Partidistriktsmotion K101 Höj ambitionsnivån för äldres liv... 5

Stockholms arbetarekommuns representantskap 22-23 oktober 2016

2

Partidistriktsmotion K101 Höj ambitionsnivån för äldres liv... 5 Motion K1 Inför lag om rätt till äldreomsorg... 8 Motion K2 Äldreomsorgslag... 8 Motion K3 Äldreomsorgslag som stärker de äldres rättigheter... 9 Motion K4 Höj ambitionsnivån i äldreomsorgen...10 Motion K5 Dags för en äldregaranti!...11 Motion K6 Hemtjänst efter behov, inte efter plånbok!...12 Motion K7 Hemtjänst efter behov, inte efter plånbok!...14 Utlåtande K1-K7...16 Motion K8 Fri tandvård...17 Motion K9 Tandvård ska ingå i allmänna sjukvården...17 Utlåtande K8-K9...18 Motion K10 Socialpolitiken...18 Utlåtande K10...20 Motion K11 Stöd till personer med funktionsnedsättning...20 Utlåtande K11...21 Motion K12 Förstatligande av asylboenden...22 Utlåtande K12...22 Motion K13 Våldsutsatthet som orsak till sjukskrivning...23 Utlåtande K13...23 Motion K14 Vårdens ansvar för en jämställd hälsa...24 Utlåtande K14...25 Motion K15 För en jämställd hälsa...26 Utlåtande K15...27 Motion K16 Ett brett hälsostödjande arbete...27 Utlåtande K16...28 Motion K17 Folkhälsocentraler och fältassistenter...28 Utlåtande K17...29 Motion K18 Reglera hormonstörande ämnen i konsumentprodukter...30 Utlåtande K18...31 Motion K19 Preventivmedel för alla - sänk trösklarna till högkostnadsskyddet...31 Utlåtande K19...32 Motion K20 Kvinnors rätt att själva fatta beslut över sin egen kropp...32 Utlåtande K20...33 Motion K21 Insatser för att förlänga livslängden hos människor med allvarliga psykiska sjukdomar...34 Utlåtande K21...35 3

Motion K22 Psykologisk kompetens för att möta flyktingar som har trauman eller andra psykologiska problem som kan påverka etableringen i det svenska samhället...35 Utlåtande K22...36 Motion K23 Obligatoriska psykiska hälsocheckar hos barn och ungdomar...36 Utlåtande K23...37 Motion K24 En välfärd som utjämnar livschanser...37 Utlåtande K24...38 Motion K25 e-hälsokonton...38 Utlåtande K25...40 Motion K26 Modernisering av svensk primärvård...40 Utlåtande K26...42 Motion K27 Jämlikare vård och hälsa...42 Utlåtande K27...43 Motion K28 Kostnadsfria antipsykotiska läkemedel för alla med psykossjukdomar och kostnadsfria stämningsstabiliserande läkemedel för alla med bipolär sjukdom typ 1 - i alla landsting...44 Utlåtande K28...45 Motion K29 Alkoholreklamen...45 Utlåtande K29...46 4

1 Känslan av diskriminering, brist på bra bostad, dålig ekonomi samt fortfarande fattigvårdslag gör att det är dags att vi tar kraftfulla tag för att äldre ska känna att vi är ett parti som bryr sig och gör tillräckligt. 2 Många äldre och gamla lider av känslan av diskriminering. Det känns som de ser ner på mig, säger en gammal kvinna. Jag förstår inte det svenska samhället, säger en äldre invandrad man, för i mitt hemland högaktar vi äldre. Vi är måna om dem, och vi lyssnar till deras erfarenheter. Det är allt för ofta som äldres behov blir eftersatt. Vi vill i denna motion lyfta några delar som det måste göras något åt. 3 Äldres möjlighet till inflytande Antalet äldre i politiken har blivit färre, även vårt parti eftersträvar ständig förnyelse och föryngring. Men det är viktigt att de äldres kompetens och livserfarenhet tas till vara i samhället och att vi minns att de äldre har rätt till representation i samhället, precis som de yngre. Och när vi strävar efter mångfald så borde det vara självklart att de äldre också är representerade i parlament, nämnder och styrelser. 4 Men inflytande handlar också om att samhället tar sitt ansvar och ser till att det finns mötesplatser för äldre, mötesplatser som inte kostar så mycket att föreningar etc inte har råd att hyra lokaler. För att få inflytande måste människor få mötas. 5 Boende för äldre Den absoluta merparten av äldre bor idag i ordinärt boende och så kommer det att vara under överskådlig tid. Det är också så att de flesta vill bo kvar hemma. Att då bo i en fastighet utan hiss, byggt några decennier sedan gör det fullkomligt omöjligt för de äldre att bo kvar och att komma ut. De äldre har alltför få valmöjligheter till att kunna få/ha råd med ny bostad. 6 Tanken är även för politikerna att man ska bo i sitt eget hem så länge som möjligt. Tanken är att man ska klara sig med, på sin höjd, hemtjänst. Då bör man också tänka på att möjliggöra upprustning av lägenheter så att de är anpassade för människor på ålderns höst men också kunna öronmärkas för detta ändamål. 7 Äldres ekonomi Många äldre har en bra ekonomi. Men många lever under ytterst knappa förhållanden. Kvinnor är den största gruppen, många i den nuvarande pensionsgenerationen har inte arbetat heltid. Det innebär att deras inkomster har varit låga under yrkeslivet och de har inte haft möjlighet få en dräglig levnadsstandard. I välfärdslandet Sverige har vi idag 230. 000 fattigpensionärer! 8 Skatten blev högre och pensionen lägre. Några har nu fått det något bättre, men mycket återstår. Dålig ekonomi påverkar hela livssituationen. Detta får påverkan på vilket boende man har, hur mycket man kan satsa på bra, god och näringsrikt mat, om man har råd att gå till läkare, hämta ut medicinen, om man har råd till att olika former av motionsaktiviteter, gå med i föreningar, gå någon kurs eller resa. Kort sagt, leva ett normalt liv. 5

