Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen 2016-04-20 Sveriges Ingenjörer använder två olika statistikkällor för offentliga sektorn. Dels används resultaten från vår löneenkät som skickas ut årligen till alla yrkesverksamma medlemmar bosatta i Sverige. Vi får också in partsgemensam statistik från arbetsgivaren med löneuppgifter på alla anställda som är medlemmar i Sveriges Ingenjörer i september varje år. Löneuppgifterna avser november månad. Statistiken bearbetas och publiceras sedan på Sveriges Ingenjörers hemsida, dels som färdiga statistiktabeller och dokument och dels i en lönestatistikdatabas där man gör egna urval. Denna databas heter Saco Lönesök och innehåller även uppgifter från andra Saco-förbund vilket gör lönejämförelser med andra akademikergrupper möjliga. Här kan du som är förtroendevald ta fram anpassad statistik till exempelvis löneförhandlingar. I detta underlag finns en del statistiksammanställningar som du som förtroendevald kan ha nytta av, exempelvis lönenivåer och löneökningar samt rörlighet och andra bakgrundsvariabler som kan förklara skillnader i struktur, ingångslöner och relativa lönelägen. Om det är något du saknar eller har frågor om lönestatistiken så är du alltid välkommen att kontakta statistikerna på Sveriges Ingenjörer. Bakgrund Medlemmarna i primärkommunal sektor utgör drygt 5 procent av Sveriges Ingenjörers medlemmar. När Civilingenjörsförbundet och Ingenjörsförbundet slogs samman till Sveriges Ingenjörer 2007 blev gymnasieingenjörerna den största utbildningsinriktningen bland medlemmar inom primärkommunal sektor, 42 procent. Detta är dock en grupp som sjunker i antal eftersom det inte rekryteras nya gymnasieingenjörer som medlemmar och många av de befintliga har gått i pension de senaste åren. Gymnasieingenjörerna utgör nu 19 procent av medlemmarna inom kommunen. De senaste åren har andelen civilingenjörer och högskoleingenjörer ökat inom kommunen. 44 procent av medlemmarna var civilingenjörer och 24 procent högskoleingenjörer 2015. 42 procent av medlemmarna inom kommunen är kvinnor, vilket är en högre andel än inom privat (25 procent), landstingskommunal (30 procent) och statlig sektor (32 procent). 22 procent av medlemmarna inom kommunen arbetar som chefer. Andelen specialister och projektledare är 17 respektive 19 procent men den största andelen medlemmar (42 procent) har angivit annan befattning när de svarat på löneenkäten. 62 procent av medlemmarna inom kommunen har rätt till särskild övertidsersättning. Det är en betydligt högre andel än inom privat (46 procent) och statlig sektor (44 procent) men något lägre än landstinget (68 procent). I 2015 års löneenkät angav 21 procent av medlemmarna inom primärkommunal sektor att de bytt arbete (här avses även interna byten) det senaste året. Mer än hälften angav att det bytt jobb inom kommunen och övriga till annan arbetsgivare. 83 procent har angivit att de har haft ett lönesamtal under 2015. En sammanställning av bakgrundsstatistik för 2013, 2014 och 2015 för kommunen finns på ovanstående sida.
