Grafisk manual
Innehållsförteckning 1. Att bygga varumärket VTI... 3 2. Logotyp... 4 2.1 Hur får man använda logotypen?... 5 2.2 Logotypens fria yta... 6 3. Profilfärger... 7 3.1 Färgsättning av logotyp... 7 4. Typografi... 8 4.1 Färgsättning av typsnitt... 9 5. Grafiskt formspråk... 10 5.1 Bildmanér... 10 5.2 Profilelement...11 6. Kontorstryck... 12 6.1 Måttangivelser på kontorstryck... 13 7. Tillämpning... 14 7.1 Trycksaker... 14 7.1.1 Måttangivelser A4-broschyr... 18 7.2 Annonser... 21 7.3 Extern och intern webb... 22 7.4 Power Point... 23 7.5 Utställningsmaterial... 24 7.6 Skyltar och flaggor... 25 VTI:s grafiska manual 2
1. Att bygga varumärket VTI VTI:s logotyp och grafiska formspråk påverkar vår image på marknaden. Ett starkt varumärke måste vara unikt, tydligt och konsekvent för att skapa snabb igenkänning och goda värden. Det pågår en rad förändringar i vår omvärld som gör det nödvändigt för oss att bli tydligare mot marknaden. En strategiskt utformad profil stärker vårt varumärke och därmed vår konkurrenskraft. Vi speglar nu den tid vi lever i och visar att vi är en part att räkna med på våra marknader, såväl nationellt som internationellt. Vår grafiska profil ska också stärka känslan av våra kärnvärden kompetens, samverkan och oberoende. Här följer en presentation av vår grafiska profil. Manualen ska vara en vägledning i det dagliga arbetet för oss alla. Om du är med och värnar vår grafiska form så har vi möjligheten att lyckas i vår framtida strävan att skapa ett starkt och tydligt varumärke. Det här är ett arbete som påverkar alla och som alla har ett gemensamt ansvar för. Kontakta alltid kommunikationsavdelningen när du önskar använda vår grafiska profil. VTI:s grafiska manual 3
2. Logotyp Arbetet att skapa en ny modern logotyp har präglats av en medveten strävan att vara så tydlig som möjligt. Formen ska vara ren och tilltalande. Samtidigt ska den andas seriositet och kompetens. Logotypen, som är röd, består enbart av vårt namn i ett linjärt typsnitt som har modifierats för att göra logotypen unik. Den är lätt att identifiera och samtidigt fungerar den bra i olika sammanhang och i alla storlekar. Det är den enda logotyp som får användas. Det är en viktig del av profilen, som man aldrig får gå in och ändra eller behandla hur som helst. Anledningen är enkel det finns en stor risk att man då förstör det långsiktiga arbete som varumärkesprofilering innebär. VTI:s grafiska manual 4
2.1 Hur får logotypen användas? Här visar vi exempel på vad logotypen består av och hur den får användas. Den används framför allt i färg, men kan naturligtvis också förekomma i svart/vitt. Samtliga logotyper finns att hämta på intranätet Direkt VTI. Kontakta alltid kommunikationsavdelningen för att rådgöra beträffande deras användning. CMYK Logotyp Används i alla sammanhang där 4-färgstryck tillämpas. Lineart Logotyp Används för svart/vitt tryck. RGB Logotyp Används i de sammanhang där RGB tillämpas. Lineart Logotyp Vit logotyp används för placering på mörk bakgrund. PMS Logotyp Används i de sammanhang där endast en färg behövs. VTI:s grafiska manual 5
2.2 Logotypens fria yta När man använder logotypen är det viktigt att området som finns runt logotypen är fri från text och andra element så att inget tävlar med själva logotypen. Tumregeln för att bestämma hur stort det skyddade området i relation till storleken av logotypen är enligt följande: Om x=höjden på bokstaven v, så är det skyddade området till höger, vänster, över och under logotypen också x. x x= höjd på bokstav x x x Logotypens storlek kan variera, eftersom den kan placeras på allt från visitkort och brevpapper till rollups och skyltar. Den minsta tillåtna bredd på logotypen är 15 mm. x x x= höjd på bokstav x x 15 mm VTI:s grafiska manual 6
3. Profilfärger De primära färgerna som används i vårt nya formspråk är röd och grå. Logotypen är röd en klar färg som känns både modern och offensiv. De två gråa kulörerna är komplementfärger till den röda. Pantone CMYK RGB 1797 C: 4%, M: 100%, Y: 99%, K: 7% R: 235, G: 0, B:0 COOL GRAY 9 C: 0%, M: 0%, Y: 0%, K: 63% R: 125, G: 123, B: 124 COOL GRAY 3 C: 10%, M: 7%, Y: 10%, K: 9% R: 220, G: 220, B: 220 pantone 1797 pantone cool gray 9 pantone cool gray 3 3.1 Färgsättning av logotyp När det finns möjlighet ska logotypen visas i rött (PMS 1797). Är bakgrunden för mörk ska den vita logotypen användas för att åstadkomma en bra kontrast. Logotypen får inte ligga på en mönstrad bakgrund. Vid svartvita utskrifter ska den svarta logotypen användas då den röda färgen annars uppfattas som grå. VTI:s grafiska manual 7
4. Typografi Typsnitt är en viktig del av formspråket. Genom att hitta rätt typsnitt som vi använder konsekvent, får vi igenkänning i alla de sammanhang där vi förekommer. Det är viktigt att de utvalda typsnitten fungerar i alla sammanhang och har en hög läsbarhet och tydlighet. De typsnitt som anges här är de som ska användas och det är inte tillåtet att experimentera med andra! Följande typsnitt ska användas i allt externt producerat material: Rubriker och bildtexter: Din Mittelschrift Std, Rotis Serif Brödtext: Rotis Serif I all övrig produktion ska de ersättas med följande: Rubriker och bildtexter: Arial Brödtext: Times New Roman På webbplatsen och i e-post ska följande typsnitt användas: Rubriker och brödtext: Arial Din Mittelschrift std Temporem autem puinsud et aur office debit tum rerum necessit atib saepe eveniet ut er repudiand sint et molestia non este recusand. Itaque earud rerum hic tenetury sapiente delectus au aut prefer endis dolorib asperiore repellat. Rotis Serif Temporem autem puinsud et aur office debit tum rerum necessit atib saepe eveniet ut er repudiand sint et molestia non este recusand. Itaque earud rerum hic tenetury sapiente delectus au aut prefer endis dolorib asperiore repellat. arial Temporem autem puinsud et aur office debitut tum rerum necessit atib saepe eveniet ut erre pudiand sint et molestia non este recusand. Tue earud rerum hic tenetury sapiente lectus au aut prefer endis dolorib asperiore repellat. TIMES Temporem autem puinsud et aur office debit tum rerum necessit atib saepe eveniet ut er repudiand sint et molestia non este recusand. Itaque earud rerum hic tenetury sapiente delectus au aut prefer endis dolorib asperiore repellat. VTI:s grafiska manual 8