9 Rätt till värdig omsorg När resurserna till äldreomsorgen krympts har ribban för att få tillgång till äldreomsorg successivt höjts. Det krävs allt större behov för att få tillgång till hjälpinsatser. Antalet boendeplatser har kraftigt minskat, vilket gjort det svårare att få plats på ett äldreboende. Det påverkar äldreomsorgens kvalitet och försämrar äldres, och deras anhörigas, livskvalitet. 10 Det är socialtjänstlagens biståndsparagraf, som reglerar tillgången till hjälpinsatser inom äldreomsorgen. Det innebär, att hjälp från hemtjänsten liksom plats i äldreboende bedöms efter samma lagparagraf som samhällets yttersta skyddsnät, försörjningsstödet. Av lagen framgår att bistånd bara kan beviljas om behoven inte kan tillgodoses på annat sätt, och att hjälpinsatser ska beviljas så att den hjälpsökande uppnår en skälig levnadsnivå. 11 Enligt förarbetena till socialtjänstlagen konstruerades skälig levnadsnivå för att vara ett golv för vilken levnadsnivå som en äldre har rätt till. I praktiken fungerar det numera snarare som ett tak för det offentligas skyldigheter. Den lagkonstruktion som skulle ge utrymme för en professionell bedömning av vad den äldre har rätt till, används i allt större utsträckning för att skapa flexibilitet för vad kommunen är skyldig att erbjuda. 12 Ursprunget till socialtjänstlagen är fattigvårdslagen från 1918. I den gick det att läsa att: Befinnes minderårig eller den, som i följd av ålderdom, sjukdom, lyte eller eljest bristande kropps- eller själskrafter är oförmögen att genom arbete försörja sig, sakna medel till sitt livsuppehälle, ska han, där hans behov icke annorledes avhjälpes, erhålla fattigvård, på sätt i denna lag sägs. Fattigvård, som här avses, omfattar det underhåll och den vård, som äro erforderliga, samt för minderåriga jämväl uppfostran. (1918 1 kap. 1 ) 13 Fattigvårdslagens arv är tydligt i socialtjänstlagen, och gör sig påmint när kommunerna stramar åt äldreomsorgens budget. Ambitionsnivån för äldreomsorgen måste därför höjas. Skälig levnadsnivå bör ersättas med goda levnadsvillkor. Goda levnadsvillkor, som är ambitionsnivån i lagen som särskilt stöd till visa funktionshindrade (LSS), ger exempelvis större möjligheten att påverka när, av vem och var hjälpen ska ges. 14 Samhället och äldreomsorgen har förändrats mycket sedan 1918, i stora delar till det bättre. Under senare år har äldreomsorgen inte följt med i utvecklingen. Även äldre bör få tillgång till goda levnadsvillkor, likt andra omsorgsbehövande grupper. Det är därtill avgörande för att på sikt upprätthålla och återta förtroendet för äldreomsorgen hos medborgarna. Givetvis måste en ambitionshöjning i äldreomsorgen följas av ökade resurser. 15 Det är även ett faktum att den nuvarande lagstiftningen tillåter kommunerna att flytta pengar, avsedda för äldreomsorgen, till andra verksamheter. Det kan handla om de verksamheter som är tvingande i lagstiftningen, t ex omsorgen av funktionshindrade. Det innebär att äldreomsorgen kan fungera som en kommunal budgetregulator. Socialdemokratins ambitioner för äldreomsorg med hög kvalitet måste vara högre än så. 16 Dagens biståndsbedömning av äldreomsorg utgår från att den äldre behöver hälso- och sjukvårdsinsatser. Socialtjänstlagen anger att biståndsbedömningen är individuell och detta gör att det är omöjligt för kommunen att t ex besluta om insatser för grupper. 17 Ett sådant exempel är ett beslut i Stockholm, att alla över 75 år kan få hemtjänst i tre timmar per månad och bestämma själv vad som ska göras under den tiden. Detta blev aldrig verkställt på grund av begränsningarna i lagen. Om kommunen kunde göra detta med t ex förenklade biståndsbedömningar så skulle det kunna förebygga otrygghet men också förebygga äldres fallolyckor. 6

18 Mat är viktigt för välbefinnandet hos de äldre. Det är också så att näringsbehovet för en äldre person är inte likadant som för de yngre. Aptitlöshet hos de äldre ger många gånger upphov till ren undernäring. Det är oerhört viktigt att den personal som tar hand om maten för de äldre, både inom hemtjänsten och på äldreboenden, har goda kunskaper om nutrition och de äldres behov av kost. De ska ha kunskap om hur maten kan berikas för de med aptitlöshet, hur dukningen av maten påverkar aptiten. Det kan även vara viktigt att ha sällskap, att se måltiden som en social angelägenhet. Dietister är viktig grupp som kan dels se till att maten håller god kvalitet men de kan också ansvara för kontinuerlig kompetensutveckling av de anställda inom nutritionsområdet. Därför yrkar Stockholms arbetarekommun att 1. socialdemokraterna som parti ser till att äldres inflytande säkerställs i politiska sammanhang 2. socialdemokraterna verkar för att det finns mötesplatser för äldre i kommunerna 3. socialdemokratiska partiet genomför en landsomfattande utbildningsinsats i vad som kan ligga bakom känslan av diskriminering, på vilket sätt den tar sig uttryck och samlar ihop resultatet av denna insats för att kunna göra investeringar för att hos äldre skapa en framtidstro på partiet. 4. äldre ska ha tillgång till bra och funktionella bostäder 5. partiet tar fram ett gediget bostadsprogram för äldre med utgångspunkt i att bostaden är en social rättighet 6. Socialdemokraterna nu prioriterar satsningar på äldres ekonomi. 7. Socialdemokraterna tillsammans fackförbunden ger klar information om konsekvenserna av att inte arbeta heltid. 8. partiet stödjer kommunerna i deras satsningar på rätten till heltid 9. socialdemokratiska partiet ska verka för att socialtjänstlagen ändras så att äldre människor får rätt till hjälpinsatser så att de kan uppnå goda levnadsvillkor, istället för en skälig levnadsnivå. 10. socialtjänstlagen reformeras och anpassas efter gruppers särskilda behov så att äldres rättigheter stärks 11. socialtjänstlagen ändras så att det blir möjligt att även besluta om insatser för grupper när det gäller insatser som inte omfattar hälso- och sjukvård 12. SKL ges i uppdrag att starta och samordna ett arbete med kunskapsspridning i kommunerna kring äldres mat i syfte att garantera bra kosthållning för de äldre Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår representantskapet besluta att 1. anta motionen som sin egen och sända den till partikongressen 2017 Beslut: 7

