1 STARK UTAN DROGER Alkohol, narkotika, dopingpreparat och tobak är alla droger, som fängslar många av våra ungdomar (och vuxna också för den delen). Bruket av droger tar bort de ekonomiska förutsättningarna för ett aktivt liv och formar många ungdomars tillvaro. Drogmissbruket "stjäl" en stor del av livsinnehållet. Drogerna ersätter kreativt tänkande och en positiv social samvaro - grunderna för personlighetsutvecklingen till självständighet. Narkotikaproblemet i jakobstadsnejden är relativt sett inte stort, men tillräckligt stort och växande för att vi skall ta det på allvar. Drogmissbruket är ofta svårt att känna igen och känsligt att hantera för föräldrar, lärare, social- och hälsovårdspersonal samt polis. Tidigt ingripande är viktigt för att rädda de drabbade. Grunderna för prevention och "räddningsarbete" är kunskap och mod. För att bygga upp denna grund ger droggruppen ut denna broschyr med fakta om de vanligaste drogerna. Läs igenom broschyren åtminstone en gång fastän Du tror att Du inte har drogproblem nära Dig - Du kan behöva kunskapen för att rädda en människa. Hösten 1996 infördes VÅGA-programmet i nejdens högstadieskolor. Våga-programmet är ett drog- och våldsförebyggande utbildningsprogram i grundskolans årskurs 7 eller 8. Lektionerna leds främst av lärare och polis. Syftet med programmet är att genom stärkt självförtroende och ökad kunskap få våra ungdomar att säga NEJ till droger och våld. Vi hoppas att Du som förälder deltar i föräldramöten som ordnas på skolan. Under föräldramöten i åk 7 eller 8 diskuteras Våga-programmet. Ditt stöd och din kunskap är oersättlig i arbetet mot droger och våld. Glädjande är att undersökningar visar att ungdomarnas drogvanor i våra nejder är i stort sett oförändrad från år 1990 och framåt. Ett långsiktigt preventivt arbete ger resultat! Ni föräldrar har den viktigaste rollen för att vi också i fortsättningen skall kunna hålla droganvändningen i nejden på en låg nivå. Vi från droggruppens sida vill med denna broschyr uppmuntra Er föräldrar att fortsätta orka bry Er om Era barn och orka sätta de gränser som behövs. December 2003 Droggruppen i jakobstadsnejden
TOBAK Tobaken är ett gift, som idag inte skulle få försäljningstillstånd, om man började marknadsföra den som en ny produkt. Tobaken utgör finländarnas största enskilda hälsorisk. Årligen dör ca 5 000 personer i Finland på grund av rökning. Ett viktigt steg mot ett tobaksfriare Finland utgör de tobakslagar, som trädde i kraft 1995 och 1999. Lagarnas två huvudstrategier är: - minska barns och ungdomars tobaksrökning genom att förbjuda försäljning av tobaksprodukter till personer under 18 år - att genom olika restriktioner som rör omgivningen garantera en rökfri miljö för varje finländare utan att fördenskull glömma att tobaksrökning är vars och ens privatsak. En rökande ungdom råkar lättare i riskzonen att bli haschrökare än en icke-rökande ungdom! Ju längre en pubertetsungdom förblir icke-rökare desto större är chanserna att inte börja röka. Nikotinberoendet kan uppstå hos en tonåring om han dagligen röker i två veckors tid. Styrkan av beroendet kan jämföras med vilken annan drog som helst. Eng. den senaste skolundersökningen (2003, Rimpelä) ökade tobaksrökningen bland ungdomar i Jakobstad. Nästan fjärdedel (23%) av högstadie elevern (8-9 klass) röker dagligen. Snus ökar snabbt bland pojkarna. Också aktiva idrottare snusar i hög grad. Rimpeläs undersökning 1999 visar att i vår region snusar 20% av pojkarna i åk. 8 och 33% av pojkarna i åk. 9. Föräldrarna har möjlighet att sätta gränser för vad man tillåter och vad man förbjuder.
Föräldrarna påverkar också sina ungdomar mer än kamraterna gör. I Norge har man gjort undersökningar bland 7.000 12-14-åringar för att se hur föräldrarnas rökbeteende inverkar. Vi kan här studera vad man kommit fram till: En långtidsstudie (1951-1991) i England visar ett klart samband mellan tobaksrökning och för tidig död. Studien visar emellertid också att det alltid lönar sig att sluta. Ju tidigare man slutar röka desto mindre bestående skador får man.