4.1 Färgsättning av typsnitt När det gäller rubriker har vi två alternativ. Vi kan skriva dem i svart, vilket i de allra flesta fall har den bästa läsbarheten. Men vi kan också skapa mer uppmärksamhet genom att använda den röda färgen (PMS 1797). Den gråa komplementfärgen (PMS Cool Gray 9) används till olika grafiska element och är alltså inte en rubrikfärg. Brödtext bör alltid skrivas i svart. Rubrik i svart Underrubrik i svart Brödtext bör alltid skrivas i svart. Brödtext bör alltid skrivas i svart. Brödtext bör alltid skrivas i svart. Brödtext bör alltid skrivas i svart. Rubrik i rött Underrubrik i rött Brödtext bör alltid skrivas i svart. Brödtext bör alltid skrivas i svart. Brödtext bör alltid skrivas i svart. Brödtext bör alltid skrivas i svart. VTI:s grafiska manual 9
5. Grafiskt formspråk Det grafiska formspråket genomsyrar allt vi producerar och blir en viktig del i vår kommunikation med våra målgrupper. Därför är det extra viktigt att arbeta konsekvent och långsiktigt. 5.1 Bildmanér Bilder är ett starkt sätt att förmedla ett budskap. Vi vill använda bilder för att skapa liv och förstärka budskapet. Det gör vi bland annat genom att medvetet kombinera två bilder som kompletterar varandra. Vi tar ett exempel: Om texten handlar om vattenplaning kan vi välja en bildlösning där första bilden visar en regnig trafikmiljö. Den andra bilden kan vara ett par gummistövlar i närbild. Första bilden beskriver situationen och andra bilden skapar känslan. De bilder vi använder ska ge en nordisk känsla vad det gäller personer och miljöer. Välj gärna motiv med människor i centrum, vilket ger en koppling till den som berörs av forskningen och tekniken. VTI:s grafiska manual 10
5.2 Profilelement Vi har skapat kurvor, så kallade profilelement, som ska representera rörelse, spår, vågor, vägar och kommunikation. De kan gärna användas som grafiska element i olika trycksaker. De kan också användas där det inte finns bilder, för att göra produkten mer levande. www.vipsimulation.se Martin Fischer, martin.fischer@vti.se /simulator MEMOS Methods to improve and evaluate the motion sensation in driving simulators MeMoS är ett forskningsprojekt inom kompetenscentret ViP, Virtual prototyping and assessment by simulation. Projektet syftar till att utveckla och testa teknik som förbättrar känslan av longitudinella rörelser i körsimulatorer. Del av affisch De senaste åren har det funnits ett fokus på förarstödssystem och koldioxidutsläpp i relation till förarbeteende. Detta har ökat behovet av körsimulatorer som erbjuder en realistisk känsla när det gäller acceleration och longitudinella hastigheter. Men även i avancerade körsimulatorer är detta svårt att uppnå. Unik forskningsmiljö med VTI:s körsimulatorer Broschyr I MeMoS undersöks betydelsen av olika faktorer för att körsimulatorernas longitudinella rörelser ska bli mer verklighetstrogna. Man studerar såväl personbilskabin som lastbilshytt i både dynamiska och statiska körsimulatorer. MeMoS utförs i nära samarbete med Eureka-projektet DrivObs, med partners från både Sverige och Holland. VTI:s grafiska manual 11
6. Kontorstryck VTI:s grafiska form finns på allt korrespondensmaterial. Här är exempel på 6. Kontorstryck våra brevpapper, kuvert och visitkort. Den nya grafiska formen finns på allt korrespondensmaterial. Här är exempel på våra brevpapper, kuvert och visitkort. VTI post/mail SE-581 95 LInköpIng besök/visit OLauS MagnuS Väg 35 tel +46 (0)13 20 40 00 fax +46 (0)13 14 14 36 web fakturaadress/invoice address statens väg och transportforskningsinstitut 581 95 linköping styrelsens säte LInköpIng org nr 202100-0704 Brevpapper, kuvert Brevpapper, och visitkort kuvert och visitkort Visitkort 100%, framsida respektive baksida Visitkort, framsida respektive baksida SIDAN 13 VTI:s grafiska manual 12
6.1 Måttangivelser på kontorstryck 6.1 Måttangivelser på kontorstryck Här ser du vilka mått, färger, typsnitt och placeringar som gäller för brevpapper, Här ser du vilka mått, färger, typsnitt och placeringar som gäller för brevkuvert och visitkort. papper och Avstånd kuvert. är angivet Avstånd i millimeter. är angivet i millimeter. Logotyp i färg PMS 1797 12 20 Logotyp i färg PMS 1797 Typsnitt Din Mittelschrift 6.75pt Versaler, färg Svart Spärrat 25/1000 Fyrkantsblanksteg Text centrerat på flärpen Typsnitt Din Mittelschrift 6.75/14pt Versaler, färg Svart Spärrat 25/1000 Fyrkantsblanksteg 12,7 12,7 10 10 12,7 12,7 Kuvert 14 VTI post/mail SE-581 95 LInköpIng besök/visit OLauS MagnuS Väg 35 tel +46 (0)13 20 40 00 fax +46 (0)13 14 14 36 web fakturaadress/invoice address statens väg och transportforskningsinstitut 581 95 linköping styrelsens säte LInköpIng org nr 202100-0704 10 12 Typsnitt Din Mittelschrift 6.75/9pt Kapitäler, färg Svart Spärrat 25/1000 Fyrkantsblanksteg Typsnitt Din Mittelschrift 7/9pt Versaler, färg Svart Spärrat 25/1000 Fyrkantsblanksteg Brevpapper VTI:s grafiska manual 13
7. Tillämpning Här är exempel på hur vårt grafiska formspråk kan tillämpas i olika media, såsom trycksaker och på webben. 