Tre år efter omställning TSL 2014:7

Relevanta dokument
TSL 2013:6 Hur gick det sen?

TSL 2015:2 Fortsatt hög andel till jobb

Hur gick det sen? Uppföljning tre år efter omställning

TSL 2014:5 Färre sägs upp, fler får jobb

TSL 2014:3 Tidiga insatser ökar chanserna att få jobb

TSL 2013:7 Osäkerheten på arbetsmarknaden består

TSL 2015:3 Ökad nöjdhet

TSL 2014:9 Lågt inflöde i augusti

TSL 2013:5 Minskat inflöde. Svårare att hitta nytt jobb.

TSL 2016:03 Färre äldre förblir arbetssökande

TSL 2015:1 Lägre inflöde och färre till jobb.

TSL 2013:9 Arbetsmarknad med motstridiga signaler

TSL 2014:6 TSL-systemet räcker inte till för alla

TSL 2017:08 Starkt resultat i Norrland

TSL 2016:01 Så blev 2015

TSL 2014:11 Ökat inflöde i oktober

TSL 2015:8 Vart går deltagarna?

TSL 2015:5 Lägre inflöde och fler till jobb

TSL 2016:10 Tecken på en starkare konjunktur

TSL 2016:11 Nätverk är vägen till jobb

TSL 2015:11 Könsskillnaden minskar

TSL 2016:5 Validering viktigt verktyg

TSL 2015:4 Ökad andel till jobb

TSL 2015:13 Fortsatt lågt inflöde

TSL 2017:3 Män får oftare jobb, kvinnor väljer att utbilda sig

TSL 2017:1 Så blev 2016

TSL 2016:7 Fler väljer att starta eget vid omställning

TSL 2016:4 Många får jobb via sitt nätverk

TSL 2016:6 Framgång på flera fronter

TSL 2017:4 Antalet beviljade omställningsstöd ökar

TSL 2017:09 Goda tider för anställda inom byggbranschen

TSL 2015:10 Stor variation i omställningstid

TSL 2015:12 Kortare tid i arbetslöshet

TSL 2017:5 Bättre tider för industrin

TSL 2015:7 Många byter yrke vid omställning

TSL 2014:10 Har fått jobb/har inte fått jobb?

TSL 2016:02 Flera positiva trender

TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös

TSL 2016:9 Historiskt lågt inflöde

TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb

TSL 2015:6 14,7% kvar

TSL 2014:1 Många uppsagda. Många som fått jobb.

Deltagarnöjdhet i TSL-systemet 2012

TSL 2016:12 I väntan på 2017

TSL 2014:12 Inflödet beror inte enbart på det ekonomiska läget

Rapporteringsinstruktion

Antal personer som beviljats omställningsstöd

Rapporteringsinstruktion

Kvartalsrapport 2018:2 stark tillväxt och historiskt få uppsagda

TSL 2013:8 Lugnare arbetsmarknad och kritisk granskning

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

TSL 2017:2 Det går bra nu

Kvartalsrapport 2018:3 Fortsatt god arbetsmarknad, men ökad andel konkurser

Kvartalsrapport 2018:4 Lika lågt inflöde som innan förra finanskrisen

Kvartalsrapport 2019:1 Starka resultat trots tecken på sämre arbetsmarknad

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Matchning och jobbsökning handläggare och jobbcoacher

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen

Mellan jobb. Är du mellan jobb eller riskerar du att bli arbetslös?

Fakta om. anställningsformer och arbetstider i handeln 2018

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

EN HJÄLP TILL NYTT JOBB

VÄRT ATT VETA. Hårda fakta och mjuka värden för Omställningsfonden 2017

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Trygghetsstiftelsen För dig som jobbar i staten

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Arbetsmarknadspolitiska iakttagelser - Trygghetsfonden TSL, halvårsrapport 2011

Trygghetsstiftelsen För dig som jobbar i staten

Kvartalsrapport 2019:2 Tydlig ökning av antalet uppsagda från handel och industri

SPV styrelsemöte nr Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni december 2008

kort om Rapport 5 av Kort om: RappoRt 5 av Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten

MELLAN JOBB. Är du mellan jobb eller riskerar du att bli arbetslös? 2017

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Akut läge LOs krav på brådskande insatser för arbetslösa och varslade. Författare: Madelene Syrén, Enheten för ekonomisk politik och arbetsmarknad.

Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning

Nr 3 / Hänger du med? Sysselsattas upplevda behov av kompetensutveckling

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghetsstiftelsen För dig som jobbar i staten

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015

Om du förlorar ditt jobb

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013

Tid för handling TSL-rapport juni 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna

Tema Ungdomsarbetslöshet

Arbetsmarknadsrapport 2012

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Södra sjukvårdsregionen

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2017 Utländska arbetsgivare. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2017

Elever och studieresultat i komvux 2013

Allmänheten om kollektivavtal

De senaste årens utveckling

Transkript:

Tre år efter omställning TSL :7

Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL finansierar omställningsåtgärder åt företag och fack lokalt. Företag och fack väljer leverantörer av omställningstjänster och vi följer upp och utvärderar tjänsterna och resultaten. TSL startades 2004, cirka 100 000 företag är anslutna till TSL-systemet och drygt 900 000 arbetare omfattas. Läs mer på www.tsl.se Samtliga rapporter från TSL finns att ladda ner gratis på www.tsl.se. Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsfonden TSL Box 19081 10432 Stockholm Besöksadress Kungsbroplan 2 Telefon 08-412 22 00 Telefax 08-411 18 15 E-post info@tsl.se ISBN 978-87603-14-3 Stockholm

Förord TSL-systemet hjälper uppsagda arbetare inom den privata sektorn till nya jobb. Senast tolv månader efter sista anställningsdag på det jobb de blivit uppsagda från, rapporteras en lösning för varje individ. De flesta, cirka 90 procent, har då funnit en lösning. De andra fortsätter att söka jobb. I och med att en lösning rapporterats i TSL-systemet, släpper vi kontakten med deltagarna (de uppsagda). Det är dock av vikt att försöka få en bild av hur hållbara de rapporterade lösningarna är och vad som sker med de uppsagda på längre sikt. Därför gör vi med hjälp av SIFO en uppföljning tre år efter rapporterad lösning. Resultat av denna uppföljning redovisas i denna rapport. Det finns mycket viktig information att hämta ur dessa uppgifter. Det som behöver belysas mer och också skapas adekvata åtgärder för, är att i anslutning till rörligheten på arbetsmarknaden, också utveckla kompetensen för de nya och de framtida arbetsuppgifterna. Vi har av ekonomiska skäl bråttom att hjälpa en uppsagd från ett jobb till ett annat. Arbetslöshet kostar både för individen och samhället. Det finns en risk för att vi inte nyttjar den tid som ändå blir mellan det gamla och det nya jobben till att också stärka de uppsagdas kompetens. Delar av samhällets olika stödsystem är i detta avseende kontraproduktiva; a-kassans strikta regler avseende utbildning när a-kassa utgår, trots att vi vet att många av de uppsagda inte har tillräcklig kompetens för att kunna få de lediga jobben, svårigheten att få en arbetsmarknadsutbildning för nyarbetslösa trots att vi kan påvisa behoven, samt avsaknaden av ett system för kompetensutveckling mitt i yrkeslivet som gör det praktiskt möjligt för människor att utveckla sin kompetens till de nya kraven. I denna rapport kan vi visa att utöver att hjälpa uppsagda snabbt till nya jobb, behövs också en linje för att rusta dem för hållbara lösningar. Inte utifrån gårdagens behov, utan från dagens och morgondagens behov. Det finns behov av och utrymme för att tänka nytt samt att inte fastna i gamla lösningar om vi vill bejaka en sund rörlighet på arbetsmarknaden som tar hänsyn både till arbetstagarnas och företagens behov. Stockholm, juni Tomas Petti Vd Trygghetsfonden TSL

Innehåll Inledning 4 Metod 4 Vad gör deltagarna idag? 5 Försämring från tidigare undersökningar 8 Vad beror försämringen på? 9 Ålder 9 Utbildningsnivå 9 Kön 11 De som arbetar 11 Rörlighet 13 Vissa behöver mer stöd 15

