Termin 5 28 april 2014 EU-skatterätt - direkt beskattning Docent Katia Cejie Katia.cejie@jur.uu.se Antag att Du är en tysk student som arbetar 3 veckor en sommar i Sverige Som inte har någon annan skattepliktig inkomst vare sig i Sverige eller Tyskland Som beskattas enligt lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) med 25 % på bruttobetalningen 8 724 kronor Som inte fått något grundavdrag vare sig i Sverige eller Tyskland Då skulle EU-domstolen (EUD) anse att behandlingen står i strid med artikel 45 EUF-fördraget om fri rörlighet för arbetstagare. Varför? Vad händer då? 1
Översikt över föreläsningen I Allmänt EU-rättens genomslag i nationell rätt EUD och de nationella domstolarna II EUD:s prövning av förbjudna hinder När hindrar en skatteregel den fria rörligheten? När kan ett skattehinder rättfärdigas? Del I: Allmänt EU-rätten har ökat i betydelse: Internationaliseringen av näringslivet Ökade möjligheter för enskilda - Att investera över gränser - Studera, arbeta, pensionera sig i andra länder - Få utländska inkomster Harmonisering av andra rättsområden Valutaregleringens avskaffande Startade med mål Avoir Fiscal år 1986 EU-rättens genomslag i nationell rätt Positiv integration genom olika rättsakter Förordningar: Är bindande och direkt tillämplig (harmonisering). Direktiv: Anger vad som ska uppnås men lämnar viss frihet i vad gäller medlen. Kan ha direkt effekt. Rekommendationer: Är inte bindande. Negativ integration genom EUD:s praxis 2
Om positiv integration Moder/dotterbolagsdirektivet Fusionsdirektivet Ränte/royaltydirektivet Sparandedirektivet Handräckningsdirektivet (2011/16/EU) Informationsutbytesdirektivet Skadlig skattekonkurrens uppförandekod Skiljedomskonvention Direktiv om rätt för unionsmedborgare att fritt röra sig inom unionen Om negativ integration - Utgångspunkten är att medlemsstaterna själva bestämmer utformningen av sina skatteregler och sina skattesatser - Detta får dock inte ske på ett sätt som strider mot primärrätten (EUF-fördraget) eller sekundärrätten (ovan) - Artikel 267 FEUF: begäran om förhandsavgörande + Kommissionens fördragsbrottstalan EU-rättens genomslag i nationell rätt 1. Direkt effekt Innebörd: nationell rätt sätts åt sidan EU-rätten läggs till grund för beslutet vid den nationella domstolen/myndigheten Ska ske ex officio vid nationella domstolar och myndigheter Förutsättningar för direkt effekt: Bestämmelsen måste vara klar och tydlig, gå att lägga till grund för ett avgörande i ett konkret fall Bestämmelsen måste vara ovillkorlig, får ej lämna utrymme för skönsmässiga bedömningar vid implementeringen Fördragsartiklarna om fri rörlighet har direkt effekt! Om direktiv: ej direkt effekt till enskildas nackdel 3
forts. EU-rättens genomslag 2. EU-konform tolkning Innebörd: nationell rätt tolkas mot bakgrund av EU-rätten, i ljuset av EU-rätten Det är den nationella rätten som läggs till grund för beslutet men denna tolkas så att den blir förenlig med EU-rätten Även nationell rättspraxis ska tolkas konformt Konform tolkning ska ske ex officio av nationella domstolar och myndigheter När aktualiseras konform tolkning? I princip alltid när EU-rätten har något att säga om den aktuella frågan Implementeringslagstiftning skall alltid tolkas konformt Även annan lagstiftning kan behöva tolkas konformt om EU-rätten har relevans för frågan EUD och de nationella domstolarna Principen om kompetensfördelning EUD kan inte tolka/avgöra innehållet i nationell rätt eller skatteavtal EUD kan inte avgöra bevisfrågor EUD ger tolkningsbesked men kan inte tillämpa EU-rätten på det konkreta fallet, detta är fråga för nationell domstol Undantag! forts. EUD och de nationella När & Vem bör/ska begära förhandsavgöranden? CILFIT-doktrinen: bara avstå från att fråga om man är säker på att alla domstolar i hela EU skulle döma likadant HFD skyldig att begära förhandsavgörande om EU-rätten inte är klar Frågar HFD för sällan/i fel mål? Kan SRN och SKV fråga? 4
Del II: EUD:s prövning av förbjudna hinder Nationella domstolar begär förhandsavgörande Kommissionen väcker talan (fördragsbrott) - Artikeln måste ha direkt effekt - Acte claire - Acte éclairé forts. EUD:s prövning 1) Restriktionsprövning: När hindrar en skatteregel den fria rörligheten? a) Det gränsöverskridande momentet och den aktuella fördragsfriheten. b) Jämförelseanalysen 2) Rättfärdigandeprövningen: När kan ett skatte hinder rättfärdigas? a) Rättfärdigandeargument b) Proportionalitetsbedömning 1. Restriktionsprövning: När hindrar en skatteregel den fria rörligheten? a) Det gränsöverskridande momentet och den aktuella fördragsfriheten. b) Jämförelseanalysen = Hinder föreligger när det gränsöverskridande momentet behandlas sämre än i en rent nationell/intern situation 5
