Förutsättningar på bostadsmarknaden Demografi i norra Sverige Maria Pleiborn, Skellefteå 216-12-8
Vem är jag och vad vill jag berätta? 2 Maria Pleiborn, Demograf och senior rådgivare vid WSP Analys & Strategi Verksam som konsult i över 2 år, har även jobbat inom Stockholms stad och på Stockholms Universitet. Arbetar med sambandet mellan befolkning och bostäder på bostadsmarknader i Sverige och övriga Norden. Drivs av viljan att förklara och ge bra stöd i beslutsprocesser som rör vårt samhälle, hur det ser ut i framtiden och vad som bör byggas idag. På Twitter @MariaPleiborn om #bopol Idag vill jag berätta om demografin ser ur i olika delar av regionen och hur sambandet ser ut mellan flyttningar, bostadsbehov och bostadsbyggandet m.m.
Vi bygger ganska lite bostäder i Sverige idag, men mer än för några år sedan 3 Bostadsbyggande i Sverige sedan 195-talet Antal påbörjade bostäder 12 1 8 6 4 2 1954 1956 1958 196 1962 1964 1966 1968 197 1972 1974 1976 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 Källa: SCB, WSP Flerbostadshus Småhus
1975K1 1976K1 1977K1 1978K1 1979K1 198K1 1981K1 1982K1 1983K1 1984K1 1985K1 1986K1 1987K1 1988K1 1989K1 199K1 1991K1 1992K1 1993K1 1994K1 1995K1 1996K1 1997K1 1998K1 1999K1 2K1 21K1 22K1 23K1 24K1 25K1 26K1 27K1 28K1 29K1 21K1 211K1 212K1 213K1 214K1 215K1 216K1 Byggtakten håller ett allt högre tempo i hela landet (Men drivs delvis av modulbostäder på tillfälliga bygglov som sedan avbrutits) 4 Bostadsbyggande i hela Sverige Antal nya bostäder 25 2 Sk. Danellgropar Sk. Odellplattor 15 1 5 Källa: SCB Not: I kvartalsstatistiken förekommer viss eftersläpning Påbörjade Färdigställda Långsiktigt genomsnitt
1996M1 1997M1 1998M1 1999M1 2M1 21M1 22M1 23M1 24M1 25M1 26M1 27M1 28M1 29M1 21M1 211M1 212M1 213M1 214M1 215M1 216M1 Konjunkturutvecklingen för husbyggande enl. KI Bristen på arbetskraft kommer att vara avgörande framöver 5 14 Konjunkturbedömning för Husbyggare (SNI 41) Husbyggande, Konfidensindikator Främsta hindret: Arbetskraft (nettotal, % ja) 12 1 8 6 4 2 Källa: Konjunkturinstuitutet, Konjunkturbarometern, månadsvärden t.o.m. okt 216
Västerbotten (Umeå) presterar bra på rankinglistan! Norrbotten ligger betydligt längre ner Färdigställda bostäder per år 2-215 per 1 inv 6 Uppsala Stockholm Västerbotten Östergötland Örebro Halland Kronoberg Västra Götaland Skåne Södermanland Västmanland Kalmar Jämtland Gävleborg Norrbotten Blekinge Jönköping Värmland Dalarna Gotland Västernorrland Källa: SCB, WSP, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 1,
Men det ser lite bättre ut för det som påbörjades under 215. Många börjar prestera bättre nu! Påbörjade bostäder under det senaste året per 1 inv 7 Uppsala Östergötland Örebro Västerbotten Stockholm Västmanland Halland Skåne Kronoberg Västra Götaland Norrbotten Värmland Kalmar Jämtland Gotland Södermanland Västernorrland Dalarna Blekinge Jönköping Gävleborg Källa: SCB, WSP, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 1,
Men det är stor skillnad mellan kommunerna 8 Bostadsbyggande 2-214 Umeå Luleå Piteå Skellefteå Gällivare Boden Haparanda Kiruna Vännäs Kalix Vindeln Pajala Lycksele Nordmaling Arvidsjaur Storuman Älvsbyn Robertsfors Norsjö Jokkmokk Övertorneå Bjurholm Arjeplog Sorsele Malå Överkalix Åsele Dorotea Vilhelmina 5 174 955 8 36 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Källa: SCB, WSP
