Rapporten kan också laddas ned från Klimatkommunernas webbplats: www.klimatkommunerna.se

Klimatcoachning SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKTEN Klimatcoachning Stöd till regionalt och kommunalt klimatarbete i ett pilotlän Klimatcoachning stöd till lokalt klimatarbete i småkommuner

Klimatkommunerna kansliet@klimatkommunerna.se Rapporten kan också laddas ned från Klimatkommunernas webbplats: www.klimatkommunerna.se 2

Den lokala nivån är värdefull för klimatarbetet. Bristande resurser och kunskap om klimatstrategiskt arbete kan i små och/eller resurssvaga kommuner bidra till avsaknad av ett aktivt klimatarbete. På samma gång kan processinriktade och organisatoriska hinder uppstå i kommuner som redan kommit långt i klimatarbetet. Länsstyrelserna har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en regional energi- och klimatstrategi. För de flesta länsstyrelser är detta en ny och kanske till viss del obekant roll. Klimatkommunernas erfarenhet är att det i många, speciellt små, kommuner saknas mottagare för nationella och regionala styrdokument inom energi- och klimatområdet. Det innebär konkret att det saknas en person som läser igenom den regionala strategin och arbetar med att bryta ned den på lokal nivå. Effekten blir att de regionala styrdokumenten inte når alla kommuner i länet och i förlängningen att klimatåtgärder som bör vidtas på lokal nivå i enlighet med strategin, inte genomförs. På samma gång behöver kommuner, som kommit längre i klimatarbetet, andra typer av stimulans från regionalt håll för att kunna bidra på bästa sätt i det regionala klimatarbetet. Genom att kombinera erfarenheter från Klimatcoachning stöd till lokalt klimatarbete i småkommuner med regeringsuppdraget till länsstyrelserna vill Klimatkommunerna bidra till att bygga upp ett fungerande arbetssätt i ett län. Fokus för detta projekt blev Skåne efter urval mellan de län som 2006 fick pilotuppdraget att ta fram en energistrategi. Arbetet med att hitta nya arbetssätt för att förankra den regionala energi- och klimatstrategin skulle göras tillsammans med länsstyrelsen, berörda regionala aktörer och de fyra coachningskommunerna. Förhoppningen var att detta skulle leda till ett mer långsiktigt och fungerande regionalt klimatarbete där även någon form av stöd till kommunerna finns kvar på längre sikt. Parallellt med detta arbete har klimatkommunerna även drivit en förlängning av projekt Klimatcoachning stöd till lokalt klimatarbete i små kommuner. Syftet med det projektet har varit att följa upp arbetet som påbörjades ute i de 22 små kommuner som stöttades under perioden januari 2007 till och med september 2008 (för mer bakgrund och information om detta projekt, se delrapport I, II, III och IV som presenteras på klimatkommunernas hemsida). Denna rapport beskriver genomförda aktiveter samt resultaten från båda klimatcoachningsprojekten; Stöd till regionalt och kommunalt klimatarbete i ett pilotlän samt stöd till lokalt klimatarbete i små kommuner. Första delen i denna rapport beskriver hur arbetet fungerat i de fyra kommunerna i pilotlänet och baseras på intervjuer med kontaktpersonerna i respektive kommun. Den sista delen beskriver aktiviteter och måluppfyllelse för de båda projekten. Klimatkommunerna april 2011 3

