har under tio år arbetat med myndighetssamverkan kring frågor som rör mäns våld mot kvinnor. I år har vi valt att särskilt fokusera på det sexuella våldet och har i årets kampanj, okejsex.nu, unga personer mellan 15 och 30 år som målgrupp. Ett led i denna kampanj är att öka kunskapen kring de hjälpinsatser som finns för de personer i målgruppen som har utsatts för sexuellt våld. Dels för att de ska få tillgång till den hjälp och det stöd de har rätt till, men också för att utöka samverkan mellan de instanser som den unga personen kan komma i kontakt med efter brottet. Det gör att övergången mellan olika instanser blir smidigare och bättre. både till dig som har blivit utsatt för sexuellt våld och till dig som genom ditt arbete eller på annat sätt kommer i kontakt med personer som har utsatts för sexuellt våld. Det är en guide över de instanser i Stockholms län som på olika sätt ger stöd och hjälp till personer som har utsatts för sexuellt våld. Vi beskriver endast verksamheter som tar emot personer från hela Stockholms län. Särskilt fokuseras på verksamheter som riktar sig till målgruppen för Operation Kvinnofrids kampanj.

Många sexualbrott begås i relationer där det även förekommer psykiskt och/eller fysiskt våld. När en kvinna söker hjälp efter att ha utsatts i en relation kan hon behöva hjälp som av utrymmesskäl inte finns särskilt beskriven i denna folder. Information om stöd och hjälp till kvinnor som har utsatts för våld i nära relationer finner du exempelvis på eller www.. I foldern beskrivs ofta brottsoffret som och förövaren som, dels för att göra texten mer lättillgänglig och dels för att det oftast är så det ser ut. Det är dock viktigt att komma ihåg att sexuella övergrepp även drabbar pojkar och män, och att förövare också kan vara kvinnor. De flesta verksamheter som beskrivs i foldern tar även emot män som har utsatts för övergrepp. Information om detta står med i beskrivningen av respektive verksamhet.

Det är viktigt att efter ett sexuellt övergrepp uppsöka en akutmottagning, gynekologisk mottagning eller vårdcentral. Där kan man bli undersökt av en läkare och få eventuella skador dokumenterade. Även om en kvinna inte har fysiska skador eller inte vill göra en polisanmälan kan det vara viktigt för henne att få veta om hon har smittats av något eller om hon har blivit gravid. I Stockholms län kan den som utsatts söka sig direkt till Södersjukhusets Akutmottagning för Våldtagna Kvinnor som har öppet dygnet runt alla dagar. Den verksamheten finns beskriven längre fram. Men vill man hellre vända sig till någon annan mottagning så går det också bra. När kvinnan besöker sjukvården får hon träffa en läkare och en sjuksköterska, barnmorska eller undersköterska. På många vårdmottagningar kan man också få tid hos en kurator. Sjukvårdspersonalen ska undersöka kvinnans behov av stödinsatser. Det kan handla om att hänvisa till socialtjänst, kvinnojour eller polis. Kvinnan ska också informeras om vilket stöd hon kan få inom dessa olika instanser. Personal inom hälsooch sjukvård har tystnadsplikt och arbetar under. Sjukvårdspersonal har dock en skyldighet att alltid anmäla till socialnämnden vid misstanke om att barn, det vill säga personer under 18 år, far illa. Läkaren kommer att ställa frågor kring vad som hänt för att veta vilka prover och undersökningar som ska göras. Man måste inte berätta att man har blivit utsatt för ett övergrepp. Men det kan vara bra att göra det för att få bästa möjliga hjälp och för att bevis ska kunna samlas in och dokumenteras. Att göra en undersökning är frivilligt. Kvinnan bestämmer själv om hon vill genomgå en sådan och om hon vill ta de prover som föreslås.

