Mot. 1981/ Motion 1981/82 :2450. Sven Munke Åtgärder mot försurningen (pro p. 1981/82: 15 t)

Relevanta dokument
Motion 1980/81:2120. av Sven Munke och Åke Persson med anledning av proposition 1980/81:131 om vissa varvsfrågor, m. m.

Motion 1983/84:677. Ä ven skogs- och jordbrukets andel i försurningsproblematiken

Motion till riksdagen 1985/86:330

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Motion till riksdagen 1986/87: Sk153 Stig Josefson m. fl. (c) Ändringar i beskattningen av bensin, m. m. (prop. 1986/87:139)

Trafiken i Sveriges Hamnars medlemsföretag Kvartal och kvartal

Utbildningsutskottets betänkande 1989/90: Ub U29

Trafiken i Sveriges Hamnars medlemsföretag Kvartal och kvartal

Trafiken i Sveriges Hamnars medlemsföretag Kvartal och kvartal

Trafiken i Sveriges Hamnars medlemsföretag Kvartal och kvartal

Trafiken i Sveriges Hamnars medlemsföretag Kvartal och kvartal

Trafiken i Sveriges Hamnars medlemsföretag Kvartal och kvartal

Trafiken i Sveriges Hamnars medlemsföretag Kvartal och kvartal

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart

Trafiken i Sveriges Hamnars medlemsföretag Kvartal och kvartal

Trafiken i Sveriges Hamnars medlemsföretag Kvartal och kvartal

Utbyggnad av farleden till Norrköpings hamn

Trafiken i Sveriges Hamnars medlemsföretag Kvartal och kvartal

Icke-teknisk sammanfattning

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista

Motion till riksdagen /88:T106 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) med anledning av prop. 1987/88:129 om vissa sjöfartspolitiska åtgärder

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Optensys ENERGIANALYS

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Välkommen till Gävle Hamn Fredrik Svanbom

Kompletterande samråd avseende utbyggnad av Preemraff Lysekil

MARKNADSNYTT

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Motion 1980/81: n): 29) bereds rik dagen tillfälle att ta del av vad energiministern anfört

SJÖFARTSVERKET Infrastru ktu r Handläggare, direkttelefon Dnr: Johan Wahlström,

Utveckling av energieffektiva intermodala transportsystem för snabbrörligt gods

Regeringens proposition

Motion :2196. av Claes Elmstedt m. fl. med anledning av propositionen :93 om genomförande av totaldimensionerad högskola

El kan köpas på många sätt. Ett av dem är bäst för företaget.

Förslag till ändrade farledsavgifter från den 1 januari 2015

Motion till riksdagen 1989/90:K605. av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt. (båda s) Ett enhetligt valsystem vid kommun- och landstingsvalen

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling.

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

Nr Mot. 1971: av herr Gustavsson l Alvests m. fl. organisation av SJ.

Mot. 1984/ Motion 1984/85:1236. Förste vice talman Ingegerd Troedsson m. fl. Beräkningen av tilläggsbelopp i skatteskalan

Motion till riksdagen. 1989/90:So460 av Siw Persson (fp) Förbud mot kvicksilver som konserveringsmedel i läkemedel

Malmtransporter från Bergslagen

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Nya farledsavgifter 1 (6) Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon Dnr: Thomas Ljungström,

1980/81:2181. Motion. av Håkan Strömberg m. fl. med anledning av proposition 1980/81:186 om ammoniaktillverkningen i Kvarntorp

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas

Motion 1983/84:15. Lars Werner m. n. statsbidrag till barnomsorg och social hemhjälp (prop. 1983/84:9)

Syfte. Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm.

Folkets hus 15 juni We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea

Material- och persontransporter till och från slutförvarsanläggningen

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn

Värmeforskdagar Bränsleförsörjning. Bränsleförsörjning. Tekn.lic. Lennart Ryk Bränslechef Söderenergi AB. Lennart Ryk

Medborgarförslag om byggnation av ny fjärrvärmeanläggning samt samordnad sopförbränning. (AU 350) Dnr KS

Konsekvensutredning angående förslag till ändringar av föreskrifter om farledsavgift

PM Kostnadskalkyl Borstahusens hamn

Motion till riksdagen 1987/88: T82. av Hans Dau (m) om trafikpolitiken inför 1990-talet (pro p. 1987/88: 50) Järnvägar

Trafikutskottets betänkande 1999/2000:TU6. Marktjänster på flygplatser. Sammanfattning. Propositionen. Motionen 1999/2000 TU6 1999/2000:TU6

Lantmännen. Anders Jideklev. Koncernlogistikchef

1983/84:1815. Arne Andersson i Ljung m. fl. Viss översyn av jordförvärvslagen. Motion

Energigaserna i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige

Installation av scrubbers på fartyg, varför?

