Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

UTBILDNINGSNÄMNDEN KUNGSHOLMENS G Y - SVENSKA SEKTIONEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 13-01/6 SID 1 (15) 2013-09-13 Handläggare: Annica Tengbom Telefon: 08 508 38002 Kvalitetsredovisning Inledning Skolans vision är "Bildning för aktiv påverkan i en globaliserad värld". Våra elever förändras genom den kunskap de skaffar sig. De har förmågan att tänka självständigt, kritiskt och kan reflektera. Våra elever kan också tolka frågor ur samhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt och humanistiskt perspektiv och de vet att perspektiven befruktar varandra. Våra elever vet att bildning är både livslångt och livsvitt. Våra elever går ut i världen med kunskaper och verktyg för att aktivt kunna påverka samhällets utveckling i en långsiktigt hållbar riktning. De förstår hur egna och andras handlingar har betydelse i ett globalt sammanhang. Vi erbjuder en miljö med ungdomar och personal med olika bakgrund och arbetar med ett interkulturellt förhållningssätt, vilket bidrar till förståelse för mångfaldens betydelse. Många av våra elever väljer att studera utomlands efter gymnasiet och skolan bidrar aktivt genom t ex referensskrivande och ansökningsstöd. Skolans helt unika kompetens när det gäller ansökningsarbetet bidrar till att så många som en tredjedel av en avgångskull bereds plats. Vi har etablerade samarbeten med och studieresor till Frankrike, Italien, Spanien och Tyskland när det gäller moderna språk och latin, samt med tre skolor i Zambia i global hälsa/hållbar utveckling samt ömsesidig lärarfortbildning. Musikeleverna deltar årligen i internationella körtävlingar med stor framgång. Även i andra internationella sammanhang är våra elever framgångsrika. Genom IB och andra organisationer deltar skolans personal regelbundet i internationella konferenser och kompetensutveckling. Vi är också värdar för ett stort antal besök från andra länder. Det ger oss möjligheter att knyta nya kontakter och lär oss mer om utbildning i andra länder. Undervisningsspråket för knappt hälften av eleverna är engelska och genom den höga kompetensnivån i engelska hos våra lärare kan också övriga elever erbjudas en del undervisning på engelska. Kungsholmens gymnasium har samarbeten med högskolor och universitet i området. Samarbetet med KTH har fördjupats det senaste året och omfattar alltfler elever. Skolan har många aktiva elevföreningar så som t ex Amnesty, Henrys vänner (inom Röda korset), Zambiagruppen, Kungsholmens idrottsförening, Debate

SID 2 (15) Group, Kzine (digital elevtidning) och K.Y.S. S (Young Scientists). De flesta föreningar har lärare som mentorer. Föreningarna skapar ett mervärde både för skolan och för de enskilda eleverna. De lär sig ett demokratiskt förhållningssätt och stärks i möjligheten att även utanför skolan vara med och påverka utvecklingen inom olika områden. Kungsholmens Gymnasium har en unik mix av utbildningar som alla, på olika sätt bidrar till det som är vår skolas själ och som utgör en av våra viktiga framgångsfaktorer. Vi har Naturvetenskapsprogrammet - och Samhällsvetenskapsprogrammet på svenska och engelska och med särskild variant kör, Humanistiska programmet samt IB, International Baccalaureate. Våra elever ska genom undervisning och elevinflytande få verktyg för att aktivt påverka samhällsutvecklingen i en långsiktigt hållbar riktning. Våra elever är med och påverkar sin studiesituation i de olika kurserna, genom klassråd, utvärderingar och skolkonferens. Elevkåren har en stark ställning på skolan och deltar aktivt i utvecklingsarbetet. Skolan är organiserad i 3 skolenheter, Svenska sektionen, Internationella sektionen samt Musiksektionen. Svenska sektionen består av två arbetslag med 6 klasser (totalt 380 elever) och 10 lärare i varje. Sammansättningen är tvärvetenskaplig så att Naturvetenskapsprogrammet och Samhällvetenskapsprogrammet/Humanistiska programmet finns representerade i båda lagen. Lägsta meritvärde för antagning ht 2012 var för NA 310 poäng, för SA-SAM 300 poäng samt HU 220 poäng. Det är små förändringar jämfört med förra året, med undantag för Humanistiska programmet som har något lägre antagningsgräns jämfört med året innan. Kvalitetsarbetet Underlaget för årets kvalitetsredovisning har hämtats från olika typer av statistik, centralt och lokalt producerad. Huvudkällor är Utbildningsförvaltningens egen brukarundersökning för åk 2, betygsstatistik, kursutvärderingar för alla kurser i åk 1 och 2, och sammanställningar av utvärderingssamtal som mentorerna har med sina elever i åk 3. Vidare har skolan använt enkät vid utvärdering av introduktionen för åk 1. Arbetslagen och elevhälsoteamet har utvärderat skolans och sina egna mål. Deras protokoll bildar en viktig del av underlaget i kvalitetsredovisningen. Alla siffror avser svenska sektionen där ej annat anges. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Utifrån skolans vision och analys av skolans resultat har vi identifierat fyra utvecklingsområden.