Stockholms Allmänna Kvinnoklubb Majoriteten av alla som får hemtjänst är kvinnor. Majoriteten av de som vårdar en anhörig är kvinnor. Kvinnor är i majoritet bland de anställda i äldreomsorgen. En väl fungerande äldreomsorg är i stor utsträckning en kvinnofråga. Under de närmaste årtiondena kommer antalet äldre att öka. De äldres standard och äldreomsorgen måste hålla jämna steg med välståndsutvecklingen och samhällsförändringarna i stort. Det är en fråga om solidaritet och humanitet. Men det är också en fråga om förtroendet för välfärden kan vi lita på att våra anhöriga och vi själva får en god vård och omsorg? Regeringen har tagit initiativ för att förbättra äldreomsorgen och de äldres trygghet. Äldreomsorgen saknar dock det rättsliga stöd som många andra kommunala verksamheter har. Så är till exempel rätten till barnomsorg reglerad i skollagen och rätten till stöd vid funktionshinder i LSS. Stödet till äldre regleras i socialtjänstlagen och är vagt formulerat.. Det leder till en obalans. Det finns en påtaglig risk att det är lättare att spara inom äldreomsorgen än inom andra områden. Barnomsorgen i Sverige har utvecklats tack vare stöd i lagen och det samma gäller stödet till personer med funktionsnedsättning. En utvecklad och förbättrad äldreomsorg kräver mer resurser och utbildad personal. De äldre måste få större inflytande över sin egen vardag och de insatser som görs. Men det räcker inte. Det behövs en lagstiftning som ger äldre rättig Vi föreslår att 1. partikongressen ställer sig bakom kravet på en särskild äldreomsorgslag som stärker äldres rättigheter Motionen antagen som egen av Stockholms Allmänna Kvinnoklubb. Södra kvinnoklubben Majoriteten av alla som får hemtjänst är kvinnor. Majoriteten av de som vårdar en anhörig är kvinnor. Kvinnor är i majoritet bland de anställda i äldreomsorgen. En väl fungerande äldreomsorg är i stor utsträckning en kvinnofråga. Under de närmaste årtiondena kommer antalet äldre att öka. De äldres standard och äldreomsorgen måste hålla jämna steg med välståndsutvecklingen och samhällsförändringarna i stort. Det är en fråga om solidaritet och humanitet. Men det är också en fråga om förtroendet för välfärden kan vi lita på att våra anhöriga och vi själva får en god vård och omsorg? Regeringen har tagit initiativ för att förbättra äldreomsorgen och de äldres trygghet. Äldreomsorgen saknar dock det rättsliga stöd som många andra kommunala verksamheter har. Så är till exempel rätten till barnomsorg reglerad i skollagen och rätten till stöd vid funktionshinder i LSS. Stödet till äldre regleras i socialtjänstlagen och är vagt formulerat. Det leder till en obalans. Det finns en påtaglig risk att det är lättare att spara inom äldreomsorgen än inom andra områden. 8

Barnomsorgen i Sverige har utvecklats tack vare stöd i lagen och det samma gäller stödet till personer med funktionsnedsättning. En utvecklad och förbättrad äldreomsorg kräver resurser och utbildad personal. De äldre måste få större inflytande över sin egen vardag och de insatser som görs. Men det räcker inte. Det behövs en lagstiftning som ger äldre rättigheterna. Vi föreslår att 1. en särskild äldreomsorgslag som stärker äldres rättigheter införs 2. representantskapet ställer sig bakom motionen och skickar den till partikongressen som egen. Motionen antagen av Södra Kvinnoklubbens föreningsmöte 2016-06-15 Gröndal-Liljeholmens S-förening Antalet äldre blir flera under några årtionden nu. Det är viktigt att de äldres standard och äldreomsorgen håller jämna steg med välståndsutvecklingen i stort sett. Det är också en fråga om förtroendet för välfärden. Kan man lita på den när våra anhöriga eller när vi själva behöver den. Att det blir det god vård och omsorg. Regeringen och majoriteten har förbättrat äldreomsorgen och de äldres trygghet. Men äldreomsorgen saknar det rättsliga stöd som andra kommunala verksamheter har. Rätten till barnomsorg är reglerad i skollagen och rätten till stöd vid funktionshinder i LSS. Stödet till äldre regleras i socialtjänstlagen, som är vagt formulerat om man jämför med de speciallagar som finns inom andra områden. Det blir obalans inom välfärdssektorn. En gripbar risk att det är lättare att spara inom äldreomsorgen än inom andra områden. Barnomsorgen i Sverige har utvecklats tack vare stöd i lagen och samma gäller personer med funktionsnedsättning. En förbättrad och utvecklad äldreomsorg kräver mer kapacitet och utbildad personal. Det är viktigt att de äldre får större inflytande över sin vardag och det som görs för äldre. Vi yrkar att 1. Stockholms arbetarekommun verkar för att en särskild äldreomsorgslag som stärker de äldres rättigheter införs 2. Stockholms arbetarekommun tar motionen som sin egen och skickar den vidare till partikongressen 2017. Antagen på medlemsmöte i Gröndal-Liljeholmens S-förening 20/6 2016 9

Kommunal Stockholms läns socialdemokratiska förening Polstjärnans socialdemokratiska förening Fackliga utskottet När resurserna till äldreomsorgen krympts har ribban för att få tillgång till äldreomsorg successivt höjts. Det krävs allt större behov för att få tillgång till hjälpinsatser. Antalet boendeplatser har kraftigt minskat, vilket gjort det svårare att få plats på ett äldreboende. Det påverkar äldreomsorgens kvalitet och försämrar äldres, och deras anhörigas, livskvalitet. Det är socialtjänstlagens biståndsparagraf, som reglerar tillgången till hjälpinsatser inom äldreomsorgen. Det innebär, att hjälp från hemtjänsten liksom plats i äldreboende bedöms efter samma lagparagraf som samhällets yttersta skyddsnät, försörjningsstödet. Av lagen framgår att bistånd bara kan beviljas om behoven inte kan tillgodoses på annat sätt, och att hjälpinsatser ska beviljas så att den hjälpsökande uppnår en skälig levnadsnivå. Enligt förarbetena till socialtjänstlagen konstruerades skälig levnadsnivå för att vara ett golv för vilken levnadsnivå som en äldre har rätt till. I praktiken fungerar det numera snarare som ett tak för det offentligas skyldigheter. Den lagkonstruktion som skulle ge utrymme för en professionell bedömning av vad den äldre har rätt till, används i allt större utsträckning för att skapa flexibilitet för vad kommunen är skyldig att erbjuda. Ursprunget till socialtjänstlagen är fattigvårdslagen från 1918. I den gick det att läsa att: Befinnes minderårig eller den, som i följd av ålderdom, sjukdom, lyte eller eljest bristande kropps- eller själskrafter är oförmögen att genom arbete försörja sig, sakna medel till sitt livsuppehälle, ska han, där hans behov icke annorledes avhjälpes, erhålla fattigvård, på sätt i denna lag sägs. Fattigvård, som här avses, omfattar det underhåll och den vård, som äro erforderliga, samt för minderåriga jämväl uppfostran. (1918 1 kap. 1 ) Fattigvårdslagens arv är tydligt i socialtjänstlagen, och gör sig påmint när kommunerna stramar åt äldreomsorgens budget. Ambitionsnivån för äldreomsorgen måste därför höjas. Skälig levnadsnivå bör ersättas med goda levnadsvillkor. Goda levnadsvillkor, som är ambitionsnivån i lagen som särskilt stöd till visa funktionshindrade (LSS), ger exempelvis större möjligheten att påverka när, av vem och var hjälpen ska ges. Samhället och äldreomsorgen har förändrats mycket sedan 1918, i stora delar till det bättre. Under senare år har äldreomsorgen inte följt med i utvecklingen. Även äldre bör få tillgång till goda levnadsvillkor, likt andra omsorgsbehövande grupper. Det är därtill avgörande för att på sikt upprätthålla och återta förtroendet för äldreomsorgen hos medborgarna. Givetvis måste en ambitionshöjning i äldreomsorgen följas av ökade resurser. 10

