Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2011-10-10 16 Sida Ks Dnr 236/2011 042 Delårsbokslut januari-juli 2011 Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse 2011 för kommunstyrelsen godkänns. Delårsbokslut överlämnas för godkännande till kommunfullmäktige Beskrivning av ärendet Samtliga nämnders verksamhetsberättelser och ekonomiska analyser har lämnat in till kommunstyrelsen. Periodens resultat uppgår till 7 589 tkr och inga realisationsvinster finns att räkna bort. Budgeterat resultat för samma period uppgår till 2 830 tkr vilket innebär att faktiskt resultat är 4 759 tkr bättre än budgeterat. Det justerade resultatet vid årets slut prognostiseras bli 6 990 tkr. Ingen prognostiserad avräknings för reavinster finns för resten av året. Kommunstyrelsen, inklusive den tekniska verksamheten, redovisar efter sju månader en positiv budgetavvikelse på 348 tkr. Prognosen för helåret innebär en positiv avvikelse mot budget på 598 tkr. Utvecklingsnämnden redovisar efter sju månader en negativ avvikelse mot budget på 169 tkr. Årsprognosen för utvecklingsnämnden totalt innebär en negativ avvikelse på 250 tkr jämfört med budget och beror i huvudsak på lägre intäkter än beräknat på miljösidan samt högre kostnader för konsult. Kultur- och fritidsnämnden redovisar efter sju månader en negativ budgetavvikelse på 55 tkr. Om de medel som avsatts till oförutsedda kostnader för samlingslokaler inte kommer att utnyttjas, beräknas nämnden få ett överskott om 100 tkr jämfört med budget. Forts Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2011-10-10 17 Sida Forts Ks Dnr 236/2011 042 Barn- och utbildningsnämnden redovisar vid delårstillfället en negativ avvikelse mot budget på 770 tkr. För rektorsområde 2, som består av Hansjöskolan, Sävstaskolan, Högsjö skola, Marmorbyns skola, alla fritidshem samt all barnomsorg, är avvikelsen mot budget -4,4 mkr. Socialnämnden redovisar en mindre positiv avvikelse mot budget efter sju månader på 130 tkr. Prognosen för helåret är dock negativ med ett beräknat underskott på -2.197 tkr vid årets slut. Främst är det delar av individ- och familjeomsorgens verksamhet som prognostiserar högre kostnader än budgeterat. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2011-09-19 Delårsbokslut 2011 Barn- och utbildningsnämnden, 2011-09-07, 74 Socialnämnden, 2011-08-26, 79 Socialutskottet, 2011-09-14, 233 Utvecklingsnämnden, 2011-08-30, 85 Kultur- och fritidsnämnden, 2011-08-23, 43 Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse AB Vingåkershem, 2011-08-31 Vingåkers kommunfastigheter, 2011-08-31 Vingåker Vatten och Avfall AB, 2011-09-01 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum 2011-09-19 Vår handläggare Anders Edlund 015119108, 0708215020 anders.edlund@vingaker.se Vår beteckning Dnr 236/2011 042 Delårsbokslut 2011 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar Godkänna verksamhetsberättelse för kommunstyrelsen Överlämna delårsbokslutet till kommunfullmäktige för godkännande Sammanfattning Samtliga nämnders verksamhetsberättelser och ekonomiska analyser har lämnat in till kommunstyrelsen. Periodens resultat uppgår till 7 589 tkr och inga realisationsvinster finns att räkna bort. Budgeterat resultat för samma period uppgår till 2 830 tkr vilket innebär att faktiskt resultat är 4 759 tkr bättre än budgeterat. Det justerade resultatet vid årets slut prognostiseras bli 6 990 tkr. Ingen prognostiserad avräknings för reavinster finns för resten av året. Kommunstyrelsen, inklusive den tekniska verksamheten, redovisar efter sju månader en positiv budgetavvikelse på 348 tkr. Prognosen för helåret innebär en positiv avvikelse mot budget på 598 tkr. Utvecklingsnämnden redovisar efter sju månader en negativ avvikelse mot budget på 169 tkr. Årsprognosen för utvecklingsnämnden totalt innebär en negativ avvikelse på 250 tkr jämfört med budget och beror i huvudsak på lägre intäkter än beräknat på miljösidan samt högre kostnader för konsult. Kultur- och fritidsnämnden redovisar efter sju månader en negativ budgetavvikelse på 55 tkr. Om de medel som avsatts till oförutsedda kostnader för samlingslokaler inte kommer att utnyttjas, beräknas nämnden få ett överskott om 100 tkr jämfört med budget. VK101S v1.0 060208, Tjänsteutlåtande bokslut 2011.doc Kommunledningsförvaltningen Nämndservice Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker Parkvägen 8 Tel vx 0151-191 00 Fax 0151-191 06 E-post: kommunstyrelsen@vingaker.se www.vingaker.se Pg 95 81-0 Bg 624-8371

Barn- och utbildningsnämnden redovisar vid delårstillfället en negativ avvikelse mot budget på 770 tkr. För rektorsområde 2, som består av Hansjöskolan, Sävstaskolan, Högsjö skola, Marmorbyns skola, alla fritidshem samt all barnomsorg, är avvikelsen mot budget -4,4 mkr. Socialnämnden redovisar en mindre positiv avvikelse mot budget efter sju månader på 130 tkr. Prognosen för helåret är dock negativ med ett beräknat underskott på -2.197 tkr vid årets slut. Främst är det delar av individ- och familjeomsorgens verksamhet som prognostiserar högre kostnader än budgeterat. 2 (2) Förvaltningens ståndpunkt Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen godkänner kommunstyrelsens verksamhetsberättelse samt lämnar delårsbokslut för 2011 till kommunfullmäktige för godkännande. VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Helena Viklund Kommunchef Anders Edlund Enhetschef nämndservice