Bakgrundsdata för år 2013, 2014 och 2015 Källa: Sveriges Ingenjörers löneenkät Primärkommunala avtal 2013 2014 2015 medel antal medel antal medel antal Fast lön 37 765 3 455 38 905 3 560 40 106 3 526 Rörlig lön 3 755 145 4 223 142 4 674 142 Natura 1 787 100 1 905 107 2 039 98 Totallön 37 974 3 455 39 130 3 560 40 351 3 526 Övertid 10 1 831 9 1 851 10 1 786 antal procent antal procent antal procent Kön 1 Man 2 106 61 2 110 59 2 054 58 2 Kvinna 1 349 39 1 450 41 1 472 42 Totalt 3 455 3 560 3 526 Födelseår, fasta femårsklasser -1955 453 13 1956-1960 443 13 1961-1965 404 11 1966-1970 437 12 1971-1975 519 15 1976-1980 498 14 1981-1985 433 12 1986-339 10 Totalt 3 526 Examensår, fasta femårsklasser -1980 435 13 1981-1985 282 9 1986-1990 303 9 1991-1995 321 10 1996-2000 474 15 2001-2005 568 18 2006-2010 449 14 2011-2015 395 12 Totalt 3 227 Utbildning 1 Civilingenjör 1 437 42 1 536 43 1 545 44 2 Högskoleingenjör 787 23 851 24 852 24 3 Annan högskoleutbildning 401 12 419 12 430 12 4 Gymnasieingenjörer mfl 826 24 743 21 682 19 Totalt 3 451 3 549 3 509 Befattning 1 Annan befattning 1 436 44 1 403 42 1 402 42 2 Specialister 468 14 554 16 574 17 3 Projektledare 601 18 616 18 649 19 4 Chefer/företagsledare 792 24 788 23 738 22 Totalt 3 297 3 361 3 363 Konsult 1 Nej 3 205 97 3 180 97 2 Ja, konsultföretag med arbetsledning från egna företaget 28 1 26 1 3 Ja, konsult-/bemanningsföretag, beställarföretaget arbetsleder 2 0 4 0 4 Ja, konsult eget företag 26 1 27 1 5 Ja, annan typ av konsult 33 1 25 1 Totalt 3 294 3 262 Övertidsersättning 1 Ja, i komptid och/eller pengar 2 155 63 2 175 61 2 190 62 2 Nej, invägd i lön eller kompenserad på annat sätt 703 20 670 19 665 19 3 Nej, ej kompenserad 474 14 546 15 517 15 4 Vet ej 110 3 154 4 142 4 Totalt 3 442 3 545 3 514 Har bytt arbete 1 Ja 597 19 588 18 704 21 2 Nej 2 609 81 2 741 82 2 650 79 Totalt 3 206 3 329 3 354 Typ av arbetsbyte 1 Inom kommunen 313 52 305 52 385 55 3 Annan arbetsgivare 266 45 272 46 319 45 Totalt 579 577 704 Har haft lönesamtal 1 Ja 2 883 84 2 984 84 2 925 83 2 Nej 537 16 538 15 563 16 3 Vet ej 25 1 26 1 30 1 Totalt 3 445 3 548 3 518 Har haft revision 1 Ja 3 098 90 3 198 91 3 175 90 2 Nej 311 9 296 8 291 8 3 Vet ej 29 1 39 1 43 1 Totalt 3 438 3 533 3 509 Region 1 Stockholmsregionen 768 22 825 23 826 23 2 Göteborgsregionen 571 17 593 17 590 17 3 Malmöregionen 561 16 549 15 552 16 4 Övriga Sverige 1 555 45 1 593 45 1 558 44 Totalt 3 455 3 560 3 526 2
Åldersfördelning Sedan mitten av 90-talet har det skett en stor förändring av åldersstrukturen bland Sveriges Ingenjörers medlemmar inom primärkommunal sektor. I diagrammet nedan jämförs åldersstrukturen 1995 och 2015. Medelåldern inom kommunen är 45 år. Andelen yngre medlemmar 2015 är högre jämfört med 1995. Det är dock en betydligt lägre andel medlemmar i åldrarna 45-54 år och en mycket större andel medlemmar 60 år och äldre. Detta beror delvis på en förändring av medlemsstrukturen i och med sammanslagningen av Civilingenjörsförbundet och Ingenjörsförbundet till Sveriges Ingenjörer 2007. Underlaget från 1995 avser enbart dåvarande Civilingenjörsförbundet medlemmar (mestadels civilingenjörer) medan underlaget för 2015 innehåller samtliga medlemsgrupper. Om man tar bort gymnasieingenjörerna ur underlaget 2015 för att få en jämförbar grupp med 1995 så är andelen yngre högre och andelen äldre lägre. En stor grupp medlemmar kommer inom de närmaste åren att gå i pension vilket kan medföra en stor brist på ingenjörer inom kommunerna. 3