7.1 Trycksaker Förord Generaldirektören S vensk transportforskning håller fortsatt mycket hög internationell nivå och VTI intar här en särställning genom sin storlek och sin tvärvetenskapliga karaktär. VTI:s forskare är efterfrågade samarbetspartners, föredragshållare och skribenter. Ett antal nya avtal om EU-projekt har ingåtts och samverkan med universitet och högskolor, såväl nationellt som internationellt, utvecklas positivt. I en vetenskaplig utvärdering av VTI:s forskningsorganisation, som en internationell forskarpanel gjort på vårt uppdrag, ges verksamheten goda omdömen. Vi är nöjda med resultatet av utvärderingen och ser möjligheten att ytterligare utveckla verksamheten efter panelens rekommendationer. Vi har under året fortsatt vår strategiska satsning på miljö- och klimatrelaterad transportforskning, sett i relation till hur infrastruktur och transportsystem behöver utformas och anpassas för att kunna svara upp till de senaste årens inträffade väderfenomen. Vi fortsätter också att utveckla vår kunskap inom fordonsteknik och vår expansion i Västsverige. Ett viktigt steg i regionen togs under hösten när VTI:s nya filial på Lindholmen i Göteborg invigdes. Där påbörjades också i slutet av året montering och färdigställandet av VTI:s nya simulatorlaboratorium. Året har dessvärre präglats av fortsatt osäkerhet om den framtida finansieringsmodellen för svensk transportforskning. Ansvarsfördelningen för forskningsfrågor i transportsektorns nya myndighetsorganisation har inte fullt ut klarlagts. Detta skärper kraven på VTI om proaktivitet och att finna nya uppdragsgivare. FoTo: VTi/Hejdlösa bilder Svårigheten att fullt ut och i rätt tid matcha VTI:s kompetens mot tillgängliga uppdrag är en återkommande utmaning för institutet. Fortsatt fokusering på kompetensförsörjning och kompetensutveckling är därför grundläggande även inför framtiden. Utvecklingen av nya ekonomiadministrativa system och förbättrade uppföljningsrutiner har varit prioriterad under året, liksom att skapa mer enhetliga former för projektadministrationen. Jonas Bjelfvenstam Generaldirektör Årsredovisning 2010 Statens väg- och transportforskningsinstitut 96 procent respektive 98 procent bilbälte. Med undantag för de yngsta förarna har noteringarna varit mycket stabila över de senaste åren. 2 Från och med 1 oktober 1999 blev det krav på att använda bilbälte även för taxiförare. Sedan dess har bältesanvändningen bland taxiförare ökat kontinuerligt och var 2009 nästan i paritet med förarna av personbilar, 93 procent. 90-procentsnivån nåddes redan 2006. Årsredovisning 2010 År 1996 observerade VTI för första gången bältesanvändningen även i tunga fordon. Observationerna gjordes fram till och med 2006 bara på de ordinarie mätplatser som hade mest tung trafik. Nivåerna har liksom för taxi ökat sedan 1996 om än från en mycket blygsammare nivå och inte alls lika dramatiskt. I de tyngsta fordonen, med eller utan släp, var exempelvis ungefär 5 7 procent av alla förare bältade 1999. År 2009 har andelen bältade i dessa fordon ökat till omkring 50 procent. Uppdrag/finansiering: Trafikverket resultatspridning: VTi notat 12-2010 Ungdomars inställning till att ta körkort Andelen körkortsinnehavare bland ungdomar (18 24 år) har under de senaste 15 åren minskat i Sverige. På 1980-talet var det många som tog körkort så fort som möjligt efter 18-årsdagen, men idag är det många som väntar till ett senare tillfälle. VTIför har tittat på ungdomars inställling cheferna i ledarskapsrelaterade ning till attför ta chefsgruppen körkort, och framförfrågor både som allt hur har förhelhet menderas ocksåinställning utifrån individuella ändrats under åren 2002 till 2009. I behov. studien deltog över 6 000 ungdomar i åldern 17,5 år. genomförs med Planeringssamtal VTI:s medarbetare och utgör ett Majoriteten avför dagens viktigt verktyg chef ungdomar och med- i Sverige har föråret avsikt ta körkort arbetare. Under haratt cirka 86 vidprocent 18 19 års motiven (80) av ålder. VTI:s Främsta medarbetare för att ta körkort är ökad rörelsefrihet, haft planeringssamtal. Andelen skriftliga utvecklingsplaner har ökat under året jämfört med år 2009. FoTo: VTi/Katja Kircher Kompetensförsörjning 20 VTI en kunskapsorganisation VTI är en kunskapsorganisation där medarbetarna är den största tillgången. Genom strategisk kompetensförsörjning och kompetensutveckling samt med ett systematiskt arbete för lika villkor och god arbetsmiljö ska VTI säkerställa en attraktiv arbetsplats. Kompetensförsörjning STraTEGISK KoMPETEnSFörSörJnInG VTI har en långsiktig strategi för kompetensförsörjning och arbetar ständigt med att identifiera, kartlägga och synliggöra verksamhetens kompetensbehov för de närmaste åren bland annat genom bemanningsplaner och planer för pensionsavgångar. Rätt kompetens är viktigt för att kunna verka i nationella och internationella forskningsmiljöer. För att möta detta liksom framtida behov har centrala utbildningssatsningar genomförts. Under året har VTI genomfört rekryteringar av forskare bland annat inom områdena transporter och samhällsekonomi, drift och 34 underhåll av väg, nationalekonomi, signalanalys och databehandling, trafiksäkerhet, luftteknik och regleringsekonomi. Totalt är 19 personer rekryterade under året. Arbetet med tillsättning av den fjärde professorstjänsten har inletts, men inte slutförts. Medeltalet anställda under året uppgår till 195 (186). Medelåldern på VTI är 46 (47) år. Den personalrörlighet som avgångar och behov av rekrytering genom planerade nya ämnesinriktningar skapar, ger förutsättningar för att styra in personalstrukturen och verksamheten i önskvärd inriktning. Personalomsättningen för år 2010 är 3,6 (4,8 år 2009) procent. Arbetet med kompetens/ generationsväxling fortsätter enligt framtagen struktur. ForSKarUTByTE, doktorandprogram och ExaMIna VTI har till uppgift att bedriva forskningsbaserad kunskapsbildning för transportsektorns utveckling. VTI:s doktorandprogram är viktigt för den långsiktiga kompetensförsörjningen till transportsektorn. Forskarutbyte och doktorandprogram tillför kunskap till VTI:s verksamhet och är också en möjlighet till samarbete med universitet och högskolor. Under året har VTI tagit emot tre gästforskare och en gäststudent. Dessutom har åtta medarbetare uppdrag som docent och/eller professor vid universitet/högskola. VTI har under året haft 18 medarbetare som följt ett doktorandprogram. Två medarbetare har disputerat under året och en har tagit licentiatexamen. Antal medarbetare med licentiat och doktorsexamen är 70 (66) personer. Doktorandprogrammet har under året fullföljts enligt plan. KoMPETEnSUTVEcKlInG VTI tar årligen fram en kompetensutvecklingsplan för hela myndigheten som sammanställs efter enheternas rapportering av kompetensutvecklingsbehov. Kompetensutvecklingen sker inom de forskningsprojekt som bedrivs men också genom projektledarskap, handledning av doktorander och examensarbetare, forskarutbyte, seminarier