ALKOHOL Visste du att alkohol är Finlands vanligaste berusningsmedel? Varje finländare dricker i medeltal alkoholdrycker som motsvarar 9,3 liter ren hundraprocentig alkohol i året. På senare år har det tydligt kommit fram att debutåldern för fylledrickande har en stor betydelse för riskerna att bli alkoholist. I USA har studier visat att: En 13-årig debutålder ger 47%ig risk att få alkoholproblem. En 16-årig debutålder ger 31%ig risk att få alkoholproblem. En 21-årig debutålder ger 10%ig risk att få alkoholproblem. FÖRSÖK DÄRFÖR GÖRA ALLT FÖR ATT SKJUTA UPP BARNENS ALKOHOLDEBUT! En fullvuxen man (ca 70 kg) förbränner ca 2 cl alkohol i timmen. I praktiken betyder det att kroppen behöver 2 timmar för att förbränna en flaska mellanöl! På grund av alkoholens skadeverkningar dör årligen åtminstone 3 00 personer i vårt land och ca 700 på grund av missbruk av narkotika, mediciner och sniffning. Dödsfall pga. narkotikamissbruk bland unga har ökat oroväckande på senare tid. Alkolholförgiftning är ett tillstånd, då någon druckit en sådan mängd alkohol att medvetslöshet inträder. För en tonåring kan redan 2 promille alkohol i blodet (en flaska vin) vara livsfarligt! En växande kropp tål inte alkohol. VAD SÄGER LAGEN? UNDER 18 ÅR -får man inte inneha varken alkohol eller mellanöl, -åt dem som är under 18 år får man inte servera eller sälja alkoholdrycker, -det är förbjudet att förmedla (langa) alkohol till dem som är under 18 år. Straffet kan vara från böter upp till 2 års fängelse!
18 20 ÅR -får man inte inneha starka alkoholdrycker -åt dem som är under 20 år får man inte sälja starka alkoholdrycker -inte heller förmedla (langa) sådana drycker -får man köpa och inneha milda alkoholdrycker, t.ex. mellanöl -servering är tillåten av sådana drycker Alkoholanvändning under 18 år kan man kalla missbruk! Det är på föräldrarnas ansvar om man bjuder alkohol till sina barn. Ett vanligt argument för att köpa alkohol till sina barn är att man då vet vad de dricker. Tyvärr är det oftast så att barnen då de är ute dricker den alkohol som föräldrarna gett plus att de ändå dricker mer. Undersökningar i Sverige har visat följande resultat av föräldrarnas inställningar: FÖRÄLDRAR TROR OFTA ATT DE KAN LÄRA SINA BARN MÅTTLIGHET GENOM ATT BJUDA PÅ ALKOHOL. BEKLAGLIGTVIS GÅR DET OFTA SÅ, ATT JUST DESSA BARN DRICKER MERA ÄN DE SOM INTE BJUDS PÅ ALKOHOL HEMMA!
MISSBRUK AV MEDICINER Blandmissbruk av alkohol och mediciner har tilltagit bland ungdomen under de senaste åren. Detta innebär stora risker. En liten mängd alkohol i kombination t.ex. med lugnande mediciner, sömnmediciner, värkmediciner eller hostmediciner kan leda till en kraftig reaktion och ibland leda till en direkt livsfarlig förgiftning! Även mediciner som finns i vanliga hem kan användas felaktigt. Håll medicinskåpet och recepten under uppsikt! SNIFFNING Med sniffning avses vanligtvis djupa inandningar av t.ex. lim, bensin, tinner och andra lösningsämnen i berusande syfte. Sniffning kan jämföras med alkoholberusning men en kortvarigare sådan. En överdosering är rätt vanlig och kan leda till medvetslöshet. Ofta är det fråga om barn i lågstadieåldern som börjar sniffa. Lösningsmedel förorsakar svåra bestående skador på framför allt hjärnan. Lungorna och njurarna tar ofta också skada av sniffning. CANNABIS SATIVA (HASCH OCH MARIJUANA) Hasch (koncentrerad Cannabis Sativa) och torkad Cannabis Sativa är för närvarande efter alkohol och medicinmissbruk den bland ungdomen vanligaste narkotikan i vårt land. Hasch påminner till det yttre om små "korkbitar" och färgen kan växla från ljusbrunt och gult till svart. Hasch får man från hampväxten, vars latinska namn är Cannabis Sativa. Ordet Cannabis används som en gemensam benämning på hasch, marijuana och hascholja. Cannabis Sativa kan odlas hos oss både inomhus, i växthus och också utomhus. Odling av Cannabis Sativa är förbjudet. Den vanligaste produkten av växten är ett hartsliknande ämne som består av torkad kåda från honblommorna. Pressat till kakor med tillsats av bindemedel kallas det hasch och har vanligen en THC-halt på 8-12 (vikt)%. (THC är förkortningen för Tetrahydrocannabinoler, det verksamma giftet i Cannabis.)