Preem Sveriges största leverantör av drivmedel och Nordens största raffinör... Fartygsbränslen: kvalitet-tillgång-pris

Motion till riksdagen 1988/89: J o899 av Eva Johansson m.fl. (s) Miljön kring Arlanda flygplats

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Bedrivande av hamnverksamhet i Forsmarks hamn

Lagen om kvotplikt för biodrivmedel och relaterade skattebestämmelser utgår

Gävle Hamn AB Fredrik Svanbom

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Göteborg Energi på Gasdagarna 2019

Mot. 1984/ Motion 1984/85:3090. Per-Ola Eriksson m. fl. Livsmedelspolitiken (pro p. 1984/85: 166)

Spannmål 29 maj 2018 Jönköping

Muddring av Hemfjärden

Motion till riksdagen 1988/89:1'214. Bilismen. Miljövänlig bilism. av Per Westerberg (m)

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

PARAMETRAR KRING FARTYG OCH GODSFLÖDEN MED FARTYG ATT

Motion till riksdagen. 1986/87: So608. Ulla TilJander och Rosa Östh (c) statsbidrag för barnomsorg i svenska kyrkans regi

Nr J propositio nt:n 1974: 142, Förmy nderskap, föreslås bl. a. borttagande. Mo t :

MARKNADSNYTT

Motion till riksdagen. 1986/87 :Ju642. El ving Andersson m. fl. (c) Påföljder vid trafiknykterhetsbrott och snatteri

Föredragande borgarrådet Ulla Hamilton och Mikael Söderlund anför följande.

Statistical figures for Swedish Ports Quarter and quarter

Motion till riksdagen. 1985/86: Ub509. Ylva Annerstedt m. fl. (fp) Lärarutbildningen och anställning av lärare

Statistical figures for Swedish Ports Quarter and quarter

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum

Motion till riksdagen. 1988/89: T705 av Kjell Johansson (fp) Lokaliseringen av en ny flygplats i stockholmsområdet. Järnvägsanslutning

Tillståndsprocessen ur E.ON Gasols perspektiv Med Mydigheter/ Kunden i fokus

Statistical figures for Swedish Ports Quarter and quarter

/ '7 o o / Q. Miljökonsekvenser av förtida avveckling av kärnkraften i Sverige

MARKNADSNYTT

Bristaverket i framtiden

Statistical figures for Swedish Ports Quarter and quarter

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige

R Slutförvar för använt kärnbränsle. Förstudie Mottagningsanläggning för bentonit och lera i Hargshamn. Peter Fors, WSP Sverige AB

Transkript:

Motion Mot. 1981/82 2450-2453 1981/82 :2450 Sven Munke Åtgärder mot försurningen (pro p. 1981/82: 15 t) Regeringens svavelproposition innebär att övergången från olja till kol hotas. Effekten av detta blir ett hårt slag mot oljeersättningsprogrammet och därmed mot svensk ekonomi. Förslaget kommer att omfatta även mycket små värmeverk, 100-500 MW, som måste förses med rökgasavsvavling till mycket höga kostnader. Dessa senare kommer för övrigt inte att stå i rimligt förhållande till de uppnådda effekterna av reningen. Kostnaden för rökgasavsvavling på mindre och medelstora kolanläggningar uppgår till 20 000-100 000 kr. per ton avskilt svavel. Motsvarande kostnad för att avsvavla eldningsolja är endast 3 000-6 000 kr. per ton svavel! Enda lösningen för en snabb kolintroduktion i Sverige är att teckna kontrakt på kol med låga svavelhalter. Sådana svavelfattiga koltyper finns huvudsakligen i s. k. transoceana länder, t. ex. Australien, Canada, Kina, Indien m. fl. En sådan kolimport förutsätter att det i vårt land finns djuphamn, som kan ta emot tonnage över l 00 00 d w t. Landskrona har fått regeringens tillstånd till sådan hamnbyggnad. Den planerade Sundshamnen i Landskrona kommer att få ett vattendjup på 18,5 m, vilket betyder att fartyg med djupgående upp till 17,O m kan anlöpa denna hamn. En ytterligare fördjupning av hamnen till vattendjup av drygt20m är också möjlig när behov uppstår. l kolpriset som förbrukaren betalar är i motsats till oljepriset transportkostnaden en dominerande del. Som exempel kan nämnas att av den kostnad som förbrukaren betalar för australiensiskt kol är 60-65 o/o av priset kostnader för transporter från Australien fram till förbrukaren. Ur kostnadssynpunkt är det alltså av stor betydelse att finna ekonomiska transportlösningar. Valet av transportlösningar påverkar också marknadsförhållandet mellan olika kolexportörer. Så kan exempelvis effektiva transportlösningar innebära att man kan inköpa kol med låga svavel- och kvicksilverhalter från transoceana länder till samma prisnivå som östeuropeiskt kol som ofta har betydligt högra halter av bl. a. svavel. Omlastningshamnen har en central funktion för att erhålla ekonomiska transportlösningar. Detta illustreras genom de exempel på olika transportlösningar som redovisas nedan. Som exempel har valts tre orter i Sverige där konkret planläggning av koleldade anläggningar pågår. Orterna är följande: O Malmö där Sydkraft hos regeringen ansökt om lokaliseringsprövning för ett koleldat kraftvärmeverk. Riksdagen 1981/82. 3 sam/. Nr 2450-2453

Mot. 1981/82: 2450 2 O Karlshamn där Sydkraft hos regeringen ansökt om lokaliseringsprövning för ett koleldat kondenskraftverk. O Västerås där lokaliseringsansökan insänts för ett koleldat kraftvärmeverk. Transport- och omlastningskostnaderna i nedanstående typexempel är beräknade enligt prisnivån i november l 979. Kraftvärmeverk Malmö Beräknas vara fårdigställt l 985 Beräknad kolförbrukning 600 000 ton/år Planering pågår i Malmö för muddring till l l,2 m vattendjup Detta vattendjup ger en möjlighet till att ta emot fartyg upp till ca 35 000 d w t. Kolet skall levereras från Newcastle i Australien som planeras för fartygsstorlekar upp till 170 000 d w t. l Transport Newcastle - omlastning på kontinenten - Malmö Newcastle - kontinenten Kontinenten - Malmö 30 000 d w t Transportkostnad Newcastle - kontinenten Omlastning på kontinenten Transportkostnad kontinenten - Malmö 16:50 US$ 8: 25 US$ 30:00 US$ 2 Transport Newcastle - omlastning Landskrona - Malmö Landskrona - Malmö pråmtransport Transportkosnad Omlastning i Landskrona Transportkostnad Landskrona - Malmö (pråmtransport) 2:25 US$ 25:00 US$ US$ = 4:25 l 600 000 ton x 30 US$ = 18 000 000 US$ = - 76,5 milj. kr. 2 600 000 ton x 25 US$ = 15 000 000 US$ = - 63, 5 milj. kr. Förutom en kostnadsbesparing årligen på ca 13 milj. kr. erhålls en säkrare tillgång från centralhamn i närbelägna Landskrona, vilket även medger mindre lagerhållning i Malmö.