Delårsbokslut 2011 Vingåkers kommun Januari - juli 2011

Sammanfattning Vingåkers kommun redovisar för perioden januari till juli 2011 ett positivt resultat på 7,6 mkr. Årets resultat beräknas enligt prognosen uppgå till +7,0 mkr. Kommunens nettoinvesteringar har under perioden uppgått till 5,3 mkr och den totala investeringsbudgeten för 2011 uppgår till 17,3 mkr inklusive tilläggsanslag. Kommunen har tre finansiella mål som har fastställts av kommunfullmäktige i samband med beslut om budget och flerårsplan 2011-2013. Målen omfattar kommunens resultat, finansiering av investeringar samt amorteringar på kommunens lån. Kommunens resultat som procent av skatter och statsbidrag beräknas uppgå till 3 procent vid årets slut. Samtliga planerade investeringar kommer att finansieras med egna medel då ingen nyupplåning är beräknad. Amorteringar på kommunens lån sker med 2,7 mkr under 2011. Detta innebär att samtliga mål ser ut att uppfyllas för 2011. Kommunstyrelsen, som från och med halvårsskiftet 2010 också består av den tekniska verksamheten, redovisar efter sju månader en positiv avvikelse mot budget på 348 tkr. Årsprognosen beräknas innebära en positiv budgetavvikelse på 598 tkr. Utvecklingsnämnden lämnar efter sju månader en negativ avvikelse jämfört med budget på 169 tkr och en årsprognos som uppgår till -250 tkr jämfört med budget. Det är framförallt intäkterna på miljökontoret som varit för optimistiskt beräknade i budgeten. Kultur- och fritidsnämndens avvikelse i delårsrapporten uppgår till -55 tkr jämfört med budget. Trots detta beräknas en positiv avvikelse på 100 tkr jämfört med budget. Barn- och utbildningsnämnden redovisar efter sju månader en negativ avvikelse mot budget på 770 tkr och en årsprognos på -2,1 mkr jämfört med budget. Avvikelsen beror framförallt på att kostnaderna för stöd och elevassistenter inom rektorsområde 2 kraftigt överskrider tilldelad budget. Med anledning av detta får inga anställningar eller inköp göras tillsvidare utan förvaltningschefens prövning. Socialnämnden lämnar en liten positiv avvikelse mot budget efter sju månader på 130 tkr. Prognosen för helåret är dock negativ och uppgår till -2.197 tkr jämfört med budget. Det är inom individ- och familjeomsorgens verksamhet bekymmer uppstått då kostnaderna för framförallt institutionsplaceringar av barn och unga ökat kraftigt. Den finansiella verksamheten förväntas på årsbasis lämna en positiv budgetavvikelse på 5,9 mkr och redovisar efter sju månader en avvikelse på +5,3 mkr. Kommunalskatteintäkter och generella statsbidrag står för den största positiva avvikelsen mot budget, +8,9 mkr enligt prognosen. Kommunens kostnader för löpande utbetalningar av pensioner beräknas på årsbasis innebära en negativ budgetavvikelse på 3,0 mkr. Sedan årsskiftet 2010/2011 har befolkningen i kommunen ökat med 10 personer och uppgick vid månadsskiftet juli/augusti till 8.903 personer. Ökningen beror främst på inflyttning från utlandet. Kommunen har en befolkningsstruktur med en större andel äldre än riksgenomsnittet. Utvecklingen på arbetsmarknaden i Vingåkers kommun har visat på ett minskat antal sysselsatta i kommunen. Bostadsmarknaden har under de senaste åren kännetecknats av en relativt hög efterfrågan och sakta stigande fastighetspriser. Kommunen arrangerade under våren en tomtvisningsdag i Marmorbyn för att marknadsföra lediga tomter, vilken i kombination med den marknadsföringssatsning som genomförts, slagit väl ut. Samtliga kommunala bolag och kommunalförbund redovisar positiva resultat i sina delårsrapporter och beräknas även på årsbasis lämna positiva resultat. Kommunfullmäktige har beslutat om ett antal övergripande verksamhetsmål kopplade till god ekonomisk hushållning. Målen berör ökad befolkning, minskad korttidsfrånvaro, lägre ungdomsarbetslöshet, effektivare lokalanvändning, effektivare logistik samt ökad avtalstrohet. Målet angående befolkning är uppfyllt, målet om korttidsfrånvaron förväntas uppnås på årsbasis medan resterande mål är delvis uppfyllda. Kommunens resultat för 2010 blev bättre än förväntat då också nämnderna i stort kunde hålla sina budgetar. För 2011 ser det inte i dagsläget lika ljust ut då både barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden prognostiserar negativa budgetavvikelser. Kommunens intäkter från skatter och statsbidrag förväntas bli högre än budgeterat. I Sveriges Kommuner och Landstings budgetcirkulär varnas för en svagare tillväxt med risk för stigande arbetslöshet. Med anledning av detta är enighet om hantering av kommunens ekonomi och verksamhet framöver ett måste. 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING OMVÄRLDSUTVECKLING... 3 Priser och löner... 3 Det kommunala skatteunderlaget... 4 Kommunernas ekonomi... 4 KOMMUNEN... 4 Befolkning... 4 Arbetsmarknad... 5 Bostadsmarknad... 5 Viktiga händelser under 2011... 6 KOMMUNENS MÅL... 7 Ekonomiska mål... 7 Kommunfullmäktiges verksamhetsmål... 7 Nämndernas mål och måluppfyllelse... 9 Lissabonstrategin... 11 Uthållig kommun... 12 Vision för Vingåkers kommun... 12 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING... 13 Sjukdom och rehabilitering... 13 Obligatorisk redovisning av sjukdomsrelaterad frånvaro... 14 Friskvården... 14 Genomförda och pågående arbeten... 15 Personalförsörjning... 15 EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS... 16 Årets resultat och balanskravet... 16 God ekonomisk hushållning... 16 Finansiella mål... 17 Pensioner... 17 Likviditet... 18 Skuldsättningsgrad... 18 Soliditet... 19 DRIFTREDOVISNING OCH PROGNOS... 19 Finansiering... 22 INVESTERINGSREDOVISNING... 23 KOMMUNALA BOLAG OCH FÖRBUND... 25 AB Vingåkershem och Vingåkers kommun-fastigheter AB... 25 Vingåker Vatten och Avfall AB... 26 Västra Sörmlands Räddningstjänst... 26 FRAMTIDEN OCH SLUTORD... 27 Demografiska förändringar... 27 Kostnadsfördelning för Citybanan... 28 Framtida kostnader för återställning av Viks avfalldeponi... 29 Kommunens pensionskostnad... 29 Slutord... 29 RESULTATRÄKNING... 30 BALANSRÄKNING... 31 KASSAFLÖDESANALYS... 32 NOTHÄNVISNING, RESULTATRÄKNING... 33 NOTHÄNVISNING, BALANSRÄKNING... 34 DRIFTREDOVISNING... 37 REDOVISNINGSPRINCIPER... 39 2