Med stöd av ovanstående yrkas att 1. socialdemokratiska partiet ska verka för att socialtjänstlagen ändras så att äldre människor får rätt till hjälpinsatser så att de kan uppnå goda levnadsvillkor, istället för en skälig levnadsnivå. 2. socialdemokratiska partiet ska se till att utreda vad en sådan förändring av socialtjänstlagen skulle innebära för samhället, brukare, personal och anhöriga. Kommunal Stockholms läns socialdemokratiska förening Polstjärnans socialdemokratiska förening, 2016-08-05 Fackliga utskottet ställer sig bakom motionen, den 8 augusti 2016 Palmér, Carl-Michael Sverige har sen Socialdemokraterna började förändra och förbättra äldrevården i Sverige varit ett föregångsland för övriga världen när det gäller omsorg och äldreomsorg. Men de senaste åren med alliansregeringen har någonting gått sönder med Sveriges äldrevård. Idag behandlas inte äldre med respekt från samhällets sida utan ses mer som en börda för samhället. Detta är helt fel att dem som har byggt upp vårt samhälle inte ska bli behandlade med respekt och omsorg. Därför behöver Stockholm och Sverige en äldre garanti. Äldre garantin ska garantera äldres rätt till en bra äldrevård i tre olika delar. För det första ska den garantera att äldre ska få den tid dem behöver på sjukhuset eller andra intuitioner så att den äldre på bästa sätt kan få ett så fortsatt så bra liv som möjligt. Den andra är att äldre ska få komma in på äldreboende när man känner att man som äldre behöver det och inte behöva stå över det för ekonomiska intressen. Sist men inte minst ska äldre garanteras en bra mat så att man som äldre ska må så bra som möjligt. Detta ska då vara en garanti som garanterar äldre dessa förmåner och de äldre ska därmed garanteras ha större makt och inflytande över sitt eget liv. Med detta yrkar jag bifall på motionen, att 1. äldre ska garanteras den sjukvård man behöver(att äldre ska få komma till ett äldreboende när man behöver. 2. äldre ska garanteras en bra mat. 3. motionen ska skickas till partikongressen 2015. Carl-Michael Palmér, SSU Stockholm och Skärholmen/ Vårbergs (S)-förening 11

Alina s-kvinnoförening Äldre som behöver hjälp i hemmet har rätt till offentligt finansierad hemtjänst efter behov. Hemtjänst ska underlätta vardagen och möjliggöra för den äldre att bo kvar i sitt eget hem. De senaste trettio åren har andelen äldre som får äldreomsorg minskat. Biståndsbedömningen har blivit snålare vilket har lett till att färre äldre beviljas omsorgsinsatser och äldreomsorgen koncentreras till personer med stora hjälpbehov. Förut var det vanligare att äldre med mindre hjälpbehov fick hemtjänst. Om hemtjänsten kommer in tidigt när den äldre är relativt pigg och har små hjälpbehov kan hemtjänstens personal lära känna den äldre och skapa en trygg relation vilket är viktigt för en god omsorg när hjälpbehoven blir större. På senare tid har det även blivit vanligt att äldre som har hemtjänst inte får tillräckligt många timmar utan behöver kompletterande hjälp från anhöriga eller privat köpt hjälp. Det beror på att fler äldre med stora hjälpbehov bor hemma och den biståndsbedömda hemtjänst de får inte är lika omfattande som den hjälp de skulle ha fått på ett boende. Var fjärde plats på särskilt boende har försvunnit sedan år 2000 och andelen av de äldre som bor i särskilt boenden har minskat. Både anhörigomsorg och privat köpt hjälp till äldre har ökat. Forskare uppskattar att 140 000 medelålders personer har gått ned i arbetstid eller slutat jobba för att hjälpa sina anhöriga. Flera studier visar att anhöriga tvingas ta ett större ansvar än de vill och orkar. Det är framför allt medelålders kvinnor som far illa av för stort ansvar för sina föräldrars omsorg. Anhörigomsorgen är även en klassfråga där arbetarklassens döttrar drar det tyngsta lasset. Ökningen av privat köpt hjälp till äldre sammanfaller med införandet av skattereduktion för köp av hushållsnära tjänster, det så kallade rut-avdraget som infördes 2007. Rut-avdraget ersätter halva arbetskostnaden för hushållsnära tjänster upp till ett tak på 50 000 kronor för den som är över 65 år (25 000 kronor för personer upp till 65 år). Personer över 65 år är en av de grupper som gör mest rutavdrag. Det är betydligt vanligare att personer med högre inkomster gör rut-avdrag än personer med lägre inkomster. Personer med höga inkomster gör dessutom större avdrag per person än de med låga inkomster. Det beror både på att de rikare personerna har råd att köpa mer tjänster och på hur avdraget är utformat. En förutsättning för att kunna göra avdraget är att köparen ska betala lika mycket i skatt som sedan dras av. En pensionär behövde 2010 ha en årsinkomst på 204 000 kronor för att kunna göra fullt rut-avdrag. I Socialstyrelsens rapport Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Lägesrapport 2013 konstateras att bara drygt en tredjedel av pensionärerna hade en så hög inkomst. Bland de äldre kvinnorna var det färre än en fjärdedel som hade möjlighet att göra fullt rut-avdrag. Möjligheten att göra rut-avdrag är alltså både ojämlikt och ojämställt fördelad och bidrar till ökad ojämlikhet och ojämställdhet. Flera av de tjänster som ger rätt till rut-avdrag överlappar det som är hemtjänstens område, till exempel städning, tvätt och omsorgstjänster. Rut-avdraget har skapat en parallell struktur som är statligt subventionerad för hjälp i äldres hem vid sidan av den kommunalt finansierade hemtjänsten. Den parallella rut-strukturen fördelas inte efter behov utan efter betalningsförmåga. I flera kommuner är den politiskt beslutade timkostnaden i hemtjänsten i dag så hög att tjänster med rut-avdrag blir billigare än hemtjänst för de äldre som kan göra avdraget. Rut-tjänster blir därmed ett attraktivt val för de välbeställda äldre. 12