Kommun 1: Kävlinge 4 Intresset för klimat- och miljöfrågor i Kävlinge kommun har lyft rejält de senaste åren, mycket tack vare att frågorna har varit stora regionalt. Att Skåne är pilotlän för grön utveckling har exempelvis varit en viktig hävstång för det politiska intresset. Nya politiker har fört in inspiration utifrån, och nu har man exempelvis börjat planera för att ställa energikrav vid byggande. Även invånarna har börjat sätta press och förvänta sig ett aktivt klimatarbete. Nya miljömål för Kävlinge kommun kommer att antas under 2011. I slutet av 90-talet hade kommunens klimatarbete avstannat, och under en lång period fanns det inga miljömål alls. Kommunens nya mål innehåller redan nu miljöbilar, energieffektivisering, energikrav m.m. men dessa och den energi- och klimatstrategi som arbetats fram som en del i arbetet med energieffektiviseringsstödet kommer troligen att finnas parallellt. I energi- och klimatstrategin finns inga egna mål, utan man jobbar mot de nationella målen med sina åtgärder. Arbetet med energi- och klimatstrategin påbörjades 2009, det vill säga i samband med att klimatcoachningsprojektet satte igång. Projektet innebar att politikerna såg en möjlighet att få hjälp med att ta fram en ny energiplan. En liten klimatgrupp sattes ihop med Agenda 21-samordnare, miljöchef, representanter från kulturförvaltningen, socialförvaltningen och kansliet. Efter hand kopplades fler personer (t.ex. fastighetstekniker) in när de olika åtgärdsområdena skulle diskuteras. Gruppen finns kvar, och jobbar nu med miljömålen, inte bara klimat. Miljömålsarbetet kom igång samtidigt som energi- och klimatstrategin, vilket har gjort att arbetet med den senare stått tillbaka något. Kommunens Agenda 21-samordnare fick mycket kort tid på sig att ta fram åtgärder till strategin, och har till stor del tagit fram åtgärdsförslagen själv med stöd av ett material som jobbades fram 2003 men aldrig antogs. När klimatåtgärderna skulle tas fram brainstormade klimatgruppen med hjälp av Klimatkommunernas åtgärdsmall. Miljöombudsnätverken har också använts för brainstorming, för att få input från de som jobbar ute i verksamheterna. Förslagen Snabbfakta Kävlinge Folkmängd: 29 013 (dec 2010) Yta: 294 km² Befolkningstäthet: 188,6 invånare/km² har sedan prioriterats utifrån vad som är politiskt möjligt. Energieffektiviseringsåtgärder och synliga åtgärder, exempelvis tävlingar av olika slag, fick höga poäng. Politikerna har hållits informerade via Kommunstyrelseberedningen. Kävlinges Agenda 21-samordnare berättar att det finns massor av bra idéer men att man måste ta det i små steg eftersom arbetet bara precis har börjat. Man försöker främst jobba med idéer som redan på sätt och vis är på gång, för att få en smidig och positiv start. Vissa av åtgärderna finns med i budgeten nu, och kommer därmed att följas upp årligen. Detta har markerat en stor vändning. Det är än så länge oklart om åtgärdskatalogen ska in i miljömålsdokumentet eller inte, kopplingen till budgeten är viktigast. Vad gäller informationsspridning berättar Kävlinges Agenda 21-samordnare att man medvetet hållit en låg profil, till stor del av försiktighet. Målsättningarna är fortfarande låga, och det kan i värsta fall slå tillbaka i tidningarna. När dokumenten är tagna är det ett stabilare läge att använda media. Man har tänkt igenom kommunikationsbiten till viss del, framför allt vilka hot som kan finnas. Den regionala klimatstrategin har inte använts mycket för Kävlinges strategiska klimatarbete, om man bortser från att de regionala målen nämns i den lokala strategin och att Agenda 21-samordnaren ingår i miljömålsnätverket. I allmänhet är de nationella miljökvalitetsmålen, den regionala strategin och andra styrdokument som rör miljö och klimat relativt okända i organisationen. Klimatanpassningsgruppen från länsstyrelsen har varit i Kävlinge och tittat på en flygbildskartering som gjorts. Kävlinges Agenda 21-samordnare tycker att länsstyrelsen har blivit mycket tydligare och synligare nu än förut, och tycker att miljömålsnätverket fungerar bra. Hon har inte märkt av Klimatsamverkan Skåne än och vet inte riktigt hur det ska fungera. All information och alla inbjudningar kommer till samma person, och det finns gränser för hur mycket man kan vara med i.

Kommun 2: Eslöv Eslöv har ett imponerande klimatarbete för sin storlek. Exempelvis skulle kommunens vindkraftsproduktion kunna försörja ca 162 000 hushåll med el. Kommunen har kommit långt med sin biogasproduktion redan idag kör alla de egna bilarna på närproducerad gas, och produktionen kommer inom kort att öka. Eslöv har antagit Region Skånes mål om att bli en fossilbränslefri kommunorganisation till 2020, och de högsta politikerna är engagerade i arbetet. När klimatcoachningsprojektet startade 2009 började Eslöv arbeta fram klimatåtgärder med utgångspunkt i länsstyrelsens mål. En arbetsgrupp sattes samman av representanter från olika förvaltningar. Gruppen finns kvar, och ska träffas 2 ggr per år framöver. Man tillsatte även en styrgrupp, bestående av drivande kommunalråd och förvaltningschefer. Styrguppen har jobbat med att se över och revidera åtgärder som arbetsgruppen tagit fram. Energieffektiviseringsstödet dök upp när arbetet med åtgärderna kommit en bit på väg. Energirådgivaren, som fick i uppdrag att rapportera till Energimyndigheten, märkte att de åtgärder som redan arbetats fram inte riktigt motsvarade Energimyndighetens krav, så målen formulerades om och en del energirelaterade åtgärder lades Snabbfakta Eslöv till. Av denna anledning har Eslövs klimatstrategi nu stort fokus på energieffektivisering. Nulägesanalysen som krävs för att få energieffektiviseringsstödet är gjord av konsult. Det politiska intresset för energieffektiviseringsstödet är stort, och tjänstemännen i arbetsgruppen tror att politiken kommer att tycka att planen är bra. De högsta politikerna är väldigt positiva och har varit delaktiga i processen från starten. Klimatarbetet var tidigare begränsat till vissa förvaltningar, men är nu mer spritt i hela organisationen och bättre förankrat politiskt. Folkmängd: 31 587 (dec 2010) Yta: 427 km² Befolkningstäthet: 74,9 invånare/km² Finansieringen är olika för olika åtgärdstyper - vissa finansieras främst med arbetstid, andra är effektiviseringsåtgärder och finansierar sig själva. Några åtgärder är dyrare och svåra att se hur de ska finansieras. En hel del av de planerade effektiviseringsåtgärderna har redan genomförts, eller är på väg att genomföras. Nästa omgång åtgärder kommer främst att fokusera på klimat. När det gäller kommunikationen av klimatarbetet menar energirådgivaren att det brister, och att man borde satsa mer på att visa upp sina framsteg. Hon är inte säker på vad som krävs för att kommunikationen ska bli bättre, men tror att det kommer att bli lättare när strategin väl är antagen. I vissa frågor är kommunikationen med allmänheten särskilt viktig, exempelvis Bilfritt centrum, där man möter ett enormt motstånd från medborgarna. Kontakten med Länsstyrelsen i energieffektiviseringsarbetet har varit liten. Energirådgivaren upplever inte att träffarna varit särskilt givande, och tycker att det har blivit rörigt med för många inblandade aktörer. Klimatkommunernas verktyg på hemsidan användes mycket av tjänstemannen som tidigare arbetade som samordnare för klimatstrategin, men energirådgivaren har inte använt sig av dem än. Hon tror att hon kommer att titta mer i statistiklathunden när det blir dags att rapportera in siffror till Energimyndigheten i uppföljningen av energieffektiviseringsarbetet. Chefen för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen tycker att coachningen har fungerat mycket bra och att kommunen har fått hjälp med det de behövt, exempelvis uppstarten och information till andra berörda. Hon berättar att klimatcoachens besök var engagerande, och att han lyfte det som kommunen redan gjorde bra. Det var lätt att tacka ja till att vara med i projektet. Bygge av vindkraftverk i Eslöv Foto: Nordic Crane Wind AB 5