Omvärldsutveckling 2011 inleddes med mycket starka ekonomiska data. Framåtblickande indikatorer, som till exempel industri- och hushållsbarometrar, pekade fram till sommaren på fortsatt bra fart i samhällsekonomin. Historiska erfarenheter talar dock för att återhämtningen efter en djup finansiell kris kan bli långsam och hackig. Hittills har den mesta energin till återhämtningen kommit från tillväxtländer som Kina och Indien med flera. Eftersom dessa länder inte var så starkt integrerade i det internationella finansiella systemet drabbades de heller inte så hårt av djupfrysningen på kapitalmarknaderna under finanskrisen. Den positiva utvecklingen för tillväxtländerna har satt fart på Europas export. Emellertid är bilden i Europa tudelad. Den tyska ekonomin och länderna i norra Europa har under första halvåret haft rejäl fart i återhämtningen efter den djupa konjunktursvackan. Däremot brottas skuldsatta länder i södra Europa såsom Grekland, Italien, Spanien och Portugal med stora problem. Tillväxten är svag och arbetslösheten hög. Räntorna har stigit kraftigt på dessa länders statsobligationer och här finns risker för att finansproblemen tilltar än mer än vad vi hittills sett. Det är dock inte enkelt att balansera den europeiska unionens räntepolitik. Behov av låg ränta för att stötta de svaga ekonomierna med stora skulder ska vägas mot att inflationsimpulserna i det starkt växande norra Europa behöver dämpas. I USA kom återhämtningen igång sent under våren även om den var ovanligt svag i ett historiskt perspektiv. Året började med en påtaglig avmattning under första kvartalet jämfört med sista kvartalet 2010. Hushållen har varit mindre positiva än företagen som stimulerats av en stark tillväxt utanför USA, främst Asien. Det finns kvarvarande problem efter finanskrisen, dels har bostadsmarknaderna ännu inte stabiliserats och dels är arbetslösheten fortfarande hög och sjunker mycket långsamt. Därtill kommer den besvärliga budgetsituationen, vilken framöver säkert kan komma att resultera i såväl nedskärningar som skattehöjningar. I Sverige har de flesta kurvorna pekat uppåt under det första halvåret. Den statistik som inkommit har gett ett intryck av fortsatt expansion. Särskilt uppgifterna kring export- och industriproduktionen har tydligt pekat uppåt. Industrins starka produktionstillväxt sammanhänger med en mycket snabb återhämtning av svensk export. Den starkare kronan bidrar dock till att dämpa exportföretagens lönsamhet. Efterhand drar den ner exporttillväxten. Således, första halvåret har i stort visat på en stark återhämtning, med vissa undantag, ur den finansiella krisen och den djupa konjunkturnedgången. Men under sommaren har det åter varit turbulent på kapitalmarknaderna, främst på grund av situationen i södra Europa samtidigt som USA har tappat fart. Därmed är prognoser över hur utvecklingen blir framöver ytterst osäkra. Förhoppningen är att den senaste tidens turbulens endast är ett hack i återhämtningen. Priser och löner Det svaga arbetsmarknadsläget de senaste åren har bidragit till att påtagligt dämpa löneutvecklingen. De löneavtal som slöts under 2010 innebar avtalade löneökningar på runt 1,7 procent per år och totala löneökningar på runt 2,5 procent. Den låga löneutvecklingstakten var ett resultat av den höga arbetslösheten. I takt med att arbetsmarknaden förbättras och arbetslösheten minskas mot sin jämviktsnivå närmar sig löneutvecklingen återigen den långsiktiga nivån som bestäms av näringslivets prisökningar och produktivitet. Den starka produktivitetstillväxten som varit under första halvåret i kombination med en relativt måttlig löneutveckling innebär att företagens enhetsarbetskostnader kan hållas tillbaka. Den starkare kronan har bidragit till lägre importpriser, vilket också dämpat inflationen. Bilden är dock splittrad, priserna på livsmedel och energi har stigit mycket kraftigt. Bedömare tror ändå att den underliggande inflationen kommer att hålla sig fortsatt under 2 procent. Bild från Öljarens strand. 3

Det kommunala skatteunderlaget Den utveckling av ekonomin som skett sedan senare delen av 2010 har varit avgörande för skatteunderlagets reala utveckling. En stark ökning av skatteunderlaget har skett hittills under 2011 och det sammanfaller med en snabb ökning av antalet arbetade timmar. Därutöver påverkas det reala skatteunderlaget av den reala förändringen av hushållens transfereringsinkomster med mera. De totala intäkterna för kommunerna påverkas också av ändrade skattesatser och statsbidragens förändring, vilka bidragit till att både utjämna intäkterna över tiden och att höja nivån. Dock, med nominellt oförändrade statsbidrag kommer nivåhöjningen att ebba ut. De senaste åren har skatteunderlaget också hållits tillbaka av stora höjningar av grundavdragen. Kommunernas ekonomi Kommunerna hade ett rekordhögt resultat 2010. En stark tillväxt av skatteunderlaget och positiv skatteavräkning från 2010 bidrar till att även 2011 ser ut att bli ett år med gott resultat. Tillfälligt konjunkturstöd, förbättrade skatteintäkter, minskade avgifter för avtalsförsäkringar och en återhållsam kostnadsutveckling bidrog till det positiva resultatet. Minskade statsbidrag och ökade kostnader gör att resultatet därefter faller. De kommuner som inte har tillräckligt höga resultat med sig från 2010 kommer att ha en besvärlig situation att behålla ekonomin i balans. Befolkningsökningar och förändrad sammansättning av åldersgruppernas storlek medför att kommunernas kostnader ökar med i genomsnitt 0,5 procent per år. Förändringar i åldersgruppernas storlek innebär förändrade behov av kommunernas olika tjänster, vilket medför att kommunerna noga måste följa befolkningsprognoserna för att anpassa och ställa om verksamheten. Bilden av kommunernas ekonomi ser sammantaget positiv ut med avseende på det goda resultatet 2010. Men med minskade statsbidrag 2011 och 2012, är förutsättningarna för att klara ekonomin framöver olika bland Sveriges 290 kommuner. Kommunen Befolkning Befolkningen i Vingåkers kommun har ökat med 10 personer sedan årsskiftet 2010/2011 och uppgick den 31 juli till 8.903 personer. Ökningen beror främst på inflyttning från utlandet. Under årets första sju månader flyttade 59 personer till Vingåkers kommun från utlandet medan 14 flyttade ut. Under samma period flyttade 262 personer ut från Vingåker inom Sverige och 258 personer inom Sverige flyttade till Vingåker. Sett till den senaste 20-årsperioden har invånarantalet stadigt minskat. Vingåkers kommun har också en befolkningsstruktur med en större andel äldre än riksgenomsnittet. Befolkningsutveckling 1990-2010. 4

Arbetsmarknad Utvecklingen på arbetsmarknaden i Vingåkers kommun har visat på ett minskat antal sysselsatta i kommunen. År 2007 var 3.291 personer sysselsatta i Vingåkers kommun, vilket kan jämföras med 3.947 sysselsatta år 1990. Under 2008 ökade dock antalet sysselsatta i kommunen till 3.392 personer. Antalet öppet arbetslösa i åldern 16-64 år steg från 191 personer i januari 2011 till 218 stycken i juli. Andelen öppet arbetslösa ungdomar i åldern 18-24 år var 39 personer i januari och 40 personer i juli. Andelen öppet arbetslösa 1996-2010. Enligt Arbetsförmedlingens prognos för Sörmland bedöms sysselsättningen i länet öka med 2.300 personer under 2011. För perioden 2010-2012 bedöms sysselsättningen i länet stiga med sammanlagt 4.700 jobb, vilket motsvarar 80 procent av de förlorade jobben under 2009. Den starkaste utvecklingen förutses inom byggbranschen samt inom privata tjänster som handel, företagstjänster, transporter samt information och kommunikation. I Vingåkers kommun har 23 företag startat under de första sju månaderna 2011. Bostadsmarknad Bostadsmarknaden i Vingåkers kommun har under de senaste åren karaktäriserats av en relativt hög efterfrågan och sakta stigande fastighetspriser. Statistiken visar att snittpriset för sålda villor i Vingåkers kommun var 955 tkr medan snittpriset för fritidshus var 918 tkr under 2011. I kommunen finns ca 4.300 bostäder, ungefär 65 procent av dessa utgörs av småhus medan övriga finns i flerbostadshus. Byggandet av nya bostäder har legat på en låg nivå de senaste åren. Under första halvåret inkom tre ansökningar om byggnadslov för fritidshus. Kommunen har under året gjort en satsning på att marknadsföra kommunens lediga tomter, framförallt i Marmorbyn där det i slutet av maj arrangerades en tomtvisningsdag. Representanter från kommunen fanns på plats och berättade om tomterna. Denna aktivitet uppmärksammades även av SVT Östnytt och Katrineholms Kuriren som båda gjorde fina reportage från dagen. Tomtvisningsdagen i kombination med den marknadsföringssatsning som gjorts har slagit väl ut. Två nyttjanderättsavtal har redan skrivits på och ytterligare fem är ivägskickade för påskrift. 5