Den parallella rut-strukturen finns även insprängd i den kommunalt finansierade hemtjänsten eftersom privata utförare av kommunalt finansierad äldreomsorg får erbjuda sina brukare tjänster utöver den biståndsbedömda äldreomsorgen, så kallade tilläggstjänster. De flesta tilläggstjänster är sådana tjänster som berättigar till rut-avdrag. Kommunala utförare får inte erbjuda sina brukare tilläggstjänster. Den borgerliga regeringens motivering för att privata utförare skulle få erbjuda tilläggstjänster var att det skulle bredda företagens verksamhet och möjlighet att göra vinst. Att kommunala utförare inte gavs denna möjlighet motiverades med att detta skulle kunna ha negativa konsekvenser för de privata företagen. Samspelet mellan tjänster med rut-avdrag och hemtjänst hotar att urholka den kommunalt finansierade hemtjänstens kvalitet. Risken är stor att kommunerna minskar sin ambitionsnivå i den kommunalt finansierade hemtjänsten. Äldre med högre inkomster kan komplettera sin hjälp med statligt subventionerade rut-tjänster och har därmed inte samma behov av att ställa höga kvar på hemtjänstens kvalitet. Äldre med lägre inkomster har inte råd att köpa rut-tjänster utan blir beroende av anhörigas hjälp. I takt med att den offentligt finansierade hemtjänstens kvalitet försämras riskerar förtroendet för den generella välfärden att minska. I förlängningen är risken stor att det starka stöd som finns i Sverige för att solidariskt bidra till finansiering av en välfärd med hög kvalitet vittrar sönder. Utvecklingen är oroande. Den går dock fortfarande att vända. En grundpelare i den svenska modellen är att välfärden ska finansieras gemensamt och fördelas efter behov, inte efter betalningsförmåga. Politiken behöver ta ett helhetsgrepp för hjälp till äldre, med bra lösningar för alla, inte bara de som kan göra rutavdrag och har råd att köpa rut-tjänster. Det behövs en ambitionshöjning i äldreomsorgen för att äldre ska få den hjälp de behöver och för att avlasta anhöriga. Vi yrkar därför att kongressen beslutar att 1. Socialdemokraterna ska verka för att äldreomsorgen tillförs de resurser som behövs för att skapa en äldreomsorg av hög kvalitet för alla, efter behov. 2. Socialdemokraterna ska verka för att personer som är 75 år eller äldre ska erbjudas att köpa två timmars hemtjänst i veckan utan biståndsbeslut och att alla över 75 år erbjuds ett hembesök där den äldres behov av hjälp diskuteras. 3. Socialdemokraterna ska verka för att taxan per timme i hemtjänsten hålls låg så att offentligt finansierad hemtjänst inte blir dyrare än hushållsnära tjänster. 4. Socialdemokraterna ska verka för att förbjuda möjligheten för privata äldreomsorgsutförare att kombinera offentligt finansierad välfärdsverksamhet med att sälja tilläggstjänster. 5. Socialdemokraterna ska verka för att rut-avdraget avskaffas och resurserna överförs till äldreomsorgen. 13

Mälarhöjden-Axelsbergs S-förening Äldre som behöver hjälp i hemmet har rätt till offentligt finansierad hemtjänst efter behov. Hemtjänst ska underlätta vardagen och möjliggöra för den äldre att bo kvar i sitt eget hem. De senaste trettio åren har andelen äldre som får äldreomsorg minskat. De äldre som får hemtjänst i dag är betydligt skröpligare än tidigare. Trenden de senaste åren är att äldre med små hjälpbehov inte har hemtjänst utan får lita till anhöriga eller köpa hjälp privat. Hemtjänsten kommer in först när hjälpbehoven är stora, till skillnad från tidigare då hemtjänsten började ge äldre hjälp när de var relativt pigga. Det gjorde det möjligt att lära känna den äldre och skapa en trygg relation. En annan trend är att även äldre med stora hjälpbehov behöver komplettera den offentligt finansierade äldreomsorgen med anhöriginsatser eller privat köpt hjälp. Var fjärde plats på särskilt boende har försvunnit sedan år 2000 och andelen av de äldre som bor i särskilt boenden har minskat. Fler äldre med stora hjälpbehov bor hemma och den hjälp de får från hemtjänsten är inte lika omfattande som den hjälp de hade fått på ett boende. Både anhörigomsorg om äldre och andel äldre som köper privat hjälp har ökat. Forskare uppskattar att 140 000 medelålders personer har gått ned i arbetstid eller slutat jobba för att hjälpa sina anhöriga. Flera studier visar att anhöriga tvingas ta ett större ansvar än de vill och orkar. Sedan 2007 finns en skattereduktion för köp av hushållsnära tjänster, det så kallade rut-avdraget infört av den borgerliga regeringen. Avdraget ersätter halva arbetskostnaden upp till ett tak på 50 000 kronor för den som är över 65 år (25 000 kronor för personer upp till 65 år). Personer över 65 år är en av de grupper som gör mest rut-avdrag. Personer med höga inkomster gör betydligt mer rut-avdrag än personer med lägre inkomster. Äldre med höga inkomster gör dessutom större avdrag per person än äldre med låga inkomster. För att kunna göra avdraget måste köparen betala minst lika mycket i skatt som avdraget. För att en pensionär ska kunna göra fullt rut-avdrag krävs att hen har en årsinkomst på 204 000 kronor. Socialstyrelsen konstaterar, i Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Lägesrapport 2013, att bara drygt en tredjedel av pensionärerna hade en så hög inkomst under inkomståret 2010. Bland de äldre kvinnorna var det färre än en fjärdedel som hade kunnat utnyttja rut-avdraget full ut. Flera av tjänsterna som ger rätt till rut-avdrag överlappar hemtjänsten, till exempel städning, tvätt och omsorgstjänster. Genom införandet av rut-avdraget har en parallell, statligt finansierad, struktur skapats för hjälp i äldres hem vid sidan av den kommunalt finansierade äldreomsorgen. Om kommunen beslutar om en hög timtaxa i hemtjänsten blir tjänster med rut-avdrag billigare för den äldre än den kommunala äldreomsorgen. Det gäller särskilt för äldre med högre inkomster, då de kommunala avgifterna oftast är inkomstrelaterade. Tjänster med rut-avdrag blir därmed ett attraktivt val för de mer välbeställda äldre. Dessutom kan privata utförare av äldreomsorg erbjuda tjänster med rut-avdrag utöver den biståndsbedömda äldreomsorgen, så kallade tilläggstjänster. Den kommunala äldreomsorgen kan inte göra detta. Detta innebär att de privata utförarna får en konkurrensfördel för att locka till sig välbeställda äldre. Det här samspelet mellan rut-avdrag och hemtjänst hotar att urholka hemtjänstens kvalitet. Risken är stor att kommunerna minskar sin ambitionsnivå i den kommunalt finansierade hemtjänsten. Äldre med högre inkomster kan komplettera sin hjälp med statligt subventionerade rut-tjänster och behöver därmed 14

inte ställa lika höga kvar på hemtjänstens kvalitet. Äldre med lägre inkomster har inte råd att köpa till rut-tjänster utan blir beroende av anhörigas hjälp. I takt med att den offentligt finansierade hemtjänstens kvalitet försämras kommer förtroendet för den generella välfärden att minska, liksom viljan att solidariskt bidra till finansieringen av välfärden. Utvecklingen är oroande, särskilt i Stockholmsområdet där rut-avdraget används betydligt mer än i resten av landet. Den går dock fortfarande att vända. En grundpelare i den svenska modellen är att välfärden ska finansieras gemensamt och fördelas efter behov, inte efter betalningsförmåga. Politiken behöver ta ett helhetsgrepp för hjälp till äldre, med lösningar för alla, inte bara de som kan göra rutavdrag och har råd att köpa rut-tjänster. Vi yrkar att: 1. Socialdemokraterna ska verka för att äldreomsorgen tillförs de resurser som behövs för att skapa en äldreomsorg av hög kvalitet för alla, efter behov. 2. Socialdemokraterna ska verka för att taxan per timme i hemtjänsten är låg så att äldre med små hjälpbehov kan efterfråga offentligt finansierad hemtjänst. 3. Socialdemokraterna ska verka för att äldre som vill ha hjälp beviljas generella insatser upp till en viss nivå. Förslagsvis att personer som är 75 år eller äldre ska erbjudas att köpa två timmars hemtjänst i veckan utan biståndsbeslut och att alla över 75 år erbjuds ett hembesök. 4. Socialdemokraterna ska verka för att förbjuda möjligheten för äldreomsorgsutförare att kombinera offentligt finansierad välfärdsverksamhet med att sälja tilläggstjänster med rut-avdrag. 5. Socialdemokraterna ska verka för att rut-avdraget avskaffas och resurserna överförs till äldreomsorgen. Motionen antagen av Mälarhöjden-Axelsbergs s-förenings öppna styrelsemöte 2016-06-07 15

