Kartläggning av hemlösheten 2015

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2016-02-01 Dnr: 2015/843-IFN-012 Patrik Kalander - aj069 E-post: patrik.kalander@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Fastighetsnämnden Individ och familjenämnden Kartläggning av hemlösheten 2015 Förslag till beslut Individ och familjenämnden godkänner rapporten Hemlöshetskartläggning 2015 och beslutar att kartläggningens resultat ska användas som underlag i planeringen för att minska hemlösheten i Västerås. Rapporten översänds för kännedom till Kommunstyrelsen och Fastighetsnämnden. Ärendebeskrivning Individ och familjenämnden har som en del i strategin för att motverka hemlöshet beslutat att göra årliga kartläggningar av antalet hemlösa. Myndigheter och organisationer som kan tänkas komma i kontakt med hemlösa är uppgiftslämnare. 2015 års datainsamling har för första gången genomförts med hjälp av ett webbaserat frågeformulär som distribueras via webblänk till uppgiftslämnarnas epost. Sociala nämnderas förvaltning har i skrivelse 27 januari 2016 lagt fram förslag till beslut. Bilagor Hemlöskartläggning hösten 2015 Kartläggning av hemlösheten i Västerås 2015 Individ- och familjenämnden IFN/AU individ 10 februari 2016 (2016-02-10) Skickad av: Teresia Kjellgren - aq339

Diarienr 2016-01-27 2015/843-IFN-012 1 Sociala nämndernas förvaltning Patrik Kalander patrik.kalander@vasteras.se 021-39 45 85 Individ och familjenämnden Kartläggning av hemlösheten i Västerås 2015 Sammanfattning Antalet hemlösa som rapporteras 2015 är 888 personer, vilket är en ökning med 138 personer mellan 2014 och 2015. Vid kartläggningen 2014 registrerades 750 personer som hemlösa, vilket är 198 personer mer än vid kartläggningen 2013. De vanligaste orsakerna till hemlöshet fortsätter vara bostadsbrist, flyktingsituationen och missbruk. Av de hemlösa bedöms 46 procent inte ha ett fortsatt behov av stöd och omvårdnad. Däremot bedöms 37 procent har behov av hjälp pga missbruksproblem, 24 procent pga psykiska problem och 9 procent pga fysiska problem. En person kan alltså ha behov av hjälp pga flera problem. Antalet uteliggare är 97 personer, vilket är en ökning med 36 personer i förhållande till 2014. Som uteliggare räknas en person som är hänvisad till akutboende, härbärge eller är uteliggare. Av uteliggarna är 68 män, 26 kvinnor och 9 personer under 25 år. Det ansvar som åvilar nämnden stämmer väl överens med socialtjänstlagens intentioner gällande målgruppen med särskilda behov samt att de metoder som anses vara främjande för minskad hemlöshet används i stor utsträckning. En ny handlingsplan för att motverka hemlöshet 2016-2019 håller på att tas fram. Handlingsplanen konkretiserar vilka behov som finns och vilka aktiviteter och åtaganden som nämnden behöver fokusera på de kommande åren. Staden med Kommunnstyrelsen i spetsen behöver stärka samverkan mellan de olika kommunala och privata aktörerna för att trygga bostadsförsörjningen för samtliga invånare i Västerås. En samverkan behöver även inkludera föreningar och intresseorganisationer. Bristen på bostäder och den ökande hemlösheten är de faktorer som mest påverkar de kraftigt ökande vårdkostnaderna för nämnden. Bakgrund hemlöshetkartläggningar i Västerås Individ- och familjenämnden genomför som en del av strategin mot hemlöshet årliga kartläggningar av antalet hemlösa. Dessa genomförs under vecka 48 genom att olika myndigheter och frivilligorganisationer i Västerås rapporterar in information om de hemlösa de haft kontakt med under veckan. Vecka 48, 2015 inföll 23 29 november. Motsvarande kartläggningar har genomförts åren 2000-2004 och 2006-2014. År 2005 samordnades kartläggningen med socialstyrelsens nationella kartläggning. Frågorna

Västerås stad 2 (12) har i huvudsak varit desamma under alla år som mätningar har gjorts varför tidsjämförelser är möjliga att genomföra. Definitionen av hemlös har varit identisk med den som Socialstyrelsen använde i sin kartläggning 2005 till och med 2013. Då Socialstyrelsen ändrat sin definition ändrades även definitionen i Västerås 2014. Pga definitionsändring behöver viss försiktighet iakttas vid jämförelser över åren. 2015 genomfördes kartläggningen första gången via webbaserat enkätformulär. Syftet med kartläggningen är att få veta antalet kända hemlösa under vecka 48 år 2015, samt att få information om deras födelseland, boendesituation, försörjning, föräldraskap, genomförda insatser, fortsatta behov av omvårdnad, förekomst av somatiska respektive psykiska problem samt missbruk. Resultatet av kartläggningen över antalet hemlösa i Västerås presenteras i Västerås stad Servicepartners rapport Hemlöshetskartläggning senhösten 2015. Rapporten beskriver metoden för kartläggningens genomförande och innehåller jämförelser med tidigare kartläggningar. Socialstyrelsens lägesrapport 2015 gällande hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Hemlöshet bland EU-medborgare som befinner sig tillfälligt i Sverige, är en aktuell och angelägen fråga för kommunerna idag. Hemlösheten har en stark koppling till arbetsmarknads-, migrations- och utrikespolitik. Socialtjänsten har under en längre tid fått ta ett allt större ansvar för personer som inte kommer in på den ordinarie bostadsmarknaden. Under 2014 hade 90 procent av kommunerna en så kallad sekundär bostadsmarknad; olika boendelösningar med någon form av hyresavtal, vanligtvis andrahandskontrakt, där boendet är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler. Kommunerna har olika förutsättningar utifrån invånarantal och skilda behov. De stora problemen finns i storstäderna och de arbetar aktivt med frågan genom exempelvis handlingsplaner och strategier. Socialstyrelsen ser en positiv utveckling med färre barn som berörs av vräkning, samtidigt som det fortfarande finns barn som lever under osäkra förhållanden trots satsningar på området. Över hälften av kommunerna gör bedömningen att de har underskott på bostäder i kommunen som helhet. Det finns framförallt ett behov av billiga och små bostäder. Socialstyrelsens senaste hemlöshetkartläggning visade att det finns en grupp personer i landet som inte har några övriga kända problem utöver att de blivit utestängda från bostadsmarknaden och är arbetslösa. Ytterst få av de personer som är utestängda från bostadsmarknaden har lönearbete. Ekonomiskt bistånd är den vanligaste inkomstkällan. Orsaker till hemlösheten och utestängning från bostadsmarknaden finns på flera nivåer och kan vara strukturell, institutionell och individuell. Frågan berör flera politikområden; bostadspolitik, socialtjänstpolitik, arbetsmarknadspolitik, integrationspolitik, hälso- och sjukvårdspolitik med flera. Eftersom problematiken är komplex behövs åtgärder och lösningar på olika nivåer. Det behöver till exempel byggas fler bostäder för ekonomiskt svagare grupper, främst i storstäderna där bostadsbristen är allra störst. Det finns också ett starkt samband mellan svag ekonomi, arbetslöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Det mest effektiva sättet att förhindra hemlöshet och mänskligt lidande är att arbeta preventivt, så att individen kan behålla sin bostad trots individuella svårigheter. Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1 383) är det kommunerna som ansvarar för bostadsförsörjningen.