Kommun 3: Kristianstad 6 Kristianstad var igång tidigt med sitt klimatarbete - redan i slutet av 80-talet satsade man på biogas som ett sätt att ta hand om avfallet från Scan. I samband med LIP i början av 90-talet utkristalliserades klimat som ett eget område. Exempel på framgångsrika åtgärder idag är produktion och användning av biogas (en tredje biogasreaktor är under konstruktion), fjärrvärmeutbyggnad och vindkraftsutbyggnad. Kristianstads klimatstrategi är formellt giltig från 2005. En ny strategi är under framtagning, men remitterades våren 2010 i samband med att vindkraftsdebatten kom igång, eftersom vindmålen i klimatstrategin var mer ambitiösa än de i kommunens vindbruksplan. Ett mål på 40 procents minskning av växthusgasutsläppen till 2020 (för kommunen som geografiskt område) är på förslag i den kommande strategin. Som ett första led i att ta fram målförslaget gjorde Kristianstads klimatstrateg en nulägesanalys och tittade på hur klimatmålen såg ut i EU, i Sverige och i Skåne. Någon analys om huruvida det går att nå målet för det geografiska området har inte kunnat göras på grund av svårigheter när det gäller att prognosticera trafiken. Kristianstad har antagit Region Skånes utmaning om att göra den egna verksamheten fossilbränslefri till 2020, och har delvis undersökt om det går att nå dit. Organisatoriskt är det strategiska klimatarbetet placerat under Kommunstyrelsen. En klimatstrateg samordnar det transportrelaterade klimatarbetet, och en annan samordnar allt övrigt klimatarbete. Klimatarbetet i kommunen sker förvaltnings- och bolagsövergripande, och det finns ingen formell klimatgrupp, kanske på grund av att klimatarbetet varit igång länge. Men energieffektiviseringsstödet har tvingat fram ett mer strukturerat arbete, och resultat märks redan i form av bättre ordning och reda, exempelvis när det gäller flygresor. Personer från fastighetsförvaltningen och bolagen har varit knutna till arbetet, men många har troligen inte fått någon arbetstid till detta, vilket varit begränsande. Snabbfakta Kristianstad Folkmängd: 79 543 (dec 2010) Yta: 1 828 km² Befolkningstäthet: 63,6 invånare/km² Åtgärderna i förslaget till ny klimatstrategi har jobbats fram av förvaltningarna själva. Strategin är uppdelad på nulägesanalys, mål och handlingsplan. Den tidigare klimatstrategin hade särskilda kapitel om transporter, lantbruk, information m.m., men detta blev till slut för stort och tungrott, och kommunens klimatstrateg fick tips av klimatcoachen att slimma strategin. Kristianstads klimatstrateg tror att man framöver kommer att jobba mer strategiskt och mindre med olika informationsåtgärder till allmänheten. Finansieringen är olika beroende på vilken åtgärd det handlar om. Bilinköp och liknande åtgärder betalar kommunen själv. Förnybar el finansieras av elcertifikaten, och fjärrvärmeåtgärder finansieras av energibolaget (här har man även fått en del Klimpstöd). Småhusanslutningar har ibland hjälpts av statliga bidrag, och den nya biogasreaktorn har beviljats Klimpstöd. Vad gäller uppgradering och biogödsel är finansieringen oklar. Kommunen har beslutat sig för att inte investera i egen vindkraft. Generellt efterlyser kommunens klimatstrateg mer politisk vilja när det gäller satsningar på solceller och energisnål teknik - fokus måste ställas om från investeringskostnad till livscykelkostnad. Uppföljningen av klimatarbetet har legat på is en tid sedan tjänstemannen som ansvarade för detta slutade i kommunen, men i och med energieffektiviseringsstödet kommer den att komma igång igen. Varje år publiceras en klimatredovisning, men de senaste två åren har resurserna varit för små för att hinna göra den lika utförlig som tidigare. På hemsidan finns Miljöbarometern, som åskådliggör miljöläget i kommunen. Kommunens klimatstrateg understryker att det behöver avsättas mer tid till uppföljning om det ska bli ordentligt gjort. Kontakten med media står kommunens klimatstrateg för. Han menar att detta är viktigt, och att det vore bra om det fanns flera intresserade politiker som kunde driva detta. I kommuntidningen, som kommer ut varje månad, förfogar kommunen över en sida för att berätta om sitt klimatarbete. Klimatstrategen skriver även klimatnyheter som han skickar ut inom kommunen innan han skickar in dem till

