ÅRSREDOVISNING 2014 Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse
Text och grafisk form: 2 Årsredovisning 2014
Innehåll Förvaltningsberättelse... 4 Om regionförbundet och vårt uppdrag... 5 Regionfrågan... 6 Det politiska arbetet... 7 Medarbetare... 10 Ekonomisk måluppfyllelse... 12 Ekonomisk redovisning... 18 Resultaträkning... 19 Balansräkning... 20 Kassaflödesanalys... 21 Noter... 22 Borgens- och ansvarsförbindelser... 27 Sammanställd redovisning... 28 Verksamhetsberättelse... 31 Hållbarhet och kommunikationer*... -- En rund och gränslös region... 32 Miljö i balans... 37 Befolkning och välfärd... 40 Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka)... 45 Näringsliv och tillväxt... 50 Kultur... 58 Lärande och kompetensförsörjning... 61 AV-Media Kalmar län... 66 Administration... 70 Bilagor... 72 Bilaga 1 Ärendeflöde avseende bidrag... 73 Bilaga 2 Kulturmedel... 74 Bilaga 3 Beviljade projektmedel för regional tillväxt år 2014... 75 Bilaga 4 Återrapportering regionala tillväxtmedel till Näringsdepartementet... 79 * För att jämförelser ska kunna göras mellan regionförbundets verksamhetsmål och de mål som är uppställda i den regionala utvecklingsstratetgin (RUS) har indelningen av rapporten anpassats. Verksamhetsområdet Hållbarhet och kommunikationer, som spänner över RUS:ens En rund och gränslös region samt Miljö i balans, har delats upp därefter. 3 Årsredovisning 2014
Årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse Bilagor 4 Årsredovisning 2014: förvaltningsberättelse
Om vårt uppdrag är ett kommunalt samverkansorgan. I den egenskapen har vi fått ett antal statliga planeringsuppgifter och utvecklingsresurser. Vi arbetar även med uppdrag från olika statliga myndigheter för att stärka regionens utveckling. Vår övergripande uppgift är att verka för en hållbar ekonomisk, social och kulturell utveckling i Kalmar län. Vårt arbetssätt präglas i hög grad av samförstånd och konsensus. Många av de initiativ till förändringar och förbättringar som regionförbundet tar förutsätter därför de egna medlemmarnas eller andra offentliga och privata aktörers aktiva medverkan. Vår verksamhet utgår ifrån den regionala utvecklingsstrategin. Vi ska enligt lagen om samverkansorgan utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling som kommuner och landsting avser att genomföra i samarbete med andra parter samordna insatser för genomförande av strategin besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur följa upp, låta utvärdera och årligen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet till regeringen. Vi ska också, enligt vår förbundsordning, ansvara för förskottering av medel till statliga investeringar i infrastruktur av betydelse för regionen ha möjlighet att bidra till finansiering av marknadsföring av, och investeringar i, infrastruktur av betydelse för regionen ansvara för regional kulturverksamhet samt fördela regionala kulturanslag verka för att eftergymnasial utbildning samt forskning och utveckling samordnas och anpassas till regionens behov ansvara för och samordna regionala näringspolitiska utvecklingsinsatser ansvara för omvärldsbevakning, internationell verksamhet, marknadsföring och information inom förbundets uppgiftsområde ansvara för regional turismverksamhet ansvara för regional samordning och intressebevakning av miljöfrågor, arbetsmarknadsfrågor och kommunikationsfrågor inom förbundets uppgiftsområde utse representanter i regionala samverkansorgan inom förbundets uppgiftsområde verka för att organisationer i Kalmar län, som arbetar med regionala utvecklingsuppgifter, samordnar sina verksamheter ansvara för andra tillkommande regionala uppgifter från staten eller som medlemmarna väljer att tillföra förbundet utgöra samverkans- och intresseorgan för länets kommuner svara för den övergripande trafikpolitiken i länet. 5 Årsredovisning 2014: förvaltningsberättelse