Inledning Trygghetsfonden TSL erbjuder omställningsstöd till privatanställda arbetare som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist. TSL har ingen egen utförarorganisation, utan omställningsprogrammen genomförs av det omställningsföretag som företag och fack kommer överens om att använda vid varje enskild uppsägning. TSL följer upp resultatet av omställningsprogrammen på olika sätt. Vilken lösning en deltagare i omställningsprogram hittar rapporteras av omställningsföretaget senast 12 månader efter sista anställningsdagen på det arbetet deltagaren blivit uppsagd från. Vi vet inte hur ihållande de olika lösningar som omställningsföretagen rapporterat är och vad som händer för de uppsagda i omställningsprogram på längre sikt. För att få svar på vad som händer på längre sikt har TSL låtit TNS SIFO genomföra intervjuer med deltagare tre år efter att de avslutat sina omställningsprogram. Tre undersökningar har hittills genomförts. Deltagare som lämnade sina omställningsprogram 2009 intervjuades, deltagare som lämnade sina program 2010 intervjuades, och deltagare som avslutade sina program 2011 intervjuades. Denna rapport visar resultatet för undersökningen av de deltagare som lämnade sina program i början av 2011, jämfört med resultatet från de tidigare undersökningarna. Metod Samtliga tre undersökningar är genomförda genom telefonintervjuer. Intervjuerna är genomförda under maj och juni respektive år. Bruttourval 5000 5000 4315 Nettourval 2170 1705 2553 Antal intervjuer 1000 1000 1000 Svarsfrekvens 46% 59% 39% Svarsfrekvensen i årets undersökning är lägre än i tidigare undersökningar. En analys av bortfallet visar dock inga stora diskrepanser mellan de som Tre år efter omställning. 4

intervjuats och de som inte gått att nå, varför resultaten kan anses representativa för den grupp vi önskat undersöka. Vad gör deltagarna idag? De två diagrammen nedan visar dels resultatet av omställningsprogrammen för de undersökta deltagarna, som det rapporterades under våren 2011, och dels vilken sysselsättning deltagarna uppger att de har idag. Rapporterat resultat för tre år sedan Utbildning (minst en termin, minst 50 %); 3,2% Arbetssökande; 10,2% Arbetsmarknads politisk åtgärd; 1,5% Pension, Sjukskriven; sjukersättning; 1,7% 4,1% Tillsvidareanställ ning; 34,9% Valt att lämna programmet innan lösning; 1,6% Behovsanställni ng; 5,0% Visstid 6 mån ; 24,7% Visstid > 6 mån ; 11,7% Startat eget; 1,4% Nuvarande sysselsättning Sjukersättning; Studerar (minst 0,6% en termin, minst 50 %); 1,4% Arbetssökande; 10,7% Praktik eller utbildning anordnad av Arbetsförmedlin gen; 1,9% Behovs-/tim- /projektanställni ng; 6,0% Visstid 6 mån; 4,5% Visstid > 6 mån; 6,1% Sjukskriven; 1,7% Pension; 11,1% Driver eget företag; 3,2% Annat; 1,1% Tillsvidareanställ ning; 51,5% Tre år efter omställning. 5