Klimatkommunernas månadsbrev. Han menar att det är oklart vem som har ansvaret för att göra nyheter kring saker man borde belysa, och tror inte att kommunikationsavdelningen har funderat över effekten av klimatkommunikation. Vad gäller evenemang och kampanjer för att kommunicera klimatfrågan till allmänheten är klimatstrategen skeptisk, med undantag för WWF:s Earth Hour. Det är redan för mycket att göra och få som arbetar med det, så det är viktigt att satsa på de åtgärder som ger störst effekt. varit drivande i Kristianstads klimatarbete, även om ingen har satt sig emot till exempel ansökningar om statligt stöd. Framför allt är det eldsjälar i förvaltningar och bolag som ser till att det bedrivs ett aktivt klimatarbete, exempelvis genom att driva på utbytet av oljepannor till pelletspannor. Men det politiska intresset kan vara på väg upp - politiker har nyligen uppmärksammat att Kristianstad faller i Sverigerankningen, och kommunfullmäktiges ordförande verkar intresserad av frågorna. Kristianstad har nyligen gått med i tre EU-klimatprojekt, men det är svårt att få loss tid att arbeta med dessa. Politiken har inte Klimatcoachen har varit på besök någon gång, men utöver detta tycker klimatstrategen att coachningsprojektet har varit ganska osynligt. Han hade förväntat sig mer diskussion med de andra kommunerna, exempelvis om vilka mjuka åtgärder man borde satsa på, och om länsstyrelsens roll inom ramen för projektet. Klimatkommunernas lathund har varit till stor nytta i arbetet med Borgmästaravtalet och energieffektiviseringsstödet. på Kristianstads remisseminarium om förslaget till ny klimatstrategi. Generellt tror Kristianstads klimatstrateg att det bästa sättet för länsstyrelsen att få kontakt med kommunerna i det strategiska klimatarbetet är att just åka ut till dem, eller samla några kommuner om de tycker att det blir för många besök. Han lyfter klimatanpassningsarbetet och nätverksträffarna kring energieffektiviseringsstödet som goda exempel. Att länsstyrelsen har två klimatstrategiska dokument tycker han är förvirrande. Länsstyrelsen var med Biogasanläggningen Karpalund Foto: Biogasbolaget Kristianstad 7

Kommun 4: Lund Trycket på att jobba med klimatfrågan är stort i Lunds kommun, både från politiker och tjänstemän och från kommuninvånare. Lund skrev på Borgmästaravtalet 2009, och lovade att gå längre i sitt klimatarbete än vad EU:s mål krävde. Mest känt i kommunens klimatarbete är nog LundaMaTs - arbetet med att ställa om till ett långsiktigt hållbart transportsystem - som har fått mycket uppmärksamhet både i Sverige och internationellt. Andra områden där det händer mycket är energiomställning och energieffektivisering. Lundafastigheter har i ett EPC-projekt uppnått 20 procents energibesparing i 100 byggnader (motsvarar en besparing på 21 miljoner kr/år!), och det kommunala bostadsbolaget LKF har på ett år minskat sin energiförbrukning med 13 procent, mycket tack vare energideklarationer. Lunds kommuns nya klimatmål, som antogs 2010, säger att växthusgasutsläppen ska halveras till 2020 (jämfört med 1990) och minska till nära noll 2050. Målen, som gäller för Lunds kommun som geografiskt område, ersätter det betydligt lägre per capitamålet i LundaEko (kommunens program för ekologiskt hållbar utveckling). När Lund gick med i Klimatkommunernas klimatcoachningsprojekt hade man precis bestämt sig för att ta fram ett nytt klimatmål och sedan jobba vidare från det. Den tändande gnistan som satte igång processen med att ta fram nya klimatmål var en motion från politiskt håll om att Lunds kommun skulle växla upp sitt klimatarbete. Kommunens klimatstrateg började arbeta fram en nulägesanalys, en prognos över hur långt Lund skulle kunna Snabbfakta Lund Folkmängd: 110 488 (dec 2010) Yta: 443 km² Befolkningstäthet: 256,8 invånare/km² nå med de åtgärder som var på gång eller planerade, och målförslag. De ur klimatsynpunkt tunga förvaltningarna fick målförslagen på remiss och svarade hur mycket de kan minska sina utsläpp. Det visade sig att det skulle vara möjligt att nå riktigt långt. Den grundliga analysen har varit viktigt för att nå politisk enighet kring Lunds klimatarbete. Att i och med Borgmästaravtalet se att det finns många europeiska kommuner som vill gå längre än vad EU kräver har också varit viktigt för den politiska viljan Lund blir inte längre en droppe i havet. Den nuvarande klimatstrategin har arbetats fram som en del av rapporteringen till Borgmästaravtalet. Tidigare utgjordes Lunds klimatstrategi av Klimpstrategin. I den nuvarande strategin beskrivs inte alla åtgärder i detalj, utan istället hänvisar man till andra antagna strategier och styrdokument, exempelvis LundaMaTs när det gäller trafikmiljöfrågor. En framtidsspaning från klimatstrategen i Lund är att man troligen kommer att se klimatarbetet som en mer dynamisk process framöver. På så sätt blir det lättare att ta tillvara på nya tillfällen som dyker upp, exempelvis energieffektiviseringsstödet. Målen som finns idag får vara ledstjärna och visa riktningen, men strategin blir mer levande än statisk. Klimatarbetet är organiserat så att varje förvaltning och helägt bolag tar fram sina egna åtgärder, som de sedan införlivar i sina miljöledningssystem. Kommunkontorets miljöstrateger har besökt förvaltningarna, berättat om uppdraget och erbjudit bollplank och räknehjälp. Om detta arbetssätt visar sig fungera kommer det troligen att användas även när det nya miljöprogrammet tas fram, under 2011-2012. Ibland är det lätt att finansiera klimatåtgärderna, ibland inte. Energieffektiviseringsåtgärder har krävt ett nytt sätt att tänka, och här har kommunen valt att satsa egna pengar eftersom de kan få tillbaka pengar. Lundafastigheters EPC-projekt har visat att det verkligen ger stora besparingar. En dyr åtgärd är spår på Lundalänken. Här har Borgmästaravtalet hjälpt Lund att få pengar från EU till förberedelser för spår. Uppföljningen av klimatarbetet kommer i fortsättningen att göras inom ramen för kommunens miljöledningssystem. Lunds klimatstrateg tycker att det är positivt med ett uppföljningssystem kommunen själv styr över eftersom det ger ett mer proaktivt uppföljningsarbete. Hittills har uppföljningen varit mer reaktiv, och det har tagit mycket tid att svara på alla klimatenkäter som kommer från olika håll. 8