Västerås stad 3 (12) Socialtjänsten har under en längre tid fått ta ett allt större ansvar för personer som är utestängda från ordinarie bostadsmarknad. Omfattningen avtar inte och det är breda grupper i samhället som inte blir godkända på den ordinarie bostadsmarknaden och därmed behöver socialtjänstens hjälp. En stor del av de som befinner sig på den sekundära bostadsmarknaden är barnfamiljer och personer med utländsk bakgrund. Socialstyrelsen Öppna jämförelser 2014 I mer än hälften av kommunerna finns ingen eller endast någon enstaka person i akut hemlöshet. Bostadsbristen är framförallt koncentrerad till landets tre storstadsregioner och det är också i storstadkommunerna de finns flest antal hemlösa. Ca hälften av kommunerna har en formaliserad samverkan med bostadsföretag och hyresvärdar för att motverka hemlöshet. En fjärdedel av kommunerna har en uppsökande verksamhet som riktar sig till personer i akut hemlöshet medan sju av tio kommuner arbetar med någon form av förebyggande verksamhet som är riktad till personer som riskerar förlora sitt boende. Under 2017 kommer Socialstyrelsen genomföra en ny nationell kartläggning av hemlöshetens omfattning och karaktär. Bostad sökes några erfarenheter och slutsatser Av slutrapporten från den nationelle hemlöshetsamordnaren Bostad sökes 2014 framgår att hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden är ett komplext problem som inte kan lösas enbart via insatser från socialtjänsten såsom är fallet i många kommuner. För att komma tillrätta med problemen krävs ett delat samhälleligt ansvarstagande för flera aktörer, både myndigheter och frivillig- och intresseorganisationer, på nationell, regional och kommunal nivå. Men det är kommunens ansvar att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Några av de slutsatser som presenteras i rapporten, som vi även kan se i Västerås; En strukturell brist på bostäder har ökat de senaste åren och det finns en brist på hyresrätter med överkomliga hyresnivåer. Kraven på hyresgäster för att få bostad har ökat och riskerar stänga ute personer och grupper som inte klarar kraven. Samtidigt har konkurrensen mellan olika grupper om bostäderna ökat. Nya grupper utöver de med social problematik har tillkommit såsom personer som saknar boendereferenser, t ex unga och nyanlända invandrare. Andra är personer med bristande ekonomi och ensamstående. Det finns personer som ska skrivas ut från institutioner och stödboenden står utan ordnad bostad. Detta leder till att personer blir kvar en längre tid än vad som avsetts. Problemet med trångboddhet har ökat som följd av bostadsbristen och övriga faktorer. Problemet drabbar flera men främst nyanlända flyktingar och invandrare. Sociala boendelösningar enligt modeller där man kvalificerar sig gradvis till eget boende kan ta flera år. När personer väl kvalificerar sig, ställs olika krav som måste uppfyllas. Sådana modeller bidrar till att socialtjänstens får ta ett allt större ansvar för boendefrågan och att den sekundära bostadsmarknaden växer.

Västerås stad 4 (12) De nya uppgifterna medför ökade kostnader och arbetsinsatser för socialtjänsten och gör att förebyggande och andra primära uppgifter riskerar få mindre tid och resurser. För att få tillgång till bostäder lyfter samordnaren fram vikten av att utveckla en väl fungerande samverkan inom kommunerna och mellan kommunerna, fastighetsägare och andra aktörer. Samverkansavtal, kända rutiner och en väg in är koncept som framhålls. Andra vägar och arbetssätt för att motverka hemlösheten och minska kostnaderna för hemlöshet lyfts fram. Bland annat Bostad Först som utgår från att se bostad som ett grundläggande behov för alla. Metoden har visat goda resultat där den testats och kostar betydligt mindre än när personer ska kvalificera sig genom en boendetrappa. Exempelvis är kostnaden för stödboende i Västerås mellan 700-1200 kr dygnet. Bostad Först beräknas i nuvarande omfattning kostar 329 kr/dygn, men kan minskas betydligt om fler lägenheter skulle kunna tilldelas. Åtgärder för att främja kvarboende är både mänskligt och samhällsekonomiskt lönsamt. Definition av hemlös Definitionen av hemlös är identisk med den definition som Socialstyrelsen använder vid kartläggning av hemlöshet. Det är en bred definition som omfattar fyra situationer som personer kan befinna sig i för en kortare eller längre tid. De olika hemlöshetssituationerna omfattar personers akuta brist på tak över huvudet, såväl som mer långvariga boendeformer som beträffande kontraktsform inte kan jämställas med eget boende. Bostaden är mer än en plats där vi har våra personliga saker, där vi kan stänga dörren om oss och bestämma vem som får komma in. Att ha ett hem är grundläggande för möjligheten att forma vår tillvaro och planera för framtiden. Det handlar om att kunna ha ett arbete, sköta sin hälsa och att ha ett stabilt socialt nätverk. Att vara hemlös har därför en vidare innebörd än att vara utan bostad. Det innebär att personen är berövad en del av sina viktiga resurser. Resultat av 2015 års hemlöshetkartläggning i Västerås Antalet hemlösa Antalet hemlösa har ökat med 18 procent mellan åren 2014 och 2015 och uppgår nu till 888 personer att jämföra med 750 personer år 2014. I snitt har antalet hemlösa under 2000-talet legat kring 350 personer men sedan 2007 har hemlösheten ökat till i genomsnitt ca 450 personer. 2007 var det året antalet nyanlända flyktingar kraftigt bidrog till att höja antalet hemlösa. Flyktingar utgör 2015 ca 43procent av de hemlösa. Uteliggare Uteliggare är den mest utsatta gruppen. Personer i hemlössituation 1 betraktas som uteliggare då de löser sin boendesituation från natt till natt. De är hänvisade till akutboende, härbärge, jourboende eller är uteliggare, ökar med 36 personer i förhållande till 2014 års kartläggning. Antalet uteliggare är mätveckan 74 personer och antalet som bor på härbärge/ akutboende är 23 personer. Antalet kvinnliga uteliggare är 19, vilket är 7 fler än mätningen 2014. Antalet kvinnor på akutboende/härbärgesboende var 7, vilket är 2 fler än 2014. Uteliggarna varierar i ålder från 18 till över 61 år. 9 personer är under 25 år