Flera saker är i sammanhanget värda att belysa. 71,4 procent av respondenterna uppger att de idag har ett jobb. Andelen har sjunkit jämfört med för tre år sedan, då 77,7 procent hade ett jobb när omställningsprogrammet avslutades. Att andelen som är i arbete har sjunkit förklaras i viss utsträckning av att många av respondenterna gått i pension. För tre år sedan gick 4,1 procent av respondenterna in i pensionslösningar eller fick sjukersättning i samband med att omställningsprogrammet avslutades. Idag uppger 11,1 procent av respondenterna att de är pensionerade, och 0,6 procent att de får sjukersättning. 7,2 procent av samtliga intervjuade har gått i pension under de tre år som förflutit sedan de avslutade sina omställningsprogram. Att så pass stor andel av respondenterna gått i pension förklaras av ålderssammansättningen på de intervjuade personerna, något vi återkommer till nedan. Fördelningen mellan olika anställningstyper har förändrats. Idag uppger 51,5 procent av respondenterna att de har en tillsvidareanställning. För tre år sedan, när omställningsprogrammen avslutades, var det knappt 35 procent av deltagarna som fick en tillsvidareanställning. Andelen som uppger att de nu har en tidsbegränsad anställning har minskat avsevärt jämfört med för tre år sedan, något som indikerar att en del visstidsanställningar med tiden övergår i tillsvidareanställningar. 32 personer uppger att de driver ett eget företag. 27 av dessa har inga anställda. Ett mycket litet antal personer, totalt 14 stycken, uppger att de är i utbildning som omfattar minst en termin och minst halvfart. Av dessa deltar 10 personer i universitets- eller högskoleutbildningar. Andelen deltagare som uppger att de är arbetssökande är på samma nivå som för tre år sedan. Än mer information om skillnaderna mellan resultatet för tre år sedan och nuvarande sysselsättning, får man om man kombinerar de två. Diagrammet nedan visar på den vertikala axeln vilket resultat som rapporterades för deltagarna när de avslutade sina omställningsprogram för tre år sedan. Den horisontella axeln visar hur deltagarnas nuvarande sysselsättning fördelar sig. Resultaten för tre år sedan som är markerade med en asterisk har vardera färre än 30 respondenter, varför man bör vara försiktig med att dra slutsatser av hur den nuvarande sysselsättningen ser ut för dessa grupper. Tre år efter omställning. 6

Resultat för tre år sedan Nuvarande sysselsättning Valt att lämna programmet innan lösning* Sjukskriven* Pension, sjukersättning Utbildning (minst en termin, minst 50 %) Arbetssökande Arbetsmarknadspolitisk åtgärd* Behovsanställning Visstid 6 mån Visstid > 6 mån Startat eget* Tillsvidareanställning 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Tillsvidareanställning Visstid > 6 mån Behovs-/tim-/projektanställning Driver eget företag Visstid 6 mån Praktik eller utbildning anordnad av Arbetsförmedlingen Arbetssökande Studerar (minst en termin, minst 50 %) Pension Sjukskriven Sjukersättning Annat Några saker i sammanställningen ovan är värda att lyfta fram. En stor andel, sammantaget 53 procent, av de som för tre år sedan fick en visstidsanställning har idag en tillsvidareanställning. 44 procent av de som för tre år sedan fick en behovsanställning har idag en tillsvidareanställning. Även om vi inte kan påvisa att det rör sig om samma arbetsgivare, indikerar det att många visstidsanställningar med tiden övergår i tillsvidareanställningar. Av de 14 personer som för tre år sedan startat eget företag uppger hälften att de idag driver ett eget företag. Av de som för tre år sedan gick in i en utbildning på minst 20 veckor och minst halvtid, är det idag drygt 58 procent som har ett jobb. De flesta av de som gick i pension för tre år sedan är kvar i pension. En relativt stor andel av de personer som för tre år sedan var fortsatt arbetssökande 12 månader efter sista anställningsdag, har idag gått i pension. Det stämmer väl överens med bilden att de äldsta är de som har svårast att hitta en lösning. Tre år efter omställning. 7

Drygt 50 procent av de som för tre år sedan fortfarande var arbetssökande när de lämnade sina omställningsprogram har idag ett arbete. Vi har inte data som visar på vad detta beror på. Sannolikt är det en kombination av fortsatt jobbsökande och i vissa fall adekvata åtgärder, exempelvis utbildning eller praktik, i vissa fall också flytt till annan ort. Försämring från tidigare undersökningar Jämfört med tidigare års undersökningar innebär årets undersökning sammantaget en försämring. Den största försämringen syns mellan undersökningarna genomförda och. I undersökningen som genomfördes uppgav 84 procent av respondenterna att de hade ett arbete. I undersökningen som genomfördes var andelen 72 procent, och i årets undersökning har andelen i jobb sjunkit till 71 procent. I årets undersökning är det en lägre andel deltagare som uppger att de har en tillsvidareanställning, och en större andel som uppger att de har tidsbegränsade anställningar. Andelen som uppger att de är arbetssökande, eller har gått i pension är i stort sett likvärdig med undersökningen som genomfördes, men nivån ligger avsevärt högre än vad som uppmättes. Vilket av följande alternativ stämmer bäst in på din nuvarande situation? Annat Sjukskriven Sjukersättning Pension Studerar/Går utbildning (minst 1 termin Arbetssökande Praktik eller utbildning anordnad av AF Behovs-/Tim-/Projektanställning Visstid 6 mån Visstid > 6 mån Driver eget företag Tillsvidareanställd 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Tre år efter omställning. 8

