KS SU KALLELSE 2014-06-17. Extra

KS SU KALLELSE 2014-06-17 Extra

~HEDEMORA ~ KOMMUN Kommunstyrelsens strategiutskott KALLELSE Datum 2014-06-10 Sida 1(1) Kommunstyrelsens strategiutskott kallas hänned till extra sammanträde tisdag den 17 juni 2014 kl. 13.15 i Vargen, Tjädernhuset, för att behandla foljande: Ärenden 1. Val av justerare 2. Fastställande av dagordning 3. Översiktsplan och LIS Kl. 13.15 Anna Tosteby och Hanna Fors/und 4. Skyltning längs kulturpromenaden Gun Drugge (e) ordförande Jennifer Berglund sekreterare

UPPROPS- OCH VOTERINGSLISTA Kommunstyrelsens strategiutskott Datum: NÄRVARANDE TJÄNSTGÖRANDE ERSÄTTARE ÄRENDE NR ÄRENDE NR JA NEJ JA NEJ JA NEJ Drugge Gun. ordforande C Nygårds Berndt, ledamot S Hansson Ulf, ledamot S Hedqvist Anita ledamot S Andersson Melker, vice ordforancle M Fage rströiti Per Ersattare S Nordholm Lar.; Olov Ersättare S Ahlinder Owe Ersättare C Gotthardsson Mikael Ersättare C Carlgren Jonas Ersllttare M

~ HEDEMORA ~ KOMMUN Kommunstyrelsens strategiutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammaotrades.datum 2014-06-17 Sida 5(6) Dnr KS226-09 212 Översiktsplan och LIS Sammanfattning Miljö- och samhällsbyggnadsforvaltningen har arbetat fram ett förslag till LIS-plan, som ska vara en del i den översiktsplan som också håller på au las fram. Beslutsunderlag Förslag 1iII LIS-plan den 3 juni 20 14 Förslag till beslut Xxx Utdrag till Xxx

A. HEDEMORA!!J! KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOll Sammantradesdatom 2014-06-17 Sida 6(6) Kommunstyrelsens strategiutskott Dnr KS214-14 670 Skyltning längs kulturpromenaden Sammanfattning Skyltningen längs kulturpromenaden i Hedemora är i behov av uppfräschning och modernisering, bland annat att tillägga QR-koder (Quick Response) på informationsskyltarna. QR är en tvådimensionell streckkod och är en vidareutveckling av EAN-koden. QR-koder har på senare tid blivit allt vanligare, bland annat för att olika former av streckkodsläsare finns tillgängliga eller fardigt installerade som applikationer till de flesta moderna mobiltelefoner, så kallade srnartphones. Med en avläsning av QR-koden så får man upp information som berör just den platsen. Kommunantikvarien har efterforskat vilken kostnad som ett utbyte skulle innebära: Skyltar med QR-koder ca50 tkr Skyltar utan QR-koder ca 35 1kr Beslutsunderlag Xxx Förslag till beslut Xxx Utdrag till Xxx Justerandes sign I U<O""""".,""