Styrelsen delar i hela eller delar motionärernas uppfattningar och har därför helt eller delvis arbetat in kraven i partidistriktsmotionen Höj ambitionsnivån för äldres liv. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår representantskapet besluta att 1. avslå motion K1 2. avslå motion K2 3. avslå motion K3 4. avslå motion K4 5. avslå motion K5 6. avslå motion K6 7. avslå motion K7 Beslut: 16

Handels-sossen Fackliga utskottet Inkomsten ska ej behöva påverka tandhälsan. Tandvård ska EJ vara en klassfråga. Stress påverkar tandhälsan och vi ser en ökning av stressrelaterade tandskador pga. bla. det samhällsklimat samt arbetsklimat som råder. Vi tycker att tänderna är en del av kroppen och att de rimligtvis bör behandlas därefter. Vi yrkar att 1. tandvården innefattas sjukförsäkringen Fackliga utskottet ställer sig bakom motionen, den 8 augusti 2016 El-sossen Fackliga utskottet Tandhälsa är fortfarande en klassmarkör. I Danderyd har 21,3 procent av 19-åringarna hål i tänderna jämfört med 52,1 procent i Rinkeby-Kista, enligt Svenska Dagbladet. Vår inkomst ska ej behöva påverka vår tandhälsa. Vi föreslår att kongressen beslutar att 1. Socialdemokraterna verkar för att tandvården ska ingå i den allmänna sjukvården. Motionär Henrik Hedman Motionen har behandlats av El-sossen som har beslutat att anta motionen som sin egen. 2016-06-22 Fackliga utskottet ställer sig bakom motionen, den 8 augusti 2016 17

Tandhälsan har stor betydelse för hela kroppen och det psykiska välmående. Ett aktivt förebyggande arbete, särskilt hos barn och unga, är avgörande för att stärka den generella hälsan hos befolkningen. Som motionärerna skriver så kan vi idag se en oroande utveckling där god tandhälsa har blivit en klassfråga. Motionerna föreslås avslås eftersom beslut redan har fattats av tidigare partikongress. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår representantskapet besluta att 1. avslå motion K8 2. avslå motion K9 Beslut: S-2000 Genom ett medvetet reformarbete under lång tid var ambitionen att skapa en svensk modell vars långsiktiga målsättningar var: omfördelning över livet, solidariskt ansvar för barnens uppväxt och utbildning, gamla, sjuka och funktionshindrade skulle inte vara ekonomiskt beroende av sina släktingar ekonomisk trygghet när någon mister jobbet eller av annat skäl inte kan arbeta stöd vid oväntade händelser. Genom skatt efter förmåga och transfereringar efter behov skulle inkomsterna utjämnas. Vi ville bort från den moraliserande fattigvården det var ytterst en fråga om människosyn. Människor skulle betraktas som vuxna jämlikar inte omyndiga undersåtar. Generella socialförsäkringar skulle svara för förutsägbara situationer och socialtjänsten för vändpunkter i människors liv. Det var i den andan som socialtjänstlagen skrevs 1982. Då var det en annan tid. Man hoppades att A-kassa, sjukförsäkring, flerbarnstillägg, bostadsbidrag och pensioner skulle räcka och att socialtjänsten bara skulle behöva ta det yttersta ansvaret när något oväntat inträffat, som oftast fordrade mer än bara ekonomiskt stöd. Målet var individens trygghet. Man talade om sociala rättigheter och jämlikhet i levnadsvillkoren. Socialtjänsten skulle inte bara administrera utslagningen, utan göra skillnad och medverka till att åstadkomma förändring. Medan förändringen pågick skulle människorna slippa oroa sig för sin försörjning. Socialtjänsten betonade respekt för individen och menade att inga djupgående förändringar kunde uppnås utan individens egen motivation och delaktighet. Inte anade man väl då att klyftorna skulle öka, snarare än minska. Arbetslöshet över 2 procent betraktades som hög - idag är den över 7 procent. Arbetslösheten var individuell och inte strukturell. Långtidsarbetslöshet var i huvudsak ett glesbygdsproblem inte som idag kopplad till etnicitet eller ålder. 18