Mot. 1981/82: 2450 3 Kolkondenskraftverk i Karlshamn Enligt planerna färdigställt 1986 Beräknad kolförbrukning l 300 000 ton Vattendjup i Karlshamn 14, 0 m Detta ger en möjlighet att ta emot fartyg upp till ca 60 000 d w t. Kolet skall levereras från Newcastle i Australien som planeras för fartygsstorlekar upp till 170 000 d w t. 1 Direkttransport Newcastle - Karlshamn Transportkostnad Newcastle - Karlshamn med fartyg på ca 60 000 d w t 26:2 5 uss 2 Transport Newcastle - omlastning i Landskrona - Karlshamn Landskrona - Karlshamn lo 000 d w t Transportkostnad Omlastning i Landskrona Transportkostnad Landskrona - Karlshamn 3:50 US$ 26:2 5 US$ 3 Transport Newcastle - dellossning i Landskrona - Karlshamn Alternativet innebär att kolet transporteras till Landskrona i 130 000-tonnare, vilket medger ca 120 OOQ ton kol. I Landskrona dellossas ca 40 000 ton. Resterande 80 000 transporteras till Karlshamn. Kostnad för kol till Karlshamn Transport Extra hamnkostnad Transport Landskrona - Karlshamn 0: 65 US$ l :00 US$ 19:15 US$ US$ = 4:2 5 A 1 t l 300 000 x 26:25 = 34 125 000 US$ = 2 l 300 000 x 26:25 = 34 125 000 US$ = 145 milj. kr. 145 milj. kr. Alt 3 1300 000x 19:15=24 900 000US$= l 05 milj. kr. l* Riksdagen 1981/82. 3 sam/. Nr 2450-2453

Mot. 1981/82: 2450 4 En dellossning i Landskrona innebär alltså en kostnadsbesparing för Karlshamnsprojektet på ca 40 milj. kr./år. Koleldat kraftvärmeverk i Västerås Enligt planerna färdigställt 1983/1984 Beräknad kolförsörjning 450 000 ton /år Vattendjup 6 m. Detta vattendjup ger möjlighet till att ta emot fartyg på upp till 8 000 d w t. Det har i detta exempel förutsatts att 60% av kolet levereras från New castle i Australien och att resterande 40 % från Östeuropa direkttransporteras. Vidare har samma omlastningskostnad förutsatts i Oxelösund som i Landskrona. Denna kostnad är baserad på gällande taxor på kontinen ten. l Transport Newcastle - omlastning Oxelösund - Västerås Newcastle - Oxelösund 60 000 d w t Oxelösund - Västerås 8 000 d w t Transportkostnad Newcastle - Oxelösund Omlastning i Oxelösund Transportkostnad Oxelösund - Västerås 26:75 US$ 3:50 US$ 35:50 US$ 2 Transport Newcastle - omlastning Landskrona - Västerås Landskrona - Västerås 8000dwt Transportkostnad Omlastning Landskrona Transportkostnad Landskrona - Västerås 7:00 US$ 29:75 US$ US$ = 4:25 300 000 ton x 35:50 US$ = l O 650 000 US$ = 45 260 000 kr. 2 300 000 ton x 29:75 US$ = 8 900 000 US$ = 37930 000 kr. En kostnadsbesparing skulle bli möjlig för Västerås på ca 7,3 milj. kr. per år. Dessa exempel styrker dels den ekonomiska nödvändigheten av en utbyggnad av Sundshamnen, dels också behovet av att en färdig väl fungerande lösning står till buds omkring 1985.

Mot. 1981/82: 2450 5 Tillgängligt fartygstonnage För att konstatera vilket tillgängligt tonnage som finns på världsmark naden har genom Lloyds fartygsregister datastudier gjorts över vilka fartyg som finns tillgängliga på världsmarknaden. Det finns i dag ca 200 bulk- och kombinerade olja/bulkfartyg större än Il O 000 d w t som kan bära mer än l 00 000 ton kol. Dessa kan inte gå in i Östersjön på grund av för stort djupgående men kan omlasta kolet i Sundshamnen till mindre tonnage för vidaretransport till Östersjöhamnar. Av det sagda framgår att användning av lågsvavligt kol är en mera tilltalande lösning än de av regeringen föreslagna skärpta reningskraven vid koleldning. Mot denna bakgrund är det även självklart att import av lågsvavligt kol också är en statlig angelägenhet. Därför är det rimligt att staten också stöder utbyggnaden av Sundshamnen i Landskrona. Ett sådant ställningstagande torde också innebära en verksamhetsåtgärd för att bekämpa den inhemska försurningen. Hemställan Med hänvisning till vad som anförts i denna motion hemställs l. att riksdagen ger regeringen till känna att kolintroduktion Sverige ur miljösynpunkt bäst sker genom import av lågsvavligt kol i stället för dyrbar och skärpt rökgasrening, 2. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om byggandet av en kolhamn som möjliggör import av lågsvavligt kol och av detta skäl också engagerar sig i den planerade kolhamnen i Landskrona. Stockholm den 16 april 1982 SVEN MU NKE (m)