Marijuana framställs av torkade växtdelar, främst skotten, och dess THC-halt är 1-5%. Förädlingen av cannabisarter kan ge THC-halter på 10% eller mera. Marijuana för rökning i cigaretter, antingen handrullade eller köpta utan filter, är bruneller grönaktig till färgen och liknar till utseendet närmast oregano eller hackat gräs. Det hasch som uppblandat med tobak används för rökning i pipa eller i handrullade cigaretter består av en fast massa eller smulor. Färgen varierar från ljust gråaktigt till brunt eller nästan svart. Piporna är ofta majspipor, särskilda haschpipor - s.k. chillos - eller hemmagjorda pipor av olika slag. Hascholja är ett extrakt, en trögflytande, brun vätska med en THC-halt på 30-60%, ibland t.o.m. högre. Effekter De omedelbara effekterna av cannabis är individuella. Hos en del missbrukare framkallar preparatet en drömlik känsla av välbefinnande, en del blir pratsamma och upprymda, medan andra isolerar sig från yttervärlden. En del av missbrukarna drabbas av ångest och förändringar i sinnesförnimmelserna blir en obehaglig upplevelse. Flera missbrukare kommer också in i haschpsykos, som kan bli bestående. Hos andra tycks preparatet till en början inte ha några speciella effekter på sinnesstämningen. Däremot är det vanligast med störningar i uppfattningen av tid, plats, avstånd och hastighet. Detta innebär ökad risk för olyckor bl.a. i trafiken. THC finns kvar i kroppen ca 1 månad efter intaget och märks i tester under den tiden. Snabbtester kan utförs bl.a. via högstadieskolorna. Tecken Man kan märka att en person använt cannabis bl.a. på den sötaktiga lukten i cannabisrökarens andedräkt, hår och kläder. Lukten påminner om bränt rep, bränt gammalt hö eller sigillack. Cannabisanvändaren tenderar också att bli inåtvänd och okoncentrerad. Skolkning kan förekomma. Cannabisrökaren märker inte själv hur han förändras. Därför är det viktigt som vuxen att vara uppmärksam och alltid noggrant reda ut t.ex. orsakerna till skolkning. Ett tonårsmissbruk leder ofta till en fel utveckling, en kronisk förpubertet eller ett evigt skolk från vuxet liv. Därför är hasch en katastrof i ungdomars liv. Den känslomässiga utvecklingen avstannar. Om man senare kommer ut ur sitt missbruk är det svårt att hitta en vuxen identitet.
CENTRALSTIMULERANDE MEDEL. Centralstimulerande medel omfattar bl.a. amfetamin och kokain. Amfetamin är ett syntetiskt framställt ämne och förekommer vanligen i form av gulaktiga kristaller. Det stimulerar det centrala nervsystemet. Amfetamin är ett vitt pulver som kan blandas i drinkar, tas som tabletter, inandas med sugrör eller injiceras direkt i blodådrorna. Amfetamin ger en uppiggad, upprymd känsla (brukaren kan inte sova) samt aptitlöshet. Psykiskt ger det en kraftigt höjd självkänsla och aggressivitet. Iakttagaren kan notera vidgade pupiller, ökad pulsfrekvens, förhöjt blodtryck och en överaktivitet. Typiskt för amfetaminet är också muskelryckningar som är oberoende av viljan, s.k. tics, exempelvis i ansiktet. Missbrukarna kallar ruset "kick" eller"speed". Efterverkningarna är depression och trötthet. Vid längre tids bruk magrar missbrukaren, missköter sig kroppsligen och blir nedgången. Förföljelsemani är ett vanligt symptom. Blandmissbruk av turvis amfetamin, sömngivande läkemedel och alkohol är vanligt efter en längre tids bruk. Amfetamin är efter cannabis det vanligaste narkotiska preparatet i Finland. Kokain framställs av kokabuskens blad och förekommer ofta i form av ett fint vitt kristalliskt pulver. Kokainets effekt påminner om amfetaminets. Kokain intas ofta genom att drogen andas in eller snusas genom näsan. Crack är en speciell form av kokain. Det förekommer i form av grågula klumpar eller flingor. Crack röks t.ex. uppblandat med tobak eller marijuana. Crack ger en snabbare och kortvarigare effekt än kokain. Sannolikheten för fortsatt missbruk är mycket stor.