Politiken efterlyser mer kommunikation med medborgarna kring de nya klimatmålen och kommunens klimatarbete. Hittills har det anordnats något seminarium för allmänheten och tidningarna har skrivit ett antal artiklar, men det behövs mer. Det måste vara tydligt både att kommunen jobbar hårt med detta och att det behövs samarbete med företag och invånare. Kanske behövs mer insatser riktade mot tjänstemannasidan. har inte varit särskilt stor i Lunds klimatstrategiska arbete. De regionala klimatmålen användes som referens när nya kommunala mål skulle tas fram, men annars har kopplingen varit liten. Lunds klimatstrateg upplever att länsstyrelsen huvudsakligen observerar läget Kontakten med Länsstyrelsen i kommunen. Hon tycker att det vore bra med en regional kraftsamling kring viktiga punkter, till exempel vindkraft, där man planerar tillsammans med berörda i området och ritar på en karta var man kan tänka sig att ha vindkraft, och tror att Klimatsamverkan kan vara ett bra forum för sådana kraftsamlingsområden. I klimatanpassningsarbetet har Lund haft stor nytta av länsstyrelsen. kontakter i andra kommuner, exempelvis i Kävlinge, som nu tillsammans med Lund och ett antal övriga kommuner ingår i Lundalands biogasprojekt och man har även haft stor nytta av den statistiklathund som finns på Klimatkommunernas webbplats. Klimatcoachningsprojektet har gett Energieffektiviserat rådhus 9

Slutrapport Genomförda aktiviteter, Klimatcoachning - pilotlän Kommunurval Klimatkommunerna fick i januari 2009 ett underlag av Energikontoret Skåne som beskrev läget i de skånska kommunerna, avseende energi- och klimatarbete. I samråd med Energikontoret valdes ett antal kommuner ut, som fick en riktad förfrågan om deltagande i projektet. Kommunerna valdes ut med beaktande av följande kriterier: Befolkningsstorlek Hur aktivt klimatarbete kommunen hade (här prioriterades kommuner som var i startgroparna med att jobba fram en ny energiplan/klimatstrategi) Politiskt intresse (detta bedömdes utifrån samtal med tjänstemän i kommunerna) Typ av kommun (geografiskt läge i Skåne, vilken typ av näring som dominerar etc) Syftet med kommunurvalet var att identifiera fyra olika kommuner som representerar en bra mix av hur läget ser ut i stort i länet (för mer info, se projektplanen). Av de fyra första kommunerna som valdes ut tackade alla ja utom en. Kommunen som valde att ej delta var en liten kommun och orsaken var resursbrist, dvs. ingen i kommunen hade tid att jobba med projektet. En ytterligare förfrågan riktades till en ny liten kommun, men även den kommunen avböjde då man var i uppstarten av sitt miljöprogramsarbete och därför valde att prioritera det arbetet. Parallellt med detta visade det sig dock finnas både behov av coachning, samt tydlig politisk stöd för deltagande i projektet, i en tredje kommun som hörde av sig till Klimatkommunerna. Kommunen hade ett intressant utgångsläge för projektets upplägg, samt kompletterade de befintliga deltagande kommunernas kriterier, varför den erbjöds deltagande. Följande kommuner deltog i projektet: Eslöv Kristianstad Kävlinge Lund Avsparksträff En avsparksträff hölls för projektet, i Lund den 28 januari 2010. Förutom samordnare från alla kommuner deltog även en politiker från kommunerna, tjänstemän från länsstyrelsen och representanter från regionala organisationerna Biogas Syd, Energikontoret Skåne och HM Skåne. Dagen innehöll både inspirerande pass från en annan länsstyrelse som jobbat framgångsrikt med sitt strategiska miljöprogram samt workshopövningar där tjänstemän blandades med politiker och representanter från länsstyrelsen. Dagen resulterade i att konkreta arbetssätt kring hur man skulle kunna jobba vidare med inom länet, identifierades. Kommunbesök Klimatcoach har besökt alla kommunerna som deltar i projektet ett flertal gånger under projektet. Vidare har två besök gjorts i en kommun som valde att inte delta i projektet (se stycket om kommunurval ). I denna kommun genomfördes först ett tjänstemannamöte där miljöchef och miljösamordnare deltog. Därefter hölls en presentation för politiker. En sådan politikerinformation har dock inte varit motiverad i andra kommuner eftersom intresset för projektet varit mycket stort samtidigt som tjänstemännen själva i kommunerna kunnat lyfta ärendet och få positivt besked av sina politiker. I de fyra deltagande kommunerna har mötena varit många och av olika slag. Det har antingen varit chefsmöten, i syfte att titta på hur projektet skall bedrivas mer övergripande eller deltagande i en förvaltningsövergripande klimatarbetsgrupp. I några fall har det varit politikermöte, i syfte att förankra klimatarbetet inom något specifikt område eller workshops kring klimatmål. Avslutningsvis har det i några fall handlat om planeringsmöte med tjänstemän som är samordnare för projektet i respektive kommun. I mötena med tjänstemännen har coachningen bl.a. handlat om: Nulägesanalys (energi- och klimatstatistik) Klimatstrategiarbetet (skrivandet av själva klimatstrategin) Klimatarbetsgrupp och förankring (processledning, intern organisation och förankring) Åtgärdsinriktat arbete och hur komma vidare inom specifika områden där man fastnat Klimatarbetsgrupp I tre av de deltagande kommunerna har en ny klimatarbetsgrupp upprättats. Denna har i två fall innehållt personer från olika förvaltningar samt letts av en samordnare. I en av kommunerna startade man upp en klimatplaneringsgrupp på den miljöstrategiska enheten, i syfte att jobba mer långsiktigt med klimatfrågan. I den sista kommunen har man inte sett behovet av att starta upp en ny klimatgrupp, då man redan hade inarbetade arbetssätt samt en grupp som består av energi- och klimatråd- 10

