Gastrointestinal biolöslighet av arsenik, antimon och ett urval av metaller i askor

Relevanta dokument
In vitro tester för bestämning av oral biotillgänglighet tillämpning och forskningsbehov

Klassificering av askor med avseende på innehåll av bly

Kisaska - geokemiska egenskaper

Oral biotillgänglighet av arsenik, antimon och ett urval av metaller i askor

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?

Geokemisk modellering av metallers löslighet

Kemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene

KEMISK FÄLLNING AV DAGVATTEN

Prislista. Fasta bränslen och askor

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts

PM F Metaller i vattenmossa

Säker spolning av avloppsledningar, tunnlar och magasin hantering av förorenade sediment

Referensdata Human. Grundämneshalter i blod. Grundämne Referensvärde 1

Användning av geokemiska modeller för bedömning av tillgänglighet och lakbarhet

ICH Q3d Elemental Impurities

Prislista. Bränslen och askor

Bindemedel för stabilisering av muddermassor. Sven-Erik Johansson Cementa AB

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313

Dagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU

Vad är ett laktest? Laktester för undersökning av föroreningars spridningsegenskaper. Anja Enell, SGI

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Hälsoriskbedömning av parkmark

Flygaskastabiliserat avloppsslam som tätskiktsmaterial Beständighet, täthet och ytutlakning

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

Workshop, Falun 12 februari Claes Ribbing SVENSKA ENERGIASKOR AB

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier

Samrådsunderlag. Samråd. Mellanlagring av järnsand på Näsudden, Skelleftehamn, Skellefteå kommun

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Provningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A

SEI LABORATORIET RAPPORT. Statens geotekniska institut Linköping, telefon , telefax Totalhalt

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Askor och ekotoxicitet. Kristian Hemström Magnus Breitzholtz Sara Stiernström Ola Wik

Mobilisering av arsenik vid jordtvätt och schaktning. Maria Gustavsson, Länsstyrelsen Västra Götaland Anna Pantze, Tyréns AB

Oral biotillgänglighet av arsenik, antimon och ett urval av metaller i askor

Behandling av avfall från saneringen i Bengtsfors

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Cu- och Zn-former i bottenaskor från avfallsförbränning

Miljöteknisk markundersökning f.d. Åryds glasbruk, Växjö kommun

SKB Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun

ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES ALS LULEÅ RIGHT SOLUTIONS. .RIGHT PARTNER

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Är det möjligt att återvinna metaller ur förorenade massor? Dan Berggren Kleja, SGI Karin Karlfeldt Fedje, Renova/Chalmers

Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd. Raul Grönholm Sysav Utveckling

Provtagningar i Igelbäcken 2006

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

AVSÄTTNING AVFALLSASKOR - LAGSTIFTNING OCH UTMANINGAR. Jakob Sahlén Rådgivare, Avfall Sverige

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk

Sammanställning fältnoteringar och analyser

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö

SOIL PNEC calculator

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

Användning av biotillgänglighet i riskbedömning av förorenad jord

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen

Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdat laboratorium i förväg skriftligt godkänt annat.

VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Bedömning av markfunktion Capability och Condition

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

Bekemnin gsmedel '2,6- Diklorbenz Aktinomyc ph. 1,1,2- Triklorete n. VD Rådhuset ,2 <1 <1 < 0.01 < ,03 6 < 0.

rökgaskondensat Matarvattenkonferensen Roger Lundberg Mälarenergi AB

Restprodukter i sluttäckningskonstruktioner

Analys av tandmaterial

UNDERLAG FÖR INDIKATIVT PRISUPPGIFT FÖR MOTTAGNING AV FÖRORENADE MASSOR (FAST AVFALL) VID MARKSANERING KLIPPANS LÄDERFABRIK, KLIPPANS KOMMUN

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

Halmaska i kretslopp

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Vatten Avlopp Kretslopp

Analys av tandmaterial

PM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord

BILAGA RA8:4 BILAGA RA8:3. Brunnar - dagvatten, mm Y10 DNB301 DNB293 DNB562 DNB561 DNB560. Klippans kommun

Varifrån kommer partiklarna?

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Sanering av Oskarshamns hamn. Oskarshamn harbour - The environmental problem. As Cd Cu Pb Zn. dioxins Hifab AB 1

Gusumprojektet Undersökning av mark, fisk, kräftor och utvalda vegetabilier i och omkring Gusums samhälle

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Slamspridning på Åkermark

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

1006 ISO/IEC Dricksvatten för allmän förbrukning. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Tungmetallanalys Jämförelse av ICP-MS-resultat från ofiltrerade, konserverade prov och filtrerade prov

Utvärdering av sekventiella lakförsök

Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Bilaga 3 Bakgrundsdokument för beräkning av platsspecifika riktvärden vid exploatering inom Sala tätort

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna

Nr Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Behandling av As-förorenad jord med nya metoder vid Ragn Sells AB

Transkript:

Gastrointestinal biolöslighet av arsenik, antimon och ett urval av metaller i askor Q6-634 Christel Carlsson & David Bendz, SGI Celia Jones, Kemakta 1

Syfte Litteraturstudie om oral biotillgänglighet av metaller i jord och in vitro metoder för dess analys. Bestämma den gastrointestinalt biolösliga fraktionen av arsenik, antimon och ett urval av metaller i askor med en in vitro metod. 2

Bakgrund gwt System boundary Inhalation dust intake dermal contact intake food/veg intake ground water Accumulation zone Effects in soil Effects in adjacent surface water Q4-238 Miljöriktlinjer för askanvändning i anläggningskonstruktioner (Bendz et al.) 3

INTAG UPPLÖSNING ABSORPTION REDUKTION ASKA Munnen Intagen mängd M Mage och tunntarm Biolöslig mängd M b Tunntarm Absorberad mängd M a Levern Biotillgänglig mängd M d MÅLORGAN Biolöslighetsfaktor F b Absorptions faktor F a Metabolism faktor F d Oral biotillgänglighet: F bad = F b x F a x F d 4

Metod i) Val av askor Ett brett urval önskades. Därför valdes askor som skildes åt m.a.p. lagringstid typ av aska (bottenaska eller flygaska) bränsle panna 5

ii) Undersökta parametrar Partikelstorleksfraktion (<2mm: frivilligt intag,<63 µm: ofrivilligt intag) Totalhalt Asktyp (bottenaska, flygaska) 6

iii) RIVMs in vitro test för bestämning av gastrointestinal biolöslighet Ask-partikel + saliv ph 6.5 + magsaft ph 1.5 + tunntarmsvätska och galla ph 6.0 Analys av lösta element 7

Cl - Ca 5 (PO 4 ) 3 OH PbSO 4 - H 2 (PO) 4 Transport Pb 2+ Cl - (PO) 4 3- Pb 2+ Pb 5 (PO 4 ) 3 Cl Magen lågt ph Tunntarm neutralt ph 8

Resultat 100 90 * n.d. Biolöslig fraktion (%) 80 70 60 50 40 30 20 * * * ** 10 0 As Cd Cr Cu Ni Pb Sb Zn 9

Biolöslig fraktion av arsenik Biolöslig fraktion (%) 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 <2 mm <63 µm i.d. Vattenfall flygaska Mälarenergi flygaska Fortum flygaska Fortum Ecoaska SYSAV bottenaska Norrtälje vägaska Lysimeter BA (20 cm) Lysimeter BA (90 cm) 10

Biolöslig fraktion av kadmium 100 <2 mm <63 µm Biolöslig fraktion (%) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Vattenfall flygaska Mälarenergi flygaska Fortum flygaska Fortum Ecoaska SYSAV bottenaska Norrtälje vägaska Lysimeter BA (20 cm) Lysimeter BA (90 cm) 11

Biolöslig fraktion av bly 100 <2 mm <63 µm Biolöslig fraktion (%) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Vattenfall flygaska Mälarenergi flygaska Fortum flygaska Fortum Ecoaska SYSAV bottenaska Norrtälje vägaska Lysimeter BA (20 cm) Lysimeter BA (90 cm) 12

Signifikansnivåer för analys med mixed model ANOVA Variabel Biolöslig fraktion Beror av Partikelstorleksfraktion Totalhalt Asktyp As ** ** ** Cd * Cr * ** Cu * * Ni p>0.05 Pb Sb * ** * p<0.05 ** p<0.01 *** p<0.001 Zn 13

Sammanfattning Gastrointestinalt biolöslig fraktion (F b ) för As var hög (>85%) i flygaskorna (bioaskor) medan den var något lägre i bottenaskorna från avfallsförbränning (40-85%). F b för Pb varierade mellan 14 och 60%. F b för Cd varierade mellan 50 och 75%. F b för Cr var mycket lägre än för övriga element, <12% F b för Cu varierade mellan 20 och 70%. 14

Sammanfattning forts. Partikelstorleksfördelningen hade en inverkan på F b endast för As, Cr och Cu. F b var större i den mindre partikelstorleksfraktionen som representerar ofrivilligt intag. Totalhalten hade en inverkan på F b endast för As, Cu och Pb. I dessa fall var F b högre vid lägre totalhalt av elementen. 15

Sammanfattning forts. Typen av aska hade en inverkan på F b för As, Cd, Cr och Sb. F b för Cd var högre i bottenaskorna, medan F b för As, Cr och Sb var högre i flygaskorna. Genom att bestämma biolöslig fraktion kan en bättre precision i riskbedömningar erhållas. 16

Fortsatt FoU Skaffa kunskap om de mekanismer som kontrollerar biolösligheten i askor Undersöka vilken betydelse specieringen av metaller i förbränningsaskor har för storleken på den biolösliga fraktionen av olika metaller Undersöka om biolöslig fraktion kan bestämmas med geokemisk modellering 17