SID 3 (15) 1. Vi vill vara en lärande organisation, en verksamhet där personalen lär av varandra och av sina erfarenheter för att systematiskt utveckla undervisning och annan verksamhet. 2. Vi vill fortsätta det påbörjade arbetet att skapa en större helhetssyn kring eleverna och deras hela utbildning. 3. Vi vill utveckla kvaliteten i bedömning för lärande. 4. Vi vill förädla, utveckla och tydligare marknadsföra skolans internationella arbete. Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Den aktuella likabehandlingsplanen gäller under 2013 och beslutades i dec 2012. Skolledning och elevhälsoteam har informerat alla mentorer om vikten av att arbeta med likabehandlingsfrågor i sin mentorsgrupp. Mentorer har också avsatt tid för att diskutera dessa frågor på mentorstiden. Arbetslagen har lagt mycket tid och energi på aktiviteter som syftar till att stärka gemenskap och tillhörighet fram för allt för eleverna i åk 1. Under introduktionsperioden för åk 1 anordnas många olika aktiviteter som alla syftar till att skapa gemenskap och trygghet i klassen. Utvärderingen av perioden visar att eleverna är mycket nöjda med sin start på Kungsholmen. Särskilt uppskattat är de internat som genomförs precis i början av terminen. Även elevkårens aktiviteter är mycket uppskattade. Flera elevföreningar och elevskyddsombuden har också likabehandling och psykosocial arbetsmiljö som huvudfrågor. Skolan har aktivt stöttat deras arbete. Lärarna tillämpar, fram för allt i åk 1, styrd placering och gruppindelningar i klassrummet, så att alla elever får möjlighet att lära sig arbeta med alla klasskamrater. Antimobbingteamet har arbetat utifrån handlingsplanen med de fall som kommit till skolans kännedom. Andelen elever som upplever att de är trygga ligger på en mycket hög nivå, I 3 av 4 tillfrågade klasser uppger 100 % att de känner sig trygga. För den fjärde klassen är siffran 96 %. Vi tror att den ändrade arbetsorganisationen tillsammans med ovan beskrivna åtgärder har bidragit till den positiva utvecklingen. 91 % av eleverna tycker att det råder en positiv stämning på skolan, vilket är avsevärt högre än genomsnittet för övriga skolor och är dessutom en ökning med fem procentenheter jämfört med förra året. I skolans egen trivselundersökning från januari 2013 framgår att 98 % av eleverna upplever att stämningen på skolan är bra och alla upplever sig bli respektfullt bemötta av sina klasskamrater.