Västerås stad 5 (12) De flesta uteliggare har behov av stöd och omvårdnad för missbruk, psykiska och fysiska problem. Endast ett fåtal saknar sådana problem. 28 procent av de hemlösa anses ha en påtaglig psykisk störning som medför behov av behandling eller omvårdnad. Blandmissbruk är mycket vanligt. Att leva utestängd från bostadsmarknaden medför att problemen ökar och personen går ned sig allt mer. Minst 15 av uteliggarna anses pga sina svårigheter ha behov av bostad med särskild service, d.v.s. omvårdnadsboenden och gruppbostäder. Uteliggare tidsserie 2011-2015 2011 2012 2013 2014 2015 Uteliggare Härbärge Uteliggare Härbärge Uteliggare Härbärge Uteliggare Härbärge Uteliggar Härbärge Män 14 14 18 17 20 17 27 18 52 16 Kvinnor 4 3 7 2 8 2 12 4 19 7 Kategori 18 17 25 19 28 19 39 22 74* 23 Totalt 35 44 47 61 97* *För tre personer som rapporterats som uteliggare har inte kön angetts. Födelseland Den största gruppen av hemlösa är de som är födda i Sverige. Dessa är 376 personer och utgör 43 procent av de hemlösa. Den näst största gruppen, 230 personer, är född i övriga världen och utgörs 26 procent. Denna grupp ökar mest i jämförelse med 2014 års kartläggning. Hemlösa födda i Asien är den grupp som minskar mest. Andelen från Asien minskar från ca 30 procent till 14 procent. Orsaker till hemlöshet De vanligaste orsakerna till hemlöshet är liksom 2014 års kartläggning; bostadsbrist 44 procent, flyktingsituation 43 procent och missbruk 40 procent. Frågan om orsaker är en flervalsfråga och det går inte att säga vilken orsak som är mest bidragande. Orsaksamband bakom hemlöshet är komplexa men svaren pekar mot att den strukturella bristen på bostäder starkt bidrar till hemlösheten, att den särskilt påverkar flyktingar och personer med missbruk. I Västerås är det endast Mimer som godkänner försörjningsstöd och etableringsersättning som inkomst, vilket påverkar missbrukares och flyktingars möjligheter att få bostad på marknaden. Missbruk försvårar väsentligt personers möjligheter att finna, få och/eller behålla en bostad. Hemlösa som bor hos släkt och vänner Den stora ökningen personer som bor bland släkt och vänner som rapporterades mellan 2012 och 2014 består. De som bor i den typen av boende motsvarar andelsmässigt 53 procent av alla hemlösa. Känd av socialtjänsten I tidigare kartläggningar har frågan om personen är känd av socialtjänsten funnits med. Omkring 98 procent av de hemlösa har årligen varit kända av socialtjänsten. Frågan har inte följts upp 2015, men man kan anta att förhållandena är ungefär desamma även 2015. Inga behov av fortsatt stöd och omvårdnad pga specifika problem Före 2012 var det 30 procent eller färre som inte ansågs ha fortsatt behov av stöd och omvårdnad. Därefter har en ökning skett av personer i hemlöshet utan behov av stöd, vilket innebär att nya stora grupper av hemlösa tillkommit. Andelen 51 procent 2014 och 46 procent 2015. e

Västerås stad 6 (12) Missbruk Antalet personer med missbruksproblem forsätter öka. 37 procent eller 318 personer anses ha missbruksproblem. När man tittar på vilket missbruk som dominerat senaste månaden har antalet blandmissbrukare, 113 personer, och antalet alkoholmissbrukare aldrig varit så högt. Antalet där narkotikamissbruket dominerat var 45 personer och antalet har gått ned de senaste fem åren. Psykiska och fysiska problem 139 personer anses ha behov av fortsatt stöd eller omvårdnad pga psykiska problem. Det är 16 procent av de hemlösa och en ökning med 40 personer från 2014. Trenden är en fortsatt ökning från och med 2012 och framåt. Av de 97 uteliggarna anses 23 personer lida av psykisk störning vilket utgör ca 24 procent. Antalet med fysiska problem är 80 personer, vilket är en ökning med 25 personer i jämförelse med 2014. 401 personer uppges inte ha några problem fysiskt, psykiskt eller missbruk. Dessa utgör 46 procent av de hemlösa. Unga vuxna 147 personer under 25 år är hemlösa. Av dessa är 79 utrikes födda. 24 personer anses vara i behov av behandling eller omvårdnad för psykisk störning. Det är något vanligare med psykisk störning bland de unga än personer över 25 år. 34 personer har ett narkotika- eller blandmissbruk. Ingen ung vuxen har lönearbete. Endast 1 procent av samtliga hemlösa har löneinkomst. Vilket boende skulle personen behöva/klara av? Uppgiftlämnarna anser att 453 personer eller 52 procent behöver/klarar lägenhet med eget kontrakt. Antalet personer som är i behov av bostad med särskild service ökar rejält. 2014 ansågs 37 personer behöva sådan boendeform. 2015 är antalet 60 personer. 4 personer anses behöva servicehus. 104 personer anses behöva olika typer av stödboenden; motivationsboende, korttidsboende och inslussboende. 2014 var det 109 personer. 119 personer anses behöva/klara av en träningslägenhet och 33 personer ett boende med boendestödsavtal (hyresgaranti och uppföljning). Har den hemlöse barn under 18 år? Andelen hemlösa som är föräldrar till barn under 18 år uppgår till 22 procent, vilket är en minskning med 8 procent sedan 2014. Andelen hemlösa som samtidigt är vårdnadshavare är 73 procent. Bland kvinnorna är 85 procent av de som har barn vårdnadshavare och bland män 63 procent. Den lånsiktiga trenden visar att hemlösa med barn under 18 år som också är vårdnadshavare ökat. Vad styr bostadsplanering i Västerås? Sedan 2001 är det lagstadgat att kommunfullmäktige en gång per mandatperiod ska anta riktlinjer för bostadsförsörjningen(lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 2000:1 383).