HALLUCINOGENER Hallucinogener är droger som förvränger verklighetsuppfattningen. Till denna grupp hör t.ex. LSD och ecstacy. Effekterna av hallucinogener kommer vid nedsväljning efter 5-15 min. Ruset varar fyra till tolv timmar. Effekterna är starka och intensiva. Preparaten har kraftiga effekter på psyket och yttrar sig som förvirringstillstånd. LSD säljs oftast som tabletter i grälla färger, droppas ibland på sockerbitar, men kan också injiceras. LSD-tripparna kan finnas indränkta i små pappersmärken som föreställer allt från Bart Simpson till en pingvin. En tripp innehåller 1-2 miljondels gram flytande vätska som har dränkts in i pappersmärket. Genom att suga på märket får man i sig ämnet. LSD anses vara en av våra värsta narkotikapreparat. Redan efter en enda tripp kan man bli utbränd för resten av livet. Man får hallucinationer och senare psykoser och svåra depressioner. Efter en tids användning kan missbrukaren få en snedtripp, en negativ fördröjd reaktion, utan att då ha använt någon drog. Ecstacy är en kemiskt framställd drog som förekommer som ett vitt pulver i kapslar eller som tabletter. Den har samma effekt som kobinationen amfetamin och LSD. Ecstacy marknadsförs oftast till ungdomen med ingen eller liten erfarenhet av narkotika och förknippas främst med den s.k. Rave-kulturen. Ecstacy kan ge svåra kroppsliga biverkningar såsom rubbningar i hjärtrytmen, andningssvårigheter och krampanfall. Också vissa giftiga svampar har hallucinatoriska effekter. OPIATER Opievallmon odlades redan omkring år 4000 f.kr och har alltsedan dess använts som läkemedel eller rusmedel. Den vanligaste drogen som framställs ur opievallmon är heroin. Heroin är en av de vanligaste drogerna i Europa. Heroin är ett gråvitt pulver som kan rökas, sniffas eller injiceras. Heroin är starkt beroendeframkallande. Den allvarligaste akuta risken vid missbruk är dödliga överdoser pga. andningsstillestånd. Heroinmissbruket är oftast kopplat till hög kriminalitet. Rökheroin har blivit vanligt i Finland under de senaste åren. Antalet dödsfall har ökat kraftigt på senare år pga överdosering. De flesta narkotikadödsfallen sker genom heroinanvändning. Kroppsliga tecken på heroinpåverkan är: Sammandragna pupiller och stirrande blick. Personen är förvirrad och likgiltig för omvärlden. Kan ha svårigheter att stå på benen eller ha hopsjunken hållning. Sluddrigt
tal och kontaktsvårigheter. Buprenorfin, (Subutex, Temgesic). Subutex är förutom ett läkemedel också den vanligaste opiater bland finska droganvändare. Vid narkotika andvändning injiceras den oftast intravenöst, fast Subutex inte är tänkt att användas på detta sätt. Således är ett av problemen med drogen skador i blodkärlen förorskade av binmedlen i drogen. Den ger också upphov till allvariga ögonbottenförändringar vid intravenös andvändning. Den eftersökta verkan med buprenorfin är att få en euforiserande verkan. Drogen har blivit mycket popilär i Finland. Och i dag ser man många missbrukare som har börjat användningen av opiater med just buprenorfin direkt antigen i samband med andvändning av kannabis eller till och med utan. Missbruk förorsakar till och med vara långvarigare än de heroinförorsakade. Som vuxna bör vi vara medvetna om att det hela tiden experimenteras med att hitta nya droger som kommer ut på marknaden. Drogerna är idag mycket billigare än de var för t.ex. 10 år sedan. Gammahydroxismörsyra GHB har tidigare använts som lugnande medicin och bedövningsmedel. Ämnet finns naturligt i varje cell i kroppen och är en signalsubstans. GHB bromsar utsöndringen av dopamin. Dopamin aktiverar hjärnans processer och därför får personen i GHB-ruset en aktivare/rikare inre värld. Utåt blir personen mera inaktiv. Omdömet försämras, man är mindre känslomässigt hämmad. Effekten kan jämföras med alkoholberusning. Ämnet framkallar en känsla av lycka, avslappning och sensualitet med mindre ångest och känslohämning. GHB smakar lite saltigt och ser ut som tårar, en genomskinlig vätska. Finns också i pulver form och i kristall form. Effekten kommer inom 10 20 minuter och börjar minska efter 2 timmar. Riskerna med GHB är att gränsen mellan påverkan och överdos är svår att avgöra. Med större doser kommer yrsel, fysisk obalans och sluddrigt tal. Påverkar andningsförmågan negativt. Framkallar kräkningar eller krampanfall i kombination med alkohol. Medvetslöshet med kvävningsdöd har inträffat. Ger dagen efter symptom efter bruket. Risken för överdosering är stor. GHB har använts som knockout-droppar för att lättare kunna råna personer eller utnyttja kvinnor sexuellt.