SID 4 (15) Vid de s.k. avvecklingssamtal som mentorerna har med eleverna i åk 3 ges en entydig bild av skolan som en plats där det råder öppet klimat med mångfald och tolerans. Andelen som är nöjda med skolans arbete mot mobbning har sjunkit till 63 %, enligt Brukarundersökningen. Siffrorna skiljer sig mycket mellan klasserna. I skolans egen trivselundersökning framgår att knappt en fjärdedel av eleverna inte vet, eller känner sig osäkra på vart de ska vända sig om de blir trakasserade. Under vårterminen har antimobbingteamet därför ökat sina informationsinsatser till eleverna. Bedömning och analys av resultaten En försiktig tolkning av resultaten av åtgärderna i likabehandlingsplanen 2012 och 2013 för att förebygga trakasserier och annan kränkande behandling är att de givit goda resultat. Nästan alla elever är trygga och trivs i skolan. Det är dock mycket svårt att säga om måluppfyllelsen är ett resultat av vårt arbete eller om det beror på andra faktorer. Bedömningen är ändå att arbetslagsorganisationen i hög utsträckning bidragit till ökad trivsel och trygghet. Under de senaste två åren har arbetslagen förutom lärare också haft SYV och skolsköterska respektive kurator som ständig medlem. Det har bidragit till en ökad fokusering på förebyggande arbete kring likabehandlingsfrågor. EHT samverkar nu på ett helt annat sätt med lärarna kring dessa frågor och deras kompetens används proaktivt, inte bara när bekymmer uppstått. Antalet fall som antimobbingteamet arbetat med under året har inte varit fler eller mer komplicerade än tidigare år. Däremot är det viktigt att fortsätta upplysa om vart man kan vända sig om man ser eller själv upplever trakasserier. Att antalet som är nöjda med skolans arbete mot mobbning inte är högre kan bero på att de förebyggande åtgärder vi arbetar med inte kopplas direkt till antimobbningsarbetet utan ses som ett naturligt inslag i arbetet med klasserna. NÄMNDMÅL: 2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Andel gymnasieelever som enligt gymnasieundersökningen är nöjda med Det är arbetsro på mina lektioner Andel nöjda elever i gymnasieundersökningen år 2 avseende möjlighet att känna sig trygg i skolan Periodens utfall Årsmål Period 72 % 75 % 2013 99 % 100 % 2013 Ogiltig frånvaro i gymnasieskolan 1 % 2 % 2013

SID 5 (15) Skolledning, elevhälsoteam och lärare arbetar tillsammans för att skapa ett arbetsklimat som gynnar lärandet. - Arbete med studieteknik åk 1 - Föreläsning om hur man förebygger stress för elever i åk 1 tillsammans med mentorer - Kontinuerligt arbete med formativ bedömning - Regelbundna snabbenkäter till klasser avseende den psykosociala arbetsmiljön, som underlag för vidare åtgärder Frånvarostatistik, brukarundersökningen. Fler elever tycker att de kan rekommendera både sitt program och sin skola, jämfört med förra året. 95 % av eleverna kan rekommendera sin skola, jämfört med 86 % förra året och 96 % rekommenderar sitt program (87 % förra året). Detta är den bästa indikatorn på att skolan erbjuder ett arbetsklimat som är gynnsamt för lärande. Den totala registrerade frånvaron är på samma nivå som förra året, 8 %. Den ogiltiga frånvaron har dock minskat och är så låg som 1 %. Jämfört med förra året har åk 2 och 3 minskat sin frånvaro, medan frånvaron i åk 1 på SA och HU ökat. NA-programmet har generellt lägre frånvaro än SA och frånvaron tenderar fortfarande att öka något ju högre upp i årskurserna eleverna kommer. När det gäller lugn och arbetsro så är resultaten bättre än förra året. Tittar man närmare på enskilda klasser så skiljer sig resultaten åt markant. I tre av klasserna uppger mellan 8 och 9 av tio att det råder arbetsro. I den fjärde klassen är siffran enbart 27 %. Skolkurator och en av våra skolsköterskor har fortsatt med utbildning i en metod för stresshantering som kallas ACT. Arbetslagen har också arbetat tillsammans med eleverna för att planera deras arbetsbelastning. En del av den upplevda stressen handlar om bristande studieteknik och planering och där har både lärare och delar av EHT arbetat med både elevgrupper och enskilda elever. Bedömning och analys Genom förbättrad samverkan mellan lärare och mellan övriga yrkesgrupper och med en mycket engagerad elevkår har vi lyckats skapa en miljö som gör att eleverna trivs både i och utanför klassrummet. Skolan blir något mer än bara en plats att ha lektioner på. Det finns en stolthet över att tillhöra Kungsholmens gymnasium, och denna stolthet skapar ett engagemang som ytterligare utvecklar skolan.