och konferenser. Utöver detta har individuella kompetenshöjande utbildningsinsatser genomförts under året för medarbetare inom områden som är viktiga för verksamheten. Ett speciellt kompetensutvecklingsprogram har tagits fram som inleds under 2011. Att utveckla ledarskapet inom VTI är avgörande för att vidareutveckla såväl verksamhet som medarbetare. VTI arbetar kontinuerligt med utveck- Årsredovisning 2010 Med de aktiviteter inom området kompetensförsörjning som gjorts under året är bedömningen att det sammantaget i hög grad bidragit till målsättningen enligt verksamhetsplanen. Arbetsmiljö SySTEMaTISKT arbetsmiljöarbete VTI arbetar systematiskt och strategiskt med utveckling och förbättring av arbetsvillkor och arbetsmiljö. Fokus för arbetet är att bevara och utveckla de faktorer som bidrar till arbetsglädje, god hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen. lika VIllKor MEdEl För VErKSaMhETS UTVEcKlInG Målsättningen med arbetet med Lika villkor är att det ska bidra till att uppnå VTI:s verksamhetsmål: en attraktiv arbetsplats. VTI bedriver ett löpande, strategiskt arbete med Lika villkor och strävar efter mångfald inom olika områden så som kompetens, bakgrund, etnicitet, kön och ålder. Detta skapar vi genom ett inkluderande synsätt och en god, kreativ arbetsmiljö. En blandning av bakgrund och kompetenser har betydelse för arbete, kvalitet och kundorientering och är medel för bättre verksamhet. Andelen kvinnor på VTI och bland doktoranderna har ökat jämfört med år 2009. Inom kategorin forskare minskat beroende av andra för sitt resande, att körkort underlättar omslagsbilder: VTi/Katja Kircher fritidsresor och att det ökar möjligheten att få arbete. Främsta motiven för att inte ta körkort är tidsbrist och bristande ekonomi. Ett ytterligare viktigt motiv för att inte ta körkort är bilens negativa inverkan på miljön. Statens väg- och transportforskningsinstitut 3 Eftersom attityden till körkort visade sig vara viktig analyserades även vad som påverkar densamma. Det som främst förklarar den positiva attityden är om man instämmer med att ett körkort innebär ökad rörelsefrihet, att man blir bekräftad som vuxen, att ett körkort för bil underlättar då man skall ta sig till och från olika fritidsaktiviteter och att det ökar möjligheterna att få arbete. Med avseende på det tryck som man upplever från andra, visar resultaten att detta tryck framförallt kommer från föräldrarna. Slutligen analyserades vad som kunde göra det lättare för ungdomar att ta körkort. Resultaten visar att det främst handlar om den egna självbilden, vilken i detta fall är kopplat till om de tror att de kan klara av det praktiska provet eller inte. Därefter är tillgång till bil att övningsköra med, den egna ekonomin, förmågan att klara av det teoretiska provet, tillräckligt med tid och att de har tillgång till en kursplan viktiga faktorer som kan underlätta körkortstagandet. Uppdrag/finansiering: Trafikverket resultatspridning: VTi rapport 694 avvägning görs. Ändå saknar svensk politik för lokal luftkvalitet beslutsunderlag baserade på samhällsekonomiska analyser. Detta medför att beslutsfattare lätt missar de potentiella konflikter som finns mellan minskade halter av föroreningar och andra samhällsmål. Det finns också risk för att eventuella synergieffekter av styrmedel inte uppmärksammas. 4,5 3,1 4,8 Kvinnor hur besluten för utformning och till2,8 3,1 1,9 män lämpning av miljökvalitetsnormerna har belyst de samhällsekonomiska efter ålder konsekvenserna. Normerna har på Inom transportsektorn är det vanligt att tillämpa kvantifierade samhällsekonomiska analyser. Konflikter mellan olika välfärdseffekter kräver nämligen så gott som alltid att en Att genomföra samhällsekonomiska analyser vid tillämpning och utformning av miljökvalitetsnormer har flera fördelar. Dels bidrar analyserna till att klargöra miljöproblemets om- Miljöpolitik på samhällsekonomisk grund 2008 2009 2010 VTI har lagt fram en rapport om genom- precisering av målet: Transport- sektorn bidrar till att miljökvalitets58 (58) % Forskning målet Begränsad klimatpåverkan (26) % Forskningsstöd nås genom en stegvis ökad 28 energi- effektivitet i transportsystemet 14 (16) % administrativt stöd och ett brutet beroende av fossila Totalt i kategorin forskning av doktorandstuderande av VTi:s chefer i VTi:s ledningsgrupp 3,1 senare tid fått betydelse för krav på miljöåtgärder i större svenska tätorter. I Stockholm har exempelvis ett dubbdäcksförbud på Hornsgatan införts med hänvisning till för höga partikelhalter. Dubbdäcksförbud kan samtidigt komma i konflikt med målet om ökad trafiksäkerhet då dubbdäck enligt aktuell forskning anses säkrare på halt väglag. SJUKFRÅNVARO I % BEGränSad KlIMaTPÅVErKan andelen kvinnor FoTo: VTi/Hejdlösa bilder bränslen. år 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. 42 (41) % 37 (37) % 44 (40) % 44 (50) % 43 (43) % 3,4 3,1 förandet av miljökvalitetsnormer för Totalt kvävedioxid och partiklar i luft. Syftet efter med kön studien har varit att analysera anställda -29 år anställda 30-49 år anställda 50- år 1,1 1,6 5,6 7,6 1,0 5,0 1,2 1,9 5,2 andel långtidssjuka* 59,7 62,6 57,8 MEdarBETarUndErSöKnInG Medarbetarundersökningen utgör ett viktigt underlag för att ta fram en handlingsplan för arbetet med utvecklingen av VTI och VTI:s arbetsmiljö. Det skapar tillfälle och forum för ökad dialog och delaktighet mellan chef och medarbetare. Undersökningen genomförs vartannat år, den senaste i november december år 2010. Svarsfrekvensen låg på 78 procent, vilket är en minskning jämfört med de två föregående undersökningarna (84 procent år 2006 och 82 procent år 2008). Det sammanvägda resultatet av undersökningen gav ett värde för nyckeltalet Nöjd Medarbetar Index (NMI) på 65 (62), vilket är en ökning Uppdrag/finansiering: ViNNoVa resultatspridning: VTi rapport 690 Statens väg- och transportforskningsinstitut 21 * 60 dagar eller mer Tabell 8. Personalkategorier är andelen kvinnor oförändrad och bland cheferna har andelen minskat. Medelåldern på VTI har sjunkit. Dessa resultat, tillsammans med de aktiviteter som