Bostadsbyggande 2-214 i relation till kommunernas storlek 9
Storleken har betydelse Umeå är störst och växer mest och växer mer än vad man har anledning att förvänta sig. Åsele, Överkalix och Dorotea minskar mest och är minst Samband mellan storlek och tillväxt för svenska regioner 199-215 Årlig tillväxttakt i genomsnitt 199-215, % 2, 1 1,5 1, Umeå,5, Luleå Haparanda Skellefteå -,5 Kiruna -1, Dorotea Överkalix Åsele -1,5 1 1 1 1 1 Källa: SCB, Beräkning av WSP Storlek 215, Antal invånare (Log-skala) Varje punkt är en lokala arbetsmarknad (totalt 73 st)
Umeå har nästan vuxit till det dubbla sedan 197, medan Dorotea och Kiruna har minskat med 35-4 % 11 Index, 197 = 1 2 Befolkningsutveckling i våra exempelkommuner 197-215-23 18 16 14 12 1 8 6 4 2 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 215 22 225 23 Källa: SCB, Beräkning av WSP Umeå Dorotea Kiruna Piteå
Befolkningstillväxt på lång sikt de flesta kommunerna har minskat 12
Men under det senast året (215) minskade betydligt färre kommuner 13
Olika komponenter av demografin det är numera ffa det utrikes flyttnettot som gör att Sveriges län växer Stockholms län Hallands län Skåne län Södermanlands län Västra Götalands län Kronobergs län Västmanlands län Uppsala län Östergötlands län Örebro län Blekinge län Jönköpings län Kalmar län Gävleborgs län Dalarnas län Västerbottens län Västernorrlands län Värmlands län Jämtlands län Norrbottens län Gotlands län Procentuell befolkningstillväxt netto under 214 per län Inrikes flyttnetto Utrikes Födelsenetto 14 Källa: SCB -1,% -,5%,%,5% 1,% 1,5% 2,%
Stor skillnad hur mycket inrikes flyttningar påverkar Skåne har vuxit fyra gånger mer än VG av den orsaken 15 Folkökning, kumulativ, antal invånare 14 Befolkningstillväxt till följd av inrikes flyttningar per län 198-215 12 1 8 6 4 2-2 198 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Källa: SCB, Beräkning av WSP Stockholm Uppsala Skåne Halland Västra Götaland
198 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Men i den här landsdelen ser det ju värre ut efter vi flytt int 16 Befolkningsminskning till följd av inrikes flyttningar per län 198-215 Folkminskning, kumulativ, antal invånare 1-1 -2-3 -4-5 Källa: SCB, Beräkning av WSP Norrbotten Västernorrland Gävleborg Västerbotten Jämtland
Antalet utrikes födda har ökat i alla kommunerna (utom Haparanda) under den senaste 1-årsperioden 17
Umeå har ett typiskt mönster för en universitetsstad med en kraftig inflyttning av unga vuxna som efter några år flyttar ut 18 Antal flyttare per år per åldersgrupp 7 Flyttmönster i Umeå 2-215 6 5 4 3 2 1-1 -2 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 1+ år Källa: SCB, WSP Inflyttning Utflyttning Flyttnetto
Kiruna förlorar också en del studenter medan en del färdigutbildade/arbetskraft flyttar in. 5+ flyttar ut! 19 Antal flyttare per år per åldersgrupp 6 Flyttmönster i Kiruna 2-215 5 4 3 2 1-1 -2-3 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 1+ år Källa: SCB, WSP Inflyttning Utflyttning Flyttnetto