Om kvinnan samtycker kommer läkaren att göra en. Syftet med denna är bland annat att hitta och dokumentera eventuella skador och att föreslå behandling. Prover tas för olika infektionssjukdomar som klamydia, gonorré, HIV och hepatit. Kvinnan har möjlighet att göra ett graviditetstest och att få ett dagen-efter-piller. I vissa fall görs även drogtest för att undersöka om hon blivit drogad. Det är viktigt att kvinnan får en tid för återbesök hos läkaren för att ta nya prover och säkerställa att hon inte blivit smittad eller gravid. samlas även spår från förövaren in. Dessa ska kunna användas vid en eventuell polisutredning och vidare rättsprocess. Vid våldtäktsärenden ska även provtagning för att säkra spår på andra delar av kroppen ske. Man använder då fuktade tops och stryker över områden där det kan finnas spår av förövaren, till exempel saliv, sperma eller annat. Läkaren letar också efter spår som via förövarens DNA kan binda personen vid brottet. Man kammar igenom könshår och skrapar försiktigt under naglarna för att hitta spår. Dessutom undersöks resten av kroppen för dokumentering och behandling av andra typer av skador. Även de kläder som kvinnan hade på sig under övergreppet undersöks om möjligt. Om hon inte längre har dem på sig är det bra att för att bäst bevara bevisen. Även om man inte har gjort en polisanmälan vid undersökningen så är det ändå bra att göra en fullständig provtagning. Spårsäkringsproverna kan sparas vid vårdmottagningen för att analyseras senare om kvinnan bestämmer sig för att göra en anmälan. Hur länge man sparar proverna ser olika ut vid olika mottagningar. Detta kan vara bra att fråga om.

Om kvinnan gör en polisanmälan kan ett begäras in av polismyndigheten eller åklagarmyndigheten. Rättsintyg utfärdas av en rättsläkare eller en läkare med speciell behörighet att skriva sådana. De används som underlag i brottsutredningen eller som bevis vid en eventuell rättegång. I rättsintyget beskrivs eventuella skador och när och hur de kan ha uppstått. På finns en akutmottagning AVK som arbetar särskilt med kvinnor som har utsatts för våldtäkt. Alla kvinnor i Stockholms län som har, eller misstänker att de har, utsatts för våldtäkt inom den senaste månaden är välkomna. AVK är och bemannas av personal som är utbildad att ta emot kvinnor som har utsatts för sexuella övergrepp. Ingen tidsbeställning behövs för besök Mottagningen har en egen entré som ligger bakom sjukhusets ambulansintag. Tag hissen till plan 2. Från huvudentrén tar man hiss B eller G till plan 2. Man kan också nå mottagningen via sjukhusets stora akutmottagning. Kvinnan kan ringa direkt på klockan utanför ingången, så kommer en sjuksköterska eller undersköterska och hjälper henne. Kvinnan kommer först till ett omvårdnadsrum. Där får hon besvara några frågor om vad som har skett för att personalen ska veta vilka prover som ska tas. Därefter genomgår man, om kvinnan samtycker till detta, en provtagning och en läkarundersökning. Läkarundersökningen syftar till att ta hand om eventuella skador samt behandla och dokumentera dessa. Kvinnan tillfrågas också om hon vill genomgå en rättsmedicinsk undersökning. Den rättsmedicinska undersökningen ligger sedan till grund för en eventuell polisanmälan och en eventuell rättsprocess.