Viktiga händelser under 2011 Flera viktiga händelser och faktorer har påverkat kommunen och den kommunala organisationen under våren 2011. Några är generella medan andra mer tydligt påverkar enskilda förvaltningar. I flera fall handlar förändringarna om ny lagstiftning. Dels har en ny skollag och skolförordning påverkat arbetet inom barn- och utbildningsförvaltningen som fått ägna mycket kraft åt att anpassa skolan till nya förutsättningar. Förändringarna innebär bland annat nya läroplaner, ny betygsskala och införande av lärarlegitimation. Inom utvecklingsnämndens område har ny plan- och bygglag medfört stora förändringar i verksamheten. Dels har administrationen kring bygglov ökat och dels innebär förändringarna en höjd bygglovstaxa, vilket fullmäktige beslutade om under våren. Inom planverksamheten har under våren även detaljplanen för Tennisparken varit ute på samråd. Ett viktigt arbete inom planverksamheten är det arbete som sker för att göra kommunen attraktiv för inflyttning. Bland annat har en tomtvisningsdag anordnats i Marmorbyn samt en byggdag för markägare, byggherrar och exploatörer. I maj beslutade kommunfullmäktige om ny reviderad styrmodell. Modellen innebär i korthet att styrningen i större utsträckning anpassats till budgetprocessen, att den blir tydligare samt att den ska möjliggöra ett mer systematiskt kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet ska bland annat förverkligas genom kvalitetsdeklarationer som upprättas inom respektive nämnd i nämndplanen och sedan följs upp i samband med verksamhetsberättelserna. I syfte att öka kvaliteten och rättssäkerheten har även internkontrollen lagts in som en naturlig del i styrmodellen. Som en del i kvalitetsarbetet har kommunen också under våren deltagit i SCB:s medborgarundersökning. Medborgarna i Vingåker har då fått möjlighet att delge sina synpunkter på den kommunala verksamheten, möjligheterna till inflytande samt hur man upplever att leva i Vingåker. Medborgarundersökningen kompletterar andra undersökningar som syftar till kunskapsbildning om hur väl den kommunala verksamheten fungerar i Vingåker, till exempel den så kallade kommunkompassen. Under våren har också inom socialförvaltningens område, Lagen om valfrihet LOV införts inom hemtjänsten. Lagen innebär att brukare kan välja externa utförare av servicetjänster från företag som är godkända av kommunen. Förutom kommunen är fyra företag godkända och två brukare har valt externa utförare för sina servicetjänster. I maj 2011 infördes också inom ramen för socialtjänstens verksamhet möjlighet till så kallade egna timmar för servicetjänster. Hushåll med personer över 80 år har möjlighet att erhålla 8 timmar per månad för olika servicetjänster. Ludmila Holm, enhetschef ensamkommande barn. Inom barn- och utbildningsförvaltningens område har beslut från skolverket under våren 2011 inneburit att en ny friskola startats i Österåker under hösten 2011. Etableringen påverkar planeringsarbetet med delvis minskat elevunderlag. Inom förvaltningen pågår också ett anpassningsarbete som påverkar organisationen. Våren har inneburit en planering för en reducering av en skolledare och justeringar för personaltäthet som en anpassning till nya nyckeltal. Avslutningsvis kan nämnas att den tidigare så populära bubbelpoolen i badhuset åter är i funktion efter att installation och renovering skett i badhuset, vilket färdigställts under våren 2011. I februari startade kommunens boende för ensamkommande barn, Fenix. För närvarande är det 11 stycken barn som fått en plats på boendet. 6

Kommunens mål Finansiella mål Vingåkers kommun har tre finansiella mål som har fastställts av kommunfullmäktige i samband med beslut om budget och flerårsplan för 2011-2013: Resultatet för Vingåkers kommun ska i genomsnitt under planperioden (3 år) uppgå till minst 1 procent av skatter och statsbidrag. Investeringar i den skattefinansierade verksamheten ska till 100 procent finansieras av egna medel. Vid synnerliga skäl kan avsteg göras. Vad som är synnerliga skäl beslutas av fullmäktige då investeringsbudgeten för respektive år fastställs. En amortering av låneskulden görs med 500 tkr 2011 samt med 1 mkr årligen från 2012. Måluppfyllelsen beträffande de finansiella målen redovisas under avsnittet ekonomisk översikt och analys på sidan 17. Kommunfullmäktiges verksamhetsmål Kommunfullmäktige har med god ekonomisk hushållning i åtanke beslutat om ett antal övergripande verksamhetsmål. Dessa mål berör ökad befolkning, minskad korttidsfrånvaro, lägre ungdomsarbetslöshet, effektivare lokalanvändning, effektivare logistik samt ökad avtalstrohet. Nedan presenteras kommunens måluppfyllelse av dessa verksamhetsmål. Befolkning Vingåkers kommun ska verka för ett ökat kommuninvånarantal genom ökad inflyttning. Invånarantalet i Vingåkers kommun var den 31 juli 2011 8.903 personer. Detta innebär att befolkningen i Vingåkers kommun har ökat med 10 personer sedan årsskiftet 2010/2011. Ökningen beror främst på en ökad inflyttning från utlandet. Under första halvåret av 2011 flyttade 59 personer från utlandet in till kommunen medan 258 personer inom Sverige flyttade in till kommunen. Under samma period flyttade 262 personer ut från kommunen inom Sverige och 14 personer från utlandet flyttade ut från kommunen. Det går därmed att konstatera att målet om att öka kommuninvånarantalet är uppfyllt för första halvåret av 2011. Skylt vid infarten till Vingåkers samhälle. Kommunen har genomfört ett antal åtgärder i syfte att öka invånarantalet. Under våren har arbetet med en fördjupad översiktsplan för Vingåkers tätort påbörjats, syftet är att visa hur Vingåkers centralort ska kunna utvecklas till en hållbar och attraktiv handels- och centralort med goda boendemiljöer. Våren har också inneburit ett fortsatt detaljplanearbete med Tennisparken. Planen är en del av centrumutvecklingen av Vingåkers tätort och syftar till att synliggöra och tillgängliggöra Tennisparken samt att utveckla handelsstråket i tätorten. Under sommaren 2011 har 11 feriearbetande ungdomar deltagit i Framtidsboxen, en satsning som är en fortsättning från 2010. Syftet med satsningen är att ungdomar långsiktigt ska få ökat inflytande i kommunen. Uppdraget för 2011 var att komma med 10 nya förslag på ökat ungdomsinflytande i Vingåkers kommun. I slutrapporten presenterade ungdomarna fem olika konkreta förslag för att öka ungdomars inflytande samt sju olika idéer för att öka ungdomars aktiva fritid i Vingåker. Genom att sträva efter att erbjuda ett attraktivt utbud gällande barnomsorg, social service, kultur och fritidsaktiviteter så bidrar kommunens verksamheter indirekt till att uppfylla målet om ökad inflyttning till kommunen. Bland annat har kommunen tagit emot 11 ensamkommande flyktingbarn och 10 av flyktingbarnen har redan fått uppehållstillstånd. Även projekt såsom ALVA (resursskola) och familjecentralen kan ses som en indirekt påverkan på en positiv befolkningsutveckling. 7