Under senare år har vi sett ett skifte i människosynen. Tron på att alla i grunden vill växa och ta ansvar har förbytts i en negativ människosyn, där man tror att alla vill slippa arbeta och att alla som får chansen att fuska gör det. Ekonomiska incitament har ersatt trygghet som ledmotiv för reformerna inom socialpolitiken ersättningsnivåerna i a-kassa och sjukförsäkring har sänkts och ordet utförsäkrad är en del av vardagsspråket. Ersättningsnivåer kan anpassas utan att man flyttar ansvar från staten till kommunerna eller överger tydligt definierade rättigheter för en individuell prövning. Socialtjänsten tvingas idag hantera ett stort antal rutinärenden, där välutbildade socialarbetare har svårt att tillföra något mervärde, bara administrera vad som ofta uppfattas som en förnedring. Barns trygga uppväxtvillkor var en viktig del, men vad gör vi idag när flyktingar från krig bor tre familjer i en trea. Extremt långa etableringstider för vuxna nyanlända gör att barnen växer upp med arbetslösa föräldrar. Dessa iakttagelser illustrerar ett grundläggande problem med likheten inför lagen: Gäller sociala rättigheter alla, eller ska vi ha två samhällen - ett för svenneklanen och ett för de andra? Just nu utvecklas en praxis utan stöd i lag som innebär en uppdelning i första och andra klassens medborgare. Skolmisslyckanden ligger ofta bakom att barn och ungdomar inte ser någon framtid. Socialtjänsten kan inte lösa utslagningen i skolan, men får ofta hantera situationen när föräldrarna inte kan upprätthålla sin auktoritet, när ungdomarna tas upp i kriminella gäng och går in i missbruk. Tidigare förebyggande insatser av speciallärare i skolan skulle kunna hjälpa eleverna att överkomma svårigheter och minska andelen som känner sig misslyckade. De insatser som görs kommer oftast för sent och riktar sig till tonåringar. Tidigare insatser inom BUP och skola hade inte behövt vara lika kostsamma. Kommunerna har ett uppföljningsansvar för de ungdomar som inte fullgjort grund- och gymnasieskola. På motsvarande sätt måste ambitionerna höjas när det gäller att följa upp de barn som omhändertagits i samhällsvård. Vi har förortsområden där de sociala strukturerna förstärker individernas problem, socialpolitiken kan inte bedrivas isolerad från insatser på strukturell nivå i stadsdelen. Gängkriminalitet bör behandlas för vad det är en brist på alternativa livsmål. Missbruk var vid Socialtjänstlagens tillkomst vanligtvis ett individuellt problem och handlade oftast om alkohol. Sedan dess har narkotikabruket ökat dramatiskt och kriminella gäng hanterar försäljningen. Missbruksvården har skurits ner med över en miljard och straffen i kriminalvården har till motsvarande kostnad förlängts. Fängelse är ungefär fyra gånger dyrare än missbruksvård och fungerar ofta som en förstärkning av identiteten som brottsling. Avhopparverksamhet för enskilda individer och grupper som vill lämna missbruk och kriminalitet är begränsad och kopplingen till arbetsmarknadspolitiken, t ex genom uppsökande verksamhet riktad mot unga vuxna saknas. Inför en verklighet med långt fler problem än vad som rimligen kan lösas, hamnar socialarbetarna i kläm; det är svårt att vara proffs när verktyg och resurser saknas, när lagar och policies framstår som högtidstal utan förankring i verkligheten. Vi är skyldiga dem ett svar från politiken - vad ska vara socialtjänstens uppgift? Det finns de som går före. Norrköpings kommun är en av de första i Sverige med sociala investeringskalkyler. De har t ex tydligt visat på behovet av tidiga insatser i skolan, för att undvika större sociala insatser i tonåren. Vi bör tydligt skriva fast kommunernas ansvar för att driva en socialpolitik baserad på kunskap och beprövad erfarenhet. Något alternativ finns inte. 19

Även om vi har mycket att vara stolta över på socialpolitikens område kan vi inte vara nöjda. I takt med att samhället förändras uppstår nya socialpolitiska utmaningar. Vi behöver utveckla principer som fungerar i vår tid. Därför behövs ett seriöst ledarskap för socialpolitikens upprättelse. Vi behöver ett samlat grepp, där man betraktar socialförsäkringarna och socialtjänsten som en helhet. Vi kräver att 1. en översyn av socialpolitiken genomförs med sikte på att återupprätta den generella välfärdspolitiken 2. socialtjänstlagen ses över för att skapa förutsättningar för ett kunskapsbaserat socialt arbete och med en tydlig ambition att stärka enskilda människors rättigheter. Hans Kilsved Martin Börjeson Motionen har utarbetats på uppdrag av medlemsmöte i S-2000 den 10 juni 2016 och antagits som föreningens egen genom medlemmarnas beslut per capsulam den 10 augusti 2016 Motionen lyfter viktiga aspekter gällande socialpolitiken och betonar innebörden av den svenska modellen. Såväl människosyn, barns trygga uppväxtvillkor, skolans roll, tidiga insatser, socialt utsatta områden och missbruksproblematiken etc. tas upp. Även utsattheten för yrkesgrupper inom socialt arbete tas upp. Förslagen gäller att en översyn av socialpolitiken ska göras och att socialtjänstlagen ses över. Detta är mycket viktigt och därför föreslår vi att motionen skickas vidare till partikongressen. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår representantskapet besluta att 1. anta motionen som sin egen och sända den till partikongressen 2017 Beslut: Katarina Västra s-förening En funktionshindrad person med diabetesdiagnos hade själv, med hjälp av idrottsutövande, gått ner i vikt och bemästrat sin sjukdom. Idrottsutövandet krävde färdtjänstresor. När personen fyllde 25 begränsades hens rätt till resor vilket medförde förlorat intresse och viktökning. Exemplet visar hur ett splittrat beslutsfattande enligt olika regelverk medför olägenhet för individen och höga kostnader för samhället. Personer med omfattande funktionshinder behöver ett bättre samordnat stöd. Utredningar och rapporter som till exempel Brist på brådska (SOU 2008:102), Försäkringskassans 20

Socialförsäkringsrapport 2013:2 och Riksrevisionsverkets rapport 2015:7, har visat att personer med funktionsnedsättningar lever i fattigdom. Ett exempel är en 25-årig funktionshindrad i Stockholm som, när hen betalat de kostnader som inte kan påverkas, som bäst har några hundralappar kvar till kläder och nöjen. Hen har inte det liv som andra som utlovas i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Hen och de flesta i samma livssituation har inte ens den rätt till en tillfredsställande levnadsstandard som Sverige åtagit sig att leva upp till, reglerad i artikel 28 i FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Som extra belastning omfattas den här gruppen varken av jobbskatteavdrag eller motsvarande skatterabatt för pensionärer. Aktivitetsersättning beskattas nästan dubbelt så mycket som motsvarande inkomst av anställning, utan någon som helst orsak. Med stöd av ovanstående yrkas att 1. lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade kompletteras med en insats som avser samordnat, övergripande och individuellt utformat stöd, 2. personer med omfattande funktionshinder erhåller ett inkomststöd som ger en skälig levnadsstandard och som omprövas endast då särskilda skäl föreligger, 3. den inkomstform som ges till personer med omfattande funktionshinder jämställs med lön i skattelagstiftningen. Motionen antagen på Katarina Västra S-förenings motionsmöte 9 aug 2016. För Socialdemokraterna handlar tillgänglighet om att forma ett samhälle där alla behövs och alla kan delta. Förbättrad tillgänglighet på alla samhällsområden leder till bättre förutsättningar för personer med funktionsnedsättningar att studera, arbeta och delta i samhällslivet. För att detta ska möjliggöras krävs ett samordnat och individuellt utformat stöd. Därför föreslår vi att motionen skickas vidare till partikongressen. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår representantskapet besluta att 1. anta motionen som sin egen och sända den till partikongressen 2017 Beslut: 21