NARKOTIKA Vad säger lagen? Olovlig tillverkning, produktion, import, export, förmedling, handel med samt innehav och användning av narkotika är förbjudet. Odling av vallmo, kokabuske och hampa är förbjuden, ifall syftet är narkotikabruk. ANABOLA STEROIDER Med anabola steroider avser man kemiskt framställda hormoner som är besläktade med det manliga könshormonet testosteron. Överdoser av hormonet tas för att få starkare muskler, bättre prestationsförmåga och kraftigare, "manligt utseende". Problemet är att "vanliga" ungdomar intar hormoner för att snabbt få ökad muskelmassa och gå upp i vikt. Våldsbrott begås ofta av personer som tar steroider i kombination med alkohol. Effekter av anabola steroider: Håret Anabola steroider påskyndar mannens håravfall som leder till tidig flintskallighet. Hjärnan Ökar irritationen och aggressiviteten som lätt leder till brottslighet (misshandel och mord), speciellt i kombination med alkohol. Ansiktet Ökar antalet finnar i ansikte och på överkroppen. Brösten Mannens bröstkörtlar växer och blir ömma Levern Kan ge blodcystor i levern och även skrumplever. Njurarna Rubbar njurarnas normala funktion. Testiklarna Könsdriften ökar drastiskt för att senare ibland helt avta. Testiklarna skrumpnar på ett karakteristiskt sätt. Man kan se vuxna män med testiklar som hos en pojke före puberteten. Produktionen av spermier minskar eller upphör. Yngre män riskerar att bli barnlösa för all framtid.
Prostatan Prostatakörteln förstoras vilket ökar risken för inflammation och gör det svårt att kissa. Lårbenet Tillväxtzonerna i lårbenet sluts vilket leder till risk att en tonåring som inte är färdigutvecklad stannar i växten. Blodkärlen Höjda blodfettvärden ökar kalklagringar i blodkärlen och leder till hjärtinfarkt. Förorsakar försämrad blodcirkulation och åderförkalkning. För kvinnor ger anabola steroider dessutom basröst, skäggväxt och menstruationsrubbningar.
SPELBEROENDE 5-10 % av alla som spelar om pengar upplever problem, som att för mycket tid och pengar går åt. 8 % av de som spelar på penningautomatspel upplever någon form av spelmani eller beroende; ett tvingande behov av att fortsätta spela trots negativa följder av spelandet. Det bästa sättet att förebygga spelberoende är naturligtvis att inte spela alls, det näst bästa är att inte börja spela om pengar i en för tidig ålder. Liksom vid andra beroendeproblem så hjälper A-kliniken i Jakobstad också de som har blivit spelberoende. Åldersgränsen för penningautomater är i dag 15 år för vissa spel och 18 år för andra. De tippnings- och vadhållningsspel som har kommit till under de senaste åren har troligen ytterligare ökat ungdomars spel om pengar. För de här spelen finns inga åldersgränser!också om ungdomar kanske spelar för mindre summor så tycks risken vara stor för att spelandet fortsätter med större summor senare i livet. I framtiden uppmärksam på hur barnen använder datorn och internet. kommer vi också att se problem med ungdomars datoranvändning. Det är säkert skäl att som förälder också vara TRO INTE PÅ KNARKMYTERNA! Sju av de vanligaste myterna om hasch, och argument mot dessa De som röker hasch eller marijuana har en lång rad argument för varför de gör det. En del av argumenten är uppenbara osanningar som man inte kan tro på om man tänker efter. Här nedan redovisas några vanliga myter och motargument du kan använda! "Hasch är ofarligt i jämförelse med t.ex. alkohol" Hasch kan ge stark ångest, panik, hallucinationer och förvrängd verklighetsuppfattning. Hasch stannar längre i kroppen än alkohol eftersom det är fettlösligt och inte vattenlösligt som alkohol. Cannabis påverkar bildning av sexualhormoner i kroppen och påverkar på så sätt spermieproduktion, menstruation och därmed möjligheten att få barn.