genomförts, medför att VTI nått mål för Lika villkor för 2010. Det bidrar också till en framtida god kompetensförsörjning och generationsväxling. fattning, dels kan de användas för att studera ett styrmedels funktion och de incitament det ger till minskade utsläpp. Även inom miljöområdet händer det ofta att konflikter uppstår mellan olika välfärdseffekter vid utformning av, och åtgärder för, styrmedel inom miljöområdet. Att metoder för systematisk analys inte används regelbundet är därför bekymmersamt. Tabell 9. sjukfrånvaro jämfört med den förra medarbetarundersökningen år 2008. SJUKFrÅnVaro VTI har arbetat aktivt för att minska sjuktalen och med att öka fokus på förebyggande och hälsofrämjande faktorer. VTI:s sjukfrånvaro är 3,1 procent. måluppfyllelse för arbetsmiljö VTI:s sjukfrånvaro 2010 ligger på motsvarande nivå som året innan, vilket är den lägsta nivån sedan statistiken började redovisas enligt nuvarande riktlinjer. Enligt redovisningen av sjukfrånvaron blir ett av nyckeltalen som indikation på verksamhetsmålet VTI är en attraktiv arbetsplats frisktal 96,9 procent för år 2010, vilket gör att VTI uppnår det satta nyckeltalet på över 96 procent närvaro. Utifrån de aktiviteter som genomförts under året samt de siffror uppföljningen visar gör VTI bedömningen att det sammantaget bidrar till att utveckla och förbättra arbetsmiljön på VTI. Statens väg- och transportforskningsinstitut Årsredovisning 2010 35 Årsredovisning 2010 huvudkontor/head office linköping post/mail se-581 95 linköping tel +46 (0)13-20 40 00 borlänge post/mail box 920 se-781 70 borlänge tel +46 (0)243-44 68 60 stockholm post/mail box 55685 se-102 15 stockholm tel +46 (0)8-555 770 20 göteborg post/mail box 8072 se-402 78 göteborg tel +46 (0)31-750 26 00 VTI:s grafiska manual 14
Rapport Notat /simulator Unik forskningsmiljö med VTI:s körsimulatorer VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Institutet är en statlig myndighet som lyder under näringsdepartementet. VTI:s huvuduppgift är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Verksamheten omfattar samtliga transportslag och områdena väg- och banteknik, drift och underhåll, fordonsteknik, trafiksäkerhet, trafikanalys, människan i transportsystemet, miljö, planerings- och beslutsprocesser, transportekonomi samt transportsystem. Kunskapen från institutet ger ett ökat beslutsunderlag hos aktörer inom transportsektorn och får i många fall direkta tillämpningar såväl i nationell som i internationell transportpolitik. VTI utför forskning på uppdrag i en tvärvetenskaplig organisation. Institutet arbetar också med utredning och rådgivning och utför olika typer av tjänster inom mätning och provning. På institutet finns flera tekniskt avancerade forskningsutrustningar och körsimulatorer i världsklass. dessutom finns ett laboratorium för vägmaterial och ett krocksäkerhetslaboratorium. Forskare på VTI medverkar kontinuerligt i internationella forskningsprojekt, företrädesvis inom Europa, och deltar aktivt i internationella nätverk och allianser. nationellt samverkar VTI med universitet och högskolor som bedriver närliggande forskning och utbildning. VTI har omkring 200 medarbetare. Huvudkontoret finns i Linköping och lokalkontor i Stockholm, Göteborg och Borlänge. huvudkontor LInKöPInG 581 95 Linköping telefon 013-20 40 00 STOCKHOLM BOX 55685 102 15 STOCKHOLM telefon 08-555 770 20 GöTEBOrG BOX 8072 402 78 GöTEBOrG telefon 031-750 26 00 BOrLÄnGE BOX 920 781 29 BOrLÄnGE telefon 0243-44 68 60 UPPdaTErad SEPTEMBEr 2011. alla FOTOGraFIEr TILLHör VTI OCH Är TaGna av HEjdLöSa BILdEr. Broschyr Broschyr VTI:s grafiska manual 15
niklas Strand lennart FolkeSon niklas.strand@vti.se lennart.folkeson@vti.se Fil. mag. i psykologi, forskningsassistent anders genell tania dukic anders.genell@vti.se tania.dukic@vti.se Tekn. dr i akustik, forskare Fil. dr i växtekologi, docent i kulturteknik, särskilt tillämpad ekologi, forskare Forskningsområde: Forskningsområde: Interaktion mellan förare och förarstödssystem. ekologi, landskap och miljöbedömning. vti i Göteborg jesper SandIn christina StaVe jesper.sandin@vti.se christina.stave@vti.se Tekn. dr i ergonomi, forskare Forskningsområde: Forskningsområde: ljud, buller och deras påverkan på människor (psykoakustik, emotionell respons och multisensorisk perception). trafikanttillstånd (barn, äldre förare, visuell distraktion) och hmi-frågor (fokus på säkerhet och test av aktiva säkerhetssystem). Tekn. dr i fordonssäkerhet, forskare Fil. dr i ergonomi, forskare Forskningsområde: utbildning och förändringsarbete för olika trafikantgrupper samt säkerhetsklimat inom yrkestrafiken. Forskningsområde: trafikantbeteende och trafiksäkerhet (fältstudier, simulatorförsök samt olycksstudier). Ett kontor flera forskningsområden vti, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. verksamheten omfattar samtliga transportslag. vti har omkring 200 medarbetare. Huvudkontoret finns i Linköping och lokalkontor i Stockholm, Göteborg och Borlänge. Presentation av VTI:s medarbetare i Göteborg postadress vti Box 8072 402 78 Göteborg BESökSadrESS regnbågsgatan 1 417 55 Göteborg telefon 031-750 26 00 Internationella nätverk för samarbeten där VTI deltar ECTRI European conference of transport research institutes ETSC European transport safety council FEHRL Forum of European national highway research laboratories FERSI Forum of European road safety research institutes GRSP Global road safety partnership JTRC OECD:s Joint transport research committee PIARC World road association foto: VTI/HeJdlöSa BIlder VTI:s konferens Transportforum. en delegation från Social Security Organisation i Malaysia för information om svensk strategi för trafiksäkerhet, särskilt olycksprevention i samband med arbetsresor. Dessutom har ett flertal studiebesök genomförts i samband med möten i VTI:s pågående och planerade EU-projekt. foto: VTI/kaTJa kircher rekordmånga deltagare UNder TraNsporTforUm Nordens största årliga konferens för transportsektorn fortsätter att växa. Över 1 800 deltagare, ett 70-tal sessioner och 44 utställare fanns på plats i Linköping den 13 14 januari