givare, miljöstrateg och informatörer. I denna kommun har klimatcoach istället deltagit på två möten med de tjänstemän som arbetar mest aktivt med det övergripande klimatstrategiska arbetet i kommunen samt på ett möte med informatörsgruppen. Nedanför framgår fördelningen av klimatcoachens kommunbesök: Politikermöte 4 Chefsmöte 4 Tjänstemannamöte 14 Klimatarbetsgrupp 16 Åtgärdsinriktat arbete I en av kommunerna fanns behov att istället för att upprätta en förvaltningsövergripande klimatarbetsgrupp, fokusera på två specifika åtgärdsområden (miljöfordon och biogasproduktion). Här deltog klimatcoachen på flera möten med tjänstemän och politiker samt ledde arbetsprocessen. Det handlade om att tillsammans med politiker och tjänstemän identifiera ett nuläge (var man står idag) samt en tydlig målsättning med vad man ville uppnå, och därefter ställa upp en konkret handlingsplan för hur komma vidare. Arbetet resulterade i många nya erfarenheter och slutresultatet får bedömas som lyckat då arbetet tagit fart och nu lever vidare i kommunen efter coachens insats. Samarbete med länsstyrelsen Under projektet har Klimatkommunerna löpande följt länsstyrelsens klimatarbete. Det har varit en spännande period där länsstyrelsen har expanderat verksamheten med ny personal, nya verksamheter och nya uppdrag. Den tydligaste skillnaden är länsstyrelsens utnämning som pilotlän för grön utveckling under projekttiden. Samarbetet med länsstyrelsen har gått ut på att hitta nya arbetssätt för att öka och förbättra samverkan mellan kommunerna och länsstyrelsen. Det har också funnits en ambition att effektivisera länsstyrelsens interna arbete. Ett möte har hållits med miljöchef och miljöstrateg på länsstyrelsen samt Klimatkommunerna i syfte att diskutera projekts mål och syfte (januari 2009). Några möten har ägt rum mellan Klimatkommunerna, miljöstrateger på länsstyrelsen samt vid ett tillfälle energikontoret Skåne. Resultatet av dessa möten är en viljeinriktning att satsa på att 1), ta fram en tvärsektoriell klimatarbetsgrupp på länsstyrelsen och 2), arbeta närmare kommunerna genom exempelvis avtal om klimatåtgärder enligt en modell använd av länsstyrelsen i Gävle. Det finns en tydlig vilja att arbeta på detta sätt men också en osäkerhet på hur man ska införa arbetssättet i organisationen. Under projektets gång har länsstyrelsen, Region Skåne och kommunförbundet startat upp ett gemensamt initiativ kallat Klimatsamverkan Skåne. Under detta paraply kommer man att arbeta aktivt med aktiviteter som kommunerna själva initierar. Organisationen har tagit form under senare delen av 2010 och början av 2011. Klimatsamverkan tittar nu på olika projekt som kan drivas. I samband med starten av Klimatsamverkan Skåne höll Klimatkommunerna i augusti 2010 ett möte där länsstyrelsen och kommunerna i projektet träffats för att diskutera fortsatta sätt att samverka inom länet. Klimatkommunerna har haft löpande kontakt med länsstyrelsens personal under projekttiden. Politisk avsiktsförklaring En politisk avsiktsförklaring har undertecknats mellan Klimatkommunerna och alla övriga kommuner. Avsiktsförklaringen tydliggör projektets syfte, Klimatkommunernas mål och åtagande, kommunens mål och åtagande samt en övergripande tidplan för projektet. Avsiktsförklaringen var förankrad i kommunstyrelsen och är undertecknad av kommunstyrelsens ordförande. Kontinuerligt stöd och vägledning Klimatcoachen har gett kontinuerligt stöd och råd till alla kommuner. Detta är till stor del efterfrågestyrt utifrån kommunernas behov även om klimatcoach ibland återkopplar och kontaktar samordnaren i kommunen för en lägesrapport. I coachningen används den stora kunskapsoch erfarenhetsbank som finns hos Klimatkommunernas medlemskommuner samt lärdomar från tidigare klimatcoachningsprojekt. Telefonrådgivning Klimatkommunernas rådgivningstjänst Ring klimatcoachen, som kansliet erbjöd inom ramen för delprojekt II har funnits kvar och kunna utnyttjas av alla Sveriges kommuner. Några av de vanligaste frågorna från kommuner som hör av sig har varit; vilken statistik bör man använda i sin klimatstrategi?, hur får jag med mig politiker i detta arbete? samt hur startar man upp ett aktivt strategiskt klimatarbete där produkten (energiplan/ klimatstrategi) inte blir en hyllvärmare? Klimatkommunernas hemsida Klimatkommunernas hemsida uppdateras och byggs ut fortlöpande. I dagsläget finns tre större funktioner som används av flera kommuner ute i landet: Processguide Dokumentguide Lathund för inventering För mer info om dessa guider se Klimatkommunernas hemsida: www.klimatkomunerna.se 11