Löner I diagrammet nedan jämförs medellönerna för civilingenjörer inom privat sektor, statlig sektor samt primäroch landstingskommunal sektor 2015 fördelat på examensår utan hänsyn taget till befattning. Diagrammet visar tydligt att medlemmar inom den privata sektorn har en högre medellön från det att de börjar arbeta till dess att de går i pension. Medellönen inom kommunen ligger över medellönen i statlig sektor de första 10 åren efter examen, sedan har medlemmarna inom statlig sektor en högre medellön. Lönekurvan för primärkommunal sektor är betydligt flackare än för övriga. Ingångslönen 2015 var cirka 30 000 kronor per månad och slutlönen cirka 50 000 kronor. I privat sektor däremot var slutlönen mer än dubbelt så hög som ingångslönen 2015. Medianlönekurvorna följer samma mönster som medellönekurvorna, men ligger på en något lägre nivå. Anledningen till att lönekurvorna för primär- och landstingskommunal sektor är hackigare än privat sektor är att de grundar sig på färre antal medlemmar och därför är känsligare för extremvärden. Diagrammen på nästa sida visar medellönerna för högskole- och gymnasieingenjörer. För högskoleingenjörer med nyare examen skiljer inte lönerna så mycket, privat sektor ligger något över de andra sektorerna. Däremot drar privat och statlig sektor ifrån efter tio år i yrkeslivet. Medlemmarna i kommuner och landsting har lägst medellön inom samtliga åldersgrupper med undantag för de allra yngsta medan medlemmarna i privat sektor har de högsta medellönerna. Istället för examensår är gymnasieingenjörernas löner fördelat på ålder i 5-årsklasser. Lönespannet är betydligt mindre för gymnasieingenjörerna än för exempelvis civilingenjörer. Skillnaden i medellön mellan den yngsta och den äldsta åldersgruppen är bara 1 500 kronor i månaden för gymnasieingenjörer som arbetar inom kommunen. 4
5
Diagrammet nedan visar andelen medlemmar per löneklass fördelat i klasser om 5 000 kronor och per arbetsmarknadssektor. Diagrammet visar alla medlemmar. Inom den primärkommunala sektorn är en betydligt högre andel medlemmar gymnasieingenjörer än i exempelvis privat sektor vilket också påverkar lönerna. I detta diagram tas ingen hänsyn till åldersfördelning eller befattningsfördelning. 6
Män tjänar oftast något mer än vad kvinnor gör. Om man inte tar hänsyn till några bakomliggande faktorer alls är männens lön inom den kommunala sektorn cirka 3 000 kronor mer än vad kvinnornas är. I diagrammet nedan jämförs medellönerna för civilingenjörer i primär- och landstingskommunal sektor per befattning och kön fördelat på examensår. Diagrammet visar att skillnaden blir mycket mindre, och i vissa fall till kvinnornas fördel då man tar hänsyn till befattning och examensår. Lönerna inom den kommunala sektorn är något mer jämlika än inom privat och statlig sektor. 7
Löneökningar Diagrammet visar den genomsnittliga individuella procentuella löneökningen för alla medlemmar som besvarat löneenkäten både 2014 och 2015 och som arbetar inom samma arbetsmarknadssektor de båda åren. Löneökningarna är fördelade per examensår, däremot tas ingen hänsyn till befattning eller utbildningsinriktning eftersom underlagen då blir för små. Här tas heller ingen hänsyn till hur stor andel som bytt jobb under året eller hur många som haft revision. Under 2015 var det åtta procent av medlemmarna inom primärkommunal sektor som inte haft sin lönerevision då löneinsamlingen skedde. För samtliga arbetsmarknadssektorer kan man se att de medlemmar som har en ny examen har de högsta procentuella löneökningarna. Eftersom de yngre ofta har en lägre lönenivå ger samma löneökning i kronor som för de med en äldre examen en högre procentuell ökning. Skillnaden i procentuell löneökning mellan unga och äldre är störst inom den privata sektorn. 8
