Bestämning av tjällyftningsparametrar

Relevanta dokument
T så 8-5 FZ 2. seå k de v. 4 i % ...)-vax. N W. väg an,..jiijå.

Bestämning av hålrumshalt hos torrt packat filler. Mineral aggregates. Determination of void content of dry compacted filler.

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Bestämning av fillers förstyvande inverkan på bitumen. Aggregate. Determination of filler s stiffening effect on bitumen.

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

BITUMINÖSA BINDEMEDEL

Mineral aggregates. Determination of length thickness index.

Bestämning av friktion

Bestämning av vattenkvot och/eller vattenhalt

STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod Sid 1 (5)

Bestämning av skrymdensitet (ver 3) Metodens användning och begränsningar. Material. Utrustning

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

JORDARTER. BESTÄMNING AV KAPILLARITET

ISSN $ st & i Nat ional Road& Traffic Research Institute * S Linkö

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

PTG 2015 Övning 4. Problem 1

Statistiska samband: regression och korrelation

Mineral aggregates. Determination of particle density of filler. 1. ORIENTERING Denna metod är utarbetad på grundval av BS 812.

Mineral aggregates. Determination of impact value*

Bestämning av kornkurva för drop-on-pärlor

Final i Wallenbergs Fysikpris

TRVMB 704: Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning. Metodbeskrivning : Asfaltbeläggning Publ. 2011:005

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

UPPGIFTER KAPITEL 2 ÄNDRINGSKVOT OCH DERIVATA KAPITEL 3 DERIVERINGSREGLER

ASFALTBELÄGGNING OCH MASSA

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

STENMATERIAL. Bestämning av korndensitet med pyknometer. FAS Metod Sid 1 (4)

PTG 2015 övning 3. Problem 1

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

BITUMINÖSA BINDEMEDEL

Betongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning. Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

VTInotat. - ' * Nummer:. TF Datum: ' Avdelning: TF. Statens väg- och trafikinstitut. _ Distribution: fri / dñöüäü / Máfüäád/

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon

TRVMB 301 Beräkning av tjällyftning

P Studier av frysningsegenskaper hos betong från 1 BMA. Per-Erik Thorsell Vattenfall Research and Development AB, Civil Engineering.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik mathias.johansson.et@sp.

Högskoleprovet. Block 4. Anvisningar. Övningsexempel. Delprovet innehåller 22 uppgifter.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik mathias.johansson.et@sp.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

Geokonstruktion, BYGC13 7,5 hp Tentamen

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

TEORETISKA BERÄKNINGAR PÅ EFFEKTEN AV BORRHÅLSBOOSTER

Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!

Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa.

Bestämning av stabilitet med pulserande kryptest (ver 1) Metodens användning och begränsningar. Princip

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Laboration 1 Nedslagskratrar

Publikation 1994:40 Mätning av tvärfall med mätbil

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

PM GEOTEKNIK VÅRDBOENDE NÄVERTORP, KATRINEHOLM KFAB SWECO CIVIL AB HANDLÄGGARE VIKTOR KARLSSON GRANSKARE LARS MALMROS UPPDRAGSNUMMER

Ismaskiner modellerna Q130/Q210/Q270. Installation. Elektrisk information. Ismaskinens placering

ASFALTBELÄGGNING OCH MASSA

STENMATERIAL. Bestämning av slipvärde. FAS Metod Sid 1 (7) Mineral aggregates. Determination of abrasion value.*

Geokonstruktion, BYGC13 7,5 hp Omtentamen

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

En ny algoritm för att beräkna tjälinträngning under periodiskt varierande klimatförhållanden. Stephen Burke Jesper Arfvidsson Johan Claesson

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

Övrigt: Uppgifterna 1-3 är på mekanik, uppgifterna 4-5 är på värmelära/termodynamik

Lösningar 15 december 2004

Introduktionsuppgifter till kurserna. Hydraulik och Pneumatik & Fluidmekanisk Systemteknik

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Bassalt utskovsdamm. Bakgrund. Bassalt kraftverk togs i drift Består av kraftverk och kröndamm samt. Utskovsdamm (regleringsdamm).

QVANTUM Serie P "PARASIT" varmvattenvärmepump ELEKTRONISK EXPANSIONSVENTIL QVANTUM CCV STYRSYSTEM VÄRMEEFFEKT 7-70 kw

Bestämning av maximal densitet med vibrobord

Del A TEORI (max 40 p) OBS! Del A inlämnas innan Del B uthämtas.

EXPERIMENTELLT PROV

Slutet på början p.1

Industrikalk - Bestämning av släckningsreaktiviteten hos brand kalk

Energi- och processtekniker EPP14

MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson PX (3) Energiteknik mathias.johansson.et@sp.se.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson PX (3) Energiteknik mathias.johansson.et@sp.se.

Bestämning av vattenkänslighet hos kalla och halvvarma asfaltmassor genom pressdragprovning

27,8 19,4 3,2 = = ,63 = 3945 N = = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2

Bestämning av kornstorleksfördelning VV Publ. 1998:68 1 genom siktningsanalys. 1 Orientering 2. 2 Sammanfattning 2.

Qvantum PARTNER Serie P

Bestämning av kornstorleksfördelning genom siktningsanalys. Mineral aggregates. Determination of particle size distribution by sieving.

METOD FÖR ATT BESTÄMMA VA-ANSVAR I ETT OMRÅDE

PTG 2015 övning 1. Problem 1

Termodynamik, våglära och atomfysik (eller rätt och slätt inledande fysikkursen för n1)

Provet består av Del I, Del II, Del III samt en muntlig del och ger totalt 76 poäng varav 28 E-, 24 C- och 24 A-poäng.

Experimentella metoder 2013, Räkneövning 3

Geologi och geoteknik, VGTA01, VT 2012 Läsanvisningar Geoteknik

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.

Leca Trädgårdsmurar. Allmänna anvisningar

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Transkript:

Publikation 1994:44 Bestämning av tjällyftningsparametrar Metodbeskrivning 609:1994

l. Orientering... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Utrustning... 3 3.1 Frystestutrustning (F'TU-84)... 3 3.1.1 Provbehällare... 4 3.1.2 Frysplatta... 4 3.1.3 Stativ och stämpel.... 4 3.1.4 Styrenhet... 4 3.2. Nätaggregat.... 4 3.3. Kallvatten och avlopp... 4 4. Provberedning... 5 5. Provning... 5 6. Beräkning... 5 7. Precision, eventuell upprepning... 6 8. Rapport... 6 Bilaga 1 - Beräknad regressionslinje med tillåtet spridningsområde för varje enskilt lastfall... 7 Bilaga 2 - Beräknad regressionslinje med tillåtet spridningsområde för medelvärdet av varje lastfall... 8 2

l. Orientering Metoden avser att bestämma en jordarts tjällyftningsegenskaper. Parametrarna som ska bestämmas är a och b i ekvation: h = h 0. a. e -Bp där h = tjällyftningshastighet (mm/s) h 0 = tjällyftningshastighet vid trycket 0 (mmis) P = P J + P W (kpa) P J = tryck utövad av massa ovan isfronten (kpa) P W = portryck (kpa) Parameter a är dimensionslös och varierar mellan 0-1 och är ett uttryck för jordmaterialets tjälskjutningsbenägenhet. Pararneter b beskriver tjälskjutningens tryckberoende för ett frysande lager (kpa -1 ). 2. Sammanfattning Vid bestämning av tjällyftningsparametrar görs en frystest på det aktuella jordmaterialet. En cylinder med värmeisolerande mantelyta packas med jord och provet fryses underifrän. Frysningen äger rum med ett konstant oc:h i förväg inställt värmeflöde. Under frysningen har provet fri tillgång till vatten. Genom att belasta provet rned vikter kan belastningstrycket i naturen efterliknas. Provets expansion sker uppåt. Den resulterande volymsutvidgningen per tidsenhet. tjällyftningshastigheten, avgör graden av tjällyftningsbenägenhet hos jordprovet. 3. Utrustning 3.1 Frystestutrustning (F'TU-84) Se figur 1. 3

3.1.1 Provbehällare. Behållaren utgörs av en plexiglascylinder (d= 110 mim, h= 200 mm) med en i botten fritt liggande filterplatta. 3.1.2 Frysplatta Frysplattän innehåller den värmeflödesgivare, som känner av fryseffekten samt ett Peltier-element vars varma sida kyls ner av en vattenkylare. 3.1.3 Stativ och stämpel. Stativet bär de vikter; med vilka provet belastas. 3.1.4 Styrenhet. Med styrenheten ställs värmeflödet genom provets bottenyta in. 3.2. Nätaggregat. Nätaggregat skall ge den erforderliga strölnstyrkan, 9A. 3.3. Kallvatten och avlopp. Vattnet skall hålla en konstant temperatur. 4

Figur 1. Frystestutrustning 4. Provberedning Blanda provet i en skål. Tillsätt vatten under omröring tills provet är vattenmättat. Överför provet i 5-6 omgångar till en provcylinder. Packa provet lätt för hand med en stamp under dränering mellan varje provtillsats. Beakta samtidigt provets vattenmättnad. Fyll provcylindern till 100 mm höjd och placera den i ett vattenbad. Belasta provet med hjälp av en ca 5 kg tung stämpel. Låt stå kvar i vattenbadet under belastning ca 1 dygn. 5. Provning Flytta cylindern med det kapillärt mättade provet till fiysplattan och belasta provcylindern med vikter. Fyll cylindern med vatten. Ställ in en kyleffekt mellan 25-40 W/m 2 på styrenheten och starta frysningen, som tar ca 2 dygn. Ta loss fryscylindern och placera den på nät i en skål efter avslutad frysning. Under upptining dräneras överskottsvattnet ned genom den porösa plattan. Ställ tillbaka tinat och dränerat prov i vattenbad under last i väntan på förnyad frysning. Mät lyfthastigheten vid minst tre olika tryck, exempelvis 5, 15, 25 kpa. Minst en frystö cykel bör utföras för varje laststeg. Vid behov utförs ytterligare två frys-tö cykler per last fall, se nedan. 6. Beräkning Om lyfthastigheten som funktion av trycket uppritas i ett halvlogaritmiskt diagram ger detta för det övervägande flertalet jordartsmaterial en rät linje, s.k. regressionslinje, inom det i vägbyggnadssammanhang intressanta tryckområdet. Ur diagrammet erhålles h o Parameter a respektive b kan beräknas enligt: 5

a =jordmaterialets tjälskjutningsbenägenhet b = tjälskjutningens tryckberoende för ett frysande lager (kpa -1 ) h o = lyfthastigheten vid trycket 0 (mm/s) L = vattnets smältentalpitet (300. 10 6 J/m 3 ) h X = lyfthastigheten vid trycket P X Bestämning av tjällyftnings- VV Publ. nr 1994:44 5 parametrar q o = nettovärmeflödet förjordmaterialet i FTU-84 (W/m2) P x = belastningstryck (kpa) 7. Precision, eventuell upprepning Beräkna en regressionslinje efter en frys-tö cykel för varje lastfall. Om det logaritmerade värdet av lyfthastigheten, log h, inte avviker mer än ± 4 % från den beräknade regressionslinjen kan försöket avslutas. I annat fall upprepas försöket med ytterligare två frys-tö cykler för varje laststeg. För varje laststeg får den uppmätta lyfthastighetens logaritmerade värde, log h, ha en spridning på ± 10 % mellan min- och maxvärdet i diagrammet för att godkännas. Se diagram l. För varje laststeg får det beräknade medelvärdet på lyfthastighetens logaritmerade värde, ha en spridning på ± 4 % från regressionslinjen. Se diagram 2. 8. Rapport Rapportera : - att provning utförs enligt denna metod. - värdet för lyfthastigheten (h) i mm/s - jordmaterialets tjälskjutningsbenägenhet (a) - tjälskjutningens tryckberoende (b) i m 2 /N 6

Bilaga 1 - Beräknad regressionslinje med tillåtet spridningsområde för varje enskilt lastfall. Diagram 1. Beräknad regressionslinje med tillåtet spridningsområde för varje enskilt lastfall 7

Bilaga 2 - Beräknad regressionslinje med tillåtet spridningsområde för medelvärdet av varje lastfall Diagram 2. Beräknad regressionslinje med tillåtet spridningsområde för medelvärdet av varje lastfall. 8