Energieffektivisering inom industrin



Relevanta dokument
Bilaga 3. EU:s och Sveriges klimat- och energimål

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Energieffektivisering inom industrin

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Energieffektivisering inom industrin

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EUs energi- och klimatpolitik till så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förordning (2007:1115) med instruktion för Rymdstyrelsen. Förordning (2007:1163) med instruktion för Institutet för rymdfysik

CURRICULUM VITAE Umeå, Sweden. Assistant professor at Ume University.

Förslag till RÅDETS BESLUT

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

Regeringens klimat- och energisatsningar

Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri

Handel med Elcertifikat ett stödsystem för fönybar el

Olika uppfattningar om torv och

Effektivare energianvändning i byggnader

Varför ett nytt energisystem?

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS)

7495/17 ehe/np 1 DGG 1A

Regional Carbon Budgets

Europeiska unionens råd Bryssel den 3 februari 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Justitieutskottet Inkomna EU-dokument 7 april 12 april 2016

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till

Kommittédirektiv Dir. 2016:34 Sammanfattning

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den om Sveriges utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan för perioden

Energifrågans betydelse för produktionsplanering på SSAB

Svensk författningssamling

Rådets möte (energiministrarna) den 19 december 2018

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Energi- och klimatfrågor till 2020

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Kommittédirektiv. Kostnadseffektiva ekonomiska styrmedel för avfall som förbränns. Dir. 2008:1. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008.

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme

OCH RÅDETS FÖRORDNING

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

En typ av direktiv som skapar förutsättningar för en gemensam strategi på mer omfattande områden.

Energiöverenskommelsen. Gustav Ebenå Energimyndigheten

Program för energieffektivisering och vissa andra frågor

En sammanhållen klimat- och energipolitik

EU:s och Sveriges klimatpolitik. Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

09:15 Policy options för a clean energy future - the international experience Dr Ute Collier Senior Program Leader, International Energy Agency

Swedish Presidency of the EU

Bioenergi Sveriges största energislag!

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr N 253/2004 Sverige Fullständig befrielse från skatten på elektricitet för energiintensiva företag

Nuläge och framtidsutsikter för restvärme. Industriell symbios Cirkulär ekonomi

Trender och aktuella frågor inom EU

Policys, styrmedel och aktiviteter på regerings- och EU-nivå

Det våras för CCS? Klimatarbete och det globala perspektivet. Filip Johnsson, Chalmers NEPP:s halvtidskonferens,

ERTRAC - European Road Transport Research Advisory Council (Vägtransportsystemets teknologiplattform )

Erik Larsson Svensk Fjärrvärme. Nordvärme, Ålesund

Ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Naturvårdsverket

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 30 november 2001 (30.11) (OR. fr) 14689/01 OJ/CONS 75 IND 40 ENER 164

275 participants 11 keynotes 145 orals/papers 30 posters

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

ENERGIEFFEKTIVA FÖRETAG Plusenergiforum, Jönköping 18 oktober Elin Svensson

Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2003:9) om kosttillskott 1 ;

Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Rådets möte (jordbruksministrarna) den 11 maj 2017

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Klimatneutrala Västsverige

What does the green economy look like?

Energi- och klimatpolitiken i EU

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg

Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslag 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

På väg mot hållbarhet?

D6.7 Press book Documentation of media coverings. Sweden

Varför lokal och regional energi- och klimatstatistik? Fördelar för kommuner och andra aktörer inom energiområdet

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

Svensk klimatstrategi

PM till Villaägarna. Februari 2011 FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL

Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt

Transkript:

RIKSREVISIONEN GRANSKAR: HÅLLBAR UTVECKLING KLIMAT DNR: 31-2012-0490 RiR 2013:8 Energieffektivisering inom industrin effekter av statens insatser Käll- och litteraturförteckning

Käll- och litteraturförteckning Internationella överenskommelser United Nations, Conference of the Parties Report of the Conference of the Parties on its sixteenth session, held in Cancun from 29 November to 10 December 2010 Addendum Part Two: Action taken by the Conference of the Parties at its sixteenth session, 15 March 2011, FCCC/CP/2010/7/Add.1. United Nations, Framework Convention on Climate Change, Conference of the Parties serving as the meeting of the Parties to the Kyoto Protocol Eighth session Doha, 26 November to 7 December 2012 Agenda item 4 Report of the Ad Hoc Working Group on Further Commitments for Annex I Parties under the Kyoto Protocol, Annex II. EU-lagstiftning Europaparlamentets och Rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, EUT L 275 25.10.2003. Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, EUT L 283, 31.10.2003. Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster och om upphävande av rådets direktiv 93/76/EEG, EUT L 114 27.4.2006. Europaparlamentets och Rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020, EUT L 140/136, 5.6.2009. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG, EUT L 140, 5.6.2009. Europaparlamentets och Rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG, EUT L 315 14.11.2012. 2 (10)