Ingångslöner över tiden I diagrammet nedan jämförs ingångslönerna för civilingenjörer inom privat, statlig respektive kommunal sektor för perioden 1980-2015. Med kommunal sektor avses i detta fall både kommun och landsting då det inte går att särredovisa dessa på grund av ett litet underlag nyutexaminerade. I början av perioden hade medlemmar inom statlig sektor högst ingångslön, privat och kommunal sektor låg på samma nivå. De senaste 15 åren har dock de medlemmar som börjar arbeta inom privat sektor haft den högsta genomsnittliga ingångslönen, följt av kommunal sektor. 9
Rörlighet Bland de medlemmar i kommunen som besvarade löneenkäten 2015 har 21 procent angivit att de bytt arbete under det senaste året (oktober 2014-oktober 2015). Över hälften bytte inom kommunen och resterande till annan arbetsgivare. Andelen som byter arbete skiljer sig dock mycket beroende på ålder. Bland medlemmarna som är 29 år eller yngre var det närmare 30 procent som bytte arbete under 2015 medan det i den äldsta åldersklassen, medlemmar 60 år och äldre, var det 14 procent som bytte arbete under året. De medlemmar som arbetade i kommunen 2015 och bytte arbete under 2015 hade en genomsnittlig löneökning på 8 procent. De som bytte arbetsgivare fick i snitt 9 procent och de som bytte arbete inom kommunen hade en genomsnittlig löneökning på 7 procent. De som inte bytte arbete under året hade en genomsnittlig löneökning på 4 procent. 10
Dagrammet nedan visar den individuella löneökningen för kommunal sektor fördelad på examensår i 5-årsklasser och om man bytt jobb eller inte. Kommun och landsting är hopslaget då det inte går att särredovisa grupperna då underlaget blir för litet. Bland de som är kvar på samma arbetsplats ser man att de med en nyare examen har något högre procentuell löneökning än de med en äldre examen. Trenden är inte lika tydlig bland dem som bytt jobb, detta beror troligen på att det är relativt få medlemmar i kommunal sektor som bytt jobb så underlaget per 5-årsklass är litet och extremvärden påverkar starkt. 11
Saco Lönesök Saco har tillsammans med förbunden utvecklat Saco Lönesök, en webbapplikation kopplad till Sveriges största databas för akademikerlöner. Den bygger på löneuppgifter från över 300 000 akademiker. Löneuppgifterna kommer dels från förbundens löneenkäter och dels från den partsgemensamma lönestatistiken som bygger på uppgifter som samlats in via arbetsgivare inom offentlig sektor. Om lönejämförelser ska göras mot exempelvis privat och statlig sektor måste uppgifterna från löneenkäten användas för att få jämförbara mått. Om man vill ta fram lönestatistik för enbart kommunen kan det vara bättre att använda den partsgemensamma statistiken eftersom den är heltäckande. I löneenkäten var svarsfrekvensen år 2015 62 procent vilket innebär att det inte finns löneuppgifter för alla medlemmar. I den partsgemensamma statistiken kan man även dela upp statistiken på arbetsområde AID som bättre beskriver de olika tjänster som finns inom kommunen än de arbetsområden som är gemensamma för hela Sveriges Ingenjörer. Statistiken kan för löneenkäten delas upp i olika arbetsmarknadssektorer, examensår, åldersgrupper, utbildningar, befattningar, arbetsområden, regioner mm. Den partsgemensamma statistiken kan inte delas upp per examensår men istället på t.ex. olika kommuner, län och AID-koder. Statistiken presenteras sedan i form av tabeller och olika typer av diagram. Länken till Saco Lönesök hittar du på Sveriges Ingenjörers hemsida. Det är bara medlemmarna i Sveriges Ingenjörer som kan välja att enbart titta på statistiken för förbundet. Övriga förbund ser Sveriges Ingenjörers medlemmar i sammanställningen för samtliga Saco-förbund. På motsvarande sätt kan vi inte se medlemmar från