Men det allra allvarligaste är kanske de sociala och psykologiska problem som långvarigt missbruk ger. Man skärmar av omgivningen och blir inåtvänd. Till slut sitter man fast i en egen värld. Den som börjar röka regelbundet i tonåren står stilla i utvecklingen och blir aldrig vuxen mentalt om han/hon fortsätter att röka hasch. "Hasch ger inte baksmälla som alkohol" Hasch ger inte samma typ av baksmälla som alkohol. Det beror på att hasch sitter kvar i kroppen från en vecka upp till en månad efter att man har rökt. Själva haschruset varar bara i ett par timmar. Men efterruset med försämrad koncentrationsförmåga, dåligt minne, slöhet etc varar längre. När det gäller hasch kan man snarare tala om "veckan efter" eller "månaden efter" i stället för "dagen efter". "Man blir inte beroende av hasch" Jo, det är idag klart visat att ett fortsatt missbruk av cannabis leder till beroende. Många behandlare menar att det är minst lika svårt att bryta ett intensivt haschmissbruk som pågått under en längre tid som många andra svåra drogberoenden såsom exempelvis alkoholism och heroinism. "Hasch är en 'lätt' drog" Haschet är varken harmlöst eller bara "lätt narkotika". Det är ingen slump att den internationella narkotikakonventionen i sin förteckning över narkotika tar upp just hasch. Hasch jämställs där med heroin. Långt ifrån alla haschrökare kommer att sluta som heroinister. Det helt övervägande antalet ungdomar som prövar hasch kommer aldrig att gå längre, men de bidrar ändå till att hålla handeln igång så att andra ungdomar skadas. Den som regelbundet röker hasch löper ändå större risk än andra att hamna i missbruk av t.ex. amfetamin. Hasch säljs fortfarande i stor utsträckning av missbrukare som finansierar sitt missbruk på det sättet. Haschrökaren får kontakt med personer och miljöer som ger honom eller henne tillgång till andra droger. "Hasch vidgar medvetandet" Hasch påverkar upplevelsecentrum i hjärnan. Missbrukarna planerar och fantiserar men genomför aldrig någonting. De släpper sina hämningar, ser saker som de inte sett tidigare, får en upplevelse av tyngdlöshet och upplever inte tiden på samma sätt som andra. Men det de upplever är inte verkligt. Den som pratar mycket under haschrus pratar för sig själv, inte med andra. Eftersom gifterna i hasch gradvis påverkar hjärnan och andra kroppsfunktioner hamnar man mer och mer i en omedveten värld. Man skapar en ridå som man gömmer sig
bakom. Man blir omedveten. "Det är tillåtet att ha hasch för eget bruk på sig" All befattning med hasch är olaglig. Att använda hasch såväl som överlåta, försälja, tillverka och att inneha är straffbart. Även innehav av mycket små mängder hasch leder till åtal. "Hasch ger bättre sexuella upplevelser" Myten om hasch som sexdrog är falsk. I början kan hasch ge bättre sexuella upplevelser, på grund av att tidigare hämningar försvinner under ruset. Men i längden blir man alltmer ointresserad av sex. Långvarigt rökande kan leda till hormonrubbning som i sin tur kan ge tillfällig impotens och nedsatt fruktsamhet. TIDIGA SYMPTOM OCH VARNINGSTECKEN Lukt. Det är lätt att känna igen lukten av alkohol och lösningsmedel. Lukten av haschrökandet påminner om bränt gammalt gräs! Sena kvällar. Man måste vara observant om tonåringen börjar komma hem sent om kvällarna. Det behöver inte betyda att man står i