Uppföljning: klimatcoachning - pilotlän I samband med att Naturvårdsverket beviljat förlängning av projekt Klimatcoachning - stöd till lokalt klimatarbete i småkommuner, innebär det även en förlängning av klimatcoachning pilotlän. Förlängningen av det tidigare delprojektet möjliggör att klimatcoach kan finnas kvar och även kan arbeta med detta projekt t.o.m. april 2011. Vidare har Klimatkommunernas kansli omorganiserats då en klimatcoach har slutat samtidigt som en ny kommit in på deltid. Detta har inneburit att projektet kan pågå till och med december 2011, men då i mindre omfattning. Under 2011 kommer coachningen att fokusera på att bevara och utveckla verktygen på Klimatkommunernas hemsida, samt upprätthålla rådgivningsfunktionen ring klimatcoachen. Uppföljning av övergripande målsättning Projektets övergripande målsättning är att medverka till en stark förankring av den regionala energi- och klimatstrategin i kommunerna, samtidigt som samverkan mellan den lokala och regionala nivån förstärks Under projektets gång har den regionala klimat- och energistrategin blivit allt viktigare, inte minst efter att Skåne utnämnts till pilotlän för grön utveckling. Bedömningen är att den regionala strategin främst har varit viktig för att ge legitimitet åt ambitiösa, lokala mål. De kommuner vi haft insyn i har alla använt sig av den regionala strategin som underlag inför det egna arbetet. Däremot bedömer vi att åtgärdsdelen inte är styrande för kommunernas eget arbete. Under projektets gång har samverkan mellan regionala och lokala aktörer förstärkts betydligt, framför allt genom den tydliga ambitionen i Klimatsamverkan Skåne där länsstyrelsen, Regionen och kommunerna nu har en gemensam plattform för klimatarbetet. Uppföljning av detaljmål Klimatcoachen ska delta i minst 4st stycken arbetsgruppsmöten per deltagande kommun Målet har klarats och klimatcoach har deltagit på fler än 4st arbetsgruppsmöten i tre av kommunerna. I den sista kommunen har man inte sett behovet av att starta upp en ny klimatgrupp, då man redan hade inarbetade arbetssätt samt en grupp som består av energi- och klimatrådgivare, miljöstrateg och informatörer. I denna kommun har klimatcoach istället deltagit på två möten med de tjänstemän som arbetar mest aktivt med det övergripande klimatstrategiska arbetet i kommunen samt på ett möte med informatörsgruppen. Länsstyrelsen ska delta i minst ett arbetsgruppsmöte i varje deltagande kommun Länsstyrelsen har endast deltagit i en kommuns klimatarbetsgrupp. Länsstyrelsens interna organisation för både det interna och det utåtriktade arbetet, har ej färdigställts förrän senare under projektet, varför det ej varit klart vem från länsstyrelsen som skall besöka kommunerna samt om tidsresurser funnits. Det projekt som länsstyrelsen är delaktig i att starta, Klimatsamverkan Skåne, kommer att ha en liknande funktion där länsstyrelsen jobbar närmare kommuner inom olika åtgärdsområden, man tittar bland annat på klimatcoachning som en modell för arbetet. Värt att nämna är att Hållbar Mobilitet Skåne deltagit på ett arbetsgruppsmöte (med tema transporter) i två av kommunerna. Hållbar Mobilitet Skåne är ett regionalt centrum för miljöanpassade transporter och har funnits med som kompetensstöd i diskussionerna, vilket varit värdefullt. Länsstyrelsen ska efter projektet ha en fungerande intern organisation för förverkligande av den regionala energi- och klimatstrategin i länets kommuner En dialog mellan Klimatkommunerna och länsstyrelsen har hållits i syfte att lyfta frågan internt på länsstyrelsen kring en övergripande energi- och klimatarbetsgrupp. Under projekttiden har en del organisatoriska förändringar gjorts och flera nya tjänster tillkommit på klimatoch energisidan. Planer finns nu på att initiera en bred, sektorsöverskridande arbetsgrupp. De utvalda kommunerna ska efter projektet ha en fungerande intern organisation för att bedriva strategiskt klimatarbete I alla de kommuner som deltar i projektet har klimatcoach bidragit med processledningsstöd. Detta stöd och organisatoriskt inriktade arbete har fortlöpt under hela projekttiden. I nuläget är det kansliets uppfattning att klimatarbetet fått ett positivt uppsving i tre av de kommuner som deltar, medan processtödet ej använts fullt ut i en av kommunerna. 12