Regionfrågan Utredningen om en sydsvensk region ledde fram till beslutet att utveckla och fördjupa det samarbete som redan finns över länsgränserna utan att bilda en gemensam storregion. Både Kronobergs och Jönköpings län bildade regionkommuner vid årsskiftet 2014/2015 medan Blekinge liksom Kalmar län har kvar sina befintliga organisationer. 2015 kommer att innehålla många resonemang om hur vi disponerar resurserna på bästa sätt i Kalmar län. 6 Årsredovisning 2014: förvaltningsberättelse
Det politiska arbetet Styrelse Styrelsen är regionförbundets högsta beslutande organ. Den består av 33 ledamöter och lika många ersättare. 22 av dessa är utsedda av kommunerna och 11 av landstinget. Under verksamhetsåret 2014 har regionförbundets styrelse sammanträtt vid sju tillfällen. Styrelsens ledamöter 31 december 2014 Ordinarie Ersättare Borgholm Eddie Forsman (M) Lisbeth Lennartsson (C) Emmaboda Ann-Marie Fagerström (S) Bo-Eddie Rossbol (S) Hultsfred Per-Inge Pettersson (C) Åke Bergh (M) Högsby Stina Johansson-Evertsson (C) Jonas Erlandsson (S) Kalmar Johan Persson (S) Mattias Adolfsson (S) Mona Jeansson (S) Jonas Löhnn (MP) Per-Olof Jonsson (M) Margreth Johansson (KD) Anette Lingmerth (S) Bertil Dahl (V) Ingegerd Petersson (C) Inger Hilmansson (FP) Mönsterås Ann Petersson (C) Roland Åkesson (C) Mörbylånga Henrik Yngvesson (M) Hans Sabelström (C) Nybro Karl Längberg (S) Catarina Bentsrud (S) Anders Lundell (S) Ingeli Ivansson (C) Kaj Göransson (S) Peter Lilja (M) Oskarshamn Peter Wretlund (S) Lis Lyrbo (S) Sylvia Borg (V) Lars Blomberg (M) Vakant Klaus Leidecker (KD) Torsås Eva-Kristina Berg (C) Mats Olsson (KD) Vimmerby Micael Glennfalk (M) Magnus Gustafsson (M) Västervik Harald Hjalmarsson (M) Bo Andersson (M) Conny Tyrberg (C) Tomas Kronståhl (S) Mats Hugosson (C) Angelica Katsanidou (S) 7 Årsredovisning 2014: förvaltningsberättelse
Landstinget Ulf Nilsson (S) Britt Wireland-Sorpola (S) Lena Segerberg (S) Anders Henriksson (S) Ilko Corcovic (S) Linda Fleetwood (V) Akko Karlsson (MP) Kaj Holst (M) Johan Gustafsson (M) Leif Larsson (C) Åke Nilsson (KD) Björn Holgersson (FP) Yvonne Hagberg (S) Anders Oscarsson (S) Saad Benatallah (S) Ragnar Olsson (V) Elisabeth Wanneby (MP) Malin Sjölander (M) Lisbeth Lindberg (FP) Christer Jonsson (C) Gudrun Brunegård (KD) Bill Björklund (FP) Arbetsutskott Regionförbundets arbetsutskott består av sex ledamöter och två ersättare. Arbetsutskottet förbereder ärenden till styrelsens sammanträden. Gruppen sammanträdde vid tretton tillfällen under det gångna verksamhetsåret. Arbetsutskottets ledamöter 31 december 2014 Ordinarie Lars Blomberg (M) Leif Larsson (C) Ersättare Björn Holgersson (FP) Linda Fleetwood (V) Akko Karlsson (MP) Åke Nilsson (KD) Ulf Nilsson (S) Mona Jeansson (S) Regionförbundets presidium Lars Blomberg (M), ordförande Leif Larsson (C), vice ordförande Akko Karlsson (MP), vice ordförande 8 Årsredovisning 2014: förvaltningsberättelse
Primärkommunala nämnden Primärkommunala nämnden består av 15 ledamöter och lika många ersättare och är ett organ för primärkommunala frågor av gemensamt intresse. Under verksamhetsåret 2014 har primärkommunala nämnden sammanträtt vid sex tillfällen. Primärkommunala nämndens ledamöter 31 december 2014 Borgholm Lisbeth Lennartsson (C) Eddie Forsman (M) Emmaboda Ann-Marie Fagerström (S) Bo-Eddie Rossbol (S) Hultsfred Lars Rosander (C) Åke Bergh (M) Högsby Ingemar Swanström (C) Jonas Erlandssson (S) Kalmar Per-Olof Jonsson (M) Christopher Dywik (KD) Anette Lingmerth (S) Bertil Dahl (V) Mönsterås Roland Åkesson (C) Ann Petersson (C) Mörbylånga Henrik Yngvesson (M) Hans Sabelström (C) Nybro Mikael Svanström (S) Kaj Göransson (S) Oskarshamn Peter Wretlund (S) Andreas Erlandsson (S) Leif Axelsson (M) Eva-Marie Hansson (M) Torsås Eva-Kristina Berg (C) Mona Magnusson (M) Vimmerby Micael Glennfalk (M) PerÅke Svensson (C) Västervik Harald Hjalmarsson (M) Christin Rampeltin Molin (M) Tomas Kronståhl (S) Mats Hugosson (C) Kontaktpolitiker Vissa av regionförbundets förtroendevalda har haft uppdrag