Västerås stad 7 (12) I Västerås utgörs riktlinjerna av ett Kommunalt Bostadsstrategiskt Program(KBP) Syftet med KBP är att utgöra ett strategiskt styrdokument för berörda förvaltningar i Staden. KBP beskriver inriktning för bostadspolitiken under mandatperioden. Övriga bostadsplaneringsdokument En till programmet kopplad handlingsplan, Kommunalt Bostadsstrategisk Handlingsplan, KBH beskriver genomförandet av KBP under kommande året. KBH arbetas årligen fram av Fastighetsnämnden tillsammans med berörda styrelser och nämnder och i samspel med marknadens olika aktörer. Handlingsplanen beslutas i Fastighetsnämnden och ingår som ett särskilt dokument i det övriga underlag som föreläggs kommunfullmäktige i samband med budgethanteringen. Med bostadsplanering avses planering som syftar till att tillgodose invånares behov/efterfrågan av bostäder i olika skeden i livet. Bostadsplaneringens övergripande mål i Västerås är att alla invånare, oavsett olikheter som gäller den enskilde som person, ska bo i en bostad som passar de egna behoven. Enligt socialtjänstlagen 2 kap 1 är det kommunen som har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver. Detta innebär inte att rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen är avsedd att tillhandahålla bostad åt bostadslösa, om personen inte har särskilda svårigheter att på egen hand skaffa bostad. Socialtjänsten har därför inte ansvar för att tillgodose behov av bostad som beror på allmän bostadsbrist. Enligt socialtjänstlagen är det bara personer med särskilda svårigheter som har rätt till hjälp. Allmänna svårigheter räcker inte. De som hamnar i gruppen med allmänna svårigheter är exempelvis unga människor på väg att flytta hemifrån, personer som skiljer sig, flyktingar och trångbodda. Utöver dessa ingår även personer med svårigheter på grund av psykisk ohälsa som inte bedöms så grava att de omfattas av annan lagstiftning. Av 3: kap 2 SoL framgår att socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen ska bygga på nämndens sociala erfarenheter. Detta innebär att socialtjänsten genom sitt deltagande i samhällsplaneringen ska verka för grupper som är underförsörjda. Formerna för socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen har inte närmare reglerats i Socialtjänstlagen. Ansvaret för kommunal planering vilar ytterst på Kommunstyrelsen. Individ- och familjenämndens åtgärder för att förbättra de hemlösas situation utifrån sitt ansvarsområde. Hemlöshet beskriver inte en person, utan en situation som en person befinner sig i under kortare eller längre tid. En säng för natten eller tillfälligt akutboende löser inte de bakomliggande orsakerna till hemlöshet. Enligt socialtjänstlagen är det bara personer med särskilda svårigheter som har rätt att få hjälp. Inom ramen för Individ- och familjenämnden finns åtskilliga åtgärder för att motverka hemlöshet. Flera av dessa åtgärder har granskats på nationell nivå och visat sig vara verkningsfulla metoder och rekommenderas. Avtal Avtal med bostadsföretagen om fördelning av sociala lägenheter. Västerås stad har genom Individ- och familjenämnden sedan flera år ett samarbetsavtal med fastighetsägarna i Västerås för att få tillgång till lägenheter för sociala ändamål. Avsikten med avtalet är att fastighetsägarna i Västerås ska erbjuda Västerås stad

Västerås stad 8 (12) lägenheter för uthyrning till personer som av skilda skäl är utestängda från den vanliga bostadsmarknaden. Individ- och familjenämnden har goda erfarenheter av både samverkansavtalet och samarbetet med fastighetsägare i Västerås. På grund av brist och omsättning på lägenheter har fastighetsägarna de senaste åren haft svårt att leverera lägenheter enligt överenskommelsen. Samverkansavtalet ses för närvarande över. Boendestödsavtal/Uppsökande verksamhet Boendestödsavtal kan beviljas till personer som av sociala skäl inte kan bli godkända på bostadsmarknaden för eget hyreskontrakt utan garanti. Socialsekreterare svarar för utredning, bedömning och beslut samt uppföljning av boendestödsavtalen. De bedriver även uppsökande och förebyggande arbete för att förhindra att hyresgäster förlorar sin bostad och fungerar som vägen in för fastighetsägare i behov av råd och stöd i bostadssociala frågor. Tre jourlägenheter finns för att kunna lösa akuta bostadsproblem för barnfamiljer (används idag som övergångsbostad, se nedan). 300 boendestödavtal 31 december 2015 (2014:287) varav 220 inom Västerås Stads fastighetskontors bostadsbestånd. Hyresvägledning För att motverka att personer/familjer blir hemlösa arbetar socialkontor vuxen med vägledning när det gäller hyresfrågor. Syftet är att stärka den enskildes ansvar och tydliggöra vilka krav som ställs samt informera om vilket stöd som kan ges i varje enskilt fall. Verksamheten ska stärka samarbetet och stödet till fastighetsägarna och därmed skapa tillgång till bostäder för människor med behov av socialt stöd i sitt boende. Träningslägenheter Kontraktsformen innebär att socialkontor vuxen tecknar ett förstahandskontrakt med fastighetsägaren och att den boende har ett andrahandskontrakt. Fungerar boendet utan klagomål under ett år övertar individen själv kontraktet. 57 träningslägenheter 31 december 2015 (2014:57). Bostad Först Syftet är att erbjuda varaktigt hemlösa som utöver hemlöshet också har annan social eller psykosocial problematik en bostad. Kontraktsform som träningslägenhet. Boendet är utöver allmänna villkor som gäller hyresgäster, förenat med villkor att träffa en boendestödjare minst en gång i veckan. Bostad och behandling är separerade från varandra. 10 lägenheter med möjlighet att utöka till 20 lägenheter. Stödboende samtliga boendeformer kräver biståndsbeslut Vallby stödboende Modulboenden 6 lägenheter + 1 icke fullvärdig bostad 4 lägenheter fördelat i två små modulhus Modulboende vänder sig till män och kvinnor som prövat olika boendeformer och som har behov av alternativ till kollektivt boende. Modulerna är fyra stycken och utplacerade två och två. Målgruppen är personer med långvarig hemlöshet där det övriga utbudet av boendeformer inte tillgodoser behovet av ordnat boende.

Västerås stad 9 (12) Bostad med särskild service/gruppbostad Eken Furan Tallbacken Skillsta Markörgatan Motivationsboenden/Korttidsboenden Tennkronan Freja Håven Jonas Inslussboende 18 lägenheter kvinnor och män 21 lägenheter kvinnor och män 35 lägenheter kvinnor och män, varav 4 korttidsplatser och 7 korttidsplatser för samtidig behovsbedömning och boendeplanering. 14 lägenheter kvinnor och män 10 lägenheter kvinnor och män 17 platser kvinnor och män 10 platser motivationsboende för kvinnor. 1 plats för missbrukande kvinna som utsatts för våld i nära relation 10 platser 14 platser kvinnor och män. Insluss 12 platser kvinnor och män. Biståndsbeslut från vecka 2. Härbärgen/Akutplatser Eken Freja Akutboende Utslussningslägenheter Vita Nova 15 platser (11 män och 4 kvinnor) 2 platser (kvinnor) 2 lägenheter (boende med stöd från Kvinnocentrum för kvinnor som utsattas för våld i nära relationer) 6 platser HVB för ensamkommande flyktingbarn 108 platser i egen regi samt 162 upphandlade platser (vecka 5, 2016). En del av de upphandlade platserna och verksamheterna bedrivs i egna lokaler. Sifforna förändras månad för månad. Under våren 2016 planeras för ytterligare 38 platser i egen regi. Utöver detta tillkommer ytterligare 22-30 platser, där det idagsläget är oklart om platserna kommer divas i egen regi eller upphandlas. 11 utslussplatser kopplat till HVB för ensamkommande flyktingbarn. Tillkommer 16 platser med nya Adelsö. Bosättningsstöd, bostadsstöd och övergångsboende flykting Bosättningsstöd erbjuds flyktingar som tas emot utifrån avtal med Migrationsverket. Flyktingar som tas emot utifrån avtalet erbjuds boende med boendestödsavtal. En del av flyktingarna erbjuds övergångsboende som är en boendeform som tillkommit pga bristen på bostäder. Hässlö 45 lägenheter Övergångsboende - i avvaktan på träningslägenhet Allmogeplatsen 6 lägenheter (en av två våningar i hyresblock)