Svenska författningar Lag (1994:1776) om skatt på energi. Förordning (1980:803) om regionalpolitiskt transportstöd. Lag (2004:1196) om program för energieffektivisering. Lag (2011:1200) om elcertifikat. Förordning (2011:1480) om elcertifikat. Sveriges internationella överenskommelser SÖ 1993:13 Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring, New York den 9 maj 1992. Förarbeten Propositioner och skrivelser Prop. 2001/02:55 Sveriges klimatstrategi. Prop. 2001/02:143 Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning. Prop. 2002/03:40 Elcertifikat för att främja förnybara energikällor. Prop. 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004, volym 1. Prop. 2003/04:144 Skattebefrielse för el i vissa industriella processer. Prop. 2003/04:170 Program för energieffektivisering, m.m. Prop. 2005/06:154 Förnybar el med gröna certifikat. Prop. 2005/06:172 Nationell klimatpolitik i global samverkan. Prop. 2008/09:1 Budgetpropositionen för 2009, utgiftsområde 21 Prop. 2008/09:9 Ändring i lagen (2003:113) om elcertifikat. Prop. 2008/09:162 En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat. Prop. 2008/09:163 En sammanhållen klimat- och energipolitik Prop. 2009/10:1 Budgetpropositionen för 2010, utgiftsområde 21 Prop. 2009/10:133 Höjda mål och vidareutveckling av elcertifikatsystemet. Prop. 2010/11:1 Budgetpropositionen för 2011, utgiftsområde 21 Prop. 2011/12:1 Budgetpropositionen för 2012, volym 1. Prop. 2011/12:1 Budgetpropositionen för 2012, utgiftsområde 21 Prop. 2011/12:100 2012 års ekonomiska vårproposition. Prop. 2012/13:1 Budgetpropositionen för 2013, utgiftsområde 21 3 (10)

Prop. 2012/13:9 Program för energieffektivisering och vissa andra frågor. Skrivelse 2011/12:136 Redovisning av skatteutgifter 2012. Utskottsbetänkanden med mera Bet. 2002/03:NU6 Lag om elcertifikat, m.m., rskr. 2002/03:133. Bet. 2003/04:FiU1, Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna, m.m., rskr. 2003/04:42. Bet. 2004/05:NU7, Program för energieffektivisering, m.m., rskr. 2004/05:90. Bet. 2005/06:MJU14, Nationell klimatpolitik i global samverkan, rskr. 2005/06:389. Bet. 2005/06:NU17, Förnybar el med gröna certifikat, rskr. 2005/06:360. Bet. 2008/09:MJU1 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, rskr. 2008/09:103. Bet. 2008/09:NU8 Ändring i lagen om elcertifikat, rskr. 2008/09:42. Bet. 2008/09:NU25, Riktlinjer för energipolitiken, rskr. 2008/09:301. Bet. 2009/10:MJU1 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, rskr. 2009/10:129. Bet. 2009/10:NU16 Höjt mål och vidareutveckling av elcertifikatssystemet, rskr. 2009/10:279. Bet. 2010/11:MJU1 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, rskr. 2010/11:119. Bet. 2010/11:NU3 Utgiftsområde 21 Energi, rskr. 2010/11:123. Bet. 2011/12:NU6 En ny lag om elcertifikat enklare regler och en gemensam elcertifikatsmarknad, rskr. 2011/12:46. Utl. 2011/12:NU20, Energifärdplan för 2050. Bet. 2011/12:MJU1, Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård m.m., rskr. 2011/12:99. 4 (10)

Statens offentliga utredningar SOU 2008:25 Ett energieffektivare Sverige. SOU 2008:110 Vägen till ett energieffektivare Sverige. Departementspromemorior Ds 2001:65 Förslag till program för långsiktiga avtal med energiintensiv industri Energieffektivisering och andra åtgärder för att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser. Riksrevisionens granskningar Riksrevisionen (2012) Klimatrelaterade skatter Vem betalar? RiR 2012:1. Övrigt skriftligt material Bergek, A., Jacobsson S. (2010), Are Tradable Green Certificates a Cost- Efficient Policy Driving Technical Change or a Rent-Generating Machine? Lessons from Sweden 2003 2008, Energy Policy 38. Brännlund, Söderholm (2012), Elmarknaden och elprisets utveckling före och efter avregleringen: ekonometriska analyser, 31 maj 2012. Energimyndigheten ER 2007:46, De elintensiva företagens undantag från kvotplikt i elcertifikatsystemet. En översyn av begreppen energi- och elintensitet. Energimyndigheten ER 2008:01, Årsredovisning 2007. Energimyndigheten, 2008-04-11, Intern dokumentation från möte med Näringsdepartementet. Energimyndigheten ER 2009:01, Årsredovisning 2008. Energimyndigheten ER 2010:01, Årsredovisning 2009. Energimyndigheten ER 2010:27, Åtgärder för att skydda elkunden mot höga elcertifikatpriser. Energimyndigheten ER 2010:32, Underlag till den andra handlingsplanen, Uppföljning av energibesparingsmålen enligt Energitjänstedirektivet. Energimyndigheten ER 2011:01, Årsredovisning 2010. Energimyndighetens skrift 2011, ET 2011:01, Programmet för energieffektivisering Erfarenheter och resultat efter fem år med PFE. 5 (10)

