Sveriges livsmedelsexport 2005

Jordbruksverket 2006-03-17 1(7) Sveriges livsmedelsexport 2005 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2005 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 34,9 miljarder kronor 2005, en ökning med 13,4 % eller 4,1 miljarder kronor. Exkluderas exporten av fisk, där en stor del utgörs av vidareexport av norsk fisk, var exportökningen 8,2 % eller 2 miljarder kronor. Förädlade livsmedel står för två tredjedelar av exporten. Den totala varuexporten ökade med 7 % så exporten med jordbruksvaror och livsmedel ökade alltså mer än genomsnittet. Kronan var något svagare, ca. 2 %, både jämfört med euron och dollarn under 2005 jämfört med 2004. Den viktigaste marknaden för den svenska exporten är EU. Cirka 67 procent av den svenska exporten går till EU. Exportökningen till EU-15 var under 2005 13 % medan exportökningen till de nya medlemsstaterna uppgick till 60 %. En stor del av den senare exportökningen utgjordes av vidareexport av fisk. Exporten till Central- och Östeuropa samt Ryssland ökade med 21 % medan exporten till övriga OECD var den samma som under 2004. Exporten till övriga länder, främst en stor andel u-länder ökade med 67 %. Ökningen här är från en låg nivå och kan främst förklaras med en ökning av exporten av mjölk och mejerivaror samt spannmål Tabell 1: Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2004-2005 SITC Produktgrupper enligt SITC Mkr Mkr Förändring % 2004 2005 00 Levande djur 220 223 1 01 Kött och köttvaror 1276 1518 19 02 Mejeriprodukter och ägg 2207 2465 12 03 Fisk, kräft- och blötdjur 6681 8836 32 04 Spannmål och varor därav 4084 4167 2 05 Frukt och grönsaker 1901 2103 11 06 Socker, sockervaror m.m. 897 890-1 07 Kaffe, te, kakao, kryddor 2091 2593 24 08 Djurfoder 362 385 6 09 Diverse livsmedel 3467 4527 31 11 Drycker 5225 5253 1 12 Tobak och tobaksvaror 250 290 16 22 Oljeväxtfrön, oljehaltiga nötter 44 60 36 4 Oljor och fetter 2027 1550-24 SUMMA 30731 34858 13

Jordbruksverket 2006-03-17 2(7) Tabell 2: Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2004-2005 Produktgrupper Export (Mkr) Förändring, % 2004 2005 Levande djur 220 223 1 Kött och köttvaror 1276 1518 19 - Nötkött 121 127 - Griskött 572 588 - Får, lamm och getkött 10 16 - Fjäderfäkött 97 163 - Övrigt kött inkl vilt 81 88 - Beredda köttprodukter 397 537 Mejeriprodukter och ägg 2207 2465 12 - Mjölk, grädde, yoghurt m.m. 733 1084 - Smör och andra smörfettsprodukter 473 344 - Glassvaror 326 343 - Ost och ostmassa 522 527 - Ägg och äggalbuminer 154 166 Fisk, kräft- och blötdjur 6681 8836 32 - Fisk, kräft- och blötdjur 5914 8102 - Beredda produkter 766 734 Spannmål och varor därav 4084 4167 2 - Spannmål 1215 1023 - Mjöl, gryn, malt m.m. 440 543 - Ris 12 42 - Bakverk och bröd m.m. 2102 2232 - Okokt pasta 21 23 - Övr. beredningar av spannmål 288 298 - Ej varufördelad handel 7 7 Frukt och grönsaker 1901 2103 11 - Färska och kylda grönsaker 191 251 - Frysta grönsaker 248 261 - Torkade grönsaker m.m. 38 40 - Beredda potatisprodukter 133 174 - Övriga beredningar av grönsaker 208 227 - Färsk, kyld, torkad frukt, bär och nötter 586 615 - Fryst frukt och bär 253 279