I stor utsträckning förklaras det försämrade resultatet av demografiska faktorer, framför allt ålder och utbildningsnivå. I nästa avsnitt förklaras skillnaderna mellan undersökningarna i detalj. Vad beror försämringen på? Det finns stora skillnader mellan undersökningarna genomförda, och. Skillnader som i stor utsträckning förklarar det försämrade resultatet i årets undersökning. Ålder TSL har i flera rapporter belyst vilken hur viktig åldern är för möjligheterna att hitta ett jobb. Åldersfördelningen på de intervjuade personerna skiljer sig mycket åt mellan de tre undersökningar som hittills genomförts tre år efter avslutat omställningsprogram. I den första undersökningen som genomfördes var de yngsta deltagarna överrepresenterade jämfört med hur åldersfördelningen i TSL-systemet brukar se ut. Det var en direkt följd av att de som intervjuades i denna undersökning var personer som blev uppsagda tidigt under finanskrisen, då många företag tillämpade sist in, först ut-principen. I undersökningen som genomfördes var åldersfördelningen mer normalfördelad. I undersökningen som genfördes var de äldre något överrepresenterade. 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-39 år Ålder 40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-59 år 60+ år Utbildningsnivå En annan faktor som i tidigare utredningar visat sig vara betydelsefull för möjligheterna att hitta ett jobb är utbildningsbakgrund. Personer med endast grundskola har avsevärt svårare att hitta ett jobb, jämfört med personer med gymnasiebehörighet. I viss mån samverkar åldersfaktorn och Tre år efter omställning. 9

Grundskolenvå (folk-, enhets-, real-, fack-, flick-, folkhögskola) Yrkesskolenivå Gymnasienivå Högskole- /universitetsnivå (eftergymnasial utbildning) utbildningsnivå, de äldre har i genomsnitt en lägre utbildningsnivå än de yngre. I årets undersökning överstiger andelen med endast grundskoleutbildning 25 procent, en ökning från tidigare års undersökningar. Senaste genomförda (avslutade) skolutbildning Kan ej uppge/vill ej uppge Högskole- /universitetsnivå (eftergymnasial utbildning) Gymnasienivå Yrkesskolenivå Grundskolenvå (folk-, enhets-, real-, fack-, flick-, folkhögskola) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Nedanstående diagram visar utbildningsnivå och nuvarande sysselsättning som de intervjuade personerna uppgivit. Av diagrammet framgår att de deltagare som har gymnasiekompetens fått jobb i större utsträckning än de deltagare som saknar gymnasiekompetens. Samvariationen mellan ålder och utbildningsnivå syns också, genom att det är främst deltagare med lägre utbildningsnivå som uppger att de gått i pension. Utbildningsnivå och nuvarande sysselsättning 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Annat Sjukskriven Sjukersättning Pension Studerar (minst en termin, minst 50 %) Arbetssökande Praktik eller utbildning anordnad av Arbetsförmedlingen Behovs-/tim-/projektanställning Visstid 6 mån Visstid > 6 mån Driver eget företag Tre år efter omställning. 10