Västerås stad 10 (12) Övergångsbostad övriga - i avvaktan på egen bostad Pettersberg 6 lägenheter (en av tre våningar i hyresblock) 3 lägenheter Fd jourlägenheter, Socialkontor vuxen. Ungdomsboende Boendet riktar sig till ungdomar som kommit så långt i färdigheter och mognad att de med stöd av personal klarar av ett eget boende och skola eller annan sysselsättning. Stödet som ges individuellt utifrån den enskildes behov består av tillsyn och vägledning. Boendet har 10 enrumslägenheter. Det krävs biståndsbeslut för att få bo i ungdomsboende. Dagverksamhet Individ- och familjenämnden och Västerås Stadsmission driver tillsammans dagverksamhet som riktar sig till hemlösa. Samverkan är reglerat i en överenskommelse kring innehåll och kvalitet. Genom samverkan mellan landstinget och Västerås stad driver landstinget en sjukvårdsmottagning som erbjuder hemlösa basala hälso- och sjukvårdsinsatser i dagverksamhetens lokaler. På dagverksamheten erbjuds möjlighet till fotvård. Även tandvård för hemlösa erbjuds av landstinget. Uppsökande verksamhet missbruk/hemlösa Uppsökande verksamhet bedrivs bland vuxna missbrukare och bland den mest utsatta gruppen bostadslösa med syfte att få kännedom om gruppens behov och problematik för att kunna erbjuda lämpligt stöd. Samverkan sker med andra aktörer inom kommunen samt med andra huvudmän och föreningar, särskilt organisationer och föreningar som vänder sig till hemlösa. Uppsökaren fungerar som länk mellan socialsekreterare och den hemlöse, deltar i planering och anpassning av lämpliga boendeformer för den enskilde och hjälper till med den enskildes introduktion i anvisat boende. Behandling och stöd till personer med missbruksproblem Av stor betydelse när det gäller åtgärder för att ge stöd till hemlösa och för att motverka att hemlöshet uppstår är nämndens insatser inom missbruksvården. Den missbruksvård som finns inom nämndens ansvarsområde i Västerås är i stor utsträckning tillgänglig utan biståndsbeslut, men den enskilde kan även få tillgång till insatserna genom utredning och biståndsbeslut. Utredningar och beslut av individuellt beslutade insatser enligt SoL (socialtjänstlagen) och LVM (lag om vård av missbrukare i vissa fall) kan även innebära vistelse under viss tid på hem för vård eller boende (HVB-hem) utanför kommunen. Föreningsbidrag Individ- och familjenämnden lämnar enligt särskilt antagna riktlinjer ekonomiskt bidrag till föreningar med särskild social inriktning. Insatser från annan nämnd (NF) Inom Nämndens för personer med funktionsnedsättnings ansvarsområde finns särskilda boendeformer som riktar sig till personer som tillhör LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) samt för personer med psykisk funktionsnedsättning som inte tillhör LSS personkrets men ändå har behov av särskild boendeform. Denna nämnd ansvarar även för hemtjänst och boendestöd till personer som har en psykisk funktionsnedsättning eller missbruksproblem och som bor i ordinärt boende, i lägenhet med boendestödsavtal eller i träningslägenhet och som har behov av insatsen.

Västerås stad 11 (12) Riktlinje och handlingsplan mot hemlöshet Individ- och familjenämnden i Västerås har haft en handlingsplan mot hemlöshet 2011 2015 I handlingsplanen ingår flera olika insatser för att på lång sikt hjälpa människor från hemlöshet. Kartläggning utgör ett viktigt underlag när det gäller revidering av handlingsplanen. En ny handlingsplan för 2016-2019 håller på att tas fram. Övrigt En särskild skrivning till kommunstyrelsen gjordes i mars 2015 avseende nämndens behov av lokal- och bostadsanskaffning; Behov av bostäder för Individ- och familjenämndens målgrupper. En motsvarande beskrivning av behoven görs vintern 2016. Det utökade flyktingmottagandet 2015 har krävt särskilda åtgärder för anskaffning av platser för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Den aktuella bostadssituationen med att allt fler människor vänder sig till socialtjänsten för att få hjälp med bostad har medfört att riktlinjer för bostäder inom Individ och familjenämndens område tagits fram under 2015, Riktlinje för bostäder inom Individ och familjenämndens ansvarsområde. Med anledning av bristen på bostäder och träningslägenheter beslutade Individ och familjenämnden om att utöka boendekedjan med 7 träningslägenheter på Allmogeplatsen i Västerås från och med mars 2013, 6 övergångsbostäder i lokaler som nämnden övertog från äldrenämnden 2015. Vidare har bostadsbristen medfört att nämnden i allt högre grad tvingats placera barnfamiljer och enstaka vuxna på vandrahem, hotell och köpa andra boendeplatser externt. Även antalet platser för vuxna på stödboenden har ökat mycket under 2015. Nuläge och utvecklingsområden Kartläggningen 2015 visar att socialtjänsten kommer i kontakt med många personer som har allmänna svårigheter och inte särskilda svårigheter. Detta visar sig dels genom det stora antalet rapporter från socialtjänsten men även omfattningen av insatser via socialtjänsten under det senaste året. Av de 888 hemlösa så är det 453 hemlösa som uppgiftlämnarna bedöms behöva/klara av lägenhet med eget kontrakt och 119 hemlösa som är i behov av träningslägenhet samt att 33 personer är i behov av boendestödsavtal. Skulle uppgiftslämnarnas bedömning vara riktig handlar det som drygt 600 personer som skulle behöva en vanlig bostad med eller utan stöd på den reguljära bostadsmarknaden. Uppgiftslämnarna lämnar även en fingervisning om att behovet av antalet platser i bostad med särskild service är ca 60 platser och antalet som behöver platser på stödboenden är ca 119 personer. Sociala lägenheter fördelas av bostadsföretagen genom ett samverkansavtal. De senaste årens behov av sociala lägenheter har varit kring 200 lägenheter/år inkl. de bostäder som behövts för att klara stadens flyktingmottagande. För att minska antalet hemlösa har det reella behovet av bostäder varit högre. Bostadsmarknaden i Västerås har präglats av stor efterfrågan och en minskad tillgång de senaste åren. Omsättningen av bostäder har minskat och nybyggnationen har varit på en för låg nivå för att klara efterfrågan. Individ- och familjenämnden fick tillgång till 94 lägenheter via samverkansavtalet 2015, vilket är en minskning mot 2014 då nämnden fick 137 lägenheter. Utöver de lägenheter som tilldelas via samverkansavtalet har Individ- och familjenämnden en rad olika boendeformer för personer med särskilda svårigheter. Pga den kraftigt ökade tillströmningen av ensamkommande flyktingbarn 2015 har