som särskilda kontaktpolitiker. Regionfrågan Miljö i balans Infrastruktur Östersjöfrågor Övriga internationella frågor Sydafrika och Kina Näringsliv inkl. besöksnäring Lärandefrågor Slutförvarsfrågan Nationellt kompetenscentrum anhöriga Ungdomsfrågor Jämställdhetsfrågor Lars Blomberg (M) och Ulf Nilsson (S) Leif Larsson (C) och Akko Karlsson (MP) Lars Blomberg (M) och Ulf Nilsson (S) Åke Nilsson (KD) och Akko Karlsson (MP) Åke Nilsson (KD) och Mona Jeansson (S) Leif Larsson (C) och Mona Jeansson (S) Lars Blomberg (M) och Ulf Nilsson (S) Mona Jeansson (S) och Björn Holgersson (FP) Mona Jeansson (S) och Åke Nilsson (KD) Mona Jeansson (S) och Björn Holgersson (FP) Åke Nilsson (KD) och Akko Karlsson (MP) Linda Fleetwood (V) och Eddie Forsman (M) Utöver dessa områden har kulturfrågor tagits upp i en särskild kulturberedning där Linda Fleetwod (V) har varit ordförande och Ingegerd Petersson (C) vice ordförande. Följande ytterligare ledamöter har deltagit: Yvonne Hagberg (S), Eddie Forsman (M), Björn Holgersson (FP), samt Maria Lindmark (MP) och Berit Sjöö (KD) som ersättare. 9 Årsredovisning 2014: förvaltningsberättelse
Medarbetare Regionförbundet strävar efter att skapa en effektiv och långsiktigt hållbar verksamhet som bidrar till länets utveckling med goda resultat. Vårt arbetssätt präglas i hög grad av samförstånd och konsensus. Kompetenta och delaktiga medarbetare är tillsammans med en väl fungerande dialog såväl internt och externt en nyckel till framgång. För medarbetarnas del innebär det bland annat kompetensutvecklingsinsatser, krav på flexibilitet och att de är delaktiga i den utveckling som sker. De värderingar som präglar arbetsplatsen och som vi arbetar för att omsätta i det dagliga arbetet är: arbetet på regionförbundet ska präglas av öppenhet vi tar stort personligt ansvar och respekterar varandra vi är positiva och gör alltid vårt bästa bemötandet på arbetsplatsen kännetecknas av prestigelöshet, rättvisa, förståelse och ärlighet vi värderar nyfikenhet och är öppna för förändring Regionförbundet arbetar för att vara en hälsofrämjande arbetsplats och målet är att vi ska vara en arbetsplats med god arbetsorganisation gott ledarskap goda möjligheter för den anställde att påverka sin arbetssituation god balans mellan arbets- och privatliv gott socialt stöd arbetskamrater emellan god fysisk arbetsmiljö Medarbetare och arbetade timmar Antalet årsarbetare under 2014 var 82 stycken, varav 57 kvinnor och 25 män. I samband med årets slut minskade antalet visstidsanställda med cirka tio personer. Anledningen till detta var att ett antal externt finansierade projekt avslutades, främst inom Nka:s verksamhetsområde (Nationellt kompetenscentrum för anhöriga). 10 Årsredovisning 2014: förvaltningsberättelse
Arbetade timmar 2014 2013 2012 2011 Årsarbetare, kvinnor 57 66 59 53 Årsarbetare, män 25 29 31 30 Årsarbetare, totalt 82 95 90 83 Antal anställda vid årets slut 98 96 99 92 Medelåldern hos de anställda var 51 år, varav kvinnor 50 år och män 52 år. Nyckeltal sjukfrånvaro Sjukfrånvaron ligger på en låg nivå. Den var totalt 1,15 procent av den totala ordinarie arbetade tiden. Kvinnornas sjukfrånvaro är 0,63 procent högre än männens. Åldersgruppen 30 49 år har högst sjukfrånvaro med 1,26 procent. Sjukfrånvaro i procent 2014 2013 Total sjukfrånvaro 1,15 1,60 Långtidssjukfrånvaro av total sjukfrånvaro > 60 dagar 8,35 25,94 Total sjukfrånvaro, kvinnor 1,43 1,98 Total sjukfrånvaro, män 0,48 0,84 Total sjukfrånvaro, 0 29 år 0,65 1,12 Total sjukfrånvaro, 30 49 år 1,26 1,85 Total sjukfrånvaro, 50 år 1,11 1,43 Regionförbundet har en rutin för bevakning och uppföljning av sjukskrivningar och rehabiliteringsbehov. Det finns också ett etablerat samarbete med företagshälsovården som, i samråd med områdesansvarig/chef, hanterar sjukskrivning och rehabilitering när sjukskrivningen bedöms vara arbetsrelaterad. 11 Årsredovisning 2014: förvaltningsberättelse