Jennifer Berglund IKansliavdelning IKommunstyrelseförvaltni Från: Skickat: Till: Ämne: Bifogade filer: Hanna Forslund IMiljö o samhähb IMiljö och Sam hal,. den 3 juni 2014 14:51 Jennifer Berglund IKanstiavdelning IKommunstyrelseförvaltning reviderad lis-plan för beslut i SU 17 juni lis_pol samrådshandling_140603.pdf; Borttagna lisomr 140603.docx BILAGOR TILL ÄRENDE NR... 3....... q1- (.............. SIDOR) Hej Jennifer! Bifogat finns nu en något reviderad förslag till LIS-plan för SUs beslut 17 juni om utskick till övriga politiker under sommaren. Område 52 har tillkommit (Bratt fors och Persbo), Viggesnäs har reviderats och Nås har tagits bort. Bilagt finns även de borttagna områdena:: samma som förra utskicket + Nås Om vi pekar ut LIS-områden där det finns risk för översvämning, ras eller skred måste vi vara tydliga med att sedan kräva utredningar i va rje enskilt fall innan byggnlov kan beviljas. Hur omfattande blir en vä ntad följdfråga. I de undersökningar som gjorts i Myckelby och Husby rekommenderade konsulten att man följer upp med fler undersökningar flera år senare för att kunna se hur marken påverkas över tid och därmed bättre kunna klargöra risken. Att ställa denna typ av krav gentemot en bygglovssökande känns inte rimligt. I Avesta har 7 områden för LIS pekats ut längs älven, norr om Bäsingen och Bysjön. Samtliga ligger i Avestas absoluta närhet och de rekommendationer som finns för områdena klargör att sä rskild hänsyn ska tas till riskfrågor samt att byggnation av bostäder bör föregås av detaljplaneläggning. Med vänlig hälsning Hanna Ex. Borlänge: Utdrag ur ÖP. Henriks förslag. Kan hanteras likvärdigt i vår Öp, Dock har vi inga uppgifter om 200årsflöden, Undvik övcrsväl11ningsriskcr Vid lokalisering av ny bebyggelse och viktiga samhällsfunktioner bör följande principer generellt tillämpas for att undvika ri sker frå n övcrsvämning: A. I markområden med stor sannolikhet for översvämning, dci vill säga umralk'n "0111 hotu" iliv I OO-"rsOöJI:, h(ir ingen hch)!!!!d,,~ li IH,tJlIllll.l IhrUltHn l'nl.. la h)ggmldl.'r som garage, uthus och enklare verk samheter utan milj ö p~vcrkan. B, I markområden med viss sannolikhet for översvämning. dci vill säga unmu,kn "om LIII hoia" 1.1\ hö!!"la Il!.'! ilkn;ltil' flödc, liu',,'il II"khcdiillllllng gör.h \ ar1c " n,,l..l I1 11111 av IHmplighelcn aven loklllisering av till cxempel bostäder. arbetsplatser och vi ss offentlig verksamhet. Riskbedömningen görs utifrån samhällsnytta, ri sk för 111linniskors hliisa och shkcrhet och ekonomisk skada. Den kan göras i samband med fördjupad översiktsplanering, detaljplallering eller förlmndsheskcd/bygglov. För bebyggelse vid RUlln/DaläJ ve lls vauensystem görs delvis en sådan riskbedömning i kap 13.2,2. C. H."kuhlcl.. l \ II. Il \ Ihtl)!<I... al1lh;i ll"lunkt IIm~ 1 "om I iii 1."1.'111 rd tltklllli~u h~!!~nadl,.'l ",'111 hl,.'hii\ ~ k""'lliloillili1l'l, "1t1l..hu" \atdilll,itttlll1g,1i (Jlh Ilkn,IIlJ.. htll.'ndcn. jllrmdg,li. "hll,1 \itr.ti t II. II \;Igill "'111 iu \Ikll!,,'\.,km lmg'" ilgal \ \ il' hd I".. tll.ig~n Ingar, d h.- k-.tnliiggn I n~<",amt Indu,lricl Illl'd,ltll md,i:ip<j\ "'1 k.ln Il( II 1,.1..;.1 11 ''''1,1,1111 m.ii~'dmtl.ldcn IIlnl lag,,,nnullkhl,t l(il OH' r', iill1nln~, del vill säga områden som varken hotas av 100- årsnöde eller högsta bediknade n öde eller av översvämning orsakad av hän.iga regn där dagvattensystcmet har otillräcklig kapacitet. Bebyggelse vid Dalälvens vattensystem