Västerås stad 12 (12) nämnden kontinuerligt upphandlat och byggt ut antalet platser i hem för vård eller boende. För att förhindra fortsatt utestängning från bostadsmarknaden och minska antalet hemlösa personer i Västerås behöver det byggas ett stort antal bostäder. För Individ och familjenämnden är även bristen på bostäder den enskilda faktorn som klart mest påverkat de kraftigt ökade kostnaderna för vård och boende de senaste åren. Bostäder behöver finnas i olika storlekar och ha en rimlig hyresnivå för att motsvara behoven för personer som lever under knappa förhållanden med olika former av ekonomiskt stöd. Det behöver komma till stånd en tydligare samverkan inom de kommunala verksamhetsgrenarna och utvecklas en gemensam modell och planering för att motverka hemlöshet, inte bara för personer med särskilda svårigheter utan för alla som står utanför bostadsmarknaden. Individ och familjenämndens handlingsplan mot hemlöshet som riktar sig mot nämndens målgrupper skulle utgöra en del av den övergripande planen. Förvaltningens bedömning Det ansvar som åvilar nämnden stämmer väl överens med socialtjänstlagens intentioner gällande målgruppen med särskilda behov samt att de metoder som anses vara främjande för minskad hemlöshet används i stor utsträckning. En ny handlingsplan för att motverka hemlöshet 2016-2019 håller på att tas fram. Handlingsplanen konkretiserar vilka behov som finns och vilka aktiviteter och åtaganden som nämnden behöver fokusera på de kommande åren. Staden med Kommunstyrelsen i spetsen behöver stärka samverkan mellan de olika kommunala och privata aktörerna för att trygga bostadsförsörjningen för samtliga invånare i Västerås. En samverkan behöver även inkludera föreningar och intresseorganisationer. Bristen på bostäder och den ökande hemlösheten är de faktorer som mest påverkar de kraftigt ökande vårdkostnaderna för nämnden.

Utredningar & rapporter 2016-01-25 Hemlöskartläggning senhösten 2015 [Skriv text] Servicepartner, Konsultcenter 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Jonas Berkow, 021-39 14 96 Utredningar och rapporter produceras av Konsultcenter på uppdrag av Västerås stads förvaltningar och bolag.

Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Genomförande... 5 Definition av hemlöshet... 5 Resultat... 7 Antal hemlösa... 9 Hemlösa efter kön... 10 Hemlösa efter födelseland... 10 De hemlösas ålder... 11 Boendesituation... 12 Aktuellt boendes varaktighet?... 15 Hemlöshetens varaktighet?... 15 Huvudsaklig försörjning?... 16 Är de hemlösa föräldrar?... 17 Insatser för de hemlösa under året... 18 Finns ett fortsatt behov av omvårdnad och stöd?... 19 Psykisk störning som medför behov av omvårdnad eller behandling?... 20 Missbruk senaste månaden?... 21 Boendebehovet för de hemlösa... 21 Orsaker till hemlösheten?... 22 Bilagor... 23 Tabellredovisning resultat hemlöskartläggning 2015... 23 Tabeller uppdelade efter kön hemlöskartläggning 2015... 29 Tabeller efter födelseland hemlöskartläggning 2015... 34 Kompletterande tabeller kommunala kartläggningar år 2000-2015, kön och födelseland... 39 Hemlösa under 25 år vid kartläggning år 2015... 40 Hemlösa under 25 år jämfört med hemlösa 25 år och äldre... 45 Hemlöshet där psykisk störning har angetts som en anledning... 50 Hemlösa som är uteliggare eller bor på härbärge... 55 Enkätformulär... 60 Följebrev till uppgiftslämnare... 63 Utsändningslista... 65 2

Sammanfattning Den årliga kartläggningen av de hemlösas situation har genomförts vecka 48 år 2015. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av ett webbaserat enkätformulär. Antalet hemlösa noteras vid denna kartläggning till 888 personer. Det är en ökning med 138 personer jämfört med år 2014 då antalet hemlösa uppgick till 750 personer. Vid kartläggningen år 2015 var 31 procent av alla hemlösa kvinnor och 69 procent män. Den största gruppen av hemlösa är de som är födda i Sverige och de noteras till 43 procent av samtliga hemlösa, vilket motsvarar 376 personer. Den näst största gruppen av hemlösa återfinns i kategorin övriga världen. De är 230 personer och utgör 26 procent av samtliga hemlösa. Denna grupp utgjorde 11 procent av de hemlösa år 2014. De yngsta hemlösa var 18 år och en person var äldre än 85 år. Medelåldern för de hemlösa är 38 år. Antalet uteliggare under mätperioden har ökat från 39 personer år 2014 till 74 personer år 2015. Antalet personer som bor på härbärge under mätperioden år 2015 uppgår till 23, vilket är en ökning med en person sedan år 2014. Den vanligaste boendesituationen, som 464 personer hade under mätperioden, var att bo tillfälligt hos släkt och vänner. Den näst vanligaste boendeformen var motivationsboende/korttidsboende/inslussboende, vilket 121 personer hade. För 31 procent av de hemlösa har den nu aktuella bostadssituationen varat mindre än ett halvt år och för 64 procent mer än ett halvt år. Den vanligaste huvudsakliga försörjningen är etableringsersättning, som 37 procent av de hemlösa har. Försörjningsstöd är den näst vanligaste försörjningen, vilket 31 procent av de hemlösa har. Andelen hemlösa som är föräldrar till barn under 18 år uppgår till 22 procent. Av de hemlösa som är föräldrar till barn under 18 år är 73 procent även vårdnadshavare. Bland kvinnorna är 85 procent av de som har barn under 18 år vårdnadshavare. Av männen är 63 procent vårdnadshavare. Den vanligaste insatsen, som 420 hemlösa har haft under året, är socialsekreterarkontakt. Den näst vanligaste insatsen är motivationsboende, vilket 171 personer har haft. Av de hemlösa bedöms 46 procent inte ha ett fortsatt behov av stöd och omvårdnad på grund av specifika problem. Av de som ansågs ha ett fortsatt behov av stöd och omvårdnad för fysiska-, psykiska- och missbruksproblem var missbruksproblem vanligast; 37 procent av de hemlösa ansågs ha missbruksproblem under mätperioden. Antalet hemlösa som bedöms ha en psykisk sjukdom som kräver fortsatt behandling eller omvårdnad var i årets undersökning 139 personer och utgör 16 procent av totalen. 3