Ekonomisk måluppfyllelse Regionförbundets intäkter för 2014 uppgår till 214,7 mkr. Årets verksamhet har resulterat i ett överskott på 2 944 767 kronor. Finansiella mål Styrelsen har fastslagit tre finansiella mål Likviditeten, betalningsförmåga på kort sikt, ska överstiga 100 %. Soliditeten, betalningsförmåga på lång sikt, ska överstiga 20 %. Projektfinansieringen, som visar betalningsförmåga avseende kostnader i projekt i avvaktan på inbetalning av extern medfinansiering, ska överstiga 100 %. Finansiella nyckeltal 2014 2013 2012 2011 2010 Likviditet % 141 136 124 120 118 Soliditet % 34 32 26 25 25 Projektfinansieringsgrad % 1 085 550 398 858 318 Regionförbundets ekonomiska ställning Till förbundets förfogande står: från föregående år ingående eget kapital 26 822 214 kr årets resultat 2 944 767 kr Summa utgående kapital 29 766 981 kr Av eget kapital och disponibla vinstmedel härrör 3 403 557 kr från AV-Media 5 681 550 kr från Fokus Bundna tillgångar i Kommunernas Hus AB ingår i eget kapital med 6,1 mkr. Likvida medel uppgår vid utgången av året till 57,7 mkr (54,7 mkr vid årets ingång). Regionförbundet uppfyller Kommunallagens krav på att ha balans i ekonomin. Målen för god ekonomisk hushållning har uppnåtts. 12 Årsredovisning 2014: förvaltningsberättelse
Årets viktigare händelser för bedömning av resultat och ställning Arbetet har följt verksamhetsplanen för året. I enlighet med verksamhetsplan men till skillnad jämfört med tidigare år finns 2014 ingen aktiv verksamhet i resultatenheten Fokus. Tillkommande för året är verksamheten i det delägda IT Plattform Småland & Öland. Regionförbundet förväntas årligen under några år bära kostnader i storleksordningen 700 tkr för verksamheten. Ekonomiskt utgör projektekonomin en väsentlig del av regionförbundets verksamhet. Av verksamhetens intäkter, utöver destinerade anslag för kultur- och andra organisationer, svarar medlemsavgifter och -bidrag till egen verksamhet för närmare 30 %, projektbidrag (inkluderat statsbidraget till Nka) för 53% och övriga intäkter för 17%. Vid årets slut uppgår antalet tillsvidareanställd personal till 70 personer medan visstidsanställd projektfinansierad personal uppgår till 25 personer, varav 17 med timarvodering i mindre omfattning. Det fullständiga ekonomiska utfallet redovisas i avsnittet Ekonomisk redovisning. Årets resultat i förhållande till budget Regionförbundet redovisar ett positivt resultat med 2 944 767 kronor. Årets resultat var budgeterat till ett nollresultat. Detaljerat utfall framgår av tabellen Resultatets utfall jämfört med budget. Regionförbundets budget speglar stadigvarande verksamhet. Projekt budgeteras och följs upp var för sig men bidrag och kostnader ingår inte aggregerat i budgeten. Sammanfattande driftsresultat och budgetavvikelser (tkr) Utfall Avvikelse Budget Kansli 2 128 3 328-1 200 AV-Media 67 67 0 Fokus - 406 594-1 000 Nka 0 0 0 Finansnetto 1 156 44 1 200 Resultat 2 945 3 945-1000 Kommentarer: 1. Kansliet redovisar överskott med 2 128 tkr, vilket motsvarar en budgetavvikelse på 3,3 mkr. Den positiva avvikelsen beror till en del på högre redovisade intäkter. Kansliets avslutade projekt har bidragit med 1,5 mkr mer än budgeterat, eller sammanlagt drygt 1,9 mkr till verksamheten, återbetalda premier från AFA Försäkring har tillgodoförts med 875 tkr och administrativa ersättningar i övrigt överstiger budget med 400 tkr. Kostnadsmässigt har kansliets övriga driftskostnader underskridit budget med 800 13 Årsredovisning 2014: förvaltningsberättelse