Genomförda aktiviteter: klimatcoachning stöd till lokalt klimatarbete i små kommuner Nulägesbeskrivning En enkät togs fram i syfte att på bästa fram få en bild om hur klimatarbetet förlöpt i de 22 små kommunerna som blivit coachade. Därefter skickades enkäten ut till de medverkande kommunerna som fyllde i den och returnerade den. Efter enkäten lämnats in skedde ett uppföljande telefonsamtal till tjänstemannen i kommunerna där fördjupade frågor ställdes samtidigt som svaren skrevs ned. Det är vår bedömning att detta underlag gav en god bild av hur läget i kommunerna såg ut. Analys Enkätsvaren och det nedtecknade materialet från telefonintervjuerna användes därefter som utgångsmaterial för en mer djuplodande analys av en examensarbetare vid Lunds universitet Examensarbetaren sammanställde och analyserade enkäternas och intervjuernas resultat för att kunna se vilka faktorer som bidrog till att kommunerna har lyckats, respektive inte lyckats med att upprätthålla ett aktivt klimatarbete. Genom utvärderingen skapade examensarbetaren en bild av hur de medverkande kommunerna har fortsatt sitt klimatarbete efter projektets genomförande och om det förekommer några speciella insatser som verkar avgörande för kommunernas resultat. Informationsspridning Erfarenheterna från projektet har kommunicerats ut löpande inom ramen för Klimatkommunernas erfarenhetsutbyte med bl.a. Energimyndigheten och olika regionala klimatinitiativ. Klimatkommunerna har även deltagit på externa evenemang och där spridit erfarenheter från uppföljningen av läget i de 22 små kommunerna. En workshop hölls i Stockholm den 23 augusti 2010, då examensarbetaren presenterade sitt ex-jobb till bl.a. Naturvårdsverket, Energimyndigheten och RUS (regionalt uppföljningssystem). Erfarenheterna har även vävts in i Klimatkommunernas verktyg på hemsidan (processguide, dokumentguide, lathund för inventering etc.) där även examensarbetarens rapport presenteras. Uppföljning: klimatcoachning stöd till lokalt klimatarbete i små kommuner Uppföljning av övergripande målsättning Projektet ska ge en fördjupad kunskapsbild av vilka faktorer som bidrar till att upprätta och bibehålla ett aktivt klimatarbete i mindre kommuner. Denna kunskap skall aktivt spridas till relevanta aktörer. Vi bedömer att målet har klarats. Uppföljning av detaljmål Enkätsvar skall inhämtas från och telefonintervjuer genomföras med alla 22 kommuner Målet har klarats då alla kommuner lämnat in svar på enkät och alla kommuner intervjuats per telefon. Naturvårdsverket, SKL och Energimyndigheten informeras genom ett fysiskt möte, i slutet av projektperioden, om resultaten från uppföljningen. En workshop hölls i stockholm den 23 augusti 2010 där Naturvårdsverket och Energimyndigheten deltog och där diskussioner kring examensarbetarens och kansliets slutsatser diskuterades. Pga förhinder kunde SKLs representant inte delta på mötet. Klimatkommunerna har dock omfattande dialog med SKL och har i efterhand kommunicerat ut resultaten. Således är det vår bedömning att målet har klarats. Fem deltagarkommuner erbjuds extra coachning Boxholms kommun har fått ett besök av klimatcoachen. Samtal med politiker och tjänstemän om fortsättningen av arbetet, finansiering av åtgärder och fortsatt förankring stod på agendan. Efterfrågan på extra coachning har annars varit litet bland kommunerna och coachen har inte varit kontaktad för kommunbesök men däremot en del per e-post och telefon. En hel del arbete har istället lagts på att utveckla och sprida erfarenheter från arbetet, processguide, lathund för inventering etc. 13

Samverkan och informationsspridning Det pågår flera likartade klimatprojekt runtom i Sverige. Det är dels de båda projekten som är finansierade av Naturvårdsverket: Klimatcoach Östergötland (Östsam) Föreningen Sveriges Energikontor (REKLIM 2) som genomförs av olika energikontor. Energimyndigheten driver ett program med ett något annorlunda fokus: Uthållig kommun. I dagsläget är det 62 kommuner som deltar i projektet. En klimatcoachningskommun (Lund) finns med. Dessutom finns olika regionala aktörer som bedriver ett viktigt arbete: Hållbar Mobilitet Skåne (HM Skåne) ett regionalt centrum för miljöanpassade transporter bedriver flera olika projekt inom transport/mobilitetsområdet. Biogas Syd (ett regionalt samverkansprojekt för biogasintressenter) - har många olika aktiviteter och projekt på gång inom biogassektorns olika områden. Projekt klimatcoachning eftersträvar en samverkan med andra projekt och erfarenhetsutbyte och dialog har skett kontinuerligt med bl.a. Energimyndigheten, Östsam, Energikontor Skåne och HM Skåne. Olika aktiviteter har även skett i samverkan med flera aktörer. Bl.a. har Klimatkommunerna tillsammans med Linköpings universitet skrivit riktlinjer för energiplanering, HM Skåne har deltagit aktivt på arbetsgruppsmöten i kommuner samtidigt som Biogas Syd involveras i en kommuns klimatarbete på initiativ av klimatcoach Utöver detta har klimatcoach närvarat på ett antal olika seminarier, referensgruppsmöten och nationala arbetsgruppsmöten som arrangeras av externa aktörer och där syftet varit att bidra med erfarenheter från klimatcoachningsprojekten. Klimatcoachning pågår 14

15

www.klimatkommunerna.se