tamburen och utbrister: "Jasså, har du använt narkotika!" Bättre är att fråga var han/hon varit, med vem han/hon varit och vad de har gjort. Man ska inte nöja sig med oklara svar. Förändrade intressen. De ungas fritidsintressen kan förändras vilket inte behöver betyda något. Men för en haschrökare är det typiskt med en förändring till större passivitet och att man "inte orkar" med tidigare fritidsintressen. Förändringar i kamratkretsen. Om den unga plötsligt börjar byta kamratkrets bör föräldrarna veta att ungdomar som bryter mot normerna ofta söker varandras sällskap. Om tidigare kamrater anses tråkiga och de nya kamraterna misstänks vara missbrukare är det skäl för föräldrarna att snabbt
reagera. Försvar av missbruk. Det är väl inte så vanligt att den unga öppet försvarar missbruk, men om så händer, är det ett viktigt varningstecken. Ökande behov av pengar. Vid missbruk av droger ökar behovet av pengar påtagligt hos den unga. Det är viktigt att lägga märke till om detta börjar hända hos din tonåring. Drogerna kostar per vecka från någon hundra mark till tusentals mark! Skolk från skolan. Skolk från skolan är ett viktigt varningstecken, som bör leda till åtgärder, oberoende om det är frågan om missbruk eller inte. Ta kontakt med skolan. Skolk leder inte automatiskt till missbruk, men missbruk leder ofta till skolk! Försvagad intellektuell förmåga. Trötthet och försämrad skolframgång kräver alltid större vaksamhet från föräldrarnas sida samt kontakt med skolan! Lögner och vilseledande av vuxna. Man skall lägga märke till halvlögner och försök att vilseleda vuxna. Då är det skäl att diskutera hur relationerna skall fungera. Isolering. När en tonåring allt mer börjar isolera sig, undviker sina föräldrar och ständigt gömmer sig på sitt rum är det orsak att reagera. Brottslighet. Brottslighet är i och för sig en allvarlig sak vare sig det är fråga om missbruk eller inte. Brottslighet kan vara första steget från en normal livsstil och bör alltid leda till åtgärder på samma sätt som om det skulle vara frågan om missbruk. I samband med missbruk ökar alltid penningbehovet. För att finansiera missbruket kan tonåringen ofta sälja sina egna eller familjens tillhörigheter, låna pengar av kamraterna o.s.v.
VAD KAN VI GÖRA SOM FÖRÄLDRAR OCH SOM KOMPISAR? När det är frågan om tobakens och berusningsmedlens användning har den ungas föräldrar en viktig ställning: de utgör modeller för de unga. Kompisarna betyder också mycket. En god kompis är en stor tillgång under tonåren. De unga har lättare att förhålla sig positivt till egna föräldrars utstakade gränser om de erfar att kompisens föräldrar har liknande regler. Vi har kunnat konstatera att föräldrarnas samarbete hjälper såväl tonåringen som föräldrarna själva. Föräldrarna kan t.ex. diskutera: -vilka är tonåringarnas hemkomsttider -sin egen inställning till tobak, alkohol och narkotika? -om tonåringen vill sova hos kompisen över veckoslutet, vilka är då spelreglerna? -kan föräldrarna turvis hämta hem de unga från diskotek och nöjestillställningar? -hur kan tonåringarna säga nej till droger; hur klara av svåra situationer då t.ex. kamrater bjuder på droger. -den information som unga får från internet behöver inte vara sann fast den ser proffsig ut. En sund skeptisk inställning till information från nätet är bra för både unga och äldre.