Korttidsfrånvaro Vingåkers kommun ska verka för att kommunanställdas korttidsfrånvaro ska minskas med en dag per anställd och år. Den totala korttidsfrånvaron i kommunen var den 31 juli 2011 2,98 dagar per anställd. Vid samma tidpunkt 2010 var korttidsfrånvaron 3,23 dagar per anställd. Korttidssjukfrånvaron för hela kommunen visar på en nedgång och ligger på den lägsta nivån under den senaste femårsperioden. Om trenden fortsätter som den har gjort för aktuell period ser korttidsfrånvaron ut att hamna på 5 dagar per anställd i slutet av 2011. Detta innebär att målet om att minska med en dag per anställd och år kan uppfyllas, då korttidsfrånvaron för 2010 var 5,94 dagar per person. Friskvårdens aktiviteter är en viktig del i kommunens arbete med att minska sjukfrånvaron. Friskvården har under 2011 fortsatt sitt arbete i liknande regi som under föregående år. Tyvärr har intresset för att delta på ledarledda träningspass minskat och dessutom har det skett en minskning av antalet personer som utnyttjar lokalen. Under Vår Ruset 2011 deltog 60 personer, detta jämfört med Vår Ruset 2010 då 134 personer deltog. Det finns sammanlagt 43 hälsoinspiratörer ute i verksamheterna och de träffas fortsatt en gång i kvartalet. Ungdomsarbetslöshet Vingåkers kommun ska verka för att ungdomsarbetslösheten minskar med 2 procentenheter årligen under planperioden. Andelen öppet arbetslösa i åldern 18-24 år var under juli månad 8,2 procent, vilket är en minskning med 1,2 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Andelen arbetslösa i program med aktivitetsstöd var 6,6 procent i juli 2011, vilket är en minskning med 2,5 procentenheter jämfört med föregående år. Målet om att minska ungdomsarbetslösheten är därmed inte helt uppfyllt, även om det skett en positiv utveckling. Kommunen arbetar aktivt med att öka sysselsättningen bland ungdomar. Kommunfullmäktige beslutade i februari att även under 2011 avsätta 600 tkr extra till sysselsättning för ungdomar. Detta har inneburit att samtliga som gick ut första klass på gymnasiet och som sökte feriearbete i kommunen erbjöds det. Under sommaren 2011 har sammanlagt 76 ungdomar haft feriearbete, under föregående år var det 79 ungdomar som hade feriearbete. Socialförvaltningen har anmält möjlighet att ta emot upp till 20 arbetslösa för praktik och är även engagerad i flera projekt som arbetar med sysselsättning för ungdomar, till exempel Palladium och Comunicare. Barn- och utbildningsförvaltningen fortsätter med projektet Framtidspiloterna på Vidåkersskolan, detta för att öka samarbetet med näringslivet och för att utveckla elevernas företagsamhet. Lokalöversyn Vingåkers kommun ska verka för bättre och effektivare lokalanvändning. Lokalbehovet ska anpassas till befolkningsförändringen. Översynen av lokaler har fortsatt under 2011, framförallt i samband med uppdraget kring det sammanhållna kommunkontoret, som syftar till en generell verksamhets- och lokalöversyn i hela den kommunala organisationen. Framförallt har uppdraget under första halvåret av 2011 inneburit avyttring av skolor där värderingar gjorts och där lokaler är ute till försäljning. Det gäller Baggetorps skola, skollokaler i Österåker samt minskning av lokaler i Högsjö, genom en integrering av skola och barnomsorg. Även den Kernellska villan i anslutning till Vidåkersskolan är ute för försäljning. Handikappomsorgen har fortsatt sin omflyttning av daglig verksamhet och socialpsykiatri, vilket innebär färre externa lokaler. Överenskommelse har nåtts med Katrineholms kommun gällande uthyrning av delar av Ekgården under cirka två år. För närvarande hyr även Flens kommun två korttidsplatser av kommunen. Fritidsgården har minskat sina ytor genom att upplåta övervåningen till skolans ALVA-projekt. Musikskolans administration planerar att under hösten flytta till lediga lokaler på slottet. Det går sammanfattningsvis att konstatera att målet om en förbättrad och mer effektiv lokalanvändning delvis är uppfyllt. Logistiköversyn Vingåkers kommun ska verka för bättre och effektivare logistik, exempelvis när det gäller leasingbilar och transport av livsmedel och post. Under 2011 har Vingåkers kommun fortsatt arbetet med att utöka andelen miljöbilar. Miljöbilarna som upphandlas drivs i möjligaste mån av förnyelsebara bränslen, framförallt etanol. Förbrukningen av drivmedel uppgår efter sju månader till 46.254 liter. Detta kan jämföras med 48.806 liter för samma period 2010 och 49.275 liter för samma period 2009. Utvecklingen visar alltså en stadig minskning av förbrukningen. 8