Kön Även kön är en variabel som i TSL-systemet visat sig vara av betydelse för möjligheterna att hitta ett jobb. I TSL-systemet hittar kvinnorna jobb i något lägre utsträckning än männen. I den senaste undersökningen är andelen kvinnor något överrepresenterade. De utgör drygt 30 procent av de intervjuade deltagarna, att jämföra med de drygt 25 procent de utgör av samtliga deltagare i TSL-systemet. Kön Män Kvinnor 0% 20% 40% 60% 80% 100% Tillsammans förklarar ålderssammansättning, utbildningsbakgrund och kön hos de intervjuade deltagarna sannolikt i stor utsträckning det försämrade resultat som kan utläsas när man jämför undersökningarna från, och. De som arbetar De deltagare som uppgivit att de har ett jobb har fått ett antal följdfrågor. Knappt 17 procent av deltagarna som har ett jobb uppger att de arbetar på samma företag som de blev uppsagda från för tre år sedan i samband med att de fick omställningsstöd från TSL. Merparten av de som har ett jobb, drygt 77 procent, arbetar i privat sektor, men andelen som gått till offentlig sektor har ökat till drygt 17 procent, från drygt 12 procent i föregående års undersökningar. Tre år efter omställning. 11

Sektorsfördelning Vet ej Annan sektor Ideell sektor Landstinget Kommunal sektor Statlig sektor Privat sektor 0% 20% 40% 60% 80% 100% 40 procent av deltagarna uppger att de arbetar i en annan bransch än den de arbetade i när de blev uppsagda och fick omställningsstöd från TSL. Andelen har ökat med 10 procentenheter sedan föregående års undersökning, men är i paritet med den undersökning som genomfördes. Jobbar du nu inom samma bransch som du gjorde när du blev uppsagd? Nej Ja 0% 20% 40% 60% 80% Lönen är för majoriteten av deltagarna bättre idag än när de lämnade sina omställningsprogram för tre år sedan. 48 procent uppger att de har högre lön idag, och 31 procent att de har lägre lön. Andelen som uppger att de har högre lön har dock minskat sedan den första undersökningen genomfördes. Tre år efter omställning. 12

Löneläge Högre Samma lön Lägre 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Majoriteten av deltagarna har samma arbetstid tre år efter att de avslutat sina omställningsprogram hos TSL. Detta mönster är i stort sett oförändrat över de år undersökningarna har genomförts, även om det är en något större andel som uppger att de har kortare arbetstid i den senaste undersökningen. Arbetstid Längre arbetstid Samma arbetstid Kortare arbetstid 0% 20% 40% 60% 80% Rörlighet Endast åtta procent av deltagarna uppger att de har flyttat sedan de blev uppsagda och fick omställningsstöd från TSL. Andelen är oförändrad från tidigare år. En tredjedel av de som flyttat har gjort det antingen för att de har fått ett jobb, eller för att öka sina chanser att få ett jobb. Tre år efter omställning. 13

Har du sedan du blev uppsagd från flyttat till en annan kommun? Nej Ja 0% 20% 40% 60% 80% 100% Anledning till flytt På grund av nytt jobb För att förbättra chanserna till att få ett nytt jobb Inget av detta/annan orsak 0% 20% 40% 60% 80% Benägenheten att flytta till en annan kommun tycks minska med högre ålder. Bland 20-24-åringarna uppger 32 procent att de flyttat till en annan kommun. 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andel som flyttat efter åldersgrupp Tre år efter omställning. 14

Vissa behöver mer stöd De deltagare som intervjuats har fått en öppen fråga om det finns något annat som hade underlättat för dem att hitta ett jobb när de blev uppsagda, och i så fall vad. 19 procent av deltagarna har svarat ja på denna fråga. Vad de anser att de skulle ha behövt skiljer sig mycket åt, men vissa mönster kan urskiljas. Drygt 10 procent av de 191 personer som svarat på frågan uppger att ett större kontaktnät eller bättre nätverk hade underlättat för dem att hitta ett jobb. Likaså uppger drygt 10 procent att de hade behövt bättre eller mer omfattande hjälp från Arbetsförmedlingen. Var femte person som besvarat frågan uppger att utbildning hade underlättat för dem att hitta ett jobb. Behovet av kompetensutveckling är något som TSL har lyft fram i många olika sammanhang. TSL har inte ekonomiska medel för att kunna tillmötesgå detta behov. Tre år efter omställning. 15

Kontaktuppgifter Rapporten är skriven av Mattias Elm, TSL. För mer information om rapporten kontakta: Analysansvarig Mattias Elm, mattias.elm@tsl.se, 08-412 22 11 VD Tomas Petti, tomas.petti@tsl.se, 08-412 22 01 Tre år efter omställning. 16