För det område som påverkas av översvämningsrisker kring Runn oeh ut med delar av Da lälve Il s vatlcn system redovisas mer detaljerade stä llningstaganden till översvärnningsriskcl1. Moti vet är att kommunerna vi ll tillämpa samma fårhållningssätt i he la området - kommungränscn ska inte innebära skillnader j hanteringen av översvämn ingsriskern a. De lägsta tillåtna golvn ivåcl'/höjdcl' får få rdi gt golv som hittills har till ämpas skiljer sig åt mell an Falun och Borlängc. Det finns också skillnader som beror på olika höjdsystem i kolllmunerna, och på o lika sätt att defini era lämplig grund läggningsnivå. Från l januari 201 4 använder båda kommunerna samma höjdsystem, RH 2000 Nya pl ancringsundcrlag har tagits fram som ger bättre undcrlag for bedömning av översvämningsri sker. Bl and annat ha l' en detaljerad kal11äggning av översvämningsrisker tagits fram inom pågående beredskapsplanering fö r dammbrott i Dalälven. som rcdovisas i Länsstyre lsens regionala undcrlagsmaterial. Från Myndigheten for samhällsskydd och beredskap (MSB) finns också l OO~å rs n öde och 2 00~ års n öde få r Falun som är klimatanpassade, dvs. tar hänsyn till förändringa r i nederbörden som beror på ett ändrat klimat. Båda kartläggningarna redovisas i länsstyrelsens regionala underlagsmaterial (RUM) bland annat SOI11 utbredningsområden. Enligt uppgift ska sådana komma även fo r resten av Runn och Dalälve n. De nya ni våern a for l O O~å rs n ö d e, 2 00~å rs n öd e och högsta beräknade nöde är utgångspunkten for kommunernas bedömning av lämpl iga höjder fo r grundläggning av byggnadcr inom de områden SOIll påverkas av Runlls oeh Dal älvens vattcnsyste m. KOlllmullerna är överens om alt ha en forsiktigare inställning till bebyggelsens lokalisering i forhå lla nde till översvämningsrisker än vad som hittills tillämpats. De nya fo reslagna höjderna innebär fö r Fall/ns de l en höjning med 80 cm oc h får Borl änges del med 30 cm. Kommunerna är också överens om alt ange en lämplig höjd for lägsta golvnivå/fårdigt golv (RH 2000) for en nol'malvi lla som anläggs Illed pl att a på mark enligt bild 13.4. U t gå n gs ~ p llnk te n är att vattennivån inte ska översti ga underkant dräncringsskikt. För andra typcr av byggnader och/eller grund läggllingssäu böl' samma princi per ligga ti ll grund får den tillåtna lägsta golvni vån. Det innebär till exempel att käl lare under d en lägsta tillåtna golvn ivån böl' undvikas, och att källarc ska utfåras med vattentät konstruktion om man ändå välj er all bygga en sådan unde r den lägsta tillåtna golvnivån. För ny bebyggelsc vid Runn och Dalä lvens vattensystem ska fö ljandc gälla: I n\laka enhostad\hu'\ som grulldlii ggs med platta pa mar" ~kll ho en IUg!t1:1 goh IlI\iB 'fårdigl go" som re laterar till 2 0 0~års n ö d e t. vi lket innebär +1 11,3 (RH 2000). Vid bygglovsprö vning Hir IInnan hchyggel!.c lin cnsla"a enhmtalbhus ellcl \ Id planläggning gcnnm detaljplan får bebyggelsc..,"a en liig..,ta guhni\alllirdigt go" \om relaterar till hllgsth her!i"ihtdc nödl' tilliimpa<i. vilkct innebär + 11 2,7 (RH 2000). (IC110111 el1 rish.<lllalys i dl'taljplan "UIll'1l lägre höjd IIHllivcms, dock inte lägre än + 111,3 (RH 2000) Vid h}ggl(wprih ning för ny hcbyggebc inom områden med gälland\: dct.dlpluner \.\111l hola.., 11\ (1\ 1.'1'\\ limning linder 111\ an I 111.7 (Kli 20()()... h.a alltid ml.anal) ~ ghru... Ras, skred och erosion Rus och skred!i l' sllhbba massrörelser i jordtäcket eller i berg, som ka n o rsaka stora skador på mark och byggnader. Det iii' vanligt med ras och skred i samba nd mcd snösmältn ing, tjiillossning och undcr perioder med stora regnmängdcr. K limatforändringarna kan inncbära mer regn och längrc regnperioder och ökar ri s ken fo r ras, skrcd oeh erosion. I llorl änge finns områden med risk for skred och crosion vid Dalälvens stränder. En översiktl ig undersökning av stabi litetsfårhftl lande na längs Dalii lvens stränder gcnom fördes år 199 1, och ål' 200 I utfordcs en kompletterande utredning ror området mell an Kälarvet och Torsång. Mynd igheten får samhäll sskydd och bercdskap (MSB) ha r 2013 inventerat bebyggda områden diir ri sker fi nns. Föl' att rorh indra ras, skred Oell erosion ska mer detaljcrade utredninga r göras rare pl anl äggning eller bygglov. Med vanlig halsning 2

Henrik Modigh Planarkitekt W ~NS Sluregatan 4, 784 31 Borlänge Besök: Sturegatan 4 Tel vx 010 452 20 00 Direkt 010 452 36 78 SMS 070 3B4 61 48 i' 3

Borttaget p g a orimlig topografi 44. Nl/.\ ny! Rekommendationer Möjlighet au upprlra byggnader ror pcrmanentbocnde. Ny bebyggelse prövas genom hygglo\'. Områdesbeskrivning Nås lir en äldre klungby längs I.ustån ca 6 km söder om centrala I-Iedemora. TerrllngclI lir kuperad och omgiven!iv åkrar och betesmark.. Ett nertal jordbruksfastigheter finns. 1:11 fornlämnin g fi nns \-id harncn i form av hytt lämn;ng, kvarn, och llimning från trftindustri. Anordningar mr vallen ska anslutas till kommunalt nät, normal skyddsnivå krävs. NAgot enstaka läge finn s RIT Ibrlätning. Borttagna områden p g askredrisk I. Norra Morell Rekommendll tioncl" Möj lighet all upplbra byggnader för frit ids- och pcrmanentboende. Skredutredlling bör föregå beslut om bygglov eller l'örhundsbcsked. Ny bebyggelse prövas genom bygglov. Skyddsavstånd krävs till krafilcdning.!'ri passage ska lämnas närmast stlllndcll och som passage dit. Grtins mellan privattomtplats och al1emansrtillslig bör markeras med staket eller häck. Ilrygga Dör samutnyttjas i allmänt tillgängligt läge. O m radesbeskrivning Norra Mo re n och Stntndgårdcn, drygt 8 km södcr om Hedemora, består idag av 7 hus och lantbruksgårdar i sildersllluning Inl1 g~ älven, de nesir nedanlbr viige n. Älvstnmden lir brant. Utredning kring skred l"isk suk n<ls. men jorden nr erosionidcnägen. Utrymme finns Ibr Yllcrligare 1-2 bostäder pa en mindre _ narl... En saml1u1ighct fin ns Rir passage ner till stranden. Området genomkorsas aven fö rdej ni ngsjedning for elkraft. Norr o m vagen finns en rom limning i rorm av stenåldersboplats med okänd utbredning. Stralt söderorn bebyggelsen ligger I'lösön och naturmark intill alven, ell troligt tillha ll Ibr diverse dj ur. Anordningar Rir vallen och avlopp löses lokalt, normal skyddsniv! krävs.