Energimyndigheten ER 2011:03, Långsiktsprognos 2010. Energimyndigheten ER 2011:10, Indikatorer och beräkningsmetoder för uppföljning av politik för energieffektivisering. Energimyndigheten ET2011:32, Elcertifikatsystemet 2011. Energimyndigheten ET2011:42, Energiläget 2011. Energimyndigheten 2012-01-26, PFE sammanställning av utvärderingar, studier, forskningsrapporter och informationsmaterial. Energimyndigheten 2012-04-17, Konsekvenser av att EU skärper sitt utsläppsmål till 30 procent år 2020 Påverkan på elpriset samt handel med utsläppsutrymme. Energimyndigheten 2012-08-20, Yttrande angående Promemorian Avveckling av program för energieffektivisering, dnr 2012-4083. Energimyndigheten ER 2012:20, Energiindikatorer 2012. Uppföljning av Sveriges energipolitiska mål. Energimyndigheten ET2012:34, Energiläget 2012. Energimyndigheten, Handläggarmanual för PFE. Ericsson, Nilsson och Nilsson (2011), New energy strategies in the Swedish pulp and paper industry The role of national and EU climate and energy policies, Energy Policy 39. Europeiska kommissionen, Upplysningar från Europeiska unionens institutioner och organ, Gemenskapens riktlinjer om statligt stöd för miljöskydd, 2001/C37/03, EGT C 37, 3.2.2001, EUT C 82 1.4.2008. Europeiska kommissionen Statligt stöd N 156/2004 - Sverige Energiskatt på el som förbrukas av tillverkningsindustrin, Bryssel den 30.06.2004, C(2004)2200fin. Europeiska kommissionen, Joint Research Centre, Institute for Energy, Voluntary Agreements in the field of energy efficiency and emission reduction: Review and analysis of the experience in member states of the European Union, maj 2010. 6 (10)

Europeiska kommissionen, beslut den 30 juni 2004, Statligt stöd N 156/2004 Sverige Energiskatt på el som förbrukas av tillverkningsindustrin, C2004)2200fin. Europeiska kommissionen KOM(2011) 109 slutlig, Handlingsplanen för energieffektivitet 2011. Europeiska kommissionen, Commission Staff Working Document SWD(2012) 234 final, Information provided on the functioning of the EU Emissions Trading System, the volumes of greenhouse gas emission allowances auctioned and freely allocated and the impact on the surplus of allowances in the period up to 2020, 25 juli 2012, med hänvisning till Europeiska kommissionen SEC(2010) 650. Europeiska rådet, Brussels European Council 29/30 October 2009 Presidency Conclusions, 1 December 2009, 15265/1/09, REV 1, punkt II 7. Europeiska rådet, ordförandeskapets slutsatser från möte den 8 9 mars 2007, 7224/1/07 REV 1: Europeiska rådet, protokoll från rådets möte i juni 2010 (17/6/2010 Nr: EUCO 13/10). Farla J et al. (1997), Energy efficiency developments in the pulp and paper industry A cross-country comparison using physical production data, Energy Policy, Volume 25, Issues 7 9, June July 1997. Finansdepartementet, Budgetavdelningen, promemoria 2011-04-20, Klimatoch energipolitiska målen. Finansdepartementet, Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Konjunkturinstitutet, 2012-12-20. Hatt, A-K, svar på skriftlig fråga 2012/13:311 Utvecklingen av förnybar energi, 20 februari 2013. Henriksson E., et al. (2012), Industrial electricity demand and energy efficiency policy: The role of price changes and private R&D in the Swedish pulp and paper industry, Energy Policy 2012, s. 437 446. International Energy Agency, World Energy Outlook 2012, Presentation to Press. Konjunkturinstitutet, specialstudie nr 28 (2011), Rekyleffekten, Är energieffektivisering effektiv miljöpolitik eller långdistans i ett ekorrhjul? 7 (10)

