VAD HAR UNGLEJONEN OCH ÖSTERSJÖNS KUTAR GEMENSAMT?

Relevanta dokument
Vad har vi gemensamt? DET KYLIGA LIVET I FARA. Isbjörn. Östersjövikare. WWF:s Dagsverkesinsamling till förmån för de arktiska haven

AV KÄRLEK TILL HAVET. Kom med! WWF:s Dagsverkesinsamling till förmån för Östersjön och Stora barriärrevet DAGSVERKES- INSAMLINGEN

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet

Sälar. Ett forskningsprojekt av Mikaela. Mikaela Fälthammar

Frågor och svar. om polarforskning

Fakta om Polartrakterna

FORSKNINGSRESA I POLARTRAKTERNA

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Aktivitetspaket för besökare i UTSTÄLLNINGEN OM FINSKA VIKEN

ett arbetsmaterial i tre nivåer

5 Stora. försök att minska övergödningen

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Barnens Östersjöprotest

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Guidade turer vid Bulls måse

Publicerad i Göteborgsposten 22/

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Fiskguiden Frågor & svar

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Havsplanering. Fysisk planering en del av havsförvaltningen. Eva Rosenhall

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

Handlingsprogram för Bottenviken

Vårt hav Östersjön. Miljö och samhälle Vad kan du göra?

Handlingsprogram Rädda Östersjön

Temagruppernas ansvarsområde

Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax

Svalbard - isbjörnsexpedition 2011

Länsstyrelsens arbete med slutförvarsansökan

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

INFORMATION OM EVENTUELLA ÖVERSVÄMNINGAR I SURAHAMMARS KOMMUN

BÄTTRE UNDERLAG FÖR DETALJPLANERING AV VINDKRAFTSPARKER MICHAEL HALDIN & MATTI SAHLA NATURTJÄNSTER / FINLAND

Modul 3: Ekologi Deadline: fre 15.1

Briggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen

måndag 10 oktober 16 Bidrag till vattenvård

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Vresrosen ett hot mot kustens flora

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

havets barnkammare och skafferi

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

Det finns mycket kvar att kämpa för. Här hittar du några tips på hur du njuter av ditt båtliv på ett miljövänligare sätt.

Vad ska ni kunna om djur?

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Spektrum Biologi Provlektion

Sveriges miljömål.

Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar

Sveriges miljömål.

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö

Borås Stad. Earth Hour Skickat: den 14 januari :44. Earth Hour var med i årets viktigaste kampanj

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

Plastföroreningar I havet Havet

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation

Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid

Veckobrev från Isbrytaren Oden

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Päls med många funktioner

Utveckling och hållbarhet på Åland

ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN

Veckobrev från Isbrytaren Oden

H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Fakta om klimatförändringar

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten Västerhavets för. vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Läxa till torsdag v. 48

Vem där? Där smyger tyst på tå en väldig katt som ger sig ut att jaga varje natt Hans öron har små tofsar må ni tro Aha, jag vet, det måste va en...!

BEHOVSBEDÖMNING. detaljplan för. Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Storskarven vid den österbottniska kusten ( ) Skarven i människornas vardag

POLARTRAKTERNA TEXTSAMMANSTÄLLNING. Naturhistoriska riksmuseet Stockholm. Text: 1:e intendent Lars Bern

SÄL OCH SKARV OCH DESS INVERKAN PÅ YRKESFISKET OCH HAVSMILJÖN. Maria Saarinen fiskeriaktivator, Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp

Upptäck Sverige Lgr 11

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:50

1. Arjeplog X. Gällivare 2. Kiruna.

De rätta svaren presenteras nedan

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Fosfor eller kväve eller båda?

Transkript:

Ukko-Pekka Luukkonen Unglejon världsmästare målvakt JARI LUUKKONEN / WWF, SEPPO KERÄNEN / WWF, ERIC ISSELEE / SHUTTERSTOCK, MARKUS TRIENKE / FLICKR VAD HAR UNGLEJONEN OCH ÖSTERSJÖNS KUTAR GEMENSAMT?

Svar: båda behöver is för att klara sig. PETER PROKOSCH / WWF SKYDDA DET KYLIGA LIVET! WWF:s Dagsverkesinsamling till förmån för Östersjön och de arktiska havsområdena 2016 2017

MERVI KUNNASRANTA / WWF Tillsammans tar vi en försvarsseger! Kom med och skydda arter som är beroende av Östersjön och av is och snö.

MIKA LAUNIS / UM Finland är ett arktiskt land. På grund av klimatförändringen värms det arktiska området upp ungefär två gånger snabbare än jordklotet i genomsnitt. WWF arbetar med hjälp av hela sitt internationella nätverk för att dämpa klimatförändringen.

SEPPO KERÄNEN / WWF Skydda Östersjövikaren! Östersjövikarens parning och digivning riskeras när det inte finns tillräckligt med is och snö. Utan skydd av det varma snöboet kan kuten frysa ihjäl eller bli byte för rovdjur. Därför utgör det allt varmare klimatet ett allvarligt hot för vikaren.

SARI NÄSÄLÄ / WWF Vårt unika och fantastiska hemmahav Östersjön är ett känsligt och sårbart hav som påverkas av klimatförändringen på många olika sätt. Det allt varmare vattnet ändrar den biologiska artmångfalden. En ökad mängd lakvatten orsakar övergödning av havet, vilket till exempel leder till ökad förekomst av blåalger på sommaren.

Vad blir kvar? WWW.JSGROVE.COM / WWF Isbjörnarnas hem smälter Isbjörnen, som lever i de kalla, arktiska områdena behöver isflak för att skaffa näring, eftersom den jagar säl på isen. När istäcket minskar blir den hungriga isbjörnen tvungen att skaffa näring på land. Till följd av detta ökar antalet icke önskvärda möten med människor.

PAUL NICKLEN / NATIONAL GEOGRAPHIC STOCK / WWF-CANADA De arktiska havens jätte Grönlandsvalen är det mest långlivade däggdjuret i världen. Den kan bli över 200 år gammal. Den är den enda rätvalen som tillbringar hela sitt liv i de arktiska havsområdena. När istäcket minskar hotas valarna av den ökande fartygstrafiken och det buller den orsakar samt av den ökade risken för oljekatastrofer.

Även i isen finns värdefullt liv STAFFAN WIDSTRAND / WWF TERHI LIUHTO / WWF 1. Vid iskanten lever ett mångsidigt växt- och djurplanktonsamhälle. 2. Isalgerna lever på havsisens undersida och inuti isen i smältvattenkanalerna. 3. Jättelika stim av lysräkor äter alger som växer på isens undersida. 4. Lysräkorna (krill) utgör den huvudsakliga näringen för många valar, sälar, fiskar och fåglar. När isen smälter rubbas näringskedjan och livsmiljön. Vi behöver mer forskningsdata för att kunna förutse konsekvenserna.

Tillsammans är det möjligt! KLEIN & HUBERT / WWF Hur hjälper ditt stöd? Vad WWF gör för att rädda haven: WWF:s internationellt erkända arbete för att dämpa klimatförändringen, politisk påverkan, företagssamarbete och inverkan på medborgarnas hållbara val. Arbete för Östersjöns och dess arters väl. Förberedelser inför en oljekatastrof. WWF Finlands oljebekämpningsgruppers kunnande kan utnyttjas av de arktiska havsområdenas trupper. Att grunda patruller för att förhindra konflikter mellan människor och isbjörnar. Uppföljning och forskning Finansiering av valuppföljning för att kunna vidta rätt skyddsåtgärder och öka kunskapen.

TACK! Det finns lösningar för att rädda haven. Vi behöver en gemensam vilja och verksamhet. Uppmuntra också andra att delta i WWF:s Dagsverkesinsamling! Er hjälp är mycket värdefull. Insamlingstiden pågår hela läsåret. På vår webbplats hittar du mer material och information. Nu måste vi agera! Ukko-Pekka Luukkonen Unglejon världsmästare målvakt JARI LUUKKONEN / WWF Mer information och deltagaranmälan: wwf.fi/paivatyokerays eller Sanna Björkman tel. 050 597 0287 sanna.bjorkman@wwf.fi