Finansiering av Projekt FOKUS Diskussionsunderlag. Carl Heath Internationellt forum, GR Utbildning

Relevanta dokument
18 januari Referensgruppen sammanträder. 31 januari Strukturfondsdelegationen sammanträder. 4 maj Övervakningskommittén sammanträder

2 juni Referensgruppen sammanträder. 4 juni Urban II Göteborg gör studiebesök i Kiel. 23 juni Strukturfondsdelegationen sammanträder

Guide till EU-projektansökan

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utveckling Nordost

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

22 juni Strukturfondsdelegationen sammanträder. 30 augusti Referensgruppen sammanträder. 21 september Strukturfondsdelegationen sammanträder

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet

El Sistema och annan klassisk kultur redovisning av budgetuppdrag 44

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Internationell strategi för Jönköpings kommun. Ks/2018:372. kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning

Extremism och lägesbilder

GR:s uppdrag

19 juni Strukturfondsdelegationen sammanträder. 28 augusti Referensgruppen sammanträder. 20 september Strukturfondsdelegationen sammanträder

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor.

internationell strategi 1

Yttrande angående Vårt gemensamma ansvar för unga som varken arbetar eller studerar (SOU 2018:11)

FÖRSTÄRKT BASFINANSIERING AV FOURUM S VERKSAMHET 2016

1. INFORMATION OM SÖKANDE ORGANISATION

PROGRAMKOMPLEMENT URBAN II GÖTEBORG

Internationell strategi. för Gävle kommun

Sammanhållningspolitiken

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Utökat förstudiemedel för innovationer i företag

Handlingsplan för EU-och internationellt arbete i Kristinehamns kommun

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Sammanträdesdatum Förslag till EU-strategi för Sala kommun

Synpunkter på Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU2016:13)

Riktlinjer för dialog och samverkan mellan Utrikesdepartementet samt utlandsmyndigheterna och civilsamhällesorganisationer inom utvecklingssamarbetet

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.

INTERNATIONELL POLICY FÖR MÖLNDALS STAD

Inriktningsdokument för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006

Kommittédirektiv. Stöd till kommersiell service i särskilt utsatta glesbygdsområden. Dir. 2014:4. Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014

Årsplan för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang för år 2018

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Integrationsstrategi. Krokoms kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun

Utifrån fastställd verksamhetsinriktning presenteras här en handlingsplan för de pågående och planerade aktiviteterna som ska ske under 2013.

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen


En ny strukturfondsperiod. Ellinor Ivarsson Avd för tillväxt och samhällsbyggnad

Haninge kommuns internationella program

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

Internationell policy för Eksjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, , 25

ÄRENDE-ID Allmänna villkor: Projektet ska beakta LOU eller när det är aktuellt det särskilda inköpsförfarandet som baseras på LOU.

Europeiska integrationsfonden

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad

Årsplanering Promemoria Lars-Olof Lindberg Samordnare Datum:

Kommunikationsstrategi

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Norrbotten

K O RT V E R S I O N

Ett nätverk växer fram

Titel Integration på lika villkor.

Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid. Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket

EU-strategi för sydöstra Skåne

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

16 oktober Den politiska styrgruppen för Urban II sammanträder. 16 oktober Informationsmöte för nya projektägare

Agenda I riktning mot en hållbar välfärd. Kortversion av nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Endast arbetsmaterial ANSÖKAN OM BIDRAG TILL PROJEKT INOM BOKSTART. För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats. ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Kunskapsstråket. En unik position

Kompetensförsörjning för tillväxt och utveckling

Norrbotten

Film och rörlig bild

En hållbar förvaltning av kulturarvet. Nils Ahlberg. Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET

Kennert Orlenius Högskolan i Borås

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

Välkommen till Svenska ESF-rådet

Inriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5)

FÖRBUNDSSTYRELSEN Utbildningsgruppen NÄTVERK. Inriktning 2001

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige

Att ansöka om regionala projektmedel. Handledning

Kommunalt handlingsprogram för Eslöv

Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram

Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad

DIARIENUMMER G

Planera, göra, studera och agera

Transkript:

Finansiering av Projekt FOKUS Diskussionsunderlag Carl Heath Internationellt forum, GR Utbildning 2003-03-20 Uppdrag Uppdraget består i att kortfattat beskriva olika möjliga former av finansiering för projekt FOKUS, samt eventuella konsekvenser som uppstår till följd av de olika finansieringsvägarna. Finansieringsformer I enlighet med uppdraget har ett arbete gjorts i vilket ett antal olika möjliga finansieringsformer har gåtts igenom. Exempel på dessa är olika former av statliga stöd, så som Storstadssatsningen och Urban II samt olika former av EU-bidrag. I korthet kan man säga att det finns fyra möjliga finansieringsvägar; kommunala medel, statliga medel, institutionella bidrag samt avgifter. Samtliga former redogörs för nedan. Vad gäller institutionella bidrag finns det en uppsjö av olika möjliga alternativ. Den stora merparten av de bidrag som finns är inte applicerbara för detta projekt. De bidrag som presenteras nedan är de som ligger mest i linje med projektet. Vad avser Storstadssatsningen är bedömningen att inriktningen för den verksamheten är så pass skild från inriktningen av projekt FOKUS att den inte ingår nedan i de förslag på finansieringsvägar som är mest sannolika. Urban II Urban II är en av EU:s strukturfonder. Strukturfonderna syftar till att förstärka den sociala och ekonomiska sammanhållningen mellan unionens medlemsstater genom att minska regionala obalanser. Urbanprogrammet är EU:s storstadssatsning som pågår parallellt i ett hundratal städer runt om i Europa fram till år 2006. Urban II Göteborg är det enda svenska EU-programmet för hållbar utveckling av utsatta storstadsområden. Urbanområdet omfattar delar av stadsdelarna Gunnared, Lärjedalen och Lundby. De bostadsområden som ligger inom Urbanområdet är Lövgärdet, Angereds centrum, Hammarkullen, Eriksbo, Kvillebäcken och Brämaregården. Dessutom ingår de mellanliggande industriområdena Ringön/Backa och Marieholm. Inom Urbanområdet bor cirka 32 000 Göteborgare. För projekt FOKUS finns det två alternativa åtgärder att söka medel från. Åtgärd 1:1 Studiemotivation och utbildningsnivå Målet med åtgärden är att höja studiemotivationen, studieresultaten och utbildningsnivån i Urbanområdet i syfte att tillvarata och utveckla mänskliga resurser. I huvudsak avses ungdomar, invandrade kvinnor och blivande studenter.

Genomförandet bör bygga på samarbete mellan olika utbildningssamordnare liksom tvärsektoriellt samarbete med näringsliv och offentliga arbetsgivare. Projektet bör: bidra till ökad övergång från gymnasium till högskola/universitet vara nyskapande eller vidareutveckla tidigare erfarenheter samt tillföra en ny dimension vara studiestödande och studiemotiverande prova nya former av studie- och yrkesvägledning Åtgärd 2:2 Social och kulturell infrastruktur Målet med åtgärden är att med utgångspunkt från invånarnas behov och önskemål, bidra till att utbudet av social service och kulturella aktiviteter ökar, i syfte att höja Urbanområdets attraktivitet och status. Åtgärden syftar också till att skapa nya förebyggande trygghetsskapande och folkhälsofrämjande verksamheter samt öka delaktigheten i samhället och i den demokratiska processen. Projektet bör: bidra till ökat kvarboende/ökad säkerhet och trygghet bygga på tvärsektoriellt samarbete och ett väl sammansatt partnerskap vara nyskapande eller vidareutveckla tidigare insatser social, pedagogisk och kulturell verksamhet öka tillgången till samhällsinformation genom informationsteknik för de boende öka samhällsdeltagandet Additionsprincipen gäller, vilket innebär att en betydande del av projektet ska självfinansieras. Sista ansökningsdag är 5 maj. Mer information finns på www.urban2.org. Utrikesdepartementets statsstöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling Statligt stöd lämnas i mån av tillgång på medel för information och studier om global och europeisk säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling som innefattar: nedrustning och rustningskontroll konflikthantering med betoning på förebyggande insatser och annan fredsfrämjande verksamhet, eller andra säkerhetspolitiska ämnen inom ramen för ett vidgat säkerhetspolitiskt synsätt