SID 6 (15) När det gäller minskningen av den oanmälda frånvaron hoppas vi att det till en del beror på att vi är bättre på att följa upp den. Troligt är dock också att det faktum att det är lätt att gå i på Fronter och sjukanmäla sig bidragit till den lägre siffran. Vi vet att elever i viss utsträckning sjukanmäler sig när det egentligen är fråga om skolk. Att ogiltig frånvaro också direkt rapporteras till vårdnadshavare via mail har säkert också bidragit till högre anmälningsbenägenhet. Minskningen av frånvaron i åk 2 och 3 är glädjande. Här har en ökad samverkan i planeringen mellan de olika lärarna säkert haft betydelse. Ökad användning av det trådlösa nätverket medför också att eleverna i högre utsträckning, med hjälp av egna datorer, arbetar i skolan när de har självständiga uppgifter. Begreppet arbetsro i brukarundersökningen och våra egna kursutvärderingar är komplicerat. När vi frågar eleverna vad de lägger i i begreppet arbetsro så får vi de mest skiftande svar. Slutsatsen blir att begreppet i sig är så svårtolkat att det är tveksamt om det bör användas i sin nuvarande form. I den klass som upplever att de inte har arbetsro har lärarna diskuterat vad begreppet innebär för den elevgruppen och har sedan arbetat med gemensamt förhållningssätt, vilket har givit goda resultat. Samverkan mellan lärare och EHT genom fast representation i arbetslagen har ökat ytterligare och har under läsåret utvidgats till delvis nya områden. Det har varit mycket positivt eftersom det gynnat det förebyggande och hälsofrämjande uppdraget som ju elevhälsan har ännu tydligare framskrivet nu i och med den nya skollagen. Elevhälsan kunnat komma in med sin kompetens när det gäller gruppstödjande aktiviteter, och idéer inom ANT och sex och samlevnad. En del av de goda resultaten inom detta målområde är sannolikt kopplat till denna förändring i organisationen. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 2.2.1 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel gymnasieelever med godkänt i alla kurser i slutbetyget Periodens utfall Årsmål Period 94 % 94 % 2013 Genomsnittlig betygspoäng för elever med slutbetyg (ej IV) 17,8 Poäng 18 Poäng 2013 Eleverna på Kungsholmens gymnasium kan överblicka större kunskapsfält och utvecklar ett alltmer vetenskapligt sätt att arbeta och tänka.

SID 7 (15) - Arbetslagen arbetar utifrån ett helhetsperspektiv på lärandet och samverkar över ämnesgränserna. Detta underlättas av införandet av det sk E-blocket, där en halv dag per vecka ägnas åt fram för allt ämnesövergripande arbete. - Planeringen av specialiseringskurser och gymnasiearbete inom ramen för GY11 fortsätter Brukarundersökningen och egen kursutvärdering. Planeringen av gymnasiearbete och specialiseringskurser är klar för genomförande lå 13/14. Eleverna upplever i högre grad att lärarna samarbetar kring deras lärande (66 % positiva svar jämfört med 55 % förra året) och att undervisningen motiverar dem till att vilja lära sig mera (69 % jämfört med 62 % förra året). De upplever i mycket högre grad att det är variation i arbetssätt (76 % i år jämfört med 59 % förra året) Någon systematisk utvärdering av E-blocket har vi inte gjort under det första året. Det har gått för kort tid för att dra några långtgående slutsatser. I de samtal som lärarna haft med eleverna framkommer att de generellt sett är positiva till att ha en halvdag i veckan för ämnesövergripande teman, studiebesök etc.de vill veta längre i förväg vad innehållet i passet ska vara. Det finns också önskemål om att i högre grad integrera undervisningen på e-block med den övriga undervisningen. Organisationen med arbetslag kring elever har nu funnits i fyra år. Under den tiden har samverkan mellan lärarna ökat genom ett alltmer ämnesövergripande arbetssätt. Lärarna har också arbetat utifrån examensmål och identifierat progressionen i utvecklingen av de färdigheter som våra elever ska ha utvecklat för att vara redo för högre studier. Som ett led i det har vi arbetat med de specialiseringskurser som vi beslutat genomföra för eleverna under åk 3. I framtagandet av innehåll i dessa kurser har vi arbetat utifrån examensmål, skolans vision, ämnesplanens innehåll samt möjligheten att integrera gymnasiearbetet. Hela organisationen präglas av lärande med högt till tak och öppenhet för förändring. Personalens kompetens kännetecknas av kreativ professionalism - Lärare diskuterar systematiskt sin undervisning tillsammans med kollegor - Rektor arbetar närmare den pedagogiska verksamheten genom deltagande i ämnes- och arbetslagsmöten samt i undervisning - Samverkan över klass- och sektionsgränser möjliggörs genom införande av E- block, där en halv dag i veckan ägnas åt fram för allt ämnesövergripande arbete.