Man måste inte polisanmäla direkt. AVK sparar spårsäkringsproverna i tre månader och kvinnan kan även senare fatta ett beslut om polisanmälan. Det är därför viktigt att göra undersökningen så snart som möjligt även om kvinnan inte vet om hon vill polisanmäla. Om kvinnan bestämmer sig för att polisanmäla kan personalen ta kontakt med polisen som då kommer till avdelningen för att ta upp en anmälan. Detta kan personalen hjälpa till med även vid ett senare tillfälle. Under hela besöket på AVK finns sjuksköterskan/undersköterskan som tog emot med som stöd. I samband med sjukhusbesöket får kvinnan också träffa en kurator/psykolog om hon vill och om dessa är i tjänst. Alla kvinnor som kommer till AVK erbjuds uppföljande undersökningar och provtagningar samt får en tid för samtal med kurator/psykolog några dagar efter akutbesöket. Kvinnorna har möjlighet att fortsätta komma till individuella samtal för stöd och hjälp med att bearbeta traumat. En del kvinnor får också hjälp till annan vård. Den som är under 18 år remitteras oftast till ungdomsenheten för stöd och medicinsk uppföljning. Den som är under 18 år och som har problem med alkohol eller droger skickas till Maria Ungdoms tjejmottagning för vidare hjälp. Män som har utsatts för sexuellt våld kan precis som beskrivs ovan vända sig till valfri akutmottagning eller vårdcentral för ett medicinskt och/eller psykologiskt omhändertagande. Det kan dock vara skönt att komma någonstans där extra kompetens och utvecklade rutiner finns på området. Södersjukhusets akutmottagning har tagit fram ett handlingsprogram med riktlinjer för omhändertagande och uppföljning av våldtagna män. Den drabbade får genast träffa en läkare som gör en rättsmedicinsk undersökning (se ovan) med bland annat provtagning för HIV och gulsot. Därefter erbjuds han samtal med en kurator. Sjukhuspersonal finns med under hela processen och man lämnas inte ensam.

Den som är över 18 år och mår psykiskt dåligt efter att ha utsatts för sexuellt våld kan vända sig till sin husläkare och berätta om sina problem. Denne kan då göra en första bedömning och ge viss behandling, till exempel medicinering. Husläkaren kan också ge remiss till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Det behövs ingen remiss för att komma till den psykiatriska öppenvården, men det ger större möjlighet att få tillgång till rätt vård från början. Den utsatta personen kan också välja att vända sig direkt till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Där arbetar bland annat psykiater, psykoterapeuter, psykologer, kuratorer och sköterskor med specialutbildning. Väntetiden varierar mellan mottagningarna. På öppenvårdsmottagningen görs en bedömning av problemen och vilken behandling som är lämplig. Det kan handla om stödsamtal, individeller gruppsykoterapi, medicinering eller annan psykiatrisk behandling. Vid behov av akut psykiatrisk vård kan man kontakta det mobila kris- eller akutteamet i det område där man bor. Vid behov av akut psykiatrisk sjukhusvård kan man vända sig till den psykiatriska akutmottagningen på S:t Görans sjukhus. Den har öppet dygnet runt. Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) är en specialresurs inom hälso- och sjukvården som arbetar med barn och unga upp till 18 år. På BUP arbetar

psykologer, kuratorer och andra yrkesgrupper. Om man har varit utsatt för någon form av sexuella övergrepp eller funderar över om man har blivit utsatt kan man vända sig till BUP för att få stöd och hjälp, bland annat genom samtal. Ibland handlar det om några enstaka stödsamtal men ofta kan det behövas en längre kontakt. Vid individuella samtal får den unga personen träffa en behandlare ensam. Vid familjesamtal deltar även en eller flera familjemedlemmar. Vid föräldrasamtal träffar behandlaren endast en eller båda av föräldrarna. Vissa BUP-mottagningar kan även erbjuda gruppsamtal där man får prata med andra jämnåriga. Det kostar inget att besöka BUP och personalen har tystnadsplikt. Däremot är de skyldiga att göra en anmälan till socialnämnden om de misstänker att en person under 18 år far illa. Man kan själv ringa till BUP för att få tid för ett besök.