andra Saco-förbund fördelat på förbund. Statistiken för den partsgemensamma statistiken i Saco Lönesök finns tillgänglig för åren 2007-2015. Statistik från löneenkäten finns tillgänglig för 2011-2015. På nästa sida följer ett exempel på hur det ser ut om man väljer statistik från arbetsgivaren (partsgemensam statistik) för kommunala sektorn och väljer att redovisa lönestatistiken per län. Statistiken är enbart redovisad per län och säger ingenting om hur fördelningen på t.ex. befattning, kön eller ålder ser ut. Statistiken redovisas i en tabell och med ett boxplot-diagram om man inte själv valt ett annat presentationssätt. 12
Löner 2015 per Län Sektor Kommun Län Antal Medel Blekinge län 56 38 645 28 400 32 850 36 400 40 650 55 000 Dalarnas län 114 38 418 29 000 31 800 36 025 42 000 52 100 Gotlands län 58 38 950 30 580 32 630 35 135 40 600 50 500 Gävleborgs län 100 41 586 30 750 34 100 38 507 45 100 57 750 Hallands län 212 38 333 29 950 33 000 36 525 41 900 50 200 Jämtlands län 93 35 508 28 400 31 045 34 200 39 000 43 850 Jönköpings län 175 38 132 28 769 31 500 34 750 43 106 53 774 Kalmar län 104 36 837 28 100 30 975 35 000 42 305 48 300 Kronobergs län 126 36 540 28 050 32 000 34 950 39 800 47 800 Norrbottens län 186 38 956 29 000 33 000 37 000 42 000 51 000 Skåne 727 39 641 30 400 33 100 37 650 43 850 51 500 Stockholms län 953 42 993 31 500 35 000 40 900 48 000 56 350 Södermanlands län 110 38 366 30 000 31 850 36 750 44 000 50 575 Uppsala län 126 39 463 30 100 32 650 37 000 43 000 53 000 Värmlands län 179 37 311 29 000 32 000 35 600 40 200 48 600 Västerbottens län 120 38 875 29 157 32 124 36 100 42 000 53 135 Västernorrlands län 122 38 066 29 500 31 900 35 925 41 100 46 600 Västmanlands län 120 39 415 28 350 32 225 37 500 44 000 52 975 Västra Götaland 892 38 717 29 500 32 975 36 925 42 700 50 000 Örebro län 147 35 250 27 900 30 000 33 900 38 880 44 700 Östergötlands län 186 40 192 30 000 34 000 37 605 43 900 53 100 Källa: Löner från arbetsgivare Kommun, medlemmar hos Sveriges Ingenjörer Saco LöneSök 10:e Perc Undre Kvartil Median Övre Kvartil 90:e Perc 4 906 39 470 29 700 32 900 37 300 43 650 52 000 13
Statistiken är fördelad på exempelvis födelseår. För varje årskull redovisas antal samt statistikmåtten som beskrivs nedan. Medelvärdet är summan av de observerade värdena dividerad med antalet observationer. Exempelvis summan av alla löner i en årskull dividerat med antalet löneobservationer i samma årskull. Medianen delar materialet i två lika stora delar. När observationerna i ett material är ordnade i storleksordning är medianen mittobservationens variabelvärde. Om antalet observationer är jämnt blir medianen medelvärdet av de två mittvärdena. Medianlönen är den lön där 50 procent av lönerna är lägre och 50 procent av lönerna är högre. Kvartiler delar materialet i fyra lika stora delar och gränserna dem emellan kallas första, andra och tredje kvartil. Median och andra kvartil är samma sak. 1:a kvartilen (undre kvartil) är den lön där 25 procent av lönerna är lägre (eller lika med) och 75 procent av lönerna är högre. 3:e kvartilen (övre kvartil) är den lön där 75 procent av lönerna är lägre (eller lika med) och 25 procent av lönerna är högre. Percentiler delar materialet i hundra lika stora delar. 10:e percentil är den lön där 10 procent av lönerna är lägre (eller lika med) och 90 procent av lönerna är högre. 