SID 8 (15) Bokcirkel för facklitteratur - Bildningsseminarium Medarbetarsamtal, skolledningens deltagande i ämnesgrupper, arbetslag samt övriga arbetsgrupper på skolan, lektionsbesök. Medarbetarsamtalen har i högre utsträckning fokuserat undervisningsnära frågor och många har uppskattat att få mer strukturerad respons på sitt arbete av kolleger och av rektor. För att bli en lärande organisation krävs dock ett fortsatt arbete för att uppnå ett prestigefritt klimat där det inte känns obekvämt att få/ge konstruktiva synpunkter på varandras arbete, oavsett vilken personalkategori man tillhör. Kompetensutvecklingen under året har till största delen bestått av lärande kolleger emellan när det gäller formativ bedömning och EHT när det gäller samtalsmetod. Vår IT-pedagog har lett seminarier inom IT. Införandet av E-block har inneburit en ökad samverkan mellan lärare när det gäller planering av innehåll och arbetssätt för gemensamma elever. Lärarna samverkar systematiskt för att utveckla undervisningen. Med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet kan varje lärare formulera sin egen pedagogiska grundsyn utifrån skolans vision. Förankring av skolans vision genom information och diskussion med personal och elever. Lärare diskuterar sin egen undervisning med kollegor för att därigenom utveckla sitt sätt att se på och arbeta med elevers lärande. Erfarenhetsutbyte inom skolan där lärare som deltagit i kompetensutveckling delger varandra förvärvade kunskaper. Rektor arbetar närmare den pedagogiska verksamheten genom deltagande i arbetslags- och ämnesmöten samt i undervisningsarbetet. Medarbetarsamtal, brukarundersökningen Arbetslagen har utvecklat sin förmåga att arbeta i team. Genom självskattning kan de konstatera att mycket hänt de senaste två åren. Arbetslagens viktigaste uppgift är att skapa en större helhet för eleverna. Erfarenheterna från arbetet med att arbeta ämnesövergripande är samverkan gynnat säkerheten i bedömningen,

SID 9 (15) minskat lärarnas arbetsbörda med bedömning och gjort eleverna tryggare med hur bedömningen skett. För att ytterligare utveckla detta arbete har vi tillsatt en förstelärare som ska inspirera till och stödja ökad samverkan mellan lärare för att skapa större helhet för eleverna. Vi har även tillsatt en förstelärare som fokuserar på hur ITpedagogiska verktyg kan underlätta lärandet. Skolan har i stor konkurrens tilldelats medel till ämnesdidaktisk forskning från Stockholms stad och vi räknar med att de deltagande lärarna ska publicera sina resultat hösten 2013. Det kan tjäna som inspiration för andra lärare som vill studera undervisning på ett mer systematiskt sätt. Den pedagogiska grundsynen är svår att komma åt, men genom ökad ämnessamverkan och genom att fler lärare delar kurser kan det skapas en naturlig plattform för samtal kring didaktiska frågor. Rektor har också kunnat fokusera mer på undervisningsfrågor genom strukturerade besök och deltagande i arbetslags- och ämnesgruppsarbete. Bedömning och analys Elevernas grad av måluppfyllelse är fortsatt mycket god. Andelen elever som bara har G eller mer i sitt slutbetyg har ökat från 92 % till drygt 94 %. Totalt sett fanns ca 20 st IG av ca 4000 satta betyg i slutbetygen. Det går inte att se något mönster för vilka kurser det är vanligare med IG. Antalet elever med IG i slutbetyget har minskat från 10 till 7. Bara 3 elever gick ut med samlat betygsdokument. Det är resultat av ett fortsatt mycket fokuserat arbete kring elever som fått IG i vissa kurser. Genom en förändring av rutiner och en bättre uppföljning av satta betyg kan vi konstatera att den radikala minskningen av IG i slutbetygen som inleddes förra året har fortsatt även i år. Genomsnittliga slutbetyget för NV är 18,1 och för SP(sam och språk) 17,4. För svenska sektionen totalt sett är det 17,8. Det innebär att den genomsnittlige eleven har fler MVG än VG i sina slutbetyg. Medianvärdena ligger ännu högre, 18,55 för NA och 18,15 för SP. Inom detta målområde har vi fortsatt mycket goda resultat och vi lyckas, från höga värden, bli ännu bättre. Eleverna går ut med mycket höga slutbetyg, antalet IG i slutbetygen har minskat och eleverna har ökat sin närvaro. Detta skapar en positiv spiral där höga förväntningar och motiverade elever och lärare skapar en mycket gynnsam miljö för lärande. Även elever som inte är så motiverade kan få inspiration och draghjälp i en sådan miljö. Det är dock viktigt, som eleverna i avvecklingssamtalen bl a lyfter fram, att lärare och klasskamrater inte signalerar att det bara är de högsta betygen som räknas. Det kan skapa en stress som absolut inte är gynnsam för lärande. Ett formativt arbetssätt med ökade inslag av ämnessamverkan bidrar däremot till en lägre stressnivå och årets arbete i arbets-