Jordbruksverket 2006-03-17 3(7) - Saft, sylt och marmelad 174 155 - Övriga beredningar. av frukt och bär 69 102 Socker, sockervaror m.m. 897 890-1 - Socker, melass och honung 476 424 - Sockerkonfektyrer 421 466 - Ej varufördelad handel 0 30 Kaffe, te, kakao, kryddor 2091 2593 24 - Kaffe och kaffeersättningar 457 861 - Choklad och kakaoberedningar 1481 1585 - Te, kakao och kryddor 153 147 Djurfoder 362 382 6 Diverse livsmedel 3467 4527 31 - Soppor, såser och buljonger 600 658 - Margarin och annat matfett 219 237 - Välling och andra beredningar av 420 475 spannmål, mjöl m.m. - Övriga livsmedel 1912 2275 - Ej varufördelad handel 315 882 Drycker 5225 5253 1 - Starksprit 4473 4454 - Vin 283 216 - Övriga alkoholdrycker 180 282 - Alkoholfria drycker 288 301 Tobak och tobaksvaror 250 290 16 Oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter 44 60 36 Oljor och fetter 2027 1550-24 2: Importutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel 2005 Sverige importerade jordbruksvaror och livsmedel för 62,8 miljarder kronor 2005, en ökning med 9,9 % eller 5,7 miljarder kronor. Exkluderas importen av fisk var importökningen 7,0 % eller 3,3 miljarder kronor. Den totala varuimportade ökade 2005 med 12 %. Förädlade livsmedel står för 60 % av importen. Ungefär 70 % av den svenska livsmedelsimporten kommer från EU 1. Importen från EU- 15 ökade med 6 % och importen från de nya medlemsländerna ökade med 18 %. Importen från Central- och Östeuropa samt Ryssland minskade med 16 %. Importen från övriga OECD ökade kraftigt, med 25 %. Den största delen av denna ökning kan förklaras med ökad import av fisk från Norge. Fisk som sedan till stor del vidareexporteras. Även importen från övriga länder ökade och i detta fall med 14 %. 1 En vara som förs in från ett annat EU-land till Sverige räknas som import från EU. Varan kan emellertid ha sitt ursprung från ett land utanför EU.

Jordbruksverket 2006-03-17 4(7) Tabell 3: Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2004-2005 SITC Produktgrupper enligt SITC: Mkr Mkr Förändrin g % 2004 2005 00 Levande djur 143 137-4 01 Kött och köttvaror 5881 6868 17 02 Mejeriprodukter och ägg 3274 3508 7 03 Fisk, kräft- och blötdjur 9564 11894 24 04 Spannmål och varor därav 3437 3620 5 05 Frukt och grönsaker 12448 13431 8 06 Socker, sockervaror m.m. 1761 1784 1 07 Kaffe, te, kakao, kryddor 4084 4940 21 08 Djurfoder, ej omalen spannm. 2102 2038-3 09 Diverse livsmedel 3979 4128 4 11 Drycker 5687 6011 6 12 Tobak och tobaksvaror 1948 1861-4 22 Oljeväxtfrön, oljehaltiga nötter 589 378-36 4 Oljor och fetter 2246 2196-2 SUMMA 57143 62796 10 3. Kommentarer till handelsutvecklingen 2005 enligt tabell 1, 2 och 3: Exporten ökade med 13 % eller 4,1 miljarder. Importen ökade samtidigt med 5,7 miljarder eller 10 %. Bättre än genomsnittet gick exporten av fisk, diverse förädlade livsmedel (bl.a. soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för mat samt färdigmat och halvfabrikat), kaffe, te och kakao, kött och köttvaror, tobak och tobaksvaror samt oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter. Exporten minskade av oljor och fetter samt av socker och sockervaror. För övriga produktgrupper ökade exporten men med mindre än genomsnittet. Importen av fisk, kött och köttvaror och kaffe, te och kakao ökade mer än genomsnittet. Importen av levande djur, djurfoder, tobak och tobaksvaror, oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter samt oljor och fetter minskade. För övriga produktgrupper ökade importen men inte lika mycket som den genomsnittliga importen. Värt att notera är att den ökade köttexporten med 242 miljoner kronor eller 19 % knappast är ett styrkebesked. Detta eftersom importen under samma period ökade med 987 miljoner kronor. Det negativa saldot mellan export och import ökade med 745 miljoner kronor.

Jordbruksverket 2006-03-17 5(7) Den ökade exporten av diverse förädlade livsmedel är däremot ett styrkebesked. Exporten av dessa livsmedel överstiger numera importen. Det positiva handelsnettot uppgår till 399 miljoner kronor I tabell 2 beskrivs utvecklingen av exporten på mer detaljerad nivå. Av tabellen framgår att exporten av mjölk, grädde, yoghurt m.m. har ökat med 351 miljoner kronor. Det är både mjölkpulverexporten och exporten av fil och gräddfil m.m. som har ökat. Exporten av kaffe och kaffeersättningar, främst rostat kaffe, har ökat med 404 miljoner kronor. Andra produkter där exporten ökat kraftigt är mjöl, gryn malt m.m., bakverk och bröd m.m. övriga drycker med alkohol (öl och cider) och övriga livsmedel (bl.a. smörblandningar). En förklaring till ökningen av exporten av öl och cider kan vara att öl och cider exporteras till grannländer, främst Tyskland, för att därifrån sedan föras tillbaka till Sverige i form av privatimport. 4. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel 1998-2005 Tabell 4: Utvecklingen av export och import 1998-2005 Ökningen av importen av fisk motsvaras av en nästan lika stor ökning av exporten. Det finns alltså skäl att anta att den ökade fiskimporten, till övervägande del från Norge, till stor omfattning vidareexporteras. Marknaden för fiskexporten är i första hand andra EUländer. Handelsnetto Import Export Mkr % Mkr % Mkr 1998 39226 18529-20697 1999 41234 5 19257 4-21977 2000 41933 2 20786 8-21147 2001 47862 14 24824 19-23038 2002 51963 9 26535 7-25428 2003 53924 4 27926 5-25998 2004 57143 6 30731 10-26412 2005 62796 10 34858 13-27938