90:e percentil är den lön där 90 procent av lönerna är lägre (eller lika med) och 10 procent av lönerna är högre. Median och 50:e percentil är samma sak. Medel och median är exempel på så kallade genomsnittsmått eller lägesmått. Medelvärdet är mer känsligt för extremvärden och skeva fördelningar än medianen. Om det exempelvis finns en person med väldigt hög lön i en årskull med få svaranden så påverkas medelvärdet mycket men inte medianen. Kvartilerna och percentilerna är spridningsmått som används för att se lönespridningen inom gruppen. De statistiska måtten kan presenteras grafiskt i form av sk. löneboxar i ett diagram (boxplotdiagram). För att en lönebox ska visas i Saco Lönesök måste underlaget bestå av minst 20 värden. Kvartilmåtten markeras av boxens ytterväggar, således finns 50 % av lönerna i underlaget inne i boxen. 10:e respektive 90:e percentil markeras av löneboxens svansar vilket betyder att 80 % av lönerna i underlaget finns mellan löneboxens svansar. I löneboxen redovisas också medellönen, i det här fallet markerat med en ring. 14
Nedan är ett Boxplot-diagram som visar samma sak som den tidigare tabellen på ett annat sätt. Relativa lönelägen Relativt löneläge är ett mått som Sveriges Ingenjörer använder vid jämförelser av lönelägen mellan olika grupper. Det vanligaste är att det handlar om lönejämförelser mellan olika företag men det kan också vara till exempel myndigheter, kommuner, landsting, geografiska regioner eller avtalsområden. Relativt Iöneläge är ett alternativ till att jämföra medellöner och skillnaden är att måttet tar hänsyn till jämförelsegruppernas eventuella olikheter med avseende på ett antal olika karaktäristika som vi vet har betydelse för lönenivån. På detta sätt kan man rensa bort åtminstone en del av den löneskillnad som beror på att personerna i jämförelsegrupperna kan ha olika utbildning, olika examensår etc. Då vi beräknar det relativa löneläget för t.ex. ett företag utgår vi från de medlemmar som har besvarat löneenkäten. För att komma med i underlaget ska medlemmen även ha ett examensår och en arbetsgivare registrerad i medlemsregistret. Varje individ på företaget jämförs med en jämförelsegrupp, oftast privata sektorn totalt, som har samma examensår, utbildningsgrupp och befattningsgrupp. Utbildningsgrupperna är civilingenjörer, högskoleingenjörer, annan högskoleutbildning samt gymnasieingenjörer m.fl. Befattningsgrupperna är fyra till antalet; chefer och företagsledare, projektledare, specialister samt annan befattning. Hänsyn tas också till om individen har rätt till övertidsersättning eller inte. Detta gör att exempelvis en projektledare som har rätt till övertidsersättning jämförs mot andra projektledare i hela privata sektorn som har samma examensår, motsvarande utbildningsnivå och som har rätt till övertidsersättning. 15
Om lönenivån på företaget är exakt densamma som inom jämförelsegruppen (med avseende på examensgrupp, examensår, befattningsgrupp och övertidsersättning eller ej), kommer det relativa löneläget att vara 100. Ett lägre relativt löneläge betyder att företaget har ett lägre löneläge än jämförelsegruppen, ett högre relativt löneläge betyder att företaget har ett högre löneläge än privat sektor. För att ta fram ett relativt löneläge krävs löneuppgifter från 30 eller fler svarande medlemmar. Nedan följer relativa lönelägen för de kommuner där vi har tillräckligt underlag. Den första listan avser privata sektorn som jämförelsegrupp och den andra avser kommunala sektorn. Listorna är sorterade i bokstavsordning utifrån kommunens namn. Kommunernas inbördes placering på listan samt antalet individer i underlaget anges också. Relativa lönelägen kommuner jämfört med privata sektorn 16
Relativa lönelägen kommuner jämfört med kommunala sektorn totalt Hör gärna av er vid frågor eller beställningar av ytterligare statistik till Anna Ihrfors Wikström, via e-post anna.ihrfors.wikstrom@sverigesingenjorer.se eller telefon 08-613 8074. 17