SID 10 (15) och ämneslag har mycket framgångsrikt utvecklat undervisning och bedömning i denna riktning. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som är nöjda med hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen, enligt gymnasieundersökningen Andel elever som är nöjda med hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till, enligt gymnasieundersökningen Andel elever som är nöjda med Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna, enligt gymnasieundersökningen Periodens utfall Årsmål Period 69 % 75 % 2013 73 % 70 % 2013 60,61 % 65 % 2013 Bedömning under kursens gång är ett naturligt redskap för fortsatt lärande Eleverna utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och har en förmåga att utveckla sitt eget lärande Lärare ger fortlöpande varje elev information om elevens utvecklingsbehov och framgångar i studierna Arbete med utveckling av formativ bedömning framför allt i ämnesgrupperna men även i arbetslagen - Kompetensutveckling inom formativ bedömning - Översyn av utvecklingssamtalsformulär Kursutvärdering i åk 1, brukarundersökning

SID 11 (15) När det gäller elevers inflytande över undervisningen så är det även i år ett av de områden inom brukarundersökningen där de största förbättringarna skett och det är också ett av områdena där vi ligger väldigt högt jämfört med övriga gymnasieskolor i staden. De får i högre utsträckning vara med och påverka innehåll och arbetssätt samt upplever att deras synpunkter tas till vara på ett bra sätt. För var och en av frågorna har ökningen varit 10 procentenheter även under detta läsår. Åsikten att Mina synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på min skola delas av 77 % av eleverna på svenska sektionen och innebär en ökning på knappt 20 procentenheter. en är liknande för kursutvärderingen i åk 1 och 2 där påståendet "mina åsikter respekteras och tas hänsyn till" får ett genomsnittligt värde på 3,4 av max 4 Våra egna tre åtaganden ovan anknyter alla till det område som vi fokuserat allra mest på under året, nämligen formativ bedömning och betygssättning utifrån de nya kunskapskraven. Vi har haft intensiva diskussioner, kompetensutvecklingsinsatser och mycket samverkan kring tolkningar, rutiner och strategier för att förbättra bedömning under kursens gång. Med ytterligare ett år inom GY11 har strategier och förändring av undervisningen fortsatt och det är mycket glädjande att kunna konstatera att eleverna märkt effekterna av det: På de punkter som brukarundersökningen mäter avseende detta (informerat mig om vad som krävs (från 65 till 68 % nöjda), informerar mig under kursens gång vad som krävs (från 50 % till 73 % nöjda) samt mina lärare hjälper mig att förstå vad som krävs för att förbättra mina resultat (från 50 % till 60 % nöjda) är resultaten fortsatt mycket positiva. Att så många som 73 %, jämfört med stadens genomsnitt 54 %, uppger att de fortlöpande får information om vad om krävs visar också vilken otrolig utveckling som skett inom detta område. Bedömning och analys Genom elevinflytande på många olika sätt övas våra elever i att ta ansvar och påverka sin arbetssituation. Elevinflytande i klassrummet handlar om att påverka undervisningsform snarare än själva innehållet och om att eleverna känner att deras synpunkter tas tillvara i en konstruktiv dialog med läraren. Genom att använda ett mer formativt arbetssätt där lärarna oftare samtalar med eleverna kring undervisning och bedömning kopplat till styrdokumenten upplever eleverna att de har bättre insyn och kontroll över sitt eget lärande Det målmedvetna arbete med formativ bedömning som vi inledde våren 2011 och som vi ägnat mycket tid och energi åt även läsåret 12/13 har givit mycket goda resultat. Det är inte bara elevernas uppfattning om hur de får respons på sitt arbete som utvecklats, de intensiva diskussionerna kring undervisning och bedömning i kollegiet har fortsatt under detta läsår. Strategier för att utveckla den formativa bedömningen genom t ex kamratrespons och självvärdering beskrivs i arbetslagens utvärderingar, det kan också konstateras att det är viktigt att eleverna får öva mycket på små områden inom kunskapskraven samt att ge konkret formativ bedömning på det som eleverna för tillfället håller på med.