Det var 62 procent av de hemlösa som inte ansågs ha ett dominerande missbruk under den senaste månaden. Detta är en minskning med sju procentenheter jämfört med år 2014. Alkoholmissbruket uppgår till 8 procent i årets kartläggning, vilket kan jämföras med 5 procent år 2014. Narkotikamissbruket minskar med två procentenheter från 7 procent år 2014 till 5 procent år 2015. Blandmissbruket ökar med två procentenheter från 11 procent år 2014 till 13 procent år 2015. Liksom vid de senaste årens kartläggningar är lägenhet med eget kontrakt den boendeformen som flest personer ansågs behöva eller klara av. Det var 52 procent av de hemlösa i årets kartläggning som ansågs klara av en lägenhet med eget kontrakt. Motsvarande andel år 2014 var 55 procent. Olika typer av motivationsboende, korttidsboende och inslussboende ansågs 12 procent av de hemlösa behöva. Denna andel uppgick till 15 procent år 2014. På en flervalsfråga om vilken eller vilka orsaker som i störst utsträckning gjort personen hemlös, är det vanligaste svaret i årets kartläggning bostadsbrist. Denna andel uppgår till 44 procent (384 personer) år 2015, vilket kan jämföras med 36 procent (269 personer) år 2014. Det näst vanligaste svarsalternativet år 2015 var flyktingsituation, 43 procent (374 personer). Detta är en ökning med fem procentenheter från 38 procent (283 personer) år 2014. Det tredje vanligaste svarsalternativet år 2015 var missbruk, 40 procent (350 personer). År 2014 uppgick denna andel till 39 procent (289 personer). Eftersom frågan är en flervalsfråga där flera svarsalternativ kan väljas, är det svårt att säga vilken orsak som är mest bidragande till hemlösheten och frågan bör därför tolkas med försiktighet. 4

Bakgrund Servicepartner/Konsultcenter har på uppdrag av Sociala nämndernas förvaltning bearbetat och sammanfattat en kartläggning av de hemlösas sociala situation under en speciell mätvecka senhösten 2015. Liknande kartläggningar har skett år 2000-2014 med undantag av år 2005 då mätningen samordnades med Socialstyrelsens riksomfattande kartläggning. Mätveckorna i de genomförda kartläggningarna i Västerås har varit vecka 48, som under år 2015 inföll den 23 november 29 november. Frågorna har i huvudsak varit desamma över alla år som mätningarna har skett. Frågeformuläret i sin helhet återfinns som bilaga. Genomförande Upplägget vid kartläggningen liknar det som Socialstyrelsen har i sina nationella mätningar. Det innebär att myndigheter och organisationer som kan tänkas komma i kontakt med hemlösa blir uppgiftslämnare. En nyhet i årets kartläggning är att datainsamlingen har genomförts med hjälp av ett webbaserat frågeformulär som har distribuerats via en webblänk till uppgiftslämnarnas epost. Webblänken har skickats till kontaktpersoner för de olika myndigheterna/organisationerna som i sin tur vidarebefordrat länken till den person/de personer i organsationen som kunde besvara frågeformuläret. En enkätpåminnelse skickades ut efter det ordinarie utskicket. Det var möjligt att få enkäten i pappersform i de fall det saknades möjlighet att besvara enkäten via webben. Nästan samtliga besvarade enkäten via webben och endast fem pappersenkäter inkom. För att undvika dubbelräkning av individer har födelseår och födelsemånad angivits på blanketten tillsammans med personens initialer. Detta i kombination med kön har möjliggjort att dubbelräkning har kunnat undvikas. För 239 hemlösa har uppgifter från fler än en uppgiftslämnare kommit in och deras blanketter har tagits bort. Svarsalternativet boendestödsavtal för fråga 5 huvudsaklig boendesituation under vecka 48 har ingått i undersökningen tidigare men har tagits bort i denna rapport efter beslut från Sociala nämndernas förvaltning. Enligt Socialstyrelsens definition av hemlöshet, som används i denna kartläggning, räknas inte boendestödsavtal som en situation för hemlöshet. Svaren för de personer som haft boendestödsavtal som sin huvudsakliga boendesituation har exkluderats i denna rapport. Totalt gäller det 51 personer vars svar tagits bort. Definition av hemlöshet Definitionen av hemlöshet är densamma som den Socialstyrelsen använder sig av. Tidigare år har en snarlik definition av hemlöshet använts. Den tidigare definitionen är identisk med den definition som Socialstyrelsen använde i sin nationella kartläggning år 2005. Socialstyrelsen har efter det ändrat sin definition av hemlöshet. I den nya definitionen som används i denna undersökning är det tydligt att en person som bor i sociala boendelösningar såsom träningslägenhet och sociala kontrakt ska räknas som hemlös. I den tidigare definitionen fanns det enligt Socialstyrelsen en risk att personer som bor i sådana boendelösningar har underrapporterats 1. 1 Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011 omfattning och karaktär. Socialstyrelsen, 2011. http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18523/2011-12-8.pdf 5

I den nya definitionen har formuleringen kring situation 4 förtydligats på så vis att en person som är hemlös och är inneboende hos en bekant eller har andrahandskontrakt ska ha det hos en privatperson. På grund av att det är en ny definition av hemlöshet från och med år 2014 bör en tidsjämförelse av hemlöshetssituationen i Västerås tolkas med försiktighet. Definition av hemlös Situation 1 En person är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller är uteliggare. Situation 2 En person är intagen/inskriven på antingen; kriminalvårdsanstalt/behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst/landsting/privat vårdgivare/hvb-hem/sis-institution och som planeras skrivas ut inom tre månader efter mätperioden, men utan egen bostad ordnad inför utskrivningen/utflyttningen. Hit räknas även de personer som skulle ha skrivits ut/flyttat ut, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad. Situation 3 En person bor i en av kommunen ordnad boendelösning (till exempel försökslägenhet/träningslägenhet/socialt kontrakt/kommunalt kontrakt) på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal där boendet är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler. Situation 4 En person bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar/bekanta, familj/släktingar eller har ett tillfälligt (kortare än tre månader efter mätperioden) inneboende- eller andrahandskontrakt hos privatperson. Den uppgiftslämnande verksamheten har haft kontakt med personen av detta skäl och känner till att denna hemlöshetssituation gäller under mätperioden. Det centrala i den här definitionen är således att en hemlös har löst bostadsefterfrågan på mycket kort sikt, eller inte alls. Det rör sig alltså om en situation där man inte kan ha sina tillhörigheter på en bestämd plats och har svårt att knyta några stadigvarande sociala relationer. 6