Piteå förlorar också unga vuxna, men tar i viss mån igen det på inflyttade barnfamiljer 2 Antal flyttare per år per åldersgrupp 12 Flyttmönster i Piteå 2-215 1 8 6 4 2-2 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 1+ år Källa: SCB, WSP Inflyttning Utflyttning Flyttnetto
Dorotea har negativa tal för unga vuxna och de verkar inte flytta tillbaka igen 21 Antal flyttare per år per åldersgrupp 1 Flyttmönster i Dorotea 2-215 8 6 4 2-2 -4-6 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 1+ år Källa: SCB, WSP Inflyttning Utflyttning Flyttnetto
Umeås folkökning har inneburit att alla åldersgrupper vuxit. Även framöver fortsätter nästan alla åldersgrupper att växa 22 Antal invånare per åldersgrupp 3 Åldersstruktur i Umeå över tid 2 5 2 1 5 1 5 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 1+ år Källa: SCB, WSP 197 199 21 WSPs prognos 23
Kirunas befolkningspyramid var klassisk på 197-talet. Nu är den mer normal Kiruna har åldrats 23 Antal invånare per åldersgrupp 8 Åldersstruktur i Kiruna över tid 7 6 5 4 3 2 1 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 1+ år Källa: SCB, WSP 197 199 21 WSPs prognos 23
Dorotea har fått allt färre invånare i åldrarna under 7 år 24 Antal invånare per åldersgrupp 9 Åldersstruktur i Dorotea över tid 8 7 6 5 4 3 2 1 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 1+ år Källa: SCB, WSP 197 199 21 WSPs prognos 23
Stämmer den här bilden? BME 216 från Boverket 9 maj 216 26
Har vi verkligen bostadsbrist? Vi bor ju inte särskilt trångt i Sverige 27
Byggandet i relation till befolkningsutvecklingen: Umeå har alltid byggt i ungefär samma takt som befolkningsutvecklingen (BME 216: Brist) Nya bostäder 2 Balansdiagram för Umeå (215: 1,95 boende/bostad) Nya invånare 4 28 1 75 3 5 1 5 3 1 25 2 5 1 2 75 1 5 5 1 25 5 1975 1976 1977 1978 1979 198 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Källa: SCB, Beräkning av WSP Nya bostäder Nya Invånare
I Dorotea har man slutat bygga bostäder och det demografiska trycket finns inte heller (BME 216: Balans) 29 Nya bostäder 1 Balansdiagram för Dorotea (215: 1,81 boende/bostad) Nya invånare 2 8 6 4 2 15 1 5-2 -4-6 -8-5 -1-15 -1 1975 1976 1977 1978 1979 198 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215-2 Källa: SCB, Beräkning av WSP Nya bostäder Nya Invånare
Kiruna ser inte heller ut att ha ett demografiskt tryck på nya bostäder, men vi vet ju varför det måste byggas där ändå (BME 216: Brist) Nya bostäder 6 Balansdiagram för Kiruna (215: 1,94 boende/bostad) Nya invånare 12 3 5 4 3 2 1-1 -2-3 -4-5 1975 1976 1977 1978 1979 198 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 1 8 6 4 2-2 -4-6 -8-1 Källa: SCB, Beräkning av WSP Nya bostäder Nya Invånare
I Piteå ser det ut som att nya bostäder får befolkningen att växa ett idealscenario (BME 216: Brist) 31 Nya bostäder 8 Balansdiagram för Piteå (215: 2,3 boende/bostad) Nya invånare 16 7 14 6 12 5 1 4 8 3 6 2 4 1 2-1 -2-2 1975 1976 1977 1978 1979 198 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215-4 Källa: SCB, Beräkning av WSP Nya bostäder Nya Invånare
Asylsökande ingår inte i folkmängden förrän de fått uppehållstillstånd Vi vet inte ännu hur Sveriges folkmängd kommer att utvecklas Antal personer 18 Asyl, uppehållstillstånd samt in- och utvandring i Sverige 198-215 32 16 14 12 1 8 6 4 2 198 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Källa: RPS, Migrationsverket, SCB och WSP Asylsökande Beviljade uppehållstillstånd Invandrade Utvandrade