SID 12 (15) Det har både inspirerat och frustrerat många lärare och skolledningen, inte minst, att det inte funnits några enkla lösningar att finna i de nya styrdokumenten. Processen har varit mycket fruktbar och det didaktiska samtalet är nu ständigt levande i olika forum. Ännu finns förstås mycket att göra inom ovanstående målområde under kommande läsår finns goda förutsättningar att ytterligare utveckla samverkan kring undervisning och bedömning för lärande, och det finns uttryckt önskemål hos arbetslagen att utveckla samarbetet kring detta. Samverkan Eleverna har kunskap om globala samband och hållbar utveckling och kan bedöma skeenden ur såväl globalt som ur hållbarhetsperspektiv Utveckling av specialiseringskurser inom NA, SA samt HU. Vi organiserar verksamheten så att internationella kontakter utvecklas och underlättas. Hållbar utveckling och globaliseringens effekter diskuteras i alla relevanta delar av kurser på de olika programmen som erbjuds i skolan. Gruppvisa utvärderingssamtal med elever i åk 3. Utvärdering av de internationella samarbetsprojekt som skolan deltar i. Vi har utvecklat specialiseringskurser som uttrycker skolans profil. Kurserna är till sin karaktär ämnesövergripande. En stor del av lärarna har varit delaktiga i det arbetet. Varje kurs leds av en grupp lärare som kompletterar varandra när det gäller ämneskompetens. Under året har vi startat ett nytt samverkansprojekt med en skola i Guatemala. Utbytet kommer att integreras i en av specialiseringskurserna, på samma sätt som vårt mångåriga samarbete med tre skolor i Zambia nu är det. Eleverna upplever att de får en god inblick i högskolestudier och kommande arbetsliv, genom de samarbeten och informationsinsatser som skolan erbjuder. Vi fördjupar samarbetet med KTH genom att bli en s k samarbetsskola. E-blocket möjliggör studiebesök och mer strukturerade kontakter med

SID 13 (15) avnämare. SYV utökar kontakterna med och bjuder in representanter från arbetsliv och högskolor/universitet. Vid planeringen av Specialiseringskurser och gymnasiearbetet tas nya kontakter för att möjliggöra extern medbedömning samt medverkan i genomförandet av specialiseringskurserna. Brukarundersökningen Elevernas möjlighet att i sin utbildning få kontakt med arbetslivet i olika former har ökat markant sedan förra året (42 % jämfört med 20 %). Samarbetet med KTH (N-klasser) har fortsatt och utvecklats. NA1 ska inkluderas genom projektet "Vad gör en ingenjör?, NA2 deltar i "Future Friday" och genom specialiseringskurser och gymnasiearbetet ökar samarbetet mellan NA3 och KTH. Liknande samarbeten genomförs med våra humanister, i samverkan med Södertörns högskola (humanistdagarna) och med Stockholms universitet (lingvistik, språkdagen, t ex) En av våra lärare antogs till Kemilektorslänken initierad och finansierad av Kungliga Vetenskapsakademin. Syftet med länken var att utveckla undervisningen i kemi på gymnasiet och att öka samarbetet mellan gymnasieskolan, högskolan och näringslivet inom kemiämnet. Genom det arbetet har bl a en kemilärarguide tagits fram. Den används nu av kemilärare i hela landet och även inom lärarutbildningen. Genom tillsättning av en lektor inom naturvetenskap hoppas vi att samarbetet med både KTH och andra högskolor och universitet kan öka ytterligare. Kungsholmens elever utvecklar de kompetenser och det engagemang som krävs för att aktivt kunna påverka sina och andras levnadsvillkor. Deltagande i Ungdomsparlamentet, Europeiska ungdomsparlamentet, FNrollspel och andra sammanhang där elever lär sig hur man kan påverka. Arbete med elevinflytande på lokal nivå både i undervisningen och via elevkåren samt alla elevföreningar. Utveckling av skolkonferensen. Främjande av internationella kontakter genom bl a revidering av policy och rutiner för resor samt revidering av policy och rutiner för ansökningsarbetet till utländska universitet. Pågående samarbete med universitet och högskolor fortsätter och nya samarbeten kring språkutbildning utvecklas under läsåret. Positivt bemötande av elevinitierade skolaktiviteter