tkr, vilket till stor del hänförligt till lägre kostnader relaterade till IT samt fast och mobil telefoni. Övriga budgetposter kopplade till kansliet underskrider budget med sammanlagt 600 tkr. Täckningsbidraget från kurs- och konferensverksamheten täcker i princip kostnader för verksamhetens personal och övriga driftskostnader, utfallet blev 200 tkr lägre än budgeterat. Regionförbundet är sedan årsskiftet 2013/2014 delägare i IT Plattform Småland & Öland AB. Kansliet har under året köpt tjänster för 700 tkr från bolaget (se kommentar 6). Erhållna stats- och landstingsbidrag för kulturverksamhet och andra ändamål har använts i enlighet med av styrelsen fattade beslut (se noterna 3 och 5 till resultatrapporten). 2. AV-Media redovisar överskott med 67 tkr. Överskottet beror på återbetalda premier från AFA Försäkring, 110 tkr. 3. Fokus redovisar underskott med 406 tkr. Ingen verksamhet har bedrivits under 2014 men resultatenheten bär vissa avvecklingskostnader, huvudsakligen personalkostnader. Återbetalda premier från AFA Försäkring har tillgodoförts med 128 tkr. 4. Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) redovisar nollresultat i enlighet med budget. Verksamheten finansieras av projektmedel och statsbidrag beviljade för särskilda uppdrag. Insatser inom Barn som anhöriga görs i samverkan med Linnéuniversitetet, som är huvudman för det uppdraget. Budgetomslutning för Nka redovisas till 7,5 mkr motsvarande det årliga statsbidraget för grunduppdraget (5,5 mkr 2013). Det redovisade ekonomiska utfallet är hänförligt till all verksamhet som bedrivits på enheten. Årets sammanlagda kostnader, och finansiering, uppgår till närmare 22 mkr. Erhållna ej nyttjade medel balanseras med 3,2 mkr för framtida bruk. 5. Småland Blekinges Brysselkontor redovisas inte i sammanställningen ovan. Resultatet såväl budgeteras som redovisas med nollresultat. Kostnadsmässigt är utfallet högre än budgeterat, avvikelsen kan hänföras till lokal- och personalkostnader. I samband med kontorets tillkomst och första årets verksamhet fonderades, i stället för att återbetalas, den del av medlemsavgiften som inte nyttjades första året. Dessa medel används nu vid behov för resultatutjämning. Årets resultat innebär att 353 tkr nyttjats av tidigare inbetalda medel. Utgående reserverade medel uppgår till 229 tkr. 6. IT Plattform Småland & Öland AB ägs till lika delar av Regionförbundet Södra Småland, Smålands Turism AB och. Bolaget har i uppdrag av ägarna att utveckla, effektivisera och samordna den IT-plattform som har utvecklats av ägarna gemensamt. Bolaget fakturerar ägarna för drift, underhåll & support av teknisk IT-plattform. De utförda tjänsterna bedöms vara av gemensam nytta varför ägarna faktureras med lika belopp, 700 tkr. 7. Finansnetto. Redovisade ränteintäkter motsvarar budgeterat belopp. Avvikelsen jämfört med hela verksamhetens finansnetto utgörs av kursförluster i projektverksamheten. Bankbehållningen vid årets slut uppgår till närmare 58 mkr. En väsentlig del av behållningen beror på att i förskott erhållna externa medel till vissa projekt på kansliet och Nka överstiger egna fordringar i andra projekt, nettot utgör 22 mkr i behållning. Detta har varit fallet löpande under året. Förhållandet återspeglas i den fortsatt höga projektfinansieringsgraden. De största förskotten gäller Nationellt kompetenscentrum anhöriga (4 mkr) samt kansliprojekten genom Överenskommelser med SKL (7 mkr) och Kanalisationsstöd (4 mkr). För bästa utbyte av den förtida projektfinansieringen placeras banktillgodohavandena under hand på fasträntekonton med olika löptid i enlighet med den placeringspolicy som antogs i januari 2011. 14 Årsredovisning 2014: förvaltningsberättelse
Investeringsredovisning Regionförbundet har under året investerat materiellt för 212 tkr, där IT-utrustning svarar för hälften. Beträffande kapital- eller servicekrävande anskaffningar tillämpar regionförbundet i regel leasingförfarande. Under året har ny leasing tecknats för enklare utrustning. Ekonomisk framtidsbedömning Budget 2015 innefattar upplösning av resultatenheten Fokus redovisade egna kapital med 1,5 mkr på grund av den sammantagna kostnad som förväntas belasta Fokus i fortsatt avvecklingskostnad samt att beslut har fattats om att nyttja delar av kapitalet till medfinansiering av Kommunal praktisk samverkan socialtjänst (Kompass). För att regionförbundets samlade ekonomi inte ska visa underskott 2015 krävs då