Den största gruppen som fått uppehållstillstånd under de senaste 2 åren är anhöriga nu begränsas den gruppen 33 Antal personer 5 Uppehållstillstånd efter skäl i Sverige 198-215 45 4 35 3 25 2 15 1 5 198 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Källa: Migrationsverket och WSP Flyktingar Anhöriga Arbetskraft Gäststudenter Adopterade EES-avtal
Kommunernas flyktingmottagande 215 34
2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Vi har inte längre samma möjligheter att ta emot människor som kommer till Sverige på den ordinarie bostadsmarknaden 35 Antal 14 Lediga lägenheter och beviljade uppehållstillstånd 2-215 12 116 587 1 19 235 8 6 4 2 6 49 29 966 Allmännyttan: En grundläggande tanke är att bolagens bostäder ska vara tillgängliga för alla - oavsett social, ekonomisk, etnisk eller annan bakgrund. 2 67 Källa: SCB och WSP Lediga lägenheter i allmännyttan Beviljade uppehållstillstånd
Boverkets senaste prognos över bostadsbyggandet och bostadsbehovet i Sverige 37 Boverkets reviderade prognos över bostadsbyggnadsbehovet, 216-6-22
I Boverkets bild av SCBs befolkningsprognos syns tydligt hur invandringen är den faktor som tydligast påverkar folkökningen 38 Ur Boverkets rapport: Reviderad prognos över behovet av nya bostäder 216-6-22
27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 228 229 23 SCBs befolkningsprognoser för invandringen revideras kraftigt varje år. De har dock ett gemensamt de antar att invandringen kommer att bli lägre nästa år eller om ett par år. Hur blir det framöver???? 2 SCB prognoser över invandringen till Sverige 27-216 39 19 18 17 16 15 14 13 12 11 1 9 8 7 Prognos gjord år 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Faktisk invandring 6 5
Bostadsbyggandet utgör en mycket liten del av vår bostadsmarknad Det befintliga beståndet har stor betydelse 4 5 4 5 Bostadsbestånd och nyproduktion 215 34 63 4 716 568 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 Källa; SCB, WSP Hela Sverige Befintligt bestånd 1 68 262 815 Norrbotten och Västerbotten Nyproduktion
Av våra 1 flyttningar i livet flyttar vi som mest när vi är mellan 2 och 34 år (i etablerings- och karriärfasen) 41 Andel flyttningar av medelfolkmängden, % 45, Flyttbenägenhet efter ålder 2-talet 4, 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5,, 4 Källa: SCB, WSP 5 9 1 14 15 19 2 24 25 29 3 34 35 39 4 44 45 49 5 54 55 59 6 64 65 69 7 74 75 79 8 84 85 89 9 94 95 Ålder
De yngre flyttar över längre avstånd innan de etablerat sig, medan de äldre flyttar lokalt 42 Andel av åldersgruppens flyttningar inom landet, % 6, Fördelning av inrikes flyttningar 2-215 för unga vuxna och äldre 5, 49,7 4, 3, 3,3 28,8 27,9 2, 19, 21,9 1, 12,4 1,, Inom församling Inom kommun Inom län Mellan län 2-29-åringar 65+ år
De äldre bor i allt större utsträckning kvar i småhusen Bara hälften av dom vill ha det så om 5 år enl. en ny WSP-undersökning 43 Procant av åldersgruppern, % 65, Andel boende i småhus i hela Sverige per åldersgrupp 1997-215 61,2 62,9 6, 57,7 55, 51,4 5, 48,9 45, 46,8 4, 42,7-19 år 2-64 år 65+ år 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Källa: SCB, Stativ-databasen och nya Lägenhetsregistret, Beräkning av WSP