SID 14 (15) Brukarundersökningen och kursutvärdering angående elevinflytande. Utvärdering av kontakter med svenska och utländska universitet Under året har vi försökt öka engagemanget för skolkonferenserna och även om mycket arbete återstår så har det skett en viss förbättring redan detta år. Elevkårens arbete har breddats och genom en bra organisation och engagerade elever blomstrar nu också elevföreningarna (ca 35 st!) som aldrig förr. Även i år har ett antal språkresor genomförts och vi har haft en mindre grupp elever som besökt Zambia inom ramen för det etablerade samarbete vi har med tre skolor där. vi har etablerat ett nytt samarbete med en skola i Vejer i södra Spanien. Vi har också fått medel från Programkontoret för att undersöka möjligheten till ett nytt samarbete med skolor i Guatemala. Samverkan med svenska och utländska högskolor och universitet är etablerat, men kontakten med arbetslivet i övrigt är fortfarande, som tidigare nämnts, ännu inte tillräckligt utvecklat. Bedömning och analys Inom skolan har vi försökt göra skolkonferensen till ett bättre demokratiskt forum. Där återstår en del arbete. Även klassråden behöver förbättras för att utgöra det demokratiska forum det är tänkt att vara. Som tidigare nämnts så upplever elever i mycket högre utsträckning nu att de har inflytande över sin skolsituation. Lärarna arbetar högre grad arbetar formativt och därmed blir det tydligare för eleverna hur de kan påverka sina studier. Elevkåren har utvecklats från att vara en festfixarförening till att ha en välorganiserad verksamhet där många kan engagera sig i olika frågor. Föreningarna har stor betydelse för elevernas möjlighet att utöva påverkan inom olika områden. Våra elever är mycket skickliga och intresserade retoriker och lyckas bra i olika tävlingssammanhang där deras demokratiska färdigheter utövas och bedöms. Att ämnet retorik intresserar våra elever visas också av det faktum att vi kommer att ha tre grupper i ämnet retorik inom ramen för det individuella valet lå 1314. Sammanfattande analys Kraftsamlingen kring ett fåtal prioriterade områden dit alla resurser styrs är ett effektivt sätt att nå resultat. Att så gott som samtliga elever nu rekommenderar sin skola är ett gott bevis på att vårt arbete går i rätt riktning. Det område där vi nått längst under året är tveklöst den formativa bedömningen. Eleverna upplever i mycket större omfattning att de är nöjda med hur de får

SID 15 (15) information om kunskapsutvecklingen under kursens gång. Även när det gäller elevinflytande har vi tagit stora steg framåt. Elevernas slutbetyg är mycket höga, och högre än förväntat resultat med tanke på antagningspoängen för de olika klasserna. Att vi också lyckats få ner antalet IG i slutbetygen och minskat antalet elever som går ut med samlat betygsdokument innebär också att vår kompetens och kraftsamling när det gäller de elever som av olika skäl har det svårare att nå målen är mycket god. Genom arbetslagsorganisationen har vi skapat goda förutsättningar för att skapa en helhetssyn kring eleverna och hela deras skolgång. Eleverna ökar sin närvaro, får en rimligare arbetsbelastning och lärarna samverkar i högre grad kring elevernas utbildning. Genom det gemensamma undervisningsblock för ämnesövergripande arbete som infördes under året har samarbetet ytterligare förstärkts. Att bli en lärande organisation med allt vad det innebär är en längre process där vi egentligen bara inlett arbetet. Det handlar om att våga visa varandra det arbete vi gör och att kunna ge och ta konstruktiva synpunkter för att utvecklas i våra respektive yrkesroller. Prioriterade åtgärder för utveckling Utifrån skolans vision och analys av skolans resultat har vi identifierat fyra utvecklingsområden. Dessa utvecklingsområden kommer att vara i fokus även ett tredje år, lå 13/14. Under året kommer vi också att arbeta med att ta fram nästa treårsplan som kommer att styra verksamheten ht 14 till vt 17. 1. Vi vill fortsätta det påbörjade arbetet att skapa en större helhetssyn kring eleverna och deras hela utbildning. 2. Vi vill utveckla kvaliteten i bedömning för lärande. 3. Vi vill vara en lärande organisation, en verksamhet där personalen lär av varandra och av sina erfarenheter för att systematiskt utveckla undervisning och annan verksamhet. 4. Vi vill förädla, utveckla och tydligare marknadsföra skolans internationella arbete. Kvalitetsredovisning upprättad av Annica Tengbom Öd en Rektor