6. Vik.\hro Rekommendationer Möjlighet alt kompleuera med ctlanlal byggnader för pennancntbocndc. Skredutredning bör fbrega beslut om bygglov eller förlumdsbcskcd Ny bebyggelse r rti\'as genom b)'ggloy. Byggnader och deras kllllarc skn pluccras utom risk lö r Ovcrsvllnming ( IOO.årsflöde). Skydds!lyslånd kri:lvs till kraftledning. Bryggor och bålplatser bor samordnas till eu fåtal r1atscr. O m radesljeskrh'ni II g Viksbro är heläget drygt 6 km norr o m Hedcmora, vid Garpenbcrgsvägcns passage över IUvcn. Området plisseras ä\'en 8\' en tbrdclningsledning fbr clkrn ll SIlml berörs 8V sent ida fomwnming i form av uppgifter om flottbro och fli rjeslnl lc. Allmlln Mlilll~gn i n g.~ plats finns en kor1 stritcka söderuiilå dell östra sidan av Illven. US-omrlidct utgörs på västra s idan.1\' e n mindre. i rm\ngmig lrlldll III/sklirmad 8V dike. PA dcn västra sidan utgörs den liven störn,: åker i m6ngärig trild.. pli i unslutning till skogspani och uvli\.:lirmad uv \'lignlll. Befintlig pcrl nuncnlbcbyggcl~ finns på hägge sidor. samt en jordbruksfastighet med IlAtnr ligt ll;ge Rlr furtluning Illngs VllSU,1 stranden. Inga högre kulturmiljövarden fluns uv~endc hcbyggclscn. Strandkanten lir på ingen sid:1 IUm illgäuglig Rlr n!irhocndc eller allmllnhet. Akernmrk och branl strlludhrink ar orsaken. Risken Rlr ~ kredri ~ k hcdöms låg i äldre översiktl ig undersökning på den västra sidan. Anordningar mr vallen och avlopp bör på östra sida anslutas ti ll kommunalt VA och pa den v!lslra lösas lokalt. Normal sk)'ddsnivå krllvs.

........

7. Vibberbo Rekommendationer Möjlighet alt upplbm byggnader Ibr pennancnt hoende. SkreduIredning bör föregå beslut om bygglov el ler Ibrhnndsbesked. Ny bebyggelse prövas genom bygglo\'. Brygga och bl1tplats böt samjbrutggas med grannen. Vegetation nlinnasl slranden bör bibehållas fbr att minska erosionsrisken. Om radesbeskrh'ii i rlg Vibl:lcrbo ligger på östra sidan av älven sira" norr om Viksbro, drygt 7 km från Hedemora. Fyra gårdar och torp ligger efter varandra mellan viigen och älven. varav en sentida häslgard i äldre stil. Möjlighet finns IIU föruita på dc smil och smalare _ Ja och bctcsmarkcmn mellan bostildern a. Stranden har lågt v/lrdc for natur, djur och fri luftsliv. Del är svårt att na vattnet. Skredrisken har hedömts lag för tva lägen strax norr om e xploateringsläget. Anordningar fbr vallen och avlopp bör löses IO~((I11. norjjlal skyddsni \'å krä\'s. '.. ~~~.. \ C,-, ' ' ~~--~P '.., :II",.. _.~ Skala l :l 000g