Barn- och utbildningsförvaltningen försöker i möjligaste mån effektivisera skolskjutsarna. Målet är också att kollektivtrafik ska användas i stället för leasingbilar när det är möjligt. Det går att konstatera att målet om att förbättra och effektivisera logistiken delvis är uppfyllt. Upphandling Vingåkers kommun ska verka för att inköpen så långt det är möjligt görs utifrån upprättade avtal, vilket innebär ökad avtalstrohet. Ett kontinuerligt arbete pågår med att samordna upphandlingen i kommunen och att på olika sätt underlätta för avtalstrohet. Genom att uppmärksamma och informera om gällande avtal och vikten av avtalstrohet minskar risken för felaktiga inköp. I syfte att skapa ett kontaktnät för informationsspridning ut i förvaltningarna har ett arbete gentemot dessa påbörjats. Likaså finns en databas över gällande avtal på intranätet där avsikten är att på ett tydligt sätt förmedla information till verksamheterna om aktuella avtal. Här krävs att förvaltningarna håller sig uppdaterade via informationen på intranätet och hos upphandlingssamordnaren gällande upphandlingspolicy, vilka avtal som gäller och övriga regler inom upphandlingsområdet. Fortfarande återstår arbetet med att utforma ett system för kontrollfunktioner för effektivare upphandling. Inom barn- och utbildningsförvaltningen kommer en löpande internkontroll av avtalstrohet att göras. Även övriga förvaltningar anger att de följer de avtal som finns. Den totala bedömningen är att det fortfarande kvarstår en del utmaningar för att kunna säga att målet helt är uppfyllt. Kommunstyrelsens ansvarsområde har under det senaste året tillförts verksamheter som tidigare låg under egna nämnder, framförallt teknisk verksamhet och näringslivsfrågor, vilket medfört en stor bredd vad gäller fokusområden. Generellt kan sägas att flera av de aktiviteter som angetts i relation till fokusområden genomförts. Ärendehanteringssystemet W3D3 har uppgraderats, vilket är förutsättningen för att kunna gå vidare med en utvecklad användning av systemet. Likaså har inom administrationen ett förberedelsearbete skett för införandet av nytt lönesystem, vilket sker våren 2012. Även ekonomisystemet ska utvecklas och där har också vissa förberedelser gjorts. Ett annat viktigt mål som uppfyllts är revideringen av styrmodellen, vilket slutfördes under våren 2011. Modellen innebär i korthet att styrningen i större utsträckning anpassats till budgetprocessen, att den blir tydligare samt att den ska möjliggöra ett mer systematiskt kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet ska bland annat förverkligas genom kvalitetsdeklarationer som upprättas inom respektive nämnd i nämndplanen och sedan följs upp i samband med verksamhetsberättelserna. Ytterligare styrdokument som färdigställts under våren är de kommunövergripande mål som är kopplade till den vision kommunfullmäktige beslutade om 2009. Målen kommer att arbetas in i budgetarbetet under hösten 2011, inför budget 2012. Kommunstyrelsen har också slutit ett nytt avtal med Polismyndigheten. Avtalet pekar ut fem olika områden och syftar till att förstärka och utveckla samverkan och planering av gemensamma insatser. Nämndernas mål och måluppfyllelse Styrelsens och nämndernas mål finns angivna i respektive budget och verksamhetsplan. Målen uttrycks som ett antal fokusområden där styrelse/nämnd bedömer vilka insatser som behöver genomföras under året för att uppnå dels kommunfullmäktiges mål och dels en ändamålsenlig och effektiv verksamhet. Måluppfyllelsen redovisas till delårsbokslutet i respektive nämnds verksamhetsberättelse för delåret 2011. Första halvåret 2011 innebär generellt att flera av de angivna målen är uppfyllda. I flera fall pågår dock ett arbete utifrån fokusområdena och målen har ännu inte uppfyllts. Redogörelsen för nämndernas måluppfyllelse nedan är ett urval av de fokusområden som angavs i verksamhetsplanerna för 2011. KS ordf Camilla Anglemark och länspolischef Mats Kirestam. Inom ramen för kris och säkerhetsarbetet har under våren en lednings- och samverkansanalys för införandet av kommunikationssystemet Rakel genomförts. Analysen syftar till att kartlägga informations- och kommunikationsbehovet i verksamheterna vid krissituationer. I Vingåkers kommun kommer kommunikationssystemet framförallt förstärka en utökad krisledningsfunktion. Systemet införs under 2012. 9

Inom den tekniska verksamheten finns flera fokusområden att relatera till. Inom ramen för utveckling av intern styrning och kontroll har tekniska enheten arbetat för att verksamheten ska vara kostnadseffektiv, vilket också uppnåtts. Enheten har också verkat för en minskad miljöbelastning, vilket även det uppnåtts. Servicen till brukare och medborgare ska utvecklas och där har enheten fortfarande insatser att göra för att målet ska uppfyllas. Likaså har det övergripande målet att hålla verksamheten inom tilldelade ramar inte uppnåtts, vilket främst beror på omfattande snöröjning den gångna vintern. När det gäller försäljning av nedlagda skolor och andra externt uthyrda lokaler pågår arbetet. I ärendet med Viks deponi finns en sluttäckningsplan framtagen, men fortfarande återstår godkännande från länsstyrelsen och arbete med kostnadsberäkning. Kultur- och fritidsnämnden har två fastställda mål som gäller för alla enheter. Dels finns ambitionen att genom omprioriteringar förbättra servicegraden vid de olika enheter som nämnden ansvarar för. Det handlar om ökade öppettider som är bättre anpassade till medborgarnas behov. Både när det gäller biblioteket och turistbyrån vid slottet har dessa ökat sina öppettider. Ett annat mål pekar ut en nöjdhetsgrad på 97 procent hos användare av verksamheternas service. Här kommer en enkätundersökning bland brukarna att genomföras och resultatet redovisas i årsbokslutet. Flera av verksamheterna inom utvecklingsnämndens område tangerar mål inom både utvecklingsnämnden och kommunstyrelsen. Verksamhet handlar övergripande om samhällsbyggnad och tillväxt och i nämndens verksamhetsplan finns tio olika arbetsområden med i vissa fall flera fokusområden. Redogörelsen för måluppfyllelsen avgränsas här till några fokusområden. Inom näringslivsarbetet har flera aktiviteter genomförts och flera är pågående, bland annat företagsbesök och framtagande av ett näringspolitiskt program. Likaså pågår ett arbete med bearbetning av nya företagsetableringar. Målet kan sägas vara uppnått. När det gäller samhällsbyggnad har ett viktigt arbete under våren 2011 varit att implementera en ny organisation för hanteringen av nya plan- och bygglagen. Förändringarna innebär bland annat en förstärkt handläggning och en mer omfattande delgivningsprocess vid ansökan om bygglov. Under våren har annonsering skett av lediga tomter i kommunen, framförallt i Marmorbyn. En tomtvisningsdag har hållits i Marmorbyn där kommunala tjänstemän fanns på plats för att förevisa tomterna. Dessutom har ett mark- och exploateringsmöte hållits på Båsenberga där markägare, företagare, byggare och andra berörda bjöds in för att få mer information om kommande satsningar och kring mark och exploateringsfrågor. Tomtvisning i Marmorbyn, maj 2011. Inom miljöområdet är arbetet med en energi och miljöplan inne i slutskedet. Planen har skickats ut på intern remiss. Likaså fortsätter arbetet med energieffektivisering där det finns en fastlagd plan för fortsatta aktiviteter. Under våren har arbetet framförallt varit inriktat på att energieffektivisera kommunens fastigheter. När det gäller planerade tillsynsåtgärder för receptfria läkemedel och tobak är åtgärder ej genomförda under första halvåret 2011. Inom livsmedelskontrollen pågår aktiviteter. Kontroll av livsmedel pågår kontinuerligt medan andra fokuserade aktiviteter främst är inne i en planeringsfas, till exempel provtagning av allmänna dricksvattenanläggningar. Barn- och utbildningsnämnden relaterar målarbete till en rad olika områden. När det gäller lärande är målet att alla elever som lämnar grundskolan ska ha självkänsla, empati, samarbetsförmåga, god livskunskap och lust till ett livslångt lärande. Målet mäts genom andelen elever som är behöriga till ett nationellt program inom gymnasieskolan. Målet att alla elever är behöriga är inte uppnått. 5,9 procent av eleverna har inte nått målen i engelska, 5,9 procent av eleverna har inte nått målen i matematik och 4,2 procent av eleverna har inte nått målen i svenska. Nästa målområde är värdegrund där Vingåkers skolor ska vara stimulerande, trygga och ha hög undervisningskvalitet. Enkätundersökningar visar att målet delvis är uppnått. En majoritet av föräldrar upplever att verksamheten och den sociala samvaron fungerar bra. Elevenkäter ger i stort sett samma resultat. 10