TIO TIPS HUR DU HJÄLPER DIN TONÅRING! 1. Tala om tobak, alkohol och droger. Dela med dig av innehåller i den här broschyren. Berätta med argument och åsikter varför tonåringar inte bör använda droger. Med ökad kunskap går det lättare att ge en saklig bild av droger. 2. Lär dig lyssna. Bara genom att lyssna kan du få reda på vad som händer i gänget, vilka problem som finns m.m. Håll dig informerad! 3. Stöd självförtroendet. Tonåringar behöver din uppmuntran och uppmärksamhet. Det stöder självförtroendet som gör dem stabila och säkra på sig själva. 4. Visa känslor. Visa dina känslor och tillåt tonåringen att visa sina känslor. Dela upplevelser; sorg och glädje. Var ärliga mot varandra. 5. Var en god förebild. Du behöver inte vara helnykterist, men kom ihåg att dina attityder och värderingar kring drogerna är viktigast. Berätta varför eller varför du inte röker eller dricker. 6. Hjälp till att motarbeta grupptryck. Tonåringarna behöver ibland hjälp för att stå emot grupptrycket. Du kan som förälder ge den hjälpen dels genom kunskap och dels genom att sätta gränser, t.ex. bestäm klockslag för hemkomsttider, var själv vaken då ditt barn kommer hem. 7. Uppmuntra hälsosamma, skapande aktiviteter. Alla behöver känna sig duktiga på någonting. Uppmuntra olika hobbies och vettiga, sysselsättningar. 8. Tala med andra föräldrar. Du är inte ensam. Att tala med andra föräldrar kan vara en lättnad och ett stöd. Kontakta t.ex kompisarnas föräldrar vid planerade övernattningar!
9. Sätt gränser för tobaksrökningen, alkoholdrickandet och drogerna. Eftersom du bryr dig om, sätt gränser för vad du accepterar och inte accepterar! Regler och normer ger trygghet. Reglerna kan ta formen av ett kontrakt och den unga får möjlighet att ta ansvar och hålla löften. 10. Att störa är att bry sig om. Att berätta om svårigheter är inte detsamma som att skvallra utan att bry sig om.
20 VART KAN DU VÄNDA DIG? (Tystnadsplikten respekteras) Jakobstad, Pedersöre och Larsmo: Droggruppen i Jakobstad Peter Granholm, soc.dir. Tel. 785 1111 / 1247 e-mail:www.peter.granholm@jakobstad.fi Sirpa Hanhineva kont.pers.för hälsofost. Tel 786 111 e-mail:www.sirpa.hanhineva@jnhvc.fi Gunilla Nybäck, hälsovårdare tel. 785 1111 e-mail:www,gunilla.nyback@jnhvc.fi Yvonne Ahlstedt, skolkurator Jakobstad tel. 785 1111 / 1349 Pekka Kojola, skolkurator Jakobstad tel. 785 1111 / 1310 e-mail:pekka.kojola@pietarsaari.fi Kaj Nyman äldrekonstapel, polisinrättn., tel. 785 9432 Margot Lindberg, chef, socialavd. Tel. 785 1111 / 1378 e-mail:margot.lindberg@jakobstad.fi Monica Hällund-Myntti, A-kliniken tel.785 1506 e-mail:monica.hallund-myntti@jakobstad.fi Minna Joensuu, ungdomsledare, fritidsbyrån tel. 785 1111 / 11567 e-mail:minna.joensuu@pietarsaari.fi Pia Rosengård-Andersson, skolkurator tel 785 5282 e-mail:pia.rosengard-andersson@optimaedu.fi Tom Nyman, Lagmansgården tel. 781 6800/6815 e-mail:tom.nyman@lagmansgarden.multi.fi Droggruppen i Larsmo Maria Sämskar, rektor, tel 785 7321 Susanne Lillqvist, hälsovårdare, tel 785 7326, 050-3008074 Åsa Bjärnvik, skolkurator, tel 785 7323 Jennie Haga-Larsson sos.arb. Tel 785 7241 Arne Böhling, fritids-sekr. Tel 785 7230 Sami Rantamäki tel 728 1081 Droggruppen i Pedersöre Maria-Louise Backlund, ungdomssekr.tel 785 0283 Stefan Hagberg. Polis tel 785 9432 Kerstin Roos, hälsovårdare tel 785 0264 Ann-Britt Victorzon, skolkurator tel 785 0286 Katarina Grön, sos.arb. Tel 785 0204 Övriga Du kan kontakta: Informations- och stödtjänst för unga med drog- och andra beroendeproblem tel.tid. Mån-tis 14-16.00 tel. 785 1555 A-kliniken, Jakobstad tel 724 6060 a-kliniken@jakobstad.fi A-kliniken, Garleby, tel 829 9111/8288 9486 Mentalvårdscentralen; barn och ungdomsavdelningen te. 785 2366 HVC/jour tel 786 1111 Församlingarnas diakoni eller ungdomarbete. Irti Huumeista ry, kl. 9-15 och 18-21.00 tel 0203 22388