,v. Brusbo Rekommendationer Möj lighet all uppföra byggnader för pcrmancntbocndc. Skrcdutredning bör föregå besl ut om bygglo\' eller rorhllndsbesked. VIIganslutning görs \'ia grannfastigheten. Om mojligt kan alla tre fastigheter anslutas till samma utfart. Ny bebygge lse [lrö\'!ls genom hygglo\'. Byggnader och deras källare ska placeras utom risk för översvämning ( IOO-års flöde). Brygga och båtplats bör samordnas med grnnnama. Vegetation närmast stranden bör bibehållas för att minska erosionsrisken. Områdesbeskrivning Strax soder om Älvgården, 8 km från Hedemora I riktning mot långs hyttan, ligger Brusbo. Platsen består av två mindre lantbruksfastigheter intill älven varemellan ytterligare 1-2 bostadstomter skulle kunna rymmas på en del av _ marken (ca 2400 kvm) utan att störa verksamheten. Skredrisken har bedömts lag I en översiktlig undersökning. Stranden är svartiiigänglig och har inget större värde för natur, djur eller friluftslivet Anordningar fbr vallen och avlopp löses lokal!, normal skyddsniva krävs. " '........ bo......., 8......, \ '. \ ~ '... Vikangslyckorna :II",.. -=-...::::.._.k- J """'I... ~_..l. '!ikala 1:10 oog

9. Ehc"lIlIcll, Niisbyn Rekommendationer Möjlighet att uppqlra byggniider för pcrmancnthoende. Skredutrcdning bör föregå beslut om bygglov e ller förhandsbesked. Ny bebyggelse prövas genom bygglov Fri passage ska lämnas till stranden. Bryggor och båtplatser bör samordnas. Vegetation nlirmast stranden bör bibehållas för att minska erosionsrisken. Om radcsbeskrivning ):kcvallen och Nlishy n Ilrovall, ca 12 km norr om I-Icdcmora utgors av 6 gårdar på ömse sidor il\' luven. Här linns två naturliga rllllscr all förtäta med nya tomter mellan de befintliga pd sm~ lappar och reslmllrker ulan större påverkan på landskapsbild eller jordhmksvcrks.1inhcl. lngn kllnda fornlllmningar finn s på platscn. Ekevallen Imr bedömts som andra klassens s kredrisk i en översiktlig utredning. Strandområdena är svårtiij gli llg liga oeh ulan slörre värden för nfllur. djur e ller friluftsliv. Anorrlni ugar för vallen och avlopp löses lokalt, normal skyddsnivå krtl.\'s.

lo. Brovall Rekommendlllioner Möj lighet att Ibrtäta med etl par prcmancntbosuldcr, samt au utlbra åtgärder som gynnar friluftsliv och lurism vid DalAIven. Utvecklingen kan omfatta bryggor. bodar. vind~k)'dd. balii1iggningsplats, grillpifils, etc. Skrcdulrcdning bör Riregå beslut om hygglov eller förhandsbesked. Vallcndragct Olll ratuis av biolopskydd. SlIrskild dispensprövning krävs hos llillsslyrclsen. Ny bebyggelse prövas genom bygglov. l1yggnader bör placeras uloiii risk fb r översvämning ( IOO-årsnödc). Fri passage ska lämnas nllmlast slmndcli och som passage dit. Bryggor och bålplnlscr bör ~m llln ) ' l tjas vid hcfintjiga platser. Vegetation närmast stranden bör bibehållas för att minska erosionsrisken. OmrAdcs"eskriv II iii l! Drovall, ca 13 km norr om Hedemora. ligger vid Flins bll(:k som sammanbind(:r Dalillven med Flinsjön. Avståndet mellan nlv(:n och sjön lir ca I km. I södlll delen av Flinsjön finn s värdefull natur som utgör både Natura 2000-område och naturreservat. Flincsjön är en av Dalarnas mest intressanta fjgclsjöllr och området lir betydelse fullt fbr turism och friluf\sliv. Landskapet utgörs av jord bruksmarker och i sydöst finns skogsmark på Flinsberget. llcla området olllfattas av riksintresse fbr naturvård och kultunniljövård. I.I S-ommdet ligger vid Flins bäcks mynning i Dalälvcn på älvcns östra sida. 5 gårdar och pcnnancntoostllder finn s hnr. Eli par grus\lägar går ncr till avskilda båliläggningsplalscr vid äh'cn där del också finns möjlighet att läggll i bryggor. En lada ftlr magasinering finns vid det norra stnlle!. Vegetationell lllgörs!l\' Iö\'trlld som björk och slilg. I'linesjöns vattennivå sk iljer sig fn\n Dallll\'cn~ och en bc fil1l lig regleringskonstl\lktion ftl rsvmlir m ~ilighe l all transpor1era sig mellan Dalä l~'en och l'i inesjön med båt och kanot. Läget intill Dallilven medför all området är kunsligt fö r övcrsvämning. In ga kända uppginer finns om fomlfimningllr eller ~krcdr i s k i ommdet. Ett par oostadstomter skulle kunna til lkomma på mindre. och grllsbcvllxcn murk. Anordningar för vallen och al'lopp löses lokalt, normal skyddsnil'å kr!ll's.