Jordbruksverket 2006-03-17 6(7) Tabell 5: Utvecklingen av export och import 1998 2005 exklusive handeln med fisk (SITC 03) Import Export Handelsnetto Mkr % Mkr % Mkr 1998 33981 15317-18664 1999 35154 3 15507 1-19647 2000 35314 0 16598 7-18716 2001 40146 14 19907 20-20239 2002 44080 10 21416 8-22664 2003 45451 3 22269 4-23182 2004 47578 5 24050 8-23528 2005 50902 7 26022 8-24880 Kommentar till tabell 4 och 5: Exporten har sedan 1998 ökat i en snabbare takt än importen med undantag av 1999 och 2002. Exkluderas handeln med fisk är utfallet detsamma. Exporten 2005 uppgår till 55,5 % (51,1 % exklusive handeln med fisk) av importen. Motsvarande siffra 1998 var 47,2 % (45,1 % exklusive handeln med fisk). Handelsnettot är dock negativt och har successivt ökat från 20,7 miljarder 1998 till 27,9 miljarder 2005. Till en del beror detta på att många produkter som vi konsumerar inte produceras i Sverige, t.ex. tropiska och subtropiska frukter, kaffe, te, kakao, många fiskprodukter, ris, sojabönor, många vegetabiliska oljor, vin, tobak. Om man bortser från varuområden där det är naturligt med ett negativt handelsnetto är balansen mellan import och export betydligt jämnare. Till en del beror det negativa saldot också på att vissa svenska produktionsgrenar har tappat marknadsandelar till importen. Ett typiskt exempel på detta är handeln med kött och köttvaror Under hela perioden har exporten av förädlade produkter ökat. 5. Vidareexport En viss del av exporten utgörs av s.k. vidareexport, dvs. varor som inte har genomgått någon nämnvärd förädling i Sverige. Delar av exporten, som 2005 uppgick till 34,9 miljarder kronor, utgörs alltså av produkter som varken producerats eller vidareförädlats i Sverige. Nedan följer några exempel på produkter där det finns skäl att anta att stora delar av exporten utgörs av vidareexport.

Jordbruksverket 2006-03-17 7(7) Tabell 6: Handel som kan betraktas som reexport Varuslag, HS-nr Import, Mkr Kvantitet ( 000 ton) Export, Mkr Kvantitet ( 000 ton) Färsk lax, 030212 4444 141 4179 126 Färska fiskfiléer m.m. 935 19 629 13 030410 Frysta fiskfiléer m.m. 1376 35 405 9 030420 Bananer, 0803 1506 191 371 36 Vin 3287 208 SUMMA, milj. SEK 5792 Kommentar till tabell 6: Exporten av lax till andra EU-länder motsvaras av en motsvarande importutveckling från Norge. Också den stora exportposten för bananer är att betrakta som vidareexport eftersom ingen nämnvärd förädling sker i Sverige förutom lagring, mogning och omlastning. Vidareexport av annan färsk frukt som inte odlas i Sverige förekommer fast i mindre skala än för bananer. Den svenska exporten av vin är också att betrakta som reexport eftersom Sverige inte producerar vin för export. En indikation på värdet av vidareexporten är summeringen av tabell 6, dvs. 5,9 miljarder kronor. Även om varorna i tabellen är de mest uppenbara exemplen på tänkbar vidareexport så förekommer även vidareexport även inom andra produktgrupper. 6. Utvecklingen för viktiga produkter Värdet av den exporterade vodkan under 2005 uppgick till 5 253 miljoner kronor. Det är en ökning med 29 miljoner kronor sedan 2004. Värdet av försäljningen har inte ökat. Däremot har volymen ökat med 14 %. Detta innebär att exportintäkten per försåld flaska vodka har minskat.