Konjunkturinstitutet, Miljö, ekonomi och politik 2012. Konjunkturinstitutet, specialstudie nr 33 (2013), Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen. Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien (2002), El och kraftvärme från kol, naturgas och biobränsle. Mansikkasalo A (2013), Doctoral Thesis, Greening Industry Essays on Industrial Energy Use and Markets for Forest Raw Materials. Naturvårdsverket (2010) rapport 6384, Konsekvenser av att EU skärper sitt klimatmål från 20 till 30 procent. Naturvårdsverket (2011) rapport 6460, Industrins energieffektivisering styrmedlens effekter och interaktion, september 2011. Naturvårdsverket (2012) rapport 6491, Ett mål flera medel Styrmedelskombinationer i klimatpolitiken. Naturvårdsverket (2012), National Inventory Report 2013, Sweden. Nilsson, Stenqvist (2011), Politik för energieffektivisering. Näringsdepartementet, N2009/4614/MK, 2010-02-02, Statligt stöd N 288/2009 Förlängning av programmet för energieffektivisering. Näringsdepartementet, N2009/4614/MK, 2010-02-22, Statligt stöd N288/2009 Förlängning av programmet för energieffektivisering, bilaga 1 Uppföljning av möte den 19 januari 2010. Näringsdepartementet, faktapromemoria 2010/11:FPM92, Energieffektiviseringsplan 2011. Näringsdepartementet (2011), Sveriges andra nationella handlingsplan för energieffektivisering. Skogsindustrierna (2011), Skogsindustrin En faktasamling 2011 års branschstatistik. Statistiska centralbyrån, MIS 2003:2. SNI 2002, Standard för svensk näringsgrensindelning 2002. Statistiska centralbyrån, MIS 2007:2, SNI 2007, Standard för svensk näringsgrensindelning 2007. Korrigerad version 2009-02-12. 8 (10)

Statistiska centralbyrån NV0109, Beskrivning av statistiken Företagens ekonomi 2010. Stenqvist, et al. (2011), Energy management in Swedish pulp and paper industry - the daily grind that matters (Paper presented at the 10th eceee summer study - energy efficiency first: the foundation of a low carbon society, France, 6-11 June 2011.). Stenqvist C., Nilsson L.J. (2012) Energy efficiency in energy-intensive industries an evaluation of the Swedish voluntary agreement PFE, Energy Efficiency DOI:10.1007. Svenskt Näringsliv, remissvar till Näringsdepartementet, Dnr 133/2012, 2012-08-31. Promemorian Avveckling av program för energieffektivisering. 10 th IAEE European Conference, Energy, Policies and Technologies for Sustainable Economies, 2009, Voluntary Energy Efficiency Programs: An Interim Evaluation of PFE in Sweden. Thollander, Ottosson (2010), Article Energy management practices in Swedish energy-intensive industries, hänvisning till Jaffe och Stavins 1994: The energy efficiency gap: what does it mean? Energy Policy 22 (10). Thollander et al. (2010), EUs 2020-mål avseende primärenergi En studie av effekterna för svensk industri, Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Thollander, Ottosson (2008), An energy efficient Swedish pulp and paper industry exploring barriers to and driving forces for cost-effective energy efficiency investments, Energy Efficiency 1 (1). Thollander et al. (2009), Energy management practices in Swedish energyintensive industries, Linköpings universitet. Thollander, Palm (2013), Improving Energy Efficiency in Industrial Energy Systems, med referens till Vine 2010 Workshop on energy program evaluation at the 2010 international energy program evaluation program conference, Paris 9-10 juni. Thollander, Rohdin (2010), Cost-effectiveness of energy programs involving energy audits results from Sweden. In: Proceedings of the International Energy Program Evaluation Conference (IEPEC), Paris. Worrell, et al. (1997), International Energy Efficiency Comparisons and Policy Implications in the Iron and Steel Industry, The European Council for 9 (10)

an Energy Efficient Economy (eceee) 1997 Summer Study, Panel 3: Energy Efficiency options for industry. Internet Företag som deltog i PFE:s första programperiod. Uppgifterna hämtades från Energimyndighetens webbplats under april 2012. Resultat från första programperioden. Uppgifterna hämtades från Energimyndighetens webbplats 2012-03-07. Resultat period 2. Uppgifterna hämtades från Energimyndighetens webbplats 2012-04-11. Företag med energiledningssystem EN16001:2009 och ISO 50001:2011. Uppgifterna hämtades från webbplatsen certifiering.nu 2013-02-07. Företag med miljö- och energiledningssystem EMAS (Eco Mangement and Audit Scheme), EN16001:2009, ISO 14001:2004 och ISO 50001:2011. Uppgifterna hämtades från webbplatsen certifiering.nu 2013-02-07. Hellberg, A: Att göra en höna av en fjäder, 2013-01-24. Uppgifterna hämtades från Supermiljöbloggen. För fort och fel av miljöministern kring utsläppsrätterna. Publicerad 2013-02-12. Uppgifterna hämtades från Dagens Nyheters webbplats 2013-02-20. 10 (10)