Strategirapport för Serbien inom ramen för Resultatstrategin för reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet

Strategirapport för Serbien inom ramen för Resultatstrategin för reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-20 Ärendenummer: 15/000992 Sammanfattning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande Översikt: och insatsportföljens genomförande per resultat Ökad ekonomisk integrering med EU och marknadsekonomisk utveckling Resultat 1: Stärkt kapacitet hos institutioner för fortsatt ekonomisk integration med EU. Resultat 2: Konkurrenskraftiga små och medelstora företag som utgör en större del av ekonomin. Stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och mer utvecklad rättsstat med fokus på stärkt offentlig förvaltning och rättsväsende Resultat 3: En mer effektiv offentlig förvaltning med stärkt administrativ kapacitet att genomföra reformer för EU-närmandet. Resultat 4: Offentliga tjänster levereras av bättre kvalitet utifrån principer om icke-diskriminering och lika rättigheter och med minskad korruption. Resultat 5: Ett mer effektivt rättsväsende, som i högre utsträckning garanterar rätten till en rättvis rättegång, i enlighet med europeisk standard. Resultat 6: Minskat könsrelaterat våld, hatbrott och människohandel Resultat 7: En mer demokratisk och effektiv poliskår. Stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och mer utvecklad rättsstat med fokus på ökat åtnjutande av mänskliga rättigheter och stärkta möjligheter att utöva demokratiskt inflytande Resultat 8: Ett mer pluralistiskt civilt 1

samhälle inklusive politiska partier med stärkt folklig förankring. Resultat 9: Förbättrade förutsättningar för befolkningens demokratiska ansvarsutkrävande och deltagande i politiska processer inklusive främjande av fria val. Resultat 10: Friare och mer oberoende media. Resultat 11: Att partnerländerna i högre grad uppfyller internationella och nationella åtaganden för mänskliga rättigheter, jämställdhet (inklusive EU:s strategi för jämställdhet), och icke-diskriminering. Resultat 12: Kvinnor och män har i högre utsträckning samma makt att forma samhället och sina egna liv. Resultat 13: Ökat förtroende och försoning mellan parterna i och mellan länderna. Förbättrad miljö och begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljöpåverkan och klimatförändringar Resultat 14: Att partnerländerna i högre grad uppfyller EU:s regelverk och internationella överenskommelser för miljö, klimat och energi. Resultat 15: Stärkt miljömässigt ansvarstagande hos allmänhet, näringsliv och civilsamhälle. Resultat 16: Mer hållbar samhällsservice inom områden som vatten och avlopp, avfallshantering, energieffektivisering och förnybar energi. Sammanfattning av slutsatser och rekommendationer Genomförandet av resultatstrategin under dess första två år uppvisar en varierande bild där verksamheten inom vissa resultatområden och resultat utvecklas utan större avvikelser medan den inom andra går sämre eller uppvisar ett mått av osäkerhet huruvida målen kan uppnås. Bedömningen av färgval har gjorts utifrån ett fokus på situationen under. Förutsättningarna att förbättra måluppfyllelsen under kommande år bedöms som goda. Insatsportföljens sammansättning bedöms på ett övergripande plan vara korrekt. Den har en tonvikt på reformprocesser och verksamhet med stark relevans för Serbiens reformprocess och EU-närmandet. 2

Bedömningen är att portföljens starka fokus på EU-närmande och medlemskapsförhandlingar fått ökad relevans under det gånga året i och med att formella förhandlingar fortsatt och screening avslutats för samtliga 35 kapitel. Under året utgick inget stöd på resultatområde 1, EU-integrering och marknadsekonomisk utveckling. Efter tillskott hamnade det slutligt utbetalade beloppet på MSEK 83,9, alltså MSEK 11,1 under ursprunglig delegering. Slutsatser - Portföljen bör även fortsatt ligga nära centrala reformer och EU-närmandeprocessen, - Upprätthålla komplementaritet och samordning med EU-kommissionens (KOMs) IPA-stöd, - I stort upprätthålla nuvarande inriktning men återgå till den balans och fördelning mellan resultatområde 2 och 3 som funnits tidigare år genom ökade insatser på delområde 2b. På sikt bör fördelningen vara 70 procent för resultatområde 2 som helhet och 30 procent för resultatområde 3, - Avvakta med att inleda insatser inom resultatområde 1 till dess medelsvolymerna ökas, - Söka återuppta stöd för kapacitetsuppbyggnad av statens jämställdhetsarbete så snart förutsättningar bedöms finnas, och - Söka möjligheter att ge fortsatt stöd till statens arbete för romers integrering och rättigheter. 1. Ekonomi Utbetalt belopp inom strategin : 83,9 MSEK Totalt strategibelopp: 7 600 MSEK Avtalat belopp: 84,2 MSEK Strategiperiod: 2014-2020 Antal avtalade insatser -12-31: 25 Resultatområde RO1 Ökad ekonomisk integrering med EU och marknadsekonomisk utveckling RO2a Stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och mer utvecklad rättsstat med fokus på stärkt offentlig förvaltning och rättsväsende RO2b Stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och mer utvecklad rättsstat med fokus på ökat åtnjutande av mänskliga rättigheter och stärkta möjligheter att utöva demokratiskt inflytande RO3 Förbättrad miljö och begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljöpåverkan och klimatförändringar Utfall, i MSEK 1,07 MSEK 35,33 MSEK 1,46 MSEK 46,08 MSEK I samband med strategins operationalisering gjordes en bedömning av önskvärd fördelning mellan resultatområden. Bedömningen tog hänsyn till behov och utmaningar i den serbiska utvecklingskontexten och Sveriges möjligheter att bidra till mervärde. Denna fördelning har utgjort riktmärke i årsplanerna för strategins genomförande. 3

Resultatområde Planerad fördelning (%) Utfall (%) 1. Ekonomisk integrering och marknadsekonomi 5 1 2.a Demokrati, MR, rättsstat med fokus på 40 42 offentlig förvaltning och rättsväsende 2b. Demokrati, MR, rättsstat med fokus på MR och 30 2 demokratiskt inflytande 3. Miljö och klimat 25 55 Fördelningen kommer förstås att variera naturligt över tid beroende på var i projektcykeln olika stöd befinner sig.vid en jämförelse med utfall framstår dock skillnaderna för RO2b och RO3 som anmärkningsvärda. Sammantaget förklaras skillnaderna med att en rad stora beredningar inte kunde slutföras i tid för att få effekt på utbetalningarna samt att projekt avslutades i förtid och ledde till återbetalningar. Sida beslöt hösten att ge pågående beredningar den utökade tid som krävdes och att använda detta tillfälle att skapa en jämnare utbetalningsprofil för 2016 genom att skjuta utbetalningar till andra sidan nyår. Vårt delegerade belopp för drogs därför ned till MSEK 80. En kort tid därefter blev det klart att vi skulle få nedskärningar 2016 till följd av ökade avräkningar och det blev därmed ovisst om eller när en återgång till tidigare års volymer (runt MSEK 110) blir möjlig. Serbien fick en liten extra tilldelning (MSEK 4) och såg till att använda kvarvarande utrymme till fullo i syfte att minska trycket 2016. Återbetalningarna, särskilt från stödet till Gender Equality Directorate, kom då väl till pass. Likaså gav, inom RO2a, långsamma beredningsprocesser för fortsatt stöd till förvaltningsreform och kommunförbundet (Resultat 3) möjlighet att styra om och öka utbetalningarna till säkerhetssektorn (Resultat 7) varför RO2a sammantaget i stort sett följde den planerade fördelningen. Sidas bedömning är att den fördelning som skisserades i strategins operationalisering bättre svarar mot de behov och utmaningar Serbien står inför liksom Sveriges möjligheter att bidra till förändring. I ett läge där inga insatser planeras inom RO 1 bedöms dessa resurser med fördel kunna användas på miljöområder (RO3) varför den eftersträvade fördelningen över tid skulle vara 70% för RO2 och 30% för RO3. Halvtidsöversynen 2017 bör bland annat bedöma behovet av att förändra fördelningen. 2. och insatsportföljens genomförande per resultat Ändrade förutsättningar (med påverkan på flera/samtliga resultat) I Serbien har val- och omvalsprocesser genomförts i stort sett varje år under senare tid. var politiskt något av ett mellanår i den meningen att spekulationerna om nyval inte infriades. Viktiga steg togs i EU-närmandet genom att screeningprocessen för förhandlingskapitlen avslutades i sin helhet och två kapitel formellt öppnades för förhandling, kapitel 32 om finansiell kontroll och kapitel 35 om Brysseldialogen Belgrad-Pristina. Serbien fortsatte också att uppfylla villkoren i avtalet med IMF och ekonomin kunde som helhet uppvisa tillväxt (1 procent) och ett minskande budgetunderskott för första gången på många år. Arbetet med viktiga strukturreformer, bland andra avseende en minskning och omfördelning av antalet offentligt anställda och privatisering av statliga företag, inleddes men förväntas visa konkreta resultat först 2016. et kom också att domineras av flyktingsituationen och de stora flöden av människor som färdas längs den så kallade Balkanrutten. Under passerade cirka 800 000 migranter genom Serbien på väg mot nordvästra Europa. Situationen vad gäller mediafrihet och oberoende journalistik bedöms inte ha förbättrats under året och ger anledning till fortsatt nära uppföljning. Detta sammanfaller på ett oroande sätt med minskande 4

finansiella flöden till det civila samhället och en känsla bland dess företrädare att möjligheterna att utöva granskning, göra sin röst hörd och påverka beslutsfattande minskar. Av mer direkt relevans genomfördes en del viktiga reformer eller förändringar inom statsapparaten. Den serbiska regeringen antog en ny strategi för offentlig förvaltningsreform vilken lägger grunden för ett möjligt återupptagande av svenskt stöd på det området under 2016. Serbien saknar alltjämt en myndighet för jämställdhetsfrågor men regeringen utsåg en ansvarig minister för samordning mellan ministerierna och inrättade en samordningsenhet för att stödja hennes arbete. Regeringen inledde också arbete på ett lagförslag för att återinrätta en myndighet. Inom inrikesministeriet genomfördes viktiga organisationsförändringar vilka lägger en viktig grund för svenskt stöd till ministeriets och polisens reformarbete och det fortsatta svenska stöd som avtalades vid årets slut. På miljöområdet stärktes fackministeriets roll och kapacitet att samordna förberedelser för EU-förhandlingarna samt identifiera och prioritera investeringsprojekt för att uppfylla EU:s direktiv. EU-närmandet fortsätter att vara Serbiens främsta utrikespolitiska prioritet. Samtidigt höll man fortsatt fast vid sin linje att balansera EU-närmandet med fortsatta goda relationer med Ryssland. Serbien innehade under ordförandeskapet i OSSE och bedömdes av många ha klarat detta bitvis svåra arbete förhållandevis väl. Sedan 2014 sker givarsamordning och arbete för biståndseffektivitet inom ett antal sektorarbetsgrupper som samordnas och leds av Serbiens regering genom Serbian European Integration Office (SEIO). Arbetsgrupperna har fortsatt att mötas under, om än relativt glest. Den kritik ambassaden haft sedan tidigare om att mötena främst kretsar kring KOM:s IPA-stöd och inte i tillräcklig grad tar in övrigt bilateralt och multilateralt utvecklingssamarbete, liksom att fackministerierna har en alltför svag roll i samordningen, kvarstår. Miljöministeriets initiativ, i slutet av året, till givarmöten som ska samordna alla projekt inom sektorn utgör dock ett steg i rätt riktning. Generellt sett är det Sidas erfarenhet att Sverige kan påverka utvecklingen för att komma till rätta med dessa brister inom sektorer där vi har ett omfattande engagemang, i synnerhet miljö, jämställdhet och säkerhetssektorn. 2.1 Resultatområde 1: Ökad ekonomisk integrering med EU och marknadsekonomisk utveckling 2.1.1 R1: Stärkt kapacitet hos institutioner för fortsatt ekonomisk integration med EU Indikatorer Utgångsläge 2013 Utfall 2014 Utfall Mål 2020 Avstånd till frontier, där 100 innebär den bästa ekonomiska prestationen (WB - Doing Business) 62.18 62.03 65.25 1 Statlig reglering (WEF) (Skala 1-7, 1 = tung reglering, 7 = lätt reglering) 2.3; Rankning: 142 (2013/14 av totalt 148) 2.2; Rankning: 140 (2014/15 av totalt 144) 2.2; Rankning: 136 (/16 av totalt 140) 2 1 http://www.doingbusiness.org/data/distance-to-frontier 2 http://reports.weforum.org/global-competitiveness-report--2016/ 5

2.1.2 R2: Konkurrenskraftiga små och medelstora företag som utgör en större del av ekonomin Indikatorer Utgångsläge 2013 Utfall 2014 Utfall Mål 2020 SMEs andel av ekonomin (Small Business Act Fact Sheet, European Commission) Antal SMEs (Small Business Act Fact Sheet, European Commission) Global Competitiveness Index (WEF) (Skala 1-7, där 7 = mest konkurrenskraftig) 50.4% 54% 53% 3 84 082 283 386 280 845 4 3.77; Rankning: 101 (2013/14 av totalt 148) 3.90; Rankning: 94 (2014/15 av totalt 144) 3.89; Rankning: 94 (/16 av totalt 140) 5 Under genomfördes inget specifikt stöd inom detta resultatområde. Det mindre belopp (MSEK 1,07) som ändå redovisas som utbetalt på området avser del av stöd som har sitt huvudsakliga fokus på andra resultatområden. Neddragningen av anslagsbeloppen innebär att Sida inte ser förutsättningar att inleda insatser inom området under åren 2016, 2017 och sannolikt inte heller 2018. 2.2 Resultatområde 2a: Stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och mer utvecklad rättsstat med fokus på stärkt offentlig förvaltning och rättsväsende 2.2.1 R3: En mer effektiv offentlig förvaltning med stärkt administrativ kapacitet att genomföra reformer för EU-närmandet Indikatorer Utgångsläge 2013 Utfall 2014 Utfall Mål 2020 Framsteg gjorda mot att uppfylla anslutningskriterier Offentlig förvaltningsreform hämmad Initiala positiva framsteg med antagandet av den nya PAR-strategin Goda framsteg med antagandet av PARhandlingsplanen 6 3 http://ec.europa.eu/growth/smes/business-friendly-environment/performance-review/files/countriessheets//serbia_en.pdf 4 http://ec.europa.eu/growth/smes/business-friendly-environment/performance-review/files/countriessheets//serbia_en.pdf 5 http://reports.weforum.org/global-competitiveness-report--2016/ 6 EC Progress Report, s. 8 6

Sammansatt indikator (genomsnitt av regeringens effektivitet, arbetsbörda och tillsyn) 50,24 (skala 0-100, där 100 är bäst) Inte tillgänglig, produceras endast en gång var femte år Inte tillgänglig, produceras endast en gång var femte år Framsteg gjorda mot att uppfylla anslutningskriterier, enligt EUs framstegsrapport (Kap.18 - Statistik) Goda framsteg Goda framsteg generellet, Serbien har avancerat inom statistikområdet. Goda framsteg i linje med EU:s regelverk (acquis) 7 2.2.2 R4: Offentliga tjänster levereras av bättre kvalitet utifrån principer om ickediskriminering och lika rättigheter och med minskad korruption Indikatorer Utgångsläge 2013 Utfall 2014 Utfall Mål 2020 Sammansatt indikator (genomsnitt av allmän korruption och kontroll av korruption) 50,7 (VB index, kontroll av korruption, skala 0-100, där 100 är bäst) 51,9 (VB index, kontroll av korruption, skala 0-100, där 100 är bäst) Inte tillgänglig Framsteg gjorda mot att uppfylla anslutningskriterier, enligt EUs framstegsrapport (Kap.5, kap.32 och Kap.33) Offentlig upphandling goda framsteg Finansiell kontroll vissa framsteg Finans- och budgetfrågor inga framsteg Offentlig upphandling goda framsteg Finansiell kontroll vissa framsteg Finans- och budgetfrågor inga framsteg Offentlig upphandling goda framsteg 8 Finansiell kontroll goda framsteg 9 Finans- och budgetfrågor inga framsteg 10 2.2.3 R5: Ett mer effektivt rättsväsende, som i högre utsträckning garanterar rätten till en rättvis rättegång, i enlighet med europeisk standard Indikatorer Utgångsläge 2013 Utfall 2014 Utfall Mål 2020 7 EC Progress Report, s. 44 8 EC Progress Report, s. 33 9 EC Progress Report, s. 71 10 EC Progress Report, s. 73 7

Access to Justice - 7.1 (Människor kan tillgå och ha råd med civil rättvisa, World Justice Project) 0,7 (skala 0-1, där 1 är bäst) 0,48 (skala 0-1, där 1 är bäst) 0,51 (skala 0-1, där 1 är bäst) 11 Rättsväsendets oberoende (WEF, Global Competitiveness Report, skala 1-7, där 7 är fullständigt oberoende) 2,6 Rankning:124 (2013/14 av totalt 148) 2,6 Rankning:118 (2014/15 av totalt 144) 2,6 Rankning:123 (/16 av totalt 140) 12 Framsteg gjorda mot att uppfylla anslutningskriterier, enligt EUs framstegsrapport (Kap. 23) Generellt begränsade framsteg Vissa framsteg 13 2.2.4 R6: Minskat könsrelaterat våld, hatbrott och människohandel Indikatorer Utgångsläge 2013 Utfall 2014 Utfall Mål 2020 Könsrelaterat våld Relevanta lagar harmoniserar inte med konventioner/protokoll som antagits; handlingsplanen för den nationella strategin om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor är inte antagen. Den ökande andelen kvinnor som dödas av sin partner är oroande. Besöksförbud utfärdas inte tillräckligt snabbt och det finns inte tillräckligt många skyddade boenden. Det saknas fortfarande en nationell hjälplinje samt ett statligt center för offer för sexuellt våld. 14 2.2.5 R7: En mer demokratisk och effektiv poliskår 11 http://worldjusticeproject.org/rule-of-law-index 12 http://reports.weforum.org/global-competitiveness-report--2016/ 13 EC Progress Report, s. 49 14 EC Progress Report, s. 56 8

Indikatorer Framsteg gjorda mot att uppfylla anslutningskriterier, enligt EUs framstegsrapport (Kap. 24 - Rättvisa, frihet och säkerhet) Medborgartillit till inrikesministeriet/ polismyndigheten (OSCE/Media Gallup, där 100% = högst tillit) Öppenhet (synlighet) av polisreform (OSCE/Media Gallup, där 100% = mest synligt) Utgångsläge 2013 30/31% (Ministeriet/ Polisen) Utfall 2014 Utfall Mål 2020 Generellt begränsade framsteg 35%* 43% 16 42% 38% 34% 17 Vissa framsteg 15 * 2014 gjordes en sammanlagd bedömning för Inrikesministeriet och Polisen, enligt vilken den sammanlagda tilliten under 2014 gick upp 5%. Måluppfyllelse Resultatområdet spänner över en rad olika sektorer och frågor och uppvisar skiftningar i utveckling över året. Generellt sett utgör den nya och skarpare fas som EU-förhandlingarna trätt in i en positiv faktor för att driva fram nödvändiga reformer. Flera av dessa reformer, så som den övergripande förvaltningsreformen, rättsreformen eller reformeringen av inrikesministeriets och polisens arbete, är mycket omfattande och kräver lång tid för att genomdrivas. Arbetet med dessa har redan pågått en tid och väntas fortsätta under flera år till. Den samlade bedömningen är måluppfyllelsen inom resultatområdet långsamt utvecklas i rätt riktning och att den förändringsteori som strategin bygger på, nämligen EU-närmandet som motor för reformer och därmed ökade möjligheter för serbiska män och kvinnor att åtnjuta demokrati och mänskliga rättigheter samt minskad fattigdom, är giltig och fungerar. Under det gångna året har en del viktiga reformer antagits och förändringar genomförts vilka lägger grunden för att uppnå fortsatta resultat. Den nationella strategin för förvaltningsreform har nu kompletterats med en handlingsplan och ett uppföljningsramverk direkt baserat på SIGMA:s indikatorer. Serbien och EU har också kommit överens om sektorbudgetstöd som skapar förutsättningar att identifiera inriktningen för fortsatt svenskt stöd till reformen. En viktig del i detta var att Serbiens finansministerium antog ett reformprogram för offentlig finansiell styrning. Många utmaningar kvarstår dock och regeringen har ett digert beting att visa konkreta resultat vad gäller minskningen av antalet offentliganställda, effektivisering eller avveckling av statliga företag och antagandet av en serie lagar som styr den offentliga sektorn. För polisens och inrikesministeriets del har omstruktureringen fortsatt under. En ny polislag har antagits och ministeriets HR-funktion har helt gjorts om för att uppnå meritbaserad rekrytering och karriärutveckling. Vidare har man avgränsat ansvar mellan poliser och civilanställda samt skärpt interna kontrollfunktioner för att motverka korruption. Rättsreformen fortsätter att uppvisa små framsteg. Mycket stora utmaningar återstår för att fylla EUs krav. 18 Den för svensk del liksom ur ett rättighets- och fattigdomsperspektiv - så viktiga lagen om kostnadsfri rättshjälp är ännu inte antagen. 19 Bedömningen är trots allt att EU:s krav och EUnärmandet kommer att framtvinga antagandet av lagen. 15 EC Progress Report, s. 59 16 OSCE, Attitude of Serbian citizens toward the work of the police,, s. 21 17 Ibid., s. 53 18 Serbia Judicial Functional Review, World Bank, 2014, p. 3 19 Work on the Draft FLA Law with the support of MDTF JSS, Darja Koturovic, March 2016 9

Arbetet mot könsbaserat våld är beroende av den övergripande politiska prioritering som ges jämställdhetsfrågor. Serbien saknade även under en jämställdhetsmyndighet. Dock inrättade regeringen en samordningsfunktion för jämställdhet (Coordination Body for Gender Equality) med uppgift att lyfta jämställdhetsfrågor på den politiska dagordningen och få den serbiska regeringens politik att genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Samordningsfunktionen lyfte också specifikt frågan om könsrelaterat våld. Även om denna typ av politiska samordning är viktig så bedöms den som otillräcklig och utmaningen för den serbiska regeringen förblir att uppvisa konkreta resultat av jämställdhetsarbetet, inte minst vad gäller de oroande siffrorna för könsrelaterat våld. Portföljen bidrar till måluppfyllelsen inom resultatområdet genom sin i flera fall direkta koppling till EU-förhandlingarna och komplementaritet till EUs förmedlemskapsstöd. Insatsportföljens sammansättning bedöms mycket relevant i förhållande till förändringsteorin, till den serbiska regeringens prioriteringar, den nationella kontexten samt resultatstrategin. Svenskt stöd levererar resultat med direkt koppling till fyra av fem resultat inom detta resultatområde. För resultat 6, R6 (Minskat könsrelaterat våld, hatbrott och människohandel) finns inga direkta resultat, men indirekta sådana genom stöd till polisen. 20 Under saknades även insatser av betydelse för R3 (förvaltningsreform) För dessa resultat finns nya insatser under beredning vilka väntas inledas under 2016. Som beskrevs ovan är det främst i fallet rättsreform (R5) där svenskt stöd bedöms inte vara helt on track. I väntan på reformen för kostnadsfri rättshjälp arbetar Sidas partner med bredare insatser för att skapa förutsättningar för tillgång till rättvisa (access to justice). Övrigt pågående stöd, så som statistiksamarbete 21 (R3), stöd till den serbiska riksrevisorn och andra myndigheter för att motverka korruption i offentlig upphandling 22 (R4), samt, stöd till Serbiens kommunförbund för EUanpassning 23 (R4) uppvisar alla goda resultat och bedöms vara on track. Rättighets- och fattigdomsperspektivet integreras genomgående i svenskt stöd. Sida bedömer att insatser som möjliggör för Serbien att uppnå EU-standard för offentlig förvaltning vad gäller effektivitet, rättssäkerhet, transparens och service till medborgare bidrar till detta. Därtill analyseras varje insats ur dessa perspektiv för att identifiera hur särskilt utsatta gruppers intressen kan tas till vara. Som ett exempel har det nya polissamarbetets arbete inom kriminalteknik nu kompletterats med riktade insatser för att utreda könsbaserat våld och sexuell kriminalitet samt därvid bättre bemöta utsatta personer (kvinnor). Förutom riktade insatser för jämställdhet integreras jämställdhetsaspekter där så är möjligt. Bedömningen är att detta bidrar till att öka insatsernas relevans. Det är dock för tidigt att bedöma vilken effekt detta har på resultaten. Sida har under en längre tid undersökt möjligheterna att inleda stöd för att stärka Serbiens kapacitet för katastrofberedskap och riskhantering. En förstudie genomfördes under av MSB i detta syfte. Svenskt stöd har ännu inte kunnat konkretiseras i avsaknad av den lag som ska tillskapa den nya katastrofberedskapsmyndighet som väntas bli föremål för svenskt stöd för kapacitetsuppbyggnad. Synergier med den regionala portföljen uppnås främst genom samordning och undvikande av dubblering. Sida bidrar med synpunkter och samråd som används i beslut som fattas avseende exempelvis regionalt statistiksamarbete och kvalitetsinfrastruktur. Slutsatser Resultatområdet utvecklas långsamt i rätt riktning och med EU-anslutningsprocessen som en pådrivande faktor har Serbien tagit mått och steg som lägger grund för fortsatta reformer, 20 55000011 Police Reform Programme Phase 2 (2012-2014) 21 55020061 Statistics 2012-22 5509 Support to State Audit Institution (SAI) in Serbia 23 53050040 Support to Standing Conference of Towns and Municipalites 10

Rättsreformen går alltför långsamt och reformen för kostnadsfri rättshjälp lyser alltjämt med sin frånvaro, Könsrelaterat våld har fått viss ökad synlighet på den politiska dagordningen men konkreta åtgärder behövs, Insatsportföljens sammansättning bedöms vara strategisk och effektiv. Den får under 2016 en bättre balans genom väntat stöd till förvaltningsreform och mot könsbaserat våld. Inga andra ändringar förutses, Med undantag för rättsreformstödet bedöms svenska insatser vara on track, Stöd för kapacitetsuppbyggnad avseende katastrofberedskap och krishantering är fortsatt relevant men måste invänta nödvändig lagstiftning. 2.3 Resultatområde 2b: Stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och mer utvecklad rättsstat med fokus på ökat åtnjutande av mänskliga rättigheter och stärkta möjligheter att utöva demokratiskt inflytande 2.3.1 R8: Ett mer pluralistiskt civilt samhälle inklusive politiska partier med stärkt folklig förankring Indikatorer Utgångsläge 2013 Utfall 2014 Utfall Mål 2020 Freedom House Civil Society Rating* (ju lägre siffra desto bättre) Påverkan, pluralism och stöd för civilsamhället (Bertelmann Stiftung s Transformation Index, 0 = sämst, 10 = bäst) Antal civilsamhälles-organisationer som mottog svenskt stöd 2,25 2,25 2,25 24 7 7,51 7,43 25 N/A 69 35 26 2.3.2 R9: Förbättrade förutsättningar för befolkningens demokratiska ansvarsutkrävande och deltagande i politiska processer inkl. främjande av fria val Indikatorer Utgångsläge 2013 Utfall 2014 Utfall Mål 2020 24 https://freedomhouse.org/report/nations-transit//serbia 25 BTI Status index http://www.bti-project.org/index/status-index/ 26 Preliminära siffror i väntan på årsrapporter från OPIC och CRD 11

Bedömning av mötesfrihet (komponent av Bertelsmann Stiftung's Transformation Index) Demokrati (Freedom House, 1 = bäst, 7 = sämst) 9 9 9 27 3.64 3.64 3.68 28 2.3.3 R 10: Friare och mer oberoende media Indikatorer Utgångsläge 2013 Utfall 2014 Utfall Mål 2020 Pressfrihet (Freedom House, 0 = bäst, 100 = sämst) 36 37 40 29 2.3.4 R 11: Att partnerländerna i högre grad uppfyller internationella och nationella åtaganden för mänskliga rättigheter, jämställdhet (inklusive EU:s strategi för jämställdhet), och icke-diskriminering Indikatorer Utgångsläge 2013 Utfall 2014 Utfall Mål 2020 EUs framstegsrapport Vissa framsteg gällande statlig samordning, hälsa, skolgång samt registrering av juridiskt osynliga personer. Romer är exkluderade från välfärd, sysselsättning och bostäder. Trots vissa framsteg i det generella lag-stiftnings och regelverket, behöver arbetet med att genomföra handlings-planen för att förbättra romers status intensifieras. Knappa finansiella resurser mobiliserades från budgeten. Romer fortsätter att vara oproportionerligt exkluderade från ett antal sociala tjänster och tillgång till sysselsättning. Lagstiftning mot diskriminering ligger generellt i linje med EU:s. Antagandet av en ny strategi och handlingsplan för romer var under utveckling.* Goda framsteg när det gäller registrering av juridiskt osynliga personer. Romer är fortsatt exkluderade från välfärd, syssel-sättning och bostadsmarknad. 30 27 http://www.bti-project.org/en/reports/country-reports/detail/itc/srb/itr/ecse/ 28 https://freedomhouse.org/report/nations-transit//serbia 29 https://freedomhouse.org/report/freedom-press//serbia 30 EC Progress Report, s. 58 12

ILGA Europe Rainbow Index (ILGA Europe. 100% = bäst) * Strategin och handlingsplanen antogs 2016 25% 30% 29% 31 2.3.5 R 12: Kvinnor och män har i högre utsträckning samma makt att forma samhället och sina egna liv Indikatorer Utgångsläge 2013 Utfall 2014 Utfall Mål 2020 Andel platser i parlamentet som innehas av kvinnor Gender inequality index ranking (UNDP) 33,2% 33,6% 34% 32 77 av 187 länder 38 av 155 66 av 188 33 2.3.6 R 13: Ökat förtroende och försoning mellan parterna i och mellan länderna Indikatorer Utgångsläge 2013 Utfall 2014 Utfall Mål 2020 Måluppfyllelse Även denna del av resultatområde 2 spänner över olika frågor och områden men har sitt huvudsakliga fokus på civilsamhället och rättighetsbärarnas möjlighet att åtnjuta skydd för sina rättigheter, delta och utöva inflytande. Bilden av måluppfyllelse är splittrad. Civilsamhället och dess organisationer står alltjämt inför stora utmaningar att öka sin representativitet och legitimitet hos befolkningen. Det stora flertalet organisationer är också beroende av utländsk finansering för sin överlevnad. 34 Antalet civilsamhällesorganisationer fortsatte dock att växa under, särskilt utanför Belgrad och på mindre orter. Även om den serbiska regeringen förefaller att inte i alla delar förstå behovet av ett starkt och oberoende civilsamhälle med förmåga till kritisk granskning och bevakning tog de initiativ till regelbundna möten med vissa representanter för civilsamhället. Dessa konsulteras också i samband med EU-förhandlingarna. Civilsamhällets möjligheter att ge bidrag till och synpunkter på regeringens politik är dock alltjämt små och ad-hoc-betonade. 35 Mediasituationen och bristen på oberoende och granskande media bedöms fortfarande som oroande och lite har förändrats under. Situationen bedöms vara något bättre vad gäller elektronisk media och det rapporteras att unga människor i större 31 http://www.ilga-europe.org/resources/rainbow-europe/ 32 http://hdr.undp.org/en/countries/profiles/srb 33 http://hdr.undp.org/en/composite/gii 34 BTI 2014 Serbia Country Report http://www.bti-project.org/reports/country-reports/ecse/srb 35 EU Progress Report, s. 7, 8 13

grad än äldre tillgodoser sitt nyhetsbehov denna väg. Informationskällorna är då fler men saknar ofta en bredare bakgrund eller kontextanalys. 36 Lagstiftningen för minoriteters rättigheter bedöms allmänt som tillfredställande. Utmaningen är snarare att tillämpa lagen konsekvent i hela landet. HBTQ-personers situation förbättrades något under. Myndigheterna tillät för andra året i rad Belgrade Pride. 37 Romers ställning och rättigheter har förbättrats något under senare år men insatserna måste intensifieras. 38 Jämställdhetsfrågor gavs under fortsatt låg politisk prioritet. Serbien saknar alltjämt en jämställdhetsmyndighet. Statistiken vad gäller kvinnlig politisk representation och representation i företags ledningsgrupper är relativt uppmuntrande men utmaningar kvarstår för att ge män och kvinnor lika möjligheter. 39 Som tidigare nämnts, inrättade regeringen en samordningsfunktion för jämställdhet med uppgift att lyfta jämställdhetsfrågor på den politiska dagordningen och få den serbiska regeringens politik att genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Därtill antog regeringen en ny nationell jämställdhetsstrategi och presenterade förslag till ny jämställdhetslagstiftning. Även om strategier, lagar och politisk samordning är viktig så bedöms det nu som viktigt att den serbiska regeringen uppvisar konkreta resultat av sitt jämställdhetsarbete. Portföljen bidrar till måluppfyllelsen inom resultatområdet genom sin i flera fall direkta koppling till EU-förhandlingarna och komplementaritet till EUs förmedlemskapsstöd. Inom detta område kan det svenska stödet i huvudsak fylla luckor som inte täcks av IPA (jämställdhet) och arbeta på ett annorlunda sätt (långsiktigt kapacitetsuppbyggande för civilsamhällesorganisationer). Svenskt stöd levererar resultat med direkt koppling till fem av sex resultat inom detta resultatområde (R8, R9, R10, R11, R12). Portföljen innehåller inga insatser med direkt bäring på R13 (Ökat förtroende och försoning mellan parterna i och mellan länderna) men regionala utbyten och regionalt närverksbyggande är en integrerad del i flera insatser, på såväl den statliga som civilsamhällessidan. har varit ett beredningstungt år då sammanlagt fyra nya beredningar av stöd till civilsamhället initierats. Dessa väntas bli klara för beslut i början av 2016 och därmed återskapa balans i insatsportföljens sammansättning med ett substantiellt stöd till civilsamhällets aktörer. Stödet blir en del av den omställning som eftersträvas för att uppnå ökat lokalt ägarskap och bärkraft. Därför ökar samarbetet med lokala nätverk och partners för såväl kapacitetsuppbyggnad som vidareförmedling av stöd. Under året kunde inget stöd ges till kapacitetsuppbyggnad för jämställdhet inom staten. En jämställdhetsmyndighet saknas alltjämt och lagen som ska reglera den väntas tidigast antas under andra halvan av 2016. Avsaknaden av stöd på jämställdhetsområdet kompenseras delvis genom planerade insatser mot könsbaserat våld och integrering av jämställdhetsfrågor (R6 och R7). Förra årets rapport beskrev en negativ utveckling vad gäller mediafrihet och oberoende journalistik. Situationen har knappast förbättrats under. Detta sammanfaller på ett oroande sätt med minskande finansiella flöden till det civila samhället och en känsla bland dess företrädare att möjligheterna att utöva granskning, göra sin röst hörd och påverka beslutsfattande minskar. Frågan motiverar fortsatt bevakning och uppmärksamhet från Sidas sida. Planen är att utöka stödet till oberoende media och för yttrandefrihet genom stöd till civilsamhällesorganisationer under 2016. 36 BTI Country Report Serbia http://www.bti-project.org/en/reports/country-reports/detail/itc/srb/ 37 EC Progress Report for Serbia for, s. 5 38 EC Progress Report for Serbia for, s. 5 39 http://hdr.undp.org/en/countries/profiles/srb och ILO, Women in Business and Management Gaining Momentum, Global report, s. 32) 14

Med undantag för jämställdhetsstödet på det statliga området bedöms insatsportföljens genomförande vara on track. Stödet genom Olof Palmes Internationella Center 40 (OPIC) och Civil Rights Defenders 41 (CRD) bedöms ha stärkt det organiserade civilsamhället och därvid stärkt respekten för mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter, ökat tillgången till rättvisa, förbättrat ansvarsutkrävandet gentemot lokala myndigheter och minskat korruptionen. CRD fick under också tillskott för framgångsrika insatser för romers rättigheter. Stödet genom OSSE för genomförandet av den serbiska regeringens nationella strategi för inkludering av romer har under året fortsatt enligt plan med goda resultat. 42 Stödet slutar under 2016 och former för fortsatt stöd bör undersökas. Rättighets- och fattigdomsperspektivet utgör en självklar del i stödet på detta område genom samarbetsparternas nära koppling till målgruppen och tydliga fokus på rättighetsfrågor. Förutom riktade insatser för jämställdhet, integreras jämställdhetsaspekter från insatsernas början och finns med i den löpande policydialogen. Bedömningen är att jämställdhetsintegreringen bidrar till att öka insatsernas relevans. Det är dock för tidigt att bedöma vilken effekt detta har på resultaten. Detsamma gäller integreringen av miljö- och klimataspekter även om utmaningarna att uppnå integrering i insatser är större inom insatser som i huvudsak inriktas sig på kapacitetsstärkande av civilsamhällesorganisationer. Graden av klimat- och miljöintegrering bedöms också vara betydligt lägre. Synergier med den regionala portföljen uppnås främst genom samordning och undvikande av dubblering. Ambassaden bidrar med synpunkter och samråd som används i beslut som fattas i exempelvis BIRN eller regionala stöd för romers rättigheter. Slutsatser: Utmaningar kvarstår för ett hållbart och representativt civilsamhälle, Brister kvarstår vad gäller tillämpning av lagstiftning för mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter, Jämställdhetsarbetets utmaningar gäller främst lika möjligheter och motverkan av könsrelaterat våld. Statens arbete behöver en jämställdhetsmyndighet för att bli effektivt, Med undantag för jämställdhetsområdet bedöms de svenska insatserna vara on track. I väntan på lag om jämställdhetsmyndighet ökas stödet mot könsrelaterat våld, Med pågående beredningar på jämställdhetsområdet återfås balans i insatsportföljen inom resultatområdet. Fortsatt oklart om/när stöd till statens jämställdhetsarbete kan återtas. Nya former för stöd till statens arbete för romers rättigheter och integrering bör sökas. 2.4 Resultatområde 3: Förbättrad miljö och begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljöpåverkan och klimatförändringar 2.4.1 R 14: Att partnerländerna i högre grad uppfyller EU:s regelverk och internationella överenskommelser för miljö, klimat och energi 40 55020039 Olof Palme Centre programme in Serbia 41 55020038 Civil Rights Defenders programme in Serbia 42 76004211 Roma Serbia 15

Indikatorer Utgångsläge 2013 Utfall 2014 Utfall Mål 2020 Framsteg gjorda mot att uppfylla anslutningskriterier, enligt EUs framstegsrapport (Kap.27 Miljö och klimatförändring) Generellt små framsteg Generellt små framsteg Vissa framsteg 43 2.4.2 R 15: Stärkt miljömässigt ansvarstagande hos allmänhet, näringsliv och civilsamhälle Indikatorer Utgångsläge 2013 Utfall 2014 Utfall Mål 2020 EUs framstegsrapport Antal miljöorganisationer i civilsamhället som mottog svenskt stöd Allmänhetens deltagande och samråd i beslutsfattar-processen måste stärkas. Allmänhetens deltagande och samråd i beslutsfattar-processen måste stärkas. 29 31 44 2.4.3 R 16: Mer hållbar samhällsservice inom områden som vatten och avlopp, avfallshantering, energieffektivisering och förnybar energi Indikatorer Utgångsläge 2013 Utfall 2014 Utfall Mål 2020 Antal förberedda investeringsprojekt (avfallshantering och avloppsrening) redo att finansieras/redo för IPA-stöd. Avfallshantering: 1 projekt Avloppsrening: 1 projekt Avfallshantering: 4 projekt. Avloppsrening: 3 projekt. Avfallshantering: 5 projekt. Avloppsrening: 7 projekt. Antal kommuner som startat källsortering på hushållsnivå. Procent av hushållsavfall som deponeras på godkända avfallsdeponier. 3 4 5 Inte tillgängligt 14,5 % 16 % 43 EC Progress Report, s. 65 44 55000007 REC Strenghtening the CSOs 16

Måluppfyllelse Uppfyllandet av EUs miljödirektiv och de omfattande investeringar som krävs i miljöinfrastruktur utgör normalt stora utmaningar för kandidatländer och Serbien är inget undantag. Miljö har hittills varit lågt prioriterat på den politiska dagordningen men EU-närmandet driver på utvecklingen inom sektorn. Serbien befinner sig fortfarande på ett tidigt stadium vad gäller förberedelser för att uppfylla EU-standarder. 45 Utvecklingen bedöms för närvarande vara gå i rätt riktning och man har i stor utsträckning harmoniserat sin lagstiftning i enlighet med EUs acquis, men genomförandet går långsamt. Serbien har på begäran av EU-kommissionen (KOM), som en uppföljning på screeningmöten hösten 2014, lämnat in en plan för det fortsatta arbetet med transponering och genomförande av EUs acquis vilken bedöms vara av hög kvalitet och ett viktigt åtagande från regeringen vad gäller målsättningar och finansiering av åtgärder under kapitel 27. Preliminär information visar att KOM är nöjda med Serbiens genomförandeplan. På investeringssidan bedöms utvecklingen ännu inte vara helt on track, främst beroende på brist på strategi och förberedelsearbete inom vattensektorn (avfallssektorn ligger längre fram). Kommissionen har för tredje året i rad (2014-16) beslutat att inte bevilja IPA-medel för miljöinvesteringar på grund av bristen på väl förberedda projektförslag samt antalet bottleneck projects (tidigare finansierade IPAprojekt som inte kunnat genomföras helt/avslutas). Serbien har inrättat en National Investment Committee där miljö är en av tre sektorer, för att bättre samordna arbetet med investeringar samt tydligare prioritera projekt för finansiering utifrån fastställda kriterier. Sida bedömer att miljöministeriet har utvecklat en gedigen kompetens och vilja att ta sig an bottleneckprojekten samt utveckla projekt som kan finansieras av IPA eller andra finansiärer. Dialogen med EU-delegationen visar dock på en skillnad i syn på Serbiens kapacitet och framtagna projektförslag där ambassaden försöker påverka KOM att öppna upp för IPA-finansiering så snart som möjligt. Detta visar på att serbisk förvaltning under fortsatt att stärka sin kapacitet till EU-förhandlingar och genomförande av acquis, inklusive planering, genomförande och uppföljning av större infrastrukturinvesteringar. Här bör tilläggas det viktiga förslaget att återinrätta en miljöfond (enligt polluter-pays-principen) samt inrättandet av en nationell investeringskommitté där prioritering och samordning av större infrastrukturinvesteringar, bland andra inom miljöområdet, diskuteras. Under året har också miljöorganisationer inom civilsamhället fortsatt att delta i konsultationer kring EUförhandlingarna 46. Den samlade bedömningen för resultatområdet är positiv och att den utvecklas i rätt riktning. Den förändringsteori som strategin bygger på, nämligen EU-närmandet som motor för reformer och därmed ökade möjligheter för serbiska män och kvinnor att åtnjuta demokrati och mänskliga rättigheter samt minskad fattigdom, är i högsta grad är giltig och fungerar. En bättre miljö utgör en del i det mångdimensionella fattigdomsbegreppet och har därtill direkta kopplingar till förutsättningar för en positiv och hållbar ekonomisk utveckling. Fortsatta frågetecken finns dock vad gäller Serbiens kapacitet att hantera dessa frågor. De svenska motparterna arbetar under kronisk brist på resurser och personal vilket visar att landets politiska ledning ännu inte har haft förmågan eller viljan att ge dessa frågor tillräcklig prioritet. Portföljen bidrar till måluppfyllelsen inom resultatområdet genom sin direkta och tydliga koppling till EU-förhandlingarna på miljöområdet. Svenskt stöd är också direkt komplementärt till EU:s förmedlemskapsstöd så till den grad att det har bidragit till att lösa en rad bottlenecks (mestadels EUfinansierade projekt) och stärka den övergripande kapaciteten till projektplanering och genomförande inom jordbruks- och miljöministeriet. Mot slutet av året beslutade Sida också stödja uppsättandet av en särskild så kallad Project Preparation Facility inom ministeriet. Även det svenska stödet till miljöorganisationer inom civilsamhället har en direkt koppling till dess deltagande i EU- 45 EC Progress Report, s. 65 46 55000007 REC Strenghtening the CSOs 17

förhandlingarna inom kapitel 27. Det gäller också mindre men likaså strategiskt stöd som ges för kemikaliefrågor (samarbete med Kemikalieinspektionen) och för uppfyllande av EU:s utsläppsdirektiv. Svenskt stöd levererar resultat för samtliga tre resultat inom detta resultatområde. Insatsportföljens sammansättning bedöms som mycket strategisk och relevant. Kopplingen till strategins förändringsteori är också uppenbar. Det svenska kapacitetsbyggande stödet har hittills främst fokuserat på avfallshantering. Gradvis förutses en ökad betydelse för vattenreningsfrågor. På sikt, mot den senare delen av strategiperioden, kan klimatfrågor få ökad tyngd. Civilsamhällesstödet utgör fortsatt en viktig komponent och har genom det nya avtal som ingicks kopplats än starkare till EUförhandlingsprocessen. Under var behoven av stöd stora inom resultatområdet och svenska partners genomförandekapacitet stor. På grund av låg absorptionskapacitet inom andra resultatområden låg andelen utbetalningar inom resultatområde 3 på en ovanligt hög nivå (53 procent). Långsiktigt, över strategiperioden, väntas resultatområdet absorbera 25-30 procent av utbetalningsvolymerna. Samtliga insatser levererar goda resultat och bedöms vara on track. Nya stöd förbereds för avtalande 2016 vad gäller EU-förhandlingar, Project Preparation Facility och fortsatt stöd för kapacitetsuppbyggnad vad gäller planering och genomförande av miljöinvesteringar. Ett nytt avtal planeras även för kemikaliesamarbetet. Rättighets- och fattigdomsperspektivet integreras genomgående i svenskt stöd på miljöområdet. Sida bedömer att insatser som möjliggör för Serbien att uppnå EU-standard på miljöområdet överensstämmer väl med förändringsteorin. Det är också Sidas bedömning att fattiga och marginaliserade människor är de mest utsatta för miljöföroreningar. Varje insats analyseras också ur dessa perspektiv för att identifiera hur särskilt utsatta gruppers intressen kan tas till vara. Som ett exempel har en studie gjorts av jämställdhetsaspekter på det svenska stödet till miljöinfrastruktur samt dess konsekvenser för informella sopsamlare, mestadels romer. Stödet till miljörörelsen har också ett tydligt rättighetsperspektiv. Jämställdhetsaspekter integreras där så är möjligt. Detsamma gäller integreringen av miljö- och klimataspekter även om utmaningarna att uppnå integrering är större inom insatser som i huvudsak är inriktade på kapacitetsstärkande inom offentlig sektor. Graden av klimatoch miljöintegrering bedöms därför vara betydligt lägre Synergier med den regionala portföljen uppnås främst genom samordning och undvikande av dubblering. Ambassaden bidrar med synpunkter och samråd som används i beslut som fattas i exempelvis Western Balkans Investment Framework (WBIF). Slutsatser Svenskt stöd är av strategisk betydelse genom sin nära koppling till Serbiens EUförhandlingar inom kapitel 27, Insatsportföljens sammansättning bedöms vara strategisk och effektiv, inga ändringar förutses, Svenska insatser bedöms vara on track, På sikt väntas fokus på investeringar i vattenrening öka. På längre sikt möjligen även klimatfrågor, Civilsamhällesstödet utgör ett viktigt komplement. 3. Synergier med andra strategier Utbetalt belopp inom andra anslagsposter * som gick till landet/regionen : Humanitära insatser, ap. 1 2,29 MSEK 1,64 MSEK 18

Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, ap. 5 0,65 MSEK Synergierna bedöms som små utifrån den kännedom ambassaden har om stöd inom andra strategier. På det humanitära området har Sida beredskap, när väl nödvändig lagstiftning har antagits, att bidra med stöd för kapacitetsuppbyggnad för katastrofberedskap och krishantering. Detta utgör då ett potentiellt intressant exempel på koppling mellan humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete liksom stöd för motståndskraft (resiliens). Denna typ av kapacitetsstöd har redan tagits in i det stöd som gavs genom Serbiens kommunförbund under. Synergierna mellan strategin för Serbien och stödet genom svenska enskilda organisationer är begränsat. I fallet OPIC finns en tydlig och av ambassaden accepterad uppdelning för hur man använder de olika källorna av Sida-finansiering. 4. Givarkontext Biståndets (totala) andel av statsbudgeten utgör 0,5% Sveriges andel av totala biståndet utgör 5,2% 47 Givargemensam samarbetsstrategi: Saknas De fem största givarna (organisationer och/eller länder) är: EU, USA, Tyskland, Sverige, Schweiz Finns ingen gemensam EU-strategi/EUgemensamprogrammering. Sverige är den 4:e störste givaren Av EU MS är Sverige den 2:e störste givaren KOM utgör fortsatt ambassadens viktigaste likasinnade givare i Serbien. En stor del av den svenska portföljen är direkt synkroniserad med IPA-programmeringen för att förbereda serbiska motparter för IPA-stöd eller lösa uppkomna bottlenecks. Bland bilaterala givare är utbytet och samordningen störst med Tyskland, Schweiz och Norge. Även med USA finns ett visst utbyte, men i mindre grad eftersom de är aktiva inom andra sektorer. 5. Lärdomar och rekommendationer Svenskt utvecklingssamarbete ligger nära centrala politiska reformer som förvaltningsreform, rättsreform, polisens effektivisering och förändrade arbetssätt samt ett ökat ansvarstagande från regeringens sida vad gäller miljöskydd. Dessa förändringar kräver politisk vilja och stöd från högsta ort vilket, i sin tur, gör dem känsliga för återkommande valprocesser och politisk dynamik. EUs krav och Serbiens tydliga prioritering att uppfylla dessa och gå vidare mot EU-standard utgör dock fortsatt positiva faktorer som talar för att Sverige bör stå fast vid nuvarande inriktning. Om än Sverige är en finansiellt sett liten aktör, har vi en tydlig strategisk inriktning som gör oss till intressanta samtalsparter för KOM och multilaterala aktörer som Världsbanken och EBRD. Vårt konsekventa arbete för att vara komplementära till KOMs IPA-stöd ger resultat och ger intressanta lärdomar för andra länder på väg mot EU-medlemskap. Andra, mer specifika erfarenheter av intresse är: - Den pågående omställningen av stödet till civilsamhället där svenska ramorganisationer coachar serbiska partner att gradvis ta över verksamhet, 47 Siffra för 2014 från vår kontaktperson på Government of the Republic of Serbia European Integration Office (SEIO)(finns källa, eller ni gör egen uppskattning?). Uppgift för saknas. 19

- Arbetet med att bygga en förtroendefull relation och dialog med serbiska myndigheter på miljöområdet och stärka deras kapacitet att styra utveckling och utvecklingssamarbete. 5.1 Implikationer för omstyrning av innevarande strategi Inga avgörande förändringar föreslås. Budgetbegränsningen gör att inga insatser förutses på resultatområde 1. Därtill begränsas utbetalningarna och sprids tunnare över lag för att upprätthålla verksamhet och relevans i insatsportföljen. Möjligheter till förnyat stöd till statens jämställdhetsarbete bör sökas. Under 2016 bör även eventuella möjligheter att ge fortsatt stöd till statens arbete med romers rättigheter och integrering sökas. 20