(1a) Gränsöverskridande moment + Fördragsfrihet Artikel 45 (f.d. 39): fri rörlighet för arbetstagare Artikel 49 (f.d. 43): etableringsfrihet Artikel 21 (f.d. 18): unionsmedborgares fria rörlighet [Artikel 56 (f.d 49): tjänster] Artikel 63 (f.d. 56): kapitalrörelser mellan medlemsländerna och mellan medlemsstaterna och tredje land [Artikel 30, 34 &110: varor ] (1a) Vilken fördragsfrihet är aktuell? De faktiska omständigheterna kan ibland inordnas under flera fördragsfriheter Fri rörlighet inom EU/EES - valet av fördragsfrihet har ej så stor betydelse, bedömningen sker på samma sätt oavsett fördragsfrihet Fri rörlighet mot tredje land - valet av fördragsfrihet kan ha avgörande betydelse (1b) Jämförelseanalys Negativ särbehandling Utgångspunkt: ska vara fråga om en negativ särbehandling av en person, en transaktion etc. med koppling till utlandet jämfört med ett motsvarande inhemskt fall (vertikal jämförelse) Den inhemska och den gränsöverskridande situationen måste vara jämförbar (se nästa bild) Restriktionsprövningen sker på samma sätt inom EU, EES och i förhållande till tredje land Hinder i verksamhetsstaten vs. hemviststaten 6
forts. (1b) Jämförelseanalys Endast olikbehandling av två jämförbara situationer är otillåten Är situationen för en bosatt (hemvist) och en inte bosatt person jämförbar? EUD har nästan alltid funnit att situationerna är jämförbara Undantag: med avseende på rätt till personliga avdrag etc. anses utomlands bosatta vara i en jämförbar situation med i landet bosatta bara om de tjänar hela eller nästan hela sin inkomst i arbetslandet (C-279/93 Schumacker m.fl. mål) - Har införts i 63:2 IL ang. rätt till grundavdrag Två situationer som täcks av olika skatteavtal är dock inte jämförbara (C- 194/06 OESF). Görs en faktisk (sakomständigheterna) eller en legal (rättsfaktum) jämförelse? Öppen (medborgarskap) och dold (hemvist) diskriminering! Övriga aspekter på restriktionsprövningen Skatteavtalens inverkan på prövningen Avtalens neutraliserande verkan: C-170/05 Denkavit (2006), C-379/05 Amurta (2007) Innebörd: Det finns inte längre något hinder! Skillnader i MS skattesystem Hinder som uppstår p.g.a. att länder har olika skatteregler är i princip tillåtna (C-403/03 Schempp) Hinder som uppstår p.g.a. att två länder parallellt utövar sin beskattningsrätt är i princip tillåtna (C-513/04 Kerkhaert), exempel: Internationell dubbelbeskattning Motivering: Den nackdel som uppstår beror inte på en negativ särbehandling i någon av staterna Antag att: Diskussionsuppgift 1.. din arbetsgivare skickar dig på en skattekurs på Mallorca + att Skatteverket förmånsbeskattar dig eftersom det presumeras att kurser på utländska turistorter innehåller ett stort inslag av semester Om skattekursen hade hållits i Åre hade någon förmånsbeskattning inte skett. =ok? 7
Diskussionsuppgift 2 Antag att: En obegränsat skattskyldig person medges avdrag för kostnader för resor till och från arbetet. En begränsat skattskyldig person medges avdrag endast om han har sin huvudsakliga inkomstkälla i landet. = Utgör reglerna ett hinder? (2) Rättfärdigandeprövningen: När kan ett skattehinder rättfärdigas? a) Rättfärdigandeargument Regeln motiveras av grund som anges i fördraget eller ett annat tungt vägande allmänintresse b) Proportionalitetsbedömning Regeln är ägnad att tillgodose detta intresse och anses nödvändig (2a) Rättfärdigandeargument Öppen diskriminering: EUF-fördraget - hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa Dold diskriminering: Fler grunder/argument har utarbetats i domstolens praxis (Rule of reason doktrinen) 8
(2a) Rättfärdigandargument (enl. rule of reason doktrinen) Effektiv skattekontroll & skatteuppbörd Skatteflykt & skatteundandragande Skattesystemets inre sammanhang Fördelningsargumentet och/eller t-principen Förhindra dubbla avdrag för förluster Marks & Spencer-doktrinen (Helhetsbedömning av flera grunder sammantaget) (Kapital: jämförbarhetsbedömningen) (2b) Proportionalitetsbedömning Lämplighetsprövning/ ändamålsprövning Nödvändighetsprövningen: minstbetungande-test - Större möjlighet att rättfärdiga hinder för fri rörlighet inom EES och mot tredje land än inom EU Sammanfattning Gränsöverskridande moment? Aktuell fördragsfrihet? Jämförbar situation? Negativ särbehandling? [skatteavtalens neutraliserande verkan, Skillnader & MS parallella utövande av beskattningsrätten] Rättfärdigandeargument? Proportionerligt (ändamålsenligt & nödvändigt)? 9
Diskussionsuppgift 3 Antag att: En i landet bosatt beskattas för värdeökningar på aktier när dessa säljs (realiseras) En person som flyttar från landet beskattas vid utflyttningstillfället på de orealiserade värdeökningarna Utgör regleringen av den utflyttande ett hinder? Kan det i så fall rättfärdigas? EU-domstolens domar finns på: http://curia.europa.eu Man kan söka på målnummer, tex. C-470/04 Lästips för den intresserade: 1. Dahlberg, Internationell beskattning, 2007 (avdelning 4) 2. Ståhl, Persson Österman, Hilling, Öberg, EU-skatterätt, Iustus förlag 2011 3. Cejie, Utflyttningsbeskattning av kapitalökningar, 2010 (kapitel 7 [hinder] och 9 [rule of reason]) 10