II. SlIIll(!i,\A e Rekommendationer Möjlighet att uppffira b)'ggnader mr pcrmancntbocndc. Skrcdutredning bör fbrcga beslut om bygglov eller Ibrhandsbeskcd. Vaucndragcl omrattas II I' biolopskydd. SHrskild dispensprövning krävs hos länsstyrelsen. Ny bebyggelse prövas genom bygglov. Byggnader och dcrr~ khlhuc skn plllecnas utom risk fbr övcrsvtlnming (IOO-årsnöde). Skyddsa\'slånd krävs till krafucdning. Fri passage s ka lämnas till stranden vid samfblh markområde. Gräns mellan pril'3110111lplats och nllcmhnsrättslig bör markeras med slakel e ller hack. Ilryggor och båtplatser tior samordnas till samflilid plals. Vegetation nä rmast stranden bör bibehållas för att minska erosions risken. Omridesbeskrivning Sundfiske Hr helägc! IUngs norra iuvstrandcn mellan NäsgArdson och Uusby, halvvägs mellan ~ I e d c mo ra och U'mg!lhyttan, En reglerad back Rl rbinder Svinsjön med!liven oeh genomkorsar bchyggclsen. I lär finns 4 gllrdar. 4 pcrrnancntbostlldcr oeh 3-4 mindre rritidslms. l.ilc längre väslerut fi nns ytlerligllrc 3 gårdar. Andru klassens skrcdrisk råder i det öslra området enligt en översiktlig undersökning. Enlllilstolpc finn s i det v"slliga området. i övrigt finn s inga kända fornlllmn ingar. Platser inne mellan befintlig hchyggclse lir möjlig ntt cxrloalcnt på. nark längs vägen. Anordningar fbr vattcn och avlopp löses lokalt. normal skyddsni \'å krllvs..:...,........:~~~~~~~~~~~~~:~~o~.~'~ ~ ~. ~~v~~~~:... I =?~..:...::._L,",f \... ~ TrofaldtgOclSkltlla... '. e. "" ~ '"...... ~... '..., Myrhybe'Qet.... \ ' ~ CC c.c' ;:--=='- CC-L~'--',",-,-cc,- -,..,Skala l:1000,

12. Öster om H lish~ Rekommendationer Möjlighet alt upplbra byggnader flir permanent boende. Skredulredning bör!brega beslut om bygglav e ller Ibrhandsbeskcd. Ny bebyggelse prövas genom bygglov. Frj passage s ka lämnas nllm18st stranden. Brygga och båtplutser bör samförlliggas. Vegetation narmast stranden bör bibehållas för att minska erosionsrisken. OmrAdesbukl'jvning Ll S-områdcl är beläget inlilldallllvcn omkring I km sydöst om centrala Ilusby. Del I'tIrcslagna LlSområdet ligger vid e tt rekreationsområde med fot bollsplan och molionsspår. Marken utgörs av åkermark och avgrlinsa." frdn Dalälven genom en allmän väg. I slänten mo t älven växer lövlrlld som björk, al, rönn och pi I. Ugel intill Daläl ven innebär prohlclll mcd erosion och lilven lir känslig Ibr översviimningar. I området finns inga kända fornl ämningar. Nybyggnation kan dels ske utanför strandskyddat o mråde, öster om väg till fotbollsplan och motionsspår. dels på _ lliirk längs älvstrllckan mellan gård och permanentbostad. Anordningar för vatten och avlopp löses lokalt, normal skyddsniva krävs., - -----::--r----;;::;;;i7f,'r,"j;:;:------.,~ w+e ~Mmgl;;Ve lk, :....... ',." Skala 1:10 00

/J. I/I/.\b)' Rekomme ndation('f Möjlighet alt uppfhra hyggnader IOr pennanentbocndc. Skrcdulredning bor föregå beslut o m bygglav e ller förhandsbesked. Ny bebyggelse prövas genom bygglov. Frj passage sku IUmnas ntinnasl lill Hl \'strandcn Gräns mellon pri\'31 lorntplals och III1cmansrllllslig bör markerns med slaket eller hilck. IJrygga och båtplats bör samfhriliggas SOIll allmän plats. Vegetation närmast stranden bör bibehållas för att minska erosionsrisken. OmrAdcsbeskrivning Möjlighet finns iii! pr. en anlal ställen komplctlcrtl bcbn:gc lscn i I-Iosh}'. eller rättare sagt Koherga på norra al"stranden. Rasrisk råder en ligt gjorda undersökningar och byn omfallas av omradcsbestllmmclscr till skydd för kultumliljön. Oc ulpckndc L1S-områdcna utgörs av åkermark samt reslytor me llan hus och intill en slöm: lada. l.agct intilll)a]iii \'Cfl inne blir problem med erosion och älven lir kii nslig ilir översvämningar. I området fin ns inga kllnda fomlllmningar. Anordningar Rir vallen oeh avlopp ska ullslutas till k{li1l1llullalt VA. Nomlal skyddsnivt\ krnvs. ". " ~5anlAggmn {l, ;,...,,.. " ", " \. \