SSU Stockholm Under året 2015 har Bert Karlssons, f d partiordförande för nazistiska Ny Demokrati, bolag Jokarjo AB, som är Sveriges största privata aktör på asylboenden, öppnat upp ca 30 asylboenden runt om i landet och företaget omsatte 171 miljoner kronor förra året. Av dessa 171 miljoner kronor togs 23,6 miljoner kronor ut i vinst och företaget gjorde utdelningar på 2 miljoner till aktieägarna - som består av hans två barn, Joakim och Johanna Karlsson. Under det första halvåret 2015 har Jokarjo fakturerat myndigheten på omkring 137 miljoner kronor, enligt Dagens industri. Bert Karlsson tjänar miljoner på drabbade människors bekostnad. Han bedriver ca. 50 st asylboenden runt om i landet, och öppnar upp fler, på grund av ett vinstintresse. När vi låter privata aktörer sköta vinstdrivande asylboenden för att myndigheter inte kan hantera situationen är det ett tecken på ansvarslöshet och omedelbara åtgärder måste vidtas. Vi talar om att myndigheterna går på knäna och att det behövs mer resurser för ett stabilt flyktingmottagande, men istället för att vinsterna ska läggas på asylboendens verksamhet så hamnar resurserna i Bert Karlsson och hans barns fickor. Därför yrkar jag att 1. aktivt driva förstatligandet av asylboenden 2. motion skickas vidare till partikongressen 2017 Antagen av SSU-distriktet Stockholms årskonferens 2016-03-26 Motionen föreslår förstatliganden av asylboenden, och lyfter den problematik som uppstår när privata aktörer etablerar boenden och tar ut miljonvinster på en verksamhet som omfattar mycket utsatta människor. Stockholm arbetarekommuns styrelse stämmer in den generella kritik gällande att vinstintresset inom denna verksamhet. Dock är motionens krav för detaljerat och innehåller utpekanden skriven mot en person vilket inte är lämpligt i en motion. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår representantskapet besluta att 1. avslå motionen Beslut: 22

Östermalm-Gärdets s-förening Värtans s-förening Engelbrekts s-förening Det finns olika orsaker till att kvinnor är mer sjukskrivna än män. Mäns våld mot kvinnor är ett stort problem i sig och något vi måste motverka. Det är också en stor orsak till kvinnors sjukskrivningar och bidrar till det ojämställda uttaget av sjukförsäkringen. Socialstyrelsen uppskattar att ca 11 000 kvinnor sjukskrivs årligen till följd av våldsutsatthet. Många våldsutsatta kvinnor söker vård och sjukskrivs upprepade gånger utan att den bakomliggande orsaken kommer fram. Det gör det svårare att erbjuda rätt stöd och åtgärder. Hälso- och sjukvården har en viktig roll i att identifiera våldsutsatthet och Socialstyrelsen rekommenderar att frågan om våldsutsatthet ställs vid misstanke. Men det är fortfarande väldigt många fall av våldsutsatthet som missas och mer behöver göras. Det kan kännas svårt för en individ att ställa frågor om våldsutsatthet, men forskning visar att den stora majoriteten inte har något emot att få frågor om våldsutsatthet av vårdpersonal. Samtidigt är det många som inte vågar berätta om sina erfarenheter. Det krävs mer aktiva åtgärder för att motverka mäns våld mot kvinnor. Partikongressen föreslås besluta att 1. Införa obligatorisk utbildning i att motverka mäns våld mot kvinnor för all vårdpersonal och handläggare på Försäkringskassan 2. Ställa krav på att frågan om våldsutsatthet ställs rutinmässigt vid samtliga sjukskrivningar av både sjukvården och försäkringskassan Sultan Kayhan Motion antagen av Östermalm-Gärdet s-förening, Värtans s-förening och Engelbrekts s-förening Motionen tar upp ett ämne som är mycket viktigt att uppmärksamma. Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som orsakar våldsutsatta kvinnor och barn stort fysiskt och psykiskt lidande. När våldsutsatta kvinnor söker hjälp är det oftast hos hälso- och sjukvården eller tandvården, vilka därför är viktiga i arbetet för att tidigt upptäcka kvinnovåld. För sjukvårdspersonal ska kunna upptäcka våldsutsatthet så krävs rutiner att ställa frågor om våld till de som söker sjukvård. Arbetet för att stödja sjukvårdspersonal med detta bör dock med fördel ske i landstingen, som kan säkerställa att riktlinjer följs och att personal utbildas i att kunna bemöta våldsutsatta kvinnor. I Stockholms läns landsting finns sedan 2013 ett Kunskapscentrum om våld i nära relationer vars främsta uppdrag är att bidra till kompetenshöjande insatser riktade till hälso- och sjukvården i syfte att upptäcka och bemöta personer utsatta för våld av en närstående. Det sker genom utbildningar av personal och genom att information finns på olika webbplatser. Under senare år har flera åtgärder inom detta område genomförts och lagstiftningen har förbättrats. Metoder har utvecklats och kompetensen har stärkts. Under 2014 utkom Socialstyrelsen med en 23

vägledning för hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer (Att vilja se, vilja veta och att våga fråga - vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet) och de har även publicerat en handbok som stöd i arbetet att omsätta föreskrifter och allmänna råd i praktiken (Våld - Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer). I höstbudgeten satsar regeringen 400 nya miljoner på förebyggande insatser mot våld mot kvinnor och under hösten kommer en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor. Arbetet för att motverka våld i nära relationer bedrivs såväl i landstinget som nationellt för att samordnat skydda framförallt kvinnor och barn. Eftersom mycket arbete redan pågår och kommer att fortskrida så föreslår vi att motionen avslås. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår representantskapet besluta att 1. avslå motionen Beslut: Östermalm-Gärdets s-förening Värtans s-förening Engelbrekts s-förening När en person blir sjuk eller förlorar sin arbetsförmåga kommer hen oftast i kontakt med sjukvården. Trots detta diskuteras vårdens ansvar ganska lite i sammanhanget. Sjukvården har i uppgift att undersöka, ställa diagnos, bedöma arbetsförmåga, skriva läkarintyg vid behov och göra en behandlingsplan för patienten. Mötet med vården har således en viktig roll i sjukskrivningsprocessen och i tillfrisknandet. Bemötande och behandling, likväl som sjukskrivning, får en stor betydelse för patienten. Enligt Socialstyrelsen kopplas inte sjukskrivningar till aktiva åtgärder, vilket är ett problem. Om läkarens ansvar i sjukskrivning skriver Socialstyrelsen: Läkares bedömning av funktionsnedsättning med aktivitetsbegränsning och påverkan på arbetsförmåga är ett verktyg vid vård och behandling. Det betyder att bedömningen ska ske med samma medvetenhet, systematik och professionalism som andra åtgärder. Läkare behöver ha en förståelse för att det ska finnas ett syfte med sjukskrivning som en del av behandlingen, det ska inte vara en slentrianmässig åtgärd. Läkare uppfattar ofta sjukskrivning som en svår uppgift och har inte sällan bristande kunskaper om bl.a. socialförsäkringssystemet. Trots att sjukskrivning är en viktig del av sjukvårdens arbete får nya läkare enbart en halvdagsutbildning i sjukförsäkringen. Den tiden är varken tillräcklig för att blivande läkare ska förstå hur viktig del av deras arbete sjukskrivning och rehabilitering faktiskt kommer att vara, eller för att de ska få en förståelse för vad som gäller och hur de ska hantera sjukskrivningar. Vi tror att nyblivna läkare behöver en längre och mer omfattande utbildning i sjukförsäkringen. En sådan utbildning kan dessutom överbrygga språkhinder mellan läkare och Försäkringskassan, så att de förstår varandra och samverkar bättre. Det behövs också obligatoriska uppföljande seminarier för att mer erfarna läkare ska få förutsättningar att följa med i utvecklingen av regelverken. 24