Kris- och traumacentrum drivs av Folksam Hälsa AB och ligger vid. Mottagningen är specialiserad på diagnostik, behandling och rehabilitering av personer som utsatts för olika former av våld och trauman. Många patienter är torterade och traumatiserade flyktingar, men även personer som utsatts för andra typer av våld och trauman är välkomna. På mottagningen arbetar legitimerade psykologer och psykoterapeuter. Kris- och traumacentrum har ett avtal med Stockholms läns landsting och terapin är kostnadsfri för den hjälpsökande. Mottagningen tar emot patienter från hela Stockholms län. Patienten kan själv ta kontakt med mottagningen. Kris- och traumacentrum erbjuder våldtagna kvinnor och män hjälp genom utredning och behandling inom ramen för en individuellt utformad korttidsterapi. Hjälpen handlar alltså om samtalsbehandling och inte läkarkontakter eller praktisk hjälp. Ungdomsmottagningen finns i de flesta kommuner och vänder sig till ungdomar mellan 13 och 23 år. På ungdomsmottagningen arbetar barnmorskor, kuratorer och ibland psykologer och sjuksköterskor. Vissa dagar i veckan finns även gynekologer och venereologer på mottagningen. All personal på ungdomsmottagningen har, men vid misstanke om att en person under 18 år far illa måste de göra en anmälan till socialnämnden så att en utredning om dennes livsvillkor kan starta. De som arbetar på en ungdomsmottagning är noga med att göra anmälan i samråd med den hjälpsökande. På ungdomsmottagningen är man van vid att svara på frågor kring sex och relationer och att prata med ungdomar som mår dåligt. Här kan man till exempel få svar på om man har blivit utsatt för övergrepp och hur man i så fall kan gå vidare. Ungdomsmottagningar har dit man kan komma utan att boka tid. Vissa har också speciella tider när de tar emot endast tjejer respektive killar. Besöket på ungdomsmottagningen är kostnadsfritt och man behöver inte gå på den mottagning som ligger närmast.

På ungdomsmottagningen kan den som utsatts för sexuellt våld bland annat få hjälp med följande: enskilda samtal hos kurator eller psykolog hjälp och stöd med polisanmälan och rättsprocess göra en gynekologisk undersökning testa sig för könssjukdomar dagen efter-piller diskutera och fråga kring sex och sexualitet Man måste inte berätta vad man har varit med om på ungdomsmottagningen, men det är bra om man gör det så att man kan få bästa möjliga hjälp. Kista ungdomsmottagning erbjuder även samtalsgrupper för våldtagna tjejer. Där är unga kvinnor från hela länet välkomna. Alla elever som går i gymnasiet har tillgång till ett elevvårdsteam. Detta team består av skolsköterska, kurator men även specialpedagog och skolläkare, några har även tillgång till psykolog. På många skolor finns dock även en skolpsykolog, en specialpedagog och/eller skolläkare. De som arbetar inom elevhälsan är vana vid att prata med unga om frågor som rör kropp, sexualitet och utsatthet. Det finns möjlighet att prata om hur man mår både fysiskt och psykiskt och att berätta om vad som har hänt. Elevhälsans personal kan också hjälpa eleven vidare hjälp och stätta eleven till exempel under rättsprocessen. Besöket på elevhälsan kostar ingenting och personalen har tystnadsplikt. De har dock skyldighet att anmäla till socialnämnden om de misstänker att någon under 18 år far illa och inte får den hjälp som behövs. De som arbetar inom elevhälsan är noga med att göra anmälan i samråd med eleven.