Resultat Redovisningen av hemlöshetskartläggningen år 2015 följer frågeformulärets ordning på frågorna. Jämförelser med tidigare kartläggningar kommer att ske för vissa uppgifter. Återigen bör en tidsjämförelse av hemlöshetssituationen i Västerås tolkas med försiktighet på grund av att definitionen av hemlöshet ändrats från och med 2014 års undersökning. Förutom de som inte besvarat frågeformuläret finns det ett antal som hoppat över enstaka enkätfrågor. Detta bortfall (så kallat partiellt bortfall) redovisas i anslutning till resultattabellerna. Enkäten består av tre flervalsfrågor där det är möjligt att välja flera svarsalternativ, vilket medför att andelarna inte summerar till hundra procent. Antalet hemlösa under mätveckan uppgår till 888 personer. Flest inlämnade blanketter står Integrationsenheten för följt av Socialkontor Vuxen och Västerås stadsmission. I sammanställningen nedan listas samtliga inlämnade blanketter efter uppgiftslämnande myndighet i fallande ordning. Observera att benämningen är hämtad direkt från blanketten och kan i vissa fall vara svår att direkt hänföra till utsändningslistan som bifogats. Figur 1 Antal inkomna svar fördelade efter uppgiftslämnare, hemlöskartläggning år 2015. Uppgiftslämnare Antal svar ProAros Integrationsenheten 407 SNF Socialkontor vuxen 137 Västerås stadsmission dagverksamhet för hemlösa 133 SNF Socialkontor ekonomi vuxen 108 ProAros Öppenvård missbruk/boende 42 Frivården 36 SNF Biståndsenheten-funktionsnedsättning 36 ProAros Öppenvård missbruk/vuxen 35 SNF Socialkontor ekonomi ungdom 33 SNF Samhällsvårdsenheten barn och ungdom 27 Attendo Care Eken 21 Råbystallet 20 Tennkronan Citykyrkan 17 Boendet InSluss 12 Landstinget Västmanland 11 ProAros IFO 10 Vuxenpsykiatrin Landstinget 10 Attendo Care Håven 9 Polismyndigheten 7 Medicinkliniken Landstinget 6 ProAros Öppenvård familj barn och ungdom 6 Akutkliniken Landstinget 5 ProAros Öppenvård Familj vuxna, ungdom 5 SNF Mottagning individ och familj 5 Allmänpsykiatriska mottagningen 3, Landstinget 4 Psykosmottagning Öster 4 7

Allmänpsykiatriska mottagningen 1, Landstinget 3 Avd. 91 Västmanlands sjukhus 3 Häktet Västerås 3 Olivia AB 2 ProAros Familjecentrum Vallby 2 ProAros Sysselsättning psykiatri 2 ProAros Verksamheten för funktionshindrade 2 Psykosmottagningen Väster 2 Infektionskliniken, Landstinget 1 ProAros Famljecentrum Odensvi/Viksäng 1 ProAros Äldreomsorg 1 ProAros Öppenvård särskilda boende/program 1 ProAros Öppenvård Tallbacken 1 Rättspsykiatrin Landstinget Västmanland 1 SNF Biståndsenheten äldreomsorg 1 SNF Familjehemsenheten 1 SNF Sociala enheten 1 Total 1174 8

Antal hemlösa Antalet hemlösa under mätveckan uppgår till 888 personer. Det är en ökning med 138 personer jämfört med år 2014 då antalet hemlösa noterades till 750 personer. Detta kan jämföras med ökningen mellan år 2013 och år 2014, då antalet hemlösa ökade med 198 personer. Antalet hemlösa år 2015 är det högsta som noterats sedan mätningarna inleddes år 2000. I snitt har antalet hemlösa under 2000-talet legat kring 350 personer, med en lägsta notering på 191 personer år 2006. Sedan år 2007 har hemlösheten i snitt varit ungefär 450 personer. Det var också det år då antalet nyanlända flyktingar kraftigt bidrog till att höja antalet hemlösa. Före år 2007 fanns inte den flyktingproblematik som nu noteras vid de senaste årens mätningar. Figur 2 Utvecklingen av antalet hemlösa år 2000-2015. Antal 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 888 750 552 408 369 325 326 281 297 295 242 231 250 250 199 191 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 9

Hemlösa efter kön Vid kartläggningen år 2015 var 31 procent av alla hemlösa kvinnor och 69 procent män. Antalet hemlösa kvinnor uppgår vid senaste kartläggningen till 275 personer och antalet män till 602 personer. För 11 personer saknas uppgift om kön. Figur 3 Hemlösa fördelade efter kön år 2000-2015. Procent. Procent 100 Män Kvinnor 90 80 19 22 23 24 25 23 22 27 26 32 29 29 30 36 35 31 70 60 50 40 30 81 78 77 76 75 73 76 71 74 66 68 71 70 63 63 69 20 10 0 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 Hemlösa efter födelseland Den största gruppen av de hemlösa är födda i Sverige och de uppgår till 376 personer, vilket motsvarar 43 procent av samtliga hemlösa år 2015. Denna grupp bestod av 301 personer år 2014, vilket var 40 procent av de hemlösa. Det näst vanligaste svarsalternativet på frågan om födelseland är övriga världen. I 2015 års kartläggning uppgår detta antal till 230 personer, vilket innebär 26 procent av de hemlösa. Detta kan jämföras med 81 personer år 2014, vilket var 11 procent av de hemlösa. Av de hemlösa år 2015 var 14 procent födda i Asien. Detta är en minskning med 17 procentenheter från år 2014. I 2014 och 2015 års kartläggningar var en ungefär lika stor andel, 10 respektive 11 procent av de hemlösa, födda i Afrika. Hur fördelningen efter födelseland/världsdel ser ut vid de senaste kartläggningarna framgår av figur 4. Figur 4 Antal hemlösa fördelade efter födelseland/världsdel år 2009-2015. Antal och procent år 2015. Födelseland 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2015 (%) Sverige 163 197 207 233 224 301 376 43 Övriga Europa 13 19 19 15 29 31 44 5 Afrika 69 108 64 63 71 85 92 10 Asien 21 20 20 45 40 235 121 14 Övriga världen 19 18 14 39 178 81 230 26 Vet ej 10 7 2 13 10 17 17 2 Summa 295 369 326 408 552 750 880* 100 *Frågan besvarades ej för 8 personer 10