Det tredje området är hälsa där målet är att alla ska respektera varandra och känna glädje och stolthet i en lärande organisation. Ur ett folkhälsoperspektiv prioriteras god hälsa, tobaks- och drogfria miljöer, goda matvanor och fysisk aktivitet. Målet är inte uppfyllt då undersökningar bland ungdomar visar att alla inte mår bra. Förvånansvärt många ungdomar upplever problem och har en mindre hälsosam livsstil. Ett fjärde område där barn- och utbildningsnämnden satt upp mål är kultur, vilken i vid bemärkelse ska genomsyra verksamheten. I målet finns två aktiviteter angivna, vilka inte är genomförda, men ett samarbete mellan kulturskolan och grundskolan fortskrider i positiv anda vilket innebär att målet kan sägas vara delvis uppfyllt. Under våren 2011 besökte Skolinspektionen Vingåkers kommun för en regelbunden tillsyn. Skolinspektionens bedömningar kan uppfattas som en viktig del av utvärderingen av måluppfyllelsen. De pekar på att miljön vid Vingåkers skolor uppfattas som trygg, men att kunskapsresultaten behöver förbättras och att skolan i större utsträckning behöver stimulera eleverna till vidare utveckling och högre betyg. Likaså behöver arbetet med att stärka elevernas likvärdiga möjligheter att nå goda kunskapsresultat stärkas. Skolinspektionen gjorde den sammanfattande bedömningen att det finns goda förutsättningar till förbättringar genom den medvetenhet som finns om bristerna och det arbete som startats för att öka måluppfyllelsen för alla elever. Socialnämndens mål är uppdelade i dels övergripande mål för socialförvaltningens område och dels verksamhetsspecifika mål, dels för socialförvaltningen övergripande, men också specifikt för de olika verksamhetsgrenarna. Nedan redovisas i huvudsak de verksamhetsspecifika målen. Endast en liten del av målen redovisas då socialnämndens olika verksamheter har en stor mängd specifika och avgränsade mål. Nämndens mål om oförändrat försörjningsstöd ser i dagsläget ut att uppfyllas. Målet om kompetensutveckling och rekrytering är delvis uppfyllt då kompetensen inom neuropsykiatrin har ökat genom flera genomförda utbildningar. Målet om ett ökat stöd för anhöriga är uppfyllt då en uppsökande verksamhet för kommuninvånare över 80 år har startat under våren. Målet med ett förbättrat datorstöd har också delvis uppfyllts då upphandlingen av stödet har inletts. Socialförvaltningen har också under våren infört LOV för servicetjänster inom hemtjänsten. Målet att kartlägga kost och hälsa hos alla boende på gruppbostäder är också uppfyllt då personal gått igenom varje brukares kostvanor och räknat ut BMI för att sedan kunna sätta passande mål tillsammans med varje brukare. Lissabonstrategin Europeiska rådet enades i mars 2000 om en gemensam strategi för att på bred front möta de ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar som EU står inför. Målet var att göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi till år 2010. Lissabonstrategin innehåller ett hundratal mål som mäts i hela EU på kommun och regionnivå. EU-flagga. I Sörmland har en övergripande strategi valt att prioritera följande indikatorer: befolkningstillväxt, sysselsättning, sysselsättningsgrad för invånare av utomnordiskt ursprung, lönesumma/invånare, omsättningstillväxt, antal nystartade företag, andel befolkning med eftergymnasial utbildning, koldioxid/basår/invånare, andelen miljöklassade bilar, andel restavfall och slutligen ohälsotal. Av dessa indikatorer valde Sörmlands kommuner att börja mätningen av andelen restavfall, befolkningstillväxt samt miljöbilar inom ramen för kampanjen Du & EU på initiativ av Regionförbundet Sörmland. Kampanjen startade i maj 2009. Senare ersattes indikatorn restavfall med indikatorn nyföretagande. En redovisning av utfallet på de tre indikatorerna inom ramen för kampanjen Du och EU görs i årsredovisningen. 11

Lissabonstrategin löper ut 2011. Trots vissa svårigheter att kommunicera och skapa engagemang kring Lissabonindikatorerna hos beslutsfattare och medborgare är de flesta inblandade överens om att det finns fördelar med de samarbeten och den samverkan som blivit resultaten av arbetet med Lissabonindikatorerna. Från och med 2012 kommer Lissabonstrategin ersättas av EU 2020 som strategi för tillväxt och sysselsättning under parollen smart och hållbar tillväxt för alla. Uthållig kommun Uthållig kommun är ett samarbete mellan energimyndigheten och ett 60-tal kommuner. Programmet utgår från den medverkande kommunens ambitioner att göra det lokala samhället mer uthålligt. Målet är att kommunerna, med energin som utgångspunkt, ska arbeta fram ett samhälle som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbart. I Vingåkers kommun har fokus i arbetet inom ramen för Uthållig kommun legat på energieffektivisering inom kommunens fastigheter samt på fysisk planering. Under våren 2011 har en ny energi- och klimatplan arbetats fram, vilken nu är ute på remiss i den kommunala organisationen. Arbetet med energieffektivisering i kommunens fastigheter pågår kontinuerligt. Inom området fysisk planering har arbetet under våren 2011 främst handlat om den fördjupade översiktsplanen för Vingåkers centralort. En mer sammanhållen redogörelse för arbetet med energieffektivisering och fysisk planering kommer att göras i den årliga redovisningen inom ramen för Uthållig kommun. Från och med 2012 har Vingåkers kommun beslutat avstå fortsatt deltagande i Uthållig kommun. Utvecklingsnämndens ordf Jörgen Larsson i samband med Earth Hour 2011. Vision för Vingåkers kommun Kommunfullmäktige beslutade hösten 2009 om en ny vision för Vingåkers kommun som sträcker sig fram till 2020. Visionen för Vingåkers kommun 2020: Tillsammans tar vi, medborgare, näringsliv och kommun ansvar för vår hälsa och gemensamma livsmiljö. Vi är stolta över att varje plats i kommunen bidrar med sin egen karaktär och historia. Vi uppmuntrar nytänkande och berömmer framgång. Vi vågar bry oss. Medborgare, näringsliv och kommun är på samma våglängd. Därför lyckas vi. Arbetet med att omsätta visionen i kommunövergripande mål slutfördes under våren 2011 i och med att kommunfullmäktige fastställde dessa i maj. Målen ska sedan användas som planeringsdirektiv i det fortsatta budgetarbetet. Målen består av kommunövergripande mål som sedan specificerats i ett antal delmål. Kommunledningsförvaltningen har sedan tagit fram förslag till indikatorer för att kunna mäta måluppfyllelsen. Varje indikator är kopplad till ett delmål och indikerar graden av måluppfyllelse. Indikatorer ska därmed operationalisera och förenkla samt underlätta förståelsen av en komplex verklighet. Nästa steg i processen är nämndernas arbete med att omsätta delmålen i sina egna nämndplaner. Måluppfyllelsen kommer sedan att mätas och kommenteras i respektive nämnds verksamhetsberättelse per delår och helår. Dessa utgör sedan grunden för en redovisning av måluppfyllelsen i relation till kommunen som helhet. Arbetet med att omsätta de kommunövergripande målen i praktisk politik startar framförallt inom ramen för höstens budgetarbete. Utifrån fastlagd budget formulerar sedan styrelsen och nämnderna sina egna nämndplaner enligt den reviderade styrmodellen. Planerna ska ha en koppling till visionen och de kommunövergripande målen och kommer i nästa steg specificeras i form av en verksamhetsplan som mer detaljerat ska beskriva konkreta arbetsuppgifter för respektive nämnd under det kommande året. Arbetet i nämnderna med nämndplan och verksamhetsplan sker under slutet av året och beslutas i decemb er. 12