Rekommendationer Möjlighet all upprim byggnoder Rlr pcrmanentboendc. Skreduiredning bör föregå beslut om byggjo\' eller förhandsbesked. Ny bebyggelse prövas genom bygglo\'. Fri passage sklllämnas nlimlas! stranden och som passage dit. Gräns melhlll pri\'111 tomt plats och allemansrättslig bör morkeras med staket e ller hack. Brygga och båtplats bör sam förläggas vid samfälld I1lats. Vegetation närmast stranden bör bibehållas för att minska e rosionsrisken. OmrAdesbeskrivning Berga oeh Bergboön är beläget ett par kilometrar uppströms Husby. Jordbruksmark dominerar, men här är landskapet mer böljande med och avståndet till skogen kortare. Gårdar, torp och permanentbostäder finns på bägge sidor av vägen, oftast med förgårdsmark med uthus,. och betesmark mellan bostaden och vägen. Inga kllnda fornlamningar finns i område!. Skredriskcn lir inte utredd. men den lir troligtvis 11Igrc 1In i andra 1IIvn1lra IlIgcn. Äh'partiet har slri'lckvis karaktliren a\' fo rs med strömmande \'auen. uppstickande stellar och en rad små liar. Striickun kan antas populär rhr liske. En samrlilid markbit linns vid stranden mill i Be rgboområdei. Annors är det strax söder om Herga som man lätlast når strlimmama. Bergboön tar man sig ul på via en smal tunga till lnnd. Områdct lir rikt ila fomllimningar i form av flngstgropar. yxf)11d. gra\' oeh gammal v1lgstrtlekning. Området njlrmast stranden ar oexploaterad, nagge platser bedöms kunna komplcllcras med ytterligare bebyggelse utan 011 områdenas varden kommer till skada. Anordniugar för voilen och avlopp bor löses lokalt, normal sk}'ddsnivå krävs.. - --... -...,

/6. Mycke/by Rekommendatlonerl Möj lighclllu upplbra byggnader Rlr pennanenl- e ller fritidsboende. KommenllIr [Hfl): K<!ILo """ _.. t~, I..,.. noc&,.nn okndutf~ Skrcdutrcdning bör föregå beslut om bygglov eller förhandsbesked. Ny bebyggelse provas genom bygglov. Fri passage ska lämnas nltm18st slranden Grilns me llan privat tomtplats och a llcmansrlulslig bor markeras med stakel eller häck. Bryggor och båtplatser bör samordnas till ett filial platser. Vegetation närmast stranden ska bibehållas för att minska e rosionsrisken. Områdesbeskrivning Myckelby ligger som en långsträckt by längs norra älvstranden söder om sjön Amungen. 7 km norrut Ugger Långshyttan, 3km söderut Fäggeby och ytterligare ett par mil bort Hedemora. Bebyggelse i form at permanenthus och gårdar finns på bägge sidor av vägen. Jordbruksmarken sträcker ut sig norr om vägen, medan området mellan väg och älvstranden utgörs av såväl sluttande betesmark som brantare partier. Skredriske n är hög här där älven kröker som mest. En fyndplats med slagg finns intill vattnet I den södra delen av området. Anordni ngar f"ör vatten och avlopp löses lokalt, nonnal skyddsnivå kravs.

Hedemora kommun Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplanen Samrådshandling 2014

BESTÄLLARE Kommunstyrelsen ARBETSGRUPP Sanna Byström, projektledare - 2012 Johan Aronsson, projektsekreterare Hanna Forslund, planingenjör Torbjörn Larsson, förvaltningschef -aug 2013 Anna Tosteby, förvaltningschef sept 2013- Kia Visén, stadsarkitekt STYRGRUPP Kommunstyrelsens strategiutskott: Gun Drugge (C), ordf. Melker Andersson (M) v. ordf.

Förord..................................................................... Underskrift...

Innehåll Uppateras efter internsamrådet Introduktion Inledning... 8 Bakgrund... 8 Syftet med LIS... 8 Gällande planer och landsbygdsprogram... 8 Planprocessen... 9 Strandskyddsregler Strandskydd... 11 Var gäller strandskyddet?... 11 Åtgärder inom strandskydd som kräver dispens... 11 Särskilda skäl krävs för dispens... 12 Fri passage för tillgänglighet... 12 Kommunen har huvudansvaret... 12 Förutsättningar Landsbygden i Hedemora kommun... 14 Tillgången på sjöar och stränder... 16 Värdefulla natur- och kulturmiljöer... 18 Mellankommunala frågor... 23 Vatten och avlopp... 23 Översvämnings- och skredrisker... 23 LIS-områden Överväganden... 26 Förslag... 26 1. Storhagen... 28 2-3 Vassbäcken... 29 4. Rällingen... 30 5. Lillforsån... 31 6. Långens västra strand... 32 7. Nordviken... 33 8. Långsåsen... 34 9. Bergsveden... 35 10. Stjärnsund... 36 11. Sandvika... 37 12. Klarängarna... 38 13. Spjuten... 39 14. Amungens utlopp... 40 15. Husby... 41 16. Brovall... 42 17. Dormsjö... 43 18. Vikhyttan... 44 19. Norra Finnhyttan... 45 20. Hässhyttan... 46 21. Viggesnäs... 47 22. Mälby... 48 7 10 13 25