Stödet ska främja verksamhet som är av allmänt intresse och har en god spridningseffekt. Projektbidrag kan ges till sådana svenska organisationer och stiftelser som bedriver sådan verksamhet som avses ovan. Minst 20% av projektkostnaderna ska bäras av organisationen själv. Myndigheten för skolutveckling och andra relevanta myndigheter samt Utbildningsdepartementet Möjlighet finns att i dialog med myndigheten för skolutveckling och/eller andra berörda myndigheter erhålla särskilt stöd för att genomföra utvecklingsprojekt. Det finns givetvis en stor osäkerhetsfaktor när det gäller att söka medel direkt från myndigheter och departement då det är svårt att uppskatta sannolikheten för att få medel beviljade. Kommunala eller Regionala medel Med stor sannolikhet måste en större del av finansieringen säkras utifrån en kommunal eller regional kontext. Om projektet beviljas medel genom bidrag från institutioner, myndigheter eller departement ingår i regel ett visst mått av egenfinansiering. Denna egenfinansiering brukar i regel uppgå till mellan 20 och 50%. Skulle andra finansieringsmöjligheter visa sig svåra att genomföra är det givetvis slutgiltigt en kommunal eller regional fråga. Avgifter En möjlig finansiering är att avgiftsbelägga projektet. I budgetförslaget för projekt FOKUS går det att se på den totala kostnadsbilden per deltagare under ett antal olika förutsättningar. Man ska dock vara medveten om vad det innebär när man avgiftsbelägger projektet. Vissa berörda målgrupper kommer inte av ekonomiska skäl kunna delta i verksamheten. För att komma runt en sådan problematik finns två möjliga alternativ. Ett alternativ är att delar av finansieringen utgörs av avgifter, som täcker upp en del av kostnaden, men inte hela. Övriga kostnader täcks av andra finansieringskällor. Den andra möjligheten är att ha en differentierad kostnadsbild, beroende på vem som deltar i projektets verksamhet. Exempelvis skulle en elev kunna få en kraftig subvention, medan en högre tjänsteman har en högre kostnad. Denna sista lösning är troligtvis bäst genomförd i kombination med andra former av finansiering. Diskussion Det är givetvis önskvärt ur ett lokalt och regionalt perspektiv att finna möjligheter för en extern finansiering av projektet. Det finns givetvis såväl fördelar som nackdelar med att finna en sådan lösning. Nedan redogörs i korthet för möjliga för och nackdelar med de olika finansieringsformerna. PMI

Finansieringsform Plus Minus Intressant Urban II Externa medel EU-förankrat projekt andra samarbetspartners inom samma arbetsområde. Statligt Projektstöd UD Externa medel Statligt förankrat projekt samarbete med UD Myndighet/departement Externa medel Statligt förankrat projekt samarbete med berörda myndigheter Kommunal/regional Finansieringssäkerhet Ökad egen kontroll av projektets innehåll och inriktning strategiskt långsiktigt tänkande Avgift Viss kostnad ökar trovärdigheten för kvalitet för deltagaren Externa medel Kort tid till dess projektansökan ska vara inne geografiska lokalisering inriktning och målgrupp Ökad overheadkostnad på grund av EU bidragens krav på redovisning etc. Kostnad för förarbete tillkommer Finansiering täcker enbart utvecklingsdelen Kort tid till dess projektansökan ska vara inne inriktning och målgrupp Ökad overheadkostnad på grund av bidragens krav på redovisning etc. Kostnad för förarbete tillkommer Finansiering täcker möjligen enbart utvecklingsdelen Osäkerhet inför om när medlen kommer att vara tillgängliga Lång förarbetstid för att trygga finansieringen Risk för att projektet skjuts på framtiden på grund av ledtider Medel tas ur kommunala eller regionala resurser Risk för att vissa målgrupper inte kommer att kunna delta Risk för minskat antal deltagare Risk för att få fel deltagare Göteborg är enda ort i landet som har Urban II projektet Samarbeten med andra aktörer inom samma område skulle kunna befrukta verksamheten Detta är troligtvis ett annorlunda projekt som söker medel från UD, på gott och ont. Kontakt med UD har initierats från Internationellt Forum sedan tidigare rörande andra samarbeten Projektet skulle kunna intressera andra kommuner etc genom en statlig förankring samarbete med nya aktörer Möjligen kan projektet fasas ihop med andra liknande verksamheter En betalningsmodell behöver skapas som håller för samtliga målgrupper

Det finns med stor sannolikhet fler möjliga punkter att lägga till under PMI:et ovan. Detta underlag är att betrakta som ett diskussionsunderlag. Det är dock viktigt att tydliggöra att vissa möjliga finansieringsvägar är realistiska enbart om beslut fattas tidigt.