Personalekonomisk redovisning Sjukdom och rehabilitering Korttidssjukfrånvaron, det vill säga sjukfrånvaro dag 1-14, för årets första sju månader för hela kommunen visar på en nedgång i förhållande till samma period 2010. Korttidsfrånvaron ligger nu på den lägsta nivån under den senaste femårsperioden. Korttidsfrånvaron per den 31 juli uppgår till 2,98 dagar per anställd, vilket är något lägre än samma tidpunkt föregående år då siffran uppgick till 3,23 dagar. Målet att korttidssjukfrånvaron ska minskas med en dag per anställd och år ser ut att kunna uppnås då korttidssjukfrånvaron 2010 var 5,94 dagar per år och om sjukfrånvaron fortsätter under återstoden av 2011 på samma sätt som de första sju månaderna, hamnar talet för korttidssjukfrånvaron kring 5 dagar per anställd och år. Korttidsfrånvaro, antal dagar per anställd januari-juli. I diagrammet nedan kan utvecklingen av långtidssjukskrivna följas från juni 2003 till juni 2011. Av de 18 långtidssjukskrivna i juni 2011 var nio helt frånvarande medan övriga nio arbetade partiellt. Långtidssjukfrånvaron visar således på en nedgång och personalutskottets uttalade mål om maximalt 25 personer som långtidssjuka varav maximalt 10 som helt frånvarande, är uppfyllt med god marginal. Antal långtidssjukskrivna 2003-2011. 13

Obligatorisk redovisning av sjukdomsrelaterad frånvaro I bokslutet redovisas sjukstatistik för våra tillsvidareanställda i den form som Sveriges Kommuner och Landsting fastställt som mall. Statistiken innefattar all frånvaro i förhållande till tillgänglig arbetstid, det vill säga tid som arbetsgivaren kunnat påverka, och är uppdelad på korttidsfrånvaro (mindre än 60 dagar) och långtidsfrånvaro. All frånvaro redovisas i procent och för tillsvidareanställd personal. 110101-110731, % 100101-100731, % 090101-090731,% Totalt 6,83 8,36 6,52 Över 60 dagar 59,62 64,42 61,19-29 år 6,66 9,15 4,90 30-49 år 6,35 7,85 5,85 50- år 7,27 8,71 7,52 Kvinna 7,10 8,36 7,03 Man 5,19 3,58 3,88 Under årets första sju månader har den totala sjukfrånvaron minskat med 1,53 procentenheter av den tillgängliga arbetstiden i jämförelse med samma period 2010, men fortfarande är sjukfrånvaron 0,31 procentenheter högre än 2009. Totalt uppgår sjukfrånvaron till 6,83 procent av tillgänglig arbetstid. Den totala tiden med långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) har minskat med 4,8 procentenheter och är också lägre än 2009. Samtliga grupper anställda i tabellen ovan har minskat sin sjukfrånvaro jämfört med 2010 förutom männen som har ökat sjukfrånvaron med 1,61 procentenheter. Friskvården Friskvården har under 2011 fortsatt sitt arbete i liknande regi som under föregående år. Arbetet med att erbjuda kommunanställda motion har visat på en nedgång vad gäller de ledarledda träningspassen och en minskning i antalet personer som utnyttjat lokalen. Sammanlagt deltog 339 personer i de träningspass som erbjöds under våren 2011. Under 2010 deltog 527 personer i de ledarledda passen under samma period. Personer som utnyttjade lokalen var under våren 2011 328 stycken vid sammanlagt 1.552 tillfällen. Under samma period 2010 var antalet 370 stycken personer vid sammanlagt 1.723 tillfällen. Ledarledda träningspass som har erbjudits på friskvården är cirkelträning, spinning och core. Hälsoinspiratörernas kvartalsträffar har fortsatt som tidigare. En del inspiratörer har valt att överlåta inspiratörsrollen till en annan medarbetare och det har även tillkommit några nya inspiratörer. Det finns i dagsläget 43 hälsoinspiratörer ute i verksamheterna. I friskvårdens gymlokal finns det för tillfället 17 maskiner, varav fem är kardiovaskulära, det vill säga ger träning för hjärta och lungor. Representanter från Actic, friskvården och badhuset träffas kontinuerligt för avstämning. Som anställd i Vingåkers kommun har man möjlighet att köpa ett subventionerat Actic-kort som fortfarande ligger kvar på 750 kronor/år. Under perioden januari-juli 2011 har det funnits totalt 191 stycken aktiva kort till friskvårdens anläggning i Åbrogården. 96 av dessa har även under perioden haft det stora Actic-kortet. Antal förnyade/köpta Actickort under perioden är 58 st. 123 personer, av de 191 totalt, har innehaft träningskort enbart till friskvårdens egen anläggning i Åbrogården för 350 kronor/år. Personalutskottet har beslutat att varje enhet årligen ska förlägga minst en arbetsplatsträff till friskvårdens lokaler. Detta ses som något väldigt positivt då friskvårdens chanser att nå ut till medarbetarna och verksamheterna ökar. Under hösten har det skickats ut inbjudningar till alla verksamheter där man via en broschyr kan välja på olika aktiviteter och på så sätt skräddarsy gruppens APT med hjälp av friskvården. Verksamheterna är också välkomna med egna förslag och önskemål om hur man vill planera och genomföra sin arbetsplatsträff. Sammanlagt har sju arbetsgrupper, 163 personer varit på APT hos Friskvården under våren 2011, jämfört med nio arbetsgrupper, 116 personer under våren 2010. Under våren 2011 var det fyra personer som behandlades med massage hos friskvården, jämfört med 29 personer under samma period 2010. 35 personer gjorde gångtester under våren 2011 och under samma period 2010 var det 18 personer som genomgick detta test. 14