Även de som är äldre än 8 år bor i stor utsträckning kvar i småhus (38%), endast 12 % bor i specialbostäder 44 Andel av åldersgruppen, % 1% Boendeform 215 för olika åldersgrupper 9% 8% 7% 6% 5% 1 162 264 4% 3% 189 113 2% 1% % Källa: SCB -19 år 2-29 år 3-59 år 6-79 år 8+ år Småhus Bostadsrätter Hyresrätter Specialbostäder etc
I regionens utkanter bor en stor andel av de ensamboende äldre i småhus (har också betydelse hur det totala bostadsbeståndet ser ut) 45 25% Andel av hushållen över 65 år som bor ensamma i småhus (med äganderätt) 215 2% 15% 1% 5% % Pajala Åsele Övertorneå Dorotea Sorsele Överkalix Bjurholm Storuman Jokkmokk Arjeplog Vindeln Vilhelmina Gällivare Arvidsjaur Haparanda Norsjö Nordmaling Kalix Lycksele Kiruna Robertsfors Älvsbyn Malå Boden Skellefteå Luleå Vännäs Piteå Umeå Källa: SCB, Beräkning av WSP
46 De äldre ensamstående blir fler och fler medan en allt mindre andel av ensamhushållen är unga (har svårt att få egen bostad) Antal hushåll 1 8 Antal enpersonshushåll i olika åldersgrupper 1 6 267 639, 16,1% 1 4 1 2 199 748, 13,2% 398 539, 26,3% 49 615, 24,9% 1 8 334 343, 22,1% 437 953, 26,6% 6 4 44 181, 26,7% 399 617, 24,2% 2 Källa: SCB, WSP 178 844, 11,8% 133 36, 8,1% FoB-9 215 16-24 25-44 45-64 65-79 8+
Småhuspriserna varierar inom regionen från 275 Tkr (Åsele och Malå) för ett småhus upp till >3 milj kr (Umeå) 47
Lönsamheten att bygga bostäder varierar kraftigt i landet mellan kommer och mellan lägen inom kommunerna 49 3, Tobin Q 214 i Sveriges kommuner 2,5 2, 1,5 1,,5, 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 22 24 26 28 Källa: SCB, IBF, WSP
1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Våra exempelkommuner har ingen stark prisutveckling, trots att priserna tenderar att öka något på senare år men det gör även produktionskostnaderna Lönsamhetskvot 1,6 Tobins Q för våra exempelkommuner 1981-215 5 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Källa: SCB, Beräkning av WSP Umeå Dorotea Kiruna Piteå
Bara Umeå har egentligen ett tryggt Tobins Q 51 >1,3 (1) 1-1,3 (2)
Slutsatser 52 Mycket av vår diskussion kring bostadspolitik och lösningar för problemen på bostadsmarknaden rör de problem som vi ser i våra allra största städer Bostadsmarknaden är lokal och det ser olika ut i landets olika delar. Varje region måste analysera sina utmaningar och komma med egna recept Men vårt bostadsbestånd förändras långsamt och nyproduktionen kan inte lösa alla problem Det är dessutom svårare än någonsin att beräkna hur mycket bostäder vi kommer att behöva framöver Vi måste därför lära oss att anpassa oss till det bestånd vi har lokalt i större utsträckning Tyvärr flyttar vi allt mer sällan och det finns många hinder för flyttningar och de ser olika ut för olika typer av hushåll En effektiv bostadspolitik och planering borde också se till att flyttningar stimuleras. Genom att t.ex. bygga bostäder och miljöer som attraherar en växande grupp äldre kan flyttkedjor stimuleras På samma sätt som vi behöver en spar- och amorteringskultur i landet skulle vi behöva en flyttkultur