23. Västra Hovran... 49 24. Uvberget... 50 25. Rensboviken... 51 26. Vikmanshyttesjön... 52 27. Kartjärnen... 53 28. Skråköping... 54 29. Stora Norn... 55 30. Norns bruk... 56 Konsekvenser Underrubrik... 58 Underrubrik... Underrubrik... Referenser Planeringsunderlag... 63 Bilder och Illustrationer... 63 Kartor... 63 63 63 Bilaga 57 62

Introduktion Beskriver vad LIS är, vad det syftar till och hur områdena tagits fram.

8 Introduktion Inledning I Sverige har vi ett kommunalt planmonopol vilket innebär att kommunerna inom de ramar som samhället bestämt beslutar hur mark ska användas och bebyggas. Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan i vilken visionen för framtida utveckling avseende mark- och vattenanvändning redovisas. Planen utreder inte frågor och konflikter i detalj. Det utreds istället i samband med detaljplan, bygglov, anmälan eller tillstånd. Ett så kallat tematiskt tillägg till översiktsplanen kan behandla en avgränsad fråga och utgör då ett komplement till översiktsplanen. Översiktsplaner och dess fördjupningar och tillägg utgör vägledning för fortsatta beslut. De är inte juridiskt bindande. I detta tematiska tillägg behandlas frågan om områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden. Inom de områden som pekas ut finns utökad möjlighet att få dispens från eller upphäva strandskyddet. Att ett område är utpekat som LIS-område innebär inte att kommunen kommer att stå för exploatering av områdena. Det visar bara kommunens intentioner. Åtgärder inom områdena bygger på markägares samtycke och privata initiativ. Bakgrund Strandskyddet infördes på 1950-talet för att säkra allmänhetens tillgång till friluftsliv vid stränderna. På grund av ett utbrett byggande skärptes strandskyddet 1975 till ett generellt förbud att bygga vid landets stränder, med en möjlighet att ansöka om dispens från förbudet. 1994 utvidgades strandskyddets syfte ytterligare för att nu även omfatta stränder som värdefulla miljöer för djur- och växtlivet. Senaste lagförändringen skedde 2009, då kommunen fick möjlighet att i översiksplanen peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden. Inom dessa finns ökad möjlighet att få dispens från eller upphäva strandskyddet. Samtidigt klargjordes att strandskydd även gäller småvatten på ett sätt som inte medger generella lättnader i delar av landet. Syftet med LIS Genom att peka ut LIS-områden utökas möjligheten till attraktiva boenden i strandnära lägen vilket kan skapa förutsättningar till befolkningstillväxt. Syftet är att gynna åtgärder som långsiktigt antas ge positiva sysselsättningseffekter och som antas bidra till att upprätthålla och förbättra serviceunderlaget. Syftet är också att utöka möjligheter för andra typer av åtgärder som bidrar till landsbygdsutveckling, exempelvis anordningar för friluftsliv och turism. De avgränsade LIS-områdena i denna plan utesluter inte landsbygdsutveckling i områden som ligger utanför strandskyddade områden. Det tematiska tillägget ska vara användbart för politiker, tjänstemän och de som bor och verkar i kommunen. Det ska vara vägledande i det kommunala arbetet med strandskyddsfrågor och för fastighetsägare, exploatörer och kommuninvånare informera om möjligheter att utveckla markanvändningen. Gällande planer och LANDSBYGDSpROGRAM Framtagandet av LIS-områden har pågått parallellt med arbetet med framtagandet av en ny kommuntäckande översiktsplan. För begränsade delar av kommunen finns fördjupade översiktsplaner som gäller tillsammans med den kommuntäckande översiktsplanen. Fördjupade översiktsplaner finns över Hedemora, Långshyttan, Stjärnsund, Smedby-Koberga (Husby), Garpenberg och Vikmanshyttan. Hedemora kommuns Landsbygdsprogram antogs 2007 och hanterar frågor som är väsentliga för Hedemorabygdens utveckling. Programmet grundar sig i lokala landsbygdsgruppers arbete och tar även sin utgångspunkt i Dalarnas landsbygdsprogram.