under Transportforum. Transportforum är en plats där forskare och transportsektorns aktörer möts för kunskapsutbyte och kontaktskapande. Årets upplaga var den 27:e i ordningen. noterat från år 2010 miljö- och klimatrelaterad fou VTI har tagit fram strategiska riktlinjer för miljö- och klimatrelaterad FoU. Prioriterade satsningsområden är systemanalys, samhällsekonomiska kalkyler och kostnadseffektivitet, planerings- och beslutsprocesser, medborgarnas inställning och medverkan, Vägoch spårbyggnad samt underhåll av infrastrukturen, Buller, vibrationer och materialslitage samt landskap och miljöbedömning. kollektivtrafik VTI har fortsatt att utveckla ett nationellt kompetenscenter inom 2010 Intäkter av avgifter och andra ersättningar personalens fördelning verksamhetsidé VTI är ett ledande forskningsinstitut med bredd och kundorientering för internationellt högtstående forskning och utveckling samt kvalificerat utredningsarbete för transportsektorns alla aktörer och intressenter. VTI ska kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn för att bidra till en effektiv, säker och långsiktigt hållbar transportförsörjning. kärnvärden Kompetens, samverkan, oberoende. Intäkter av bidrag 40 387 39 100 100 854 80 441 43 290 Finansiella intäkter summa 47 761 320 355 184 851 167 657 111 647 101 837 medelålder 46 år antal rekryterade 19 personer andel kvinnor verksamhetens kostnader 42 procent (inom kategorin forskning 37 procent) Kostnader för personal licentiat- och 70 personer doktorsexamen Kostnader för lokaler 17 045 16 710 Övriga driftkostnader 47 655 41 612 doktorandstuderande 18 personer Finansiella kostnader examensarbetare 20 personer Avskrivningar och nedskrivningar 161 171 7 357 7 071 183 865 167 400 Verksamhetsutfall 986 257 ÅretS kapitalförändring 986 257 VTI:s forskningsområden VTI:s styrelse för att göra vår verksamhet lättförståelig och tillgänglig presenterar vi vår verksamhet och kompetens i forskningsområden. Läs mer på /forskningsområden. GD-stab FORSKNINGSAVDELNING SAMHÄLLE, MILJÖ OCH TRANSPORTER FORSKNINGSAVDELNING TRAFIK OCH TRAFIKANT FORSKNINGSAVDELNING INFRASTRUKTUR ADMINISTRATIV AVDELNING KOMMUNIKATIONSAVDELNING Fordonsteknik och simulering Samspel människa, fordon, transportsystem Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant VTI ska ha en framträdande roll i utvecklingen av framtidens effektivare, grönare och säkrare transportsystem, såväl i sverige som internationellt. Intäkter av anslag Generaldirektör TUNG forskningsutrustning Arbetet med att färdigställa den nya körsimulatorn Sim IV vid VTI:s Göteborgsfilial pågick under år 2010. Nya lokaler invigdes, inklusive simulatorhallen för Sim IV. Modernisering och uppgradering av VTI:s körsimulator Sim II i Linköping påbörjades. vision Ett effektivt, grönt och säkert transportsystem. 2009 Vår organisation Miljö och trafikanalys Mobilitet, aktörer och planering Transportekonomi Borlänge Transportekonomi Stockholm extern peer review Under år 2010 genomfördes granskning och utvärdering av vetenskaplig kvalitet i VTI:s forskningsverksamhet INTerNaTIoNell publicering Ett mått på vetenskaplig kvalitet är antalet vetenskapliga artiklar i internationella refereegranskade publikationer. Under år 2010 publicerades 34 vetenskapliga artiklar. Nyckeltal för vetenskaplig publicering, totalt inklusive konferenspublicering är 1,0 (antal publikationer per forskare). vti:s vision, verksamhetsidé och kärnvärden verksamhetens intäkter foto: VTI/HeJdlöSa BIlder VTI:s fullständiga årsredovisning för år 2010 finns tillgänglig på. Forskningschefskollegium funktionskrav INom VäGTekNIk VTI har etablerat området funktionskrav från flera infallsvinklar; definition av funktionskrav på olika material; bestämning av mått avseende funktion, upphandlingsfrågor samt restvärdesproblematik. Förstudie för att utveckla funktionella krav för upphandling av totalentreprenader har genomförts i samarbete med NCC och Trafikverket. inom områdena Transportekonomi, Väg- och banteknik, Trafikteknik samt fordonsteknik. Granskningarna startade 2009 och har utförts av extern internationell expertpanel. Belopp I TUseNTals kronor summa Ledningsgrupp fordonsteknik VTI:s satsning inom fordonsteknik har stark koppling till institutets simulatorverksamhet, däckprovningsanläggningar och arbete med förarrobotar. Ökat projektsamarbete har skett med samarbetsparter för användning och utveckling av programvara för simulatortekniska tillämpningar. Initiativ för ett långsiktigt samarbete inom området fordonsdynamik har tagits tillsammans med avdelningen Fordonssystem på Linköpings universitet. energieffektiv VäGhållNING Arbete har pågått inom flera delområden kring energieffektivitet i väghållningen. Efter dialog med Trafikverket har VTI en samordnande roll inom området livscykelanalys och livscykelkostnad för väghållning. En samverkansplattform har skapats och finns tillgänglig på: www.webforum.com/lcclca. VTI i ord och siffror resultaträkning 2010 2010 medarbetare Sedan 2009 har medeltalet anställda ökat från 186 till 195. Detta motsvarar 175 årsarbetskrafter. Personalomsättningen är 3,6 procent, jämfört med 4,8 procent foto: VTI/kaTJa kircher föregående år. VTI har en långsiktig strategi för kompetensförsörjning och arbetar ständigt med att identifiera, kartlägga och synliggöra verksamhetens kompetensbehov för de närmaste åren bland annat genom bemanningsplaner och planer för pensionsavgångar. Rätt kompetens är viktig för att kunna verka i nationella och internationella forskningsmiljöer. För att möta detta liksom framtida behov har centrala utbildningssatsningar genomförts. Under året har VTI genomfört rekryteringar av forskare bland annat inom områdena transporter och samhällsekonomi, drift och underhåll av väg, nationalekonomi, signalanalys och databehandling, trafiksäkerhet, luftteknik och regleringsekonomi. Arbetet med tillsättning av den fjärde professorstjänsten har inletts. Totalt rekryterades 19 personer under året. Vetenskapskollegium området kollektivtrafik en vetenskaplig kraftsamling för policyinriktad forskning med fokus på urban och regional planering för hållbart resande. Långsiktig strategisk planering av centrets verksamhet har fortgått med bland annat undersökning av förutsättningar för finansiering och strategisk marknadsföring. Nya nationella och internationella forskningsprojekt har startats. Drift och underhåll Krocksäkerhet Mätteknik och verkstad Väg- och banteknik Ekonomi Personal IT Bibliotek och informationscenter Kommunikation Drift och underhåll Trafikanalys Fordonsteknik Trafiksäkerhet Miljö Transportekonomi Människan i transportsystemet Transportsystem Planerings- och beslutsprocesser Väg- och banteknik VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafikoch transportanalys,beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI bistår med allt från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovningsanläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda kurser och seminarier inom transportområdet. HuVudkonTor linköping 581 95 linköping Telefon 013-20 40 00 Borlänge BoX 920 781 29 Borlänge Telefon 0243-44 68 60 SToCkHolm BoX 55685 102 15 SToCkHolm Telefon 08-555 770 20 göteborg BoX 8072 402 78 göteborg Telefon 031-750 26 00 foto: VTI/HeJdlöSa BIlder VTI i ord och siffror för 2010 VTI:s grafiska manual 16
Roll-up 85x215 Affisch 70x100 /adseat Astrid Linder, astrid.linder@vti.se Bild: Dynamore ADSEAT Adaptive seat to reduce neck injuries for female and male occupants Parkeringsvillkor påverkar val av färdmedel Till dess att parkering hanteras på samma nivå som övriga delar av stadens transportsystem är trafikstrategier inte heltäckande. Det visar den litteraturgenomgång av FoU-resultat som VTI har sammanställt för att undersöka hur parkeringen påverkar val av färdmedel. Konkurrensen om mark i staden är idag hård och parkering har blivit en stadsbyggnadsfråga. Genom att ha en uttänkt parkeringsstrategi kan god tillgänglighet skapas samtidigt som andelen kollektivtrafikanvändare ökas. Så länge det finns gott om gratis eller billiga parkeringsplatser är möjligheterna att påverka färdmedelsvalet begränsade. Om utbudet däremot begränsas eller om avgifterna höjs kan effekterna på färdmedelsvalet bli stora. Pisksnärtskador förekommer frekvent vid trafikolyckor och kvinnor drabbas oftare än män. För att minska pisksnärtskadorna pågår EU-projektet ADSEAT. Inom projektet utformas den första matematiska modellen av en krockdocka av en genomsnittlig kvinna. Målet med ADSEAT är att förbättra stolarnas utformning för att minska pisksnärtsskador. Detta görs genom att bland annat studera innovativ utformning av anpassningsbara stolar som kan justeras för både män och kvinnor. Projektet lägger fokus på kvinnor, effekterna av kön och andra faktorer som påverkar risken att drabbas av pisksnärtsskador. ADSEAT ingår i 7:e ramprogrammet och koordineras av VTI. Forskningsprojektet pågår till våren 2013. Beträffande roll-ups, affisch och vepa bör samtliga element vara enhetliga, eftersom dessa ska kunna matchas i olika sammanhang. Det innebär att proportionerna blir annorlunda jämfört med trycksaker. Använd existerande mallar. kontakt Tomas Svensson, tomas.svensson@vti.se läs mer Parkering politik, åtgärder och konsekvenser för stadstrafik, N23-2010. Publikationen finns på. VTI:s grafiska manual 17
7.1.1 Måttangivelser A4-broschyr För att hålla samman den grafiska profilen genom alla trycksaker bör hänsyn tas till vissa riktlinjer. Framsidan/produktbladet som är A4-format bör se ut som denna, men med modifiering av bilderna. Mått anges i millimeter. Se ytterligare kommentarer på nästa sida. 20 17 4 17 40 Bild 1 60 164 Bild 2 Bild 3 Bild 4 2 230 26 90 2 2 90 245 VTI i ord och siffror 2010 VTI:s grafiska manual 18
För att hålla samman den grafiska profilen genom alla trycksaker bör hänsyn tas till vissa riktlinjer. Detta utgår från föregående sida med måttangivelser. Rött fält (PMS 1797) i överkant ska alltid vara 20 mm. Ljusgrå (PMS Cool Gray 3) kurvor löper över det röda fältet. www-adress placeras alltid i övre högra hörnet i 13 pkt. Mellanrum mellan bilder ska alltid vara 2 mm. Bilderna kan ändra innehåll, men ska alltid komplettera varandra (se även avsnitt 5.1). Bild 2, 3 och 4 kan ersättas av en röd rektangel, men aldrig mer än en bild. Logotypen ska alltid vara 20 mm bred och placeras centrerat i sidhuvudets vita fält. Logotypen ska placeras 17 mm (mätt från logotypens underkant) från sidans överkant. Rubrik och underrubrik kan variera i storlek, men ska följa övriga pubilkationer i så stor utsträckning som möjligt. (Rekommenderad rubrikstorlek är mellan 24 och 48 punkter, beroende på längd av rubrik.) Rubrik ska alltid placeras under bilderna, aldrig över. Rubrik ska alltid typograferas i Din Mittelschrift Std eller Rotis serif. VTI:s grafiska manual 19
Resultatredovisning Samhällsmotiverad tillämpad forskning tkr VTI:s instruktion: VTI har till huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling som avser infrastruktur, trafik och transporter. Institutet ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås och för att kunskapen om transportsektorn kontinuerligt förbättras. Prestationsmått 2010 anknyter till det övergripande verksamhetsmålet i institutets förnyade målstruktur som tillämpas från och med verksamhetsåret 2010: att kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn med syfte att effektivt närma sig det transportpolitiska målet. Måluppfyllelse för det övergripande verksamhetsmålet är svårt att mäta med specifika nyckeltal. En form av prestationsmått och resultatmått som VTI här redovisar är omfattningen av avslutade uppdragsprojekt, (figur 1). Projektvolymen för respektive år 2008 2010 är relaterad till hur projekten haft inriktning mot den Figur 1. Externa uppdragsprojekt som avslutats med ekonomisk slutredovisning i VTi:s redovisningssystem, Mkr. Mkr 150 33,4 120 15,9 14,5 90 46,8 42 56,4 60 30 50,8 61,0 36,5 0 2008 2009 2010 Hänsynsmål miljö och hälsa Hänsynsmål säkerhet Funktionsmål nationella transportpolitiska målstrukturen. Därutöver sker redovis- Redovisningen har tonvikt på transportpolitiska målstrukturen. ning mot verksamhetsmålet i form hur resultaten bedöms komma till av exempel på forsknings- och utvecklingsprojekt som slutförts under uppfyllande av de nationella målen, nytta och på olika sätt kan bidra till verksamhetsåret 2010, (sid. 12 21). alternativt ge underlag för att följa Figur 1 visar totalvolym av de upp om målnivåer uppnås. Resultat uppdragsprojekt som avslutats i av forsknings- och utvecklingsform av ekonomisk slutredovisning projekt som lämnar VTI har genererats respektive år 2008, 2009 och 2010. i projekt som är beställda av uppdragsgivare, främst för att resultaten Projekten kan ha haft en löptid över flera verksamhetsår. ska kunna omsättas i produkter, processer, åtgärder eller tjänster På följande sidor, 12 21, presenteras som kan bidra till uppfyllande av de ett urval av större och/eller strategiskt viktiga FoU-projekt med extern Resultat av enskilda VTI-projekt kan nationella transportpolitiska målen. finansiering som slutförts under 2010 därför inte visas ha inverkan på måluppfyllelse på nationell nivå förrän i form av redovisning av projektresultat till uppdragsgivare. Resultaten efter en viss tid då implementering är oftast dokumenterade i någon av resultaten har genomförts. av VTI:s rapportserier. Projekten är vanligen fleråriga med startdatum före 2010. För vissa projekt har ekonomisk slutredovisning inte gjorts, VTI:s forskningsbeställare även om alla aktiviteter i projektet har avslutats under 2010. Detta Prestationsmått 2010 är omfattningen gäller till exempel projekt i EU:s av uppdragsprojekt och hur dessa ramprogram där VTI medverkat. fördelas mellan de större dominerande nationella forskningsbeställarna och Projektpresentationerna är valda övriga uppdragsgivare. VTI strävar för att ge en representativ bild av efter att bredda kretsen av kunder resultat från FoU-verksamheten som och uppdragsgivare. Institutet redovisar därför även antal forsknings- lämnat myndigheten under 2010. Presentationen visar samtidigt institutets bredd som forskningsutförare. att följa upp utvecklingen vad gäller och konsultbeställare under året för Projekten relateras till den nationella diversifiering av kundkretsen. 2008 2009 2010 Andel som finansieras 53 % 55 % 60 % av Vägverket/Banverket/Trafikverket och Vinnova uppdragsvolym, Mkr 120,3 118,2 134,8 Antal Fou-beställare 87 87 84 TABEll 1. uppdragsvolym och antal Fou- med årlig uppdragsvolym > 100 000 kr. beställare 2008-2010. Resultat Den totala uppdragsvolymen har ökat jämfört med 2009. De två största beställarna Vägverket/Banverket/ Trafikverket och Vinnova svarar tillsammans för 60 procent av volymen 2010, vilket är en ökning sedan året innan. Finansieringsandelen för de största uppdragsgivarna har ökat samtidigt som totala antalet FoUbeställare har minskat något jämfört med tidigare år. VTI:s strävan att vidga kretsen av kunder har därmed inte kunnat uppfyllas. Uppdragsintäkternas andel av VTI:s totala intäkter VTI:s totala intäkter under 2010 uppgick till 185 miljoner kronor, varav 144 miljoner kronor eller 78 procent från uppdragsverksamheten. Motsvarande andel såväl för 2009 som för 2008 var 76 procent. 2008 2009 2010 Belopp Andel Belopp Andel Belopp Andel Vägverket 45 483 38 % 44 042 37% 43 170 32% Banverket 3 361 3 % 3 903 3% 6 592 5% Trafikverket 10 970 8% ViNNOVA 15 061 12 % 18 176 15% 19 816 15% Övriga statliga 14 547 12 % 21 322 18% 19 344 14% Eu 13 630 11 % 10 328 9% 10 242 8% Privata 17 725 15 % 15 897 13% 15 445 11% Övriga 10 497 9 % 4 520 4% 9 218 7% Summa 120 304 100% 118 188 100% 134 797 100% TABEll 2. Fou- och konsultintäkter, 2008-2010 (tkr.) Omfattningen av EU-projekten är större än vad raden EU visar i tabell 2. De flesta av dessa projekt har dessutom upp till 25 procent nationell medfinansiering, oftast från Vägverket/Trafikverket, Vinnova och VTI. I raden Övriga ingår uppdrag från bland annat kommuner och internationella uppdragsgivare. Ekonomiskt mål för avgiftsbelagd verksamhet Mål Enligt VTI:s regleringsbrev 2010: Det ekonomiska målet är att avgiftsintäkterna och bidragsintäkterna ska täcka minst 70 procent av de totala kostnaderna för verksamheten. Resultat VTI:s totala kostnader för verksamheten under 2010 uppgick till 184 miljoner kronor. Avgiftsintäkterna och bidragsintäkterna var 144 miljoner kronor. Dessa intäkters andel av de totala kostnaderna var 78 procent. Motsvarande värden för år 2009 var 77 procent och år 2008 76 procent. Målet att avgiftsintäkterna och bidragsintäkterna ska täcka minst 70 procent av de totala kostnaderna är därmed uppfyllt. Figur 2 visar avgifts- och bidragsintäkterna per årsarbetskraft som år 2010 uppgår till 826 tkr, vilket är en ökning från år 2009 då motsvarande värde var 772 tkr. 1000 800 600 400 200 0 2008 2009 2010 Avgifts- och bidragsintäkt per årsarbetskraft Total intäkt per årsarbetskraft Figur 2. intäkt per årsarbetskraft 2008-2010 (tkr) Total intäkt per årsarbetskraft år 2010 uppgår till 1 057 tkr, en ökning jämfört med 2009 års värde som var 1 008 tkr. Verksamhetsutfallet (figur 3) har under den senaste treårsperioden 2008 2010 visat ett positivt resultat. År 2009 var uppdrags- och bidragsintäkterna i nivå med 2008. År 2010 ökade uppdrags- och bidragsintäkterna med cirka 16 miljoner kronor, vilket bidrog till att verksamhetsutfallet ökade år 2010 jämfört med de två tidigare åren. 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 2008 2009 2010 Figur 3. Verksamhetsutfall perioden 2008 2010 (mkr). 10 Årsredovisning 2010 Statens väg- och transportforskningsinstitut 11 Här är förslag hur ett informationsrikt uppslag kan se ut (taget från Årsredovisning 2010). Sidnummer i sidans nederkant. Storlek är 7 punkter. Rubrik och underrubrik kan variera i storlek, men ska följa övriga publikationer i så stor utsträckning som möjligt (rekommenderad rubrikstorlek är mellan 21 och 48 punkter, beroende på längd av rubrik.) Rubriker ska alltid typograferas i Din Mittelschrift Std eller Rotis Serif. I publikationer ska brödtext ska typograferas i Rotis Serif. Bildtexter ska alltid anges i en liten grad för att inte störa. Lämplig storlek på bildtext i en broschyr är 5 punkter. VTI:s grafiska manual 20