Mottagningarna tar emot tjejer och killar som studerar vid högskola eller universitet. På studentmottagningen arbetar barnmorskor, kuratorer och läkare. Alla har tystnadsplikt och besöket är kostnadsfritt. Stockholms studentmottagningar finns på sex- och samlevnadsmottagningarna (Sesam) på Danderyds sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och i Huddinge samt på Södersjukhuset. Här kan man få rådgivning och samtal med kurator och i vissa fall även med psykolog. Man kan också testa och låta undersöka sig. Via studentmottagningen kan man få hjälp med vidare samtalskontakter samt praktiskt stöd och hjälp vid en eventuell polisanmälan. Tjej- och killmottagningen tar emot flickor i åldern 13 20 år som har varit utsatta för övergrepp och som dessutom har problem med alkohol/droger. Flickorna tar antingen kontakt själva eller via exempelvis Södersjukhusets akutmottagning för våldtagna kvinnor eller Ungdomsenheten. Även killar som har utsatts för övergrepp samt har problem med alkohol eller droger kan få hjälp genom Tjej- och killmottagningen. Tjej- och killmottagningen på Maria Ungdom ser till att den medicinska uppföljningen sker samt att flickorna får en samtalskontakt hos öppenvården. Den medicinska uppföljningen görs i tre steg. Första steget sker inom 2-3 veckor. Då får flickan träffa en gynekolog och barnmorska och genomgå gynundersökning samt provtagning. Sedan blir det uppföljning efter 3 respektive 6 månader, med undersökning för hiv, hepatit och syfilis. På öppenvården och slutenvården erbjuds flickorna krisbearbetning med fokus på övergrepp och eventuellt missbruk. På öppenvården arbetar psykologer och psykoterapeuter samt barn- och ungdoms-

psykiater. Samtalsuppföljningen sker i form av individuella samtal med flickan, samtal med anhöriga, kontakt med socialtjänst samt polis. Så fort remissen kommer till Tjejmottagningen ringer psykoterapeuterna till familjen för att boka en samtalstid. RFSU-kliniken har sina lokaler vid Medborgarplatsen på Södermalm. Där arbetar bland annat läkare, barnmorskor och psykoterapeuter. RFSU-kliniken var den första kliniken i Sverige som arbetade specifikt med våldtäkt. På RFSU-kliniken finns en medicinsk avdelning och en avdelning för sexualrådgivning och psykoterapi. Den medicinska och terapeutiska delen av kliniken arbetar tillsammans vid problem som rör både kropp och själ. Till den sexualmedicinska verksamheten kan man vända sig för graviditetstest, rådgivning, provtagning och behandling av könssjukdomar samt för hjälp med sexuella problem ur en medicinsk synvinkel. Det finns en telefonrådgivning, en öppen mottagning dit man kan komma utan att boka tid, samt en tidsbokad mottagning. På RFSU-kliniken har man lång erfarenhet av att möta kvinnor som har utsatts för olika former av sexuella övergrepp. Även män som har blivit utsatta är välkomna. Dessutom erbjuds även anhöriga till personer som har utsatts för sexuella övergrepp hjälp. På kliniken kan man både få hjälp med att bearbeta de övergrepp man har utsatts för med de konsekvenser som övergreppen kan ha fått för sexualiteten. Det finns en telefonrådgivning där man kan få råd och stöd via telefon. Ibland kan detta samtal även leda till ett tidsbokat besök på kliniken. RFSU-kliniken erbjuder även rådgivande samtal och psykoterapi. Man arbetar med kristerapi och kortare och längre psykoterapier. Som en första kontakt hänvisas alltid till telefonrådgivningen. Ett besök hos en psykoterapeut kostar 70 kronor och landstingets högkostnadskort gäller.

Sexualmedicinskt Centrum finns vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Mottagningen tar emot patienter från hela Stockholms län. Dessutom finns en telefonrådgivning för hela landet och en frågetjänst via e-post. Sexualmedicinskt Centrum vänder sig till kvinnor och män som har problem med sin sexuella funktion och förmåga. Hit kan både kvinnor och män som har utsatts för sexualiserat våld vända sig. På mottagningen arbetar flera olika specialistläkare, psykologer, psykoterapeuter, kuratorer och sjuksköterskor. Man kan komma till Sexualmedicinskt Centrum med remiss från husläkare eller annan läkare. Det går också bra att skriva ett brev själv, som då behandlas som en remiss. På Sexualmedicinskt Centrum arbetar man inte med ett akut omhändertagande utan snarare med de konsekvenser som kan uppstå senare. Den som utsatts för sexuellt våld kan få samtalsbehandling hos mottagningens psykoterapeuter för att bearbeta övergreppet. Fokus ligger framför allt på konsekvenserna som det har fått för sexlivet. Det finns också möjlighet för par att gå i parsamtal för att bearbeta konsekvenserna av att någon av parterna har utsatts för sexuellt våld. Dessutom finns möjlighet för partner eller anhöriga till den person som har utsatts att gå i en egen, kortare samtalsbehandling.

Mottagningen finns på Södersjukhuset och man kan själv ringa och beställa tid för undersökning och/eller rådgivning. Gäller det undersökning akut efter en våldtäkt bör man vända sig direkt till Akutmottagningen för Våldtagna Kvinnor på Södersjukhuset. Psykhälsan är en psykosocial mottagning på Södersjukhuset som vänder sig till homo- och bisexuella män och kvinnor och deras närstående. På psykhälsan arbetar legitimerade psykoterapeuter som ger behandling genom individuella samtal eller parsamtal. Till psykhälsan kan man även vända sig med frågor som rör den sexuella identiteten eller HIV. Psykhälsan arbetar inte med sexuella övergrepp i ett akut skede eller med praktisk hjälp kring polisanmälan och rättsprocess. Däremot kan man få bearbetande samtal för att få hjälp med konsekvenserna av övergrepp, särskilt då det är kopplat till den sexuella identiteten och/eller HIV. Man kan själv ta kontakt med psykhälsan.

Den som har utsatts för ett sexualbrott bör så snart som möjligt göra en polisanmälan. När någon berättar om ett brott för en polis är denne skyldig att ta upp en anmälan, även om det sker på telefon. När man har blivit utsatt för ett sexualbrott är det att rekommendera att inte göra anmälan per telefon eller via e-post utan i stället se till att träffa polisen personligen. En polisanmälan kan göras på flera olika sätt: Via telefonnummer om brottet pågår eller nyss har skett. Annars via telefonnummer till Polisen. Via internet på polisens webbplats www.polisen.se. Genom att besöka en valfri polisstation. Genom att polisen tar upp anmälan direkt på brottsplatsen.

Det kan vara bra att ringa boka en tid innan man gör en anmälan på polisstationen. Då slipper man komma in och berätta i en lucka vad det är man vill anmäla och sedan riskera att få vänta. Om man ringer först finns det också möjlighet för polisen att låta en polis med särskilda kunskaper om sexualbrott eller våld mot kvinnor ta upp anmälan. För att öka chanserna att polis och åklagare ska kunna göra ett bra jobb är det bra om kvinnan så snart som möjligt efter att brottet begåtts har gjort en, till exempel på Akutmottagningen för våldtagna kvinnor på Södersjukhuset, eller hos annan läkare. Detta är dock absolut inget krav, och en utredning kan gå bra även utan denna undersökning. Med anmälan som grund beslutar polisen eller åklagaren om en förundersökning, det vill säga brottsutredningen, ska inledas. Man får bara fatta beslut om att en sådan inte ska inledas om det som hänt inte kan anses vara ett brott eller om det är uppenbart att brottet inte kan utredas. Under förundersökningen kan polis eller åklagare kalla olika personer till förhör. Till exempel förhör polisen kvinnan som anmält brottet (målsägande), den misstänkte gärningsmannen och andra personer som kan veta någonting om händelsen som kvinnan anmält. Under polisförhör har kvinnan rätt att ha med sig en stödperson. Polisen kan också genomföra tekniska undersökningar och samla olika bevis. De kan också begära in rättsintyg från läkare om kvinnan har gjort en medicinsk undersökning.

Förundersökningen kan läggas ned till exempel om handlingen inte bedöms som en brottslig handling eller om man efter olika utredningar ändå inte kunnat peka ut den misstänkte gärningsmannen. När förundersökningen är klar bestämmer åklagaren om åtal skall väckas, det vill säga om det ska bli en rättegång. Om åklagaren inte väcker åtal behöver det inte betyda att åklagare eller polis inte tror på kvinnan som anmält, utan att man inte anser att bevisningen är tillräcklig för en fällande dom. När åklagaren väcker åtal är det sedan domstolen som, utifrån det som kommer fram i rättegången, ska ta ställning till om det kan anses bevisat att den misstänkte har begått brottet. Domstolen beslutar om vilken påföljd, det vill säga vilket straff den dömde ska få, samt hur stort skadestånd han ska betala till kvinnan.

mellan att åklagaren har fattat beslut om åtal och att rättegången tas upp i tingsrätten. Många kan uppleva denna väntan som jobbig. Därför kan det vara bra att se till att man har stöd och någon att prata med under tiden. Vid missnöje med något av polisens beslut kan man vända sig till åklagaren för omprövning. Om det gäller ett beslut som åklagaren har fattat kan man vända sig till närmaste högre åklagare för så kallad överprövning. Den som utsatts för ett sexualbrott har rätt till ett eget juridiskt biträde, ett så kallat målsägandebiträde. Denna person som skall ta till vara kvinnans intressen i målet och ge stöd och hjälp till henne under både förundersökning och rättegång. Man kan begära ett målsägandebiträde redan i samband med anmälan eller förhör hos polisen. Man kan också vända sig direkt till tingsrätten med sitt önskemål. Det är tingsrätten som fattar beslut om och förordnar biträdet. Om man kommer med egna önskemål så kan man ofta få dem tillgodosedda. Kvinnojourer och andra verksamheter som arbetar med brottsoffer kan ofta tipsa om målsägandebiträden. Målsägandebiträdet kan utses så snart förundersökningen har inletts. Hjälpen kostar ingenting för målsäganden. Om det anses vara nödvändigt för att ett barns rätt skall kunna tas till vara kan åklagaren ibland utse en särskild företrädare för barnet. Vid polisanmälan, förhör och under rättegången har målsägande rätt att ta med en stödperson så länge denne inte påverkar utredningen. Stödpersonen kan vara någon man känner eller från en ideell organisation eller myndighet, exempelvis socialtjänsten. Man kan ha med sig både målsägandebiträde och stödperson. Stödpersonen får inte någon ersättning via rättsväsendet.

Som brottsoffer har man möjlighet att få stöd, råd och hjälp att klara av sin situation, antingen genom ideella organisationer som kvinno-, tjejeller brottsofferjourer eller genom myndigheter som socialtjänsten. Det kan handla om stödsamtal, skyddat boende eller hjälp med kontakt med myndigheter eller sjukvård.

Ibland kan det vara nödvändigt med skyddsåtgärder när man har utsatts för ett brott. Exempel på skyddsåtgärder är någon form av larm eller livvaktsskydd. Det är polis eller åklagare som beslutar om vilken typ av skydd som lämpar sig bäst i varje enskilt fall. Vid behov av skydd av personuppgifter handläggs frågan oftast av Skatteverket.

Kommunen har det yttersta ansvaret för att invånarna får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialtjänsten har fått ett vidgat ansvar för att stötta och hjälpa brottsoffer och deras anhöriga. Den nya skrivningen i lagen innebär att socialnämnden ska förbättra stödet för de kvinnor och barn som lever i relationer där det förekommer våld och övergrepp. En stor andel av dessa kvinnor blir även utsatta för sexuella övergrepp. I fall av våld i nära relationer ska även förekomsten av sexuella övergrepp uppmärksammas och utredas så att rätt stöd kan ges.

kan se olika ut beroende på omständigheterna. Vid varje ärende görs en individuell bedömning. Stödet kan vara såväl ekonomiskt och materiellt som psykologiskt. Vid akuta ärenden kan man kontakta socialjouren. är att ge stöd till barn och ungdomar som far illa. Om personen är under 18 år ska socialtjänsten inleda en utredning om behovet av insatser. Har övergreppet skett inom familjen kan omfattande insatser av socialtjänsten krävas. Det kan handla om bland annat stödsamtal, vårdnadsutredning och familjehemsboende. Det är viktigt att känna till att sekretess gentemot vårdnadshavare gäller om det antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren (14 kap. 4 SekrL). Men huvudregeln är att den eller de som är vårdnadshavare har rätt att ta del av uppgifter om barnet. Socialnämnden ska dock ta hänsyn till barnets önskemål, beroende på ålder och utveckling. slussas ofta den unga personen över till ungdomsmottagningen eller barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, för vidare hjälp. Den som är nästan 18 år och som inte tidigare har haft kontakt med psykiatrin kan få hjälp med kontakt till vuxenpsykiatrin om så önskas. Den som tidigare har haft kontakt med BUP slussas vidare dit till och med 18 års ålder. och har utsatts för sexuella övergrepp inom familjen kan det vara fråga om att hjälpa personen till ett annat boende. Det kan till exempel handla om skyddat boende eller intyg om behov av förtur till bostadsförmedling. Andra insatser riktade till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer är stöd och rådgivning. Är gärningsmannen en utomstående så handlar hjälpen ofta om att se till att kvinnan får lämplig behandling inom exempelvis psykiatriska öppenvården. polisanmälan och stöd under rättsprocessen.

Stödcentrum för unga brottsoffer är ett samarbete mellan kommunerna och Polismyndigheten i Stockholms län. Verksamheten vänder sig till ungdomar upp till 18 år som har blivit utsatta för brott. Även vittnen till brott kan få stöd och hjälp. De flesta som arbetar på stödcentrum är utbildade socialarbetare. Till Stödcentrum för unga brottsoffer kan både tjejer och killar som har utsatts för sexuellt våld vända sig. Den enda restriktionen är att man inte arbetar med familjevåld, det vill säga om förövaren är en familjemedlem eller släkting. Alla kommuner har inte ett stödcentrum för unga brottsoffer, men allt fler stödcentrum växer fram i länet. All hjälp vid stödcentrum är kostnadsfri. Verksamheten erbjuder stödsamtal, rådgivning och praktisk hjälp vid kontakt med polis, åklagare och försäkringsbolag. Man erbjuder också stöd inför och under rättegång. Vissa stödcentra har också föräldrastöd där föräldrar kan boka tid för enskilda samtal eller delta i föräldraträffar.

Kvinno- och tjejjourer är och har som mål att stötta och hjälpa kvinnor och tjejer som har utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld av män. De har arbetat länge med frågor som rör mäns våld mot kvinnor och har därför ofta särskild kompetens på området. De flesta kvinnojourer har anställd personal men deras verksamhet bygger framför allt på ideellt arbetande kvinnor som har utbildats för sin uppgift på jouren. På kvinno- och tjejjouren tror man på kvinnan och ifrågasätter inte hennes upplevelser. Den stödsökande kvinnan får vara anonym på kvinno- och tjejjouren och hjälpen är, förutom det skyddade boendet som ofta betalas av socialtjänsten eller av kvinnan själv. Anställda och ideella på kvinnooch tjejjourerna har tystnadsplikt samt anmälningsplikt. Detta innebär att en anmälan till socialnämnden måste göras om man misstänker att ett barn far illa. Vid anmälningar försöker man alltid göra detta i samråd med den utsatta kvinnan. Vilken hjälp som finns att tillgå varierar mellan de olika kvinno- och tjejjourerna. Vanligast är att jourerna har: Telefonjour dit man kan ringa för att få stöd och hjälp. Skyddat boende där den utsatta tjejen/kvinnan och hennes eventuella barn kan få skydd. Stödsamtalshjälp, då man kan få träffa en anställd eller ideellt arbetande jourkvinna för att få prata om sin situation. Hjälp med hänvisning. Många kvinno- och tjejjourer har