eller mastersprogram kunna fylla behovet. Det är viktigt att ett samhällsbehov finns för de examina KTH utfärdar, efter genomgången utbildning på KTH ska studenten kunna få en relevant anställning. Programmen på KTH bör alltid möta en långsiktig efterfrågan från samhället, både nationellt och internationellt. Finns bara ett kortsiktigt behov av examinerade studenter med en viss profil bör inte ett nytt program startas. Programmens namn bör återspegla innehållet i och syftet med programmet. Namnen och beskrivningarna på programmen bör vara tydliga för att undvika att studenter hamnar fel eller blir överraskade av innehållet. Det är också viktigt att namnet på examen speglar innehållet i utbildningen för att framtida arbetsgivare ska få rätt bild av vad examinerade studenter har för färdigheter. Flexibilitet bör erbjudas redan tidigt i utbildningen bland annat för att ge möjlighet för studenten att skapa djup i sin utbildning. THS tankar vid eventuell sammanslagning av program Program som är tillräckligt lika varandra bör kunna slås ihop. Förslagsvis kan dagens program leva vidare som inriktningar eller mastrar inom de nya sammanslagna programmen. Det är viktigt att valet av inriktning eller master inom ett program inte blir konkurrensutsatt. Konkurrens inom studentgruppen leder inte till god sammanhållning och kan hämma studenternas vilja att lära tillsammans vilket är mycket olyckligt. Dessutom bör studenter som redan vet vilken inriktning de vill läsa när de söker till ett program vara säkra på att få göra det. Sammanslagna program får inte ha så likriktat innehåll att utexaminerade ingenjörer från KTH blir en homogen grupp, detta bör motverkas genom tillgång på inriktningar och stor valfrihet i kurs- och mastersval för studenterna. Möjligheterna för studenter att välja att fördjupa sig inom ett visst område får inte försvinna och inte heller komma försent. Det är viktigt att beakta att även breda program behöver inslag av profilkurser redan tidigt i utbildningen för att bibehålla studenternas intresse och koppling till sin framtida yrkesroll. Vid en sammanslagning och medföljande ökning i årskursstorlekar är det viktigt att studieadministrationsorganisationen dimensioneras så att alla studenter kan erbjudas det stöd hen behöver. Större program leder också till att studiebevakning blir svårare att administrera för studenterna med minskad tillgång till PA som exempel. Slutligen är det viktigt att stora förändringar inte genomförs förhastat. När val av förändringar gjorts bör konsekvensanalys med studenten i centrum genomföras för att undvika de problem som kan tänkas uppstå i övergångsfasen mellan olika system. Det är viktigt att studenterna i skarven mellan de olika uppläggen hamnar i kläm så lite som möjligt. Yrkande Kårstyrelsen yrkar: att Kårfullmäktige antar åsiktsförklaringen om KTHs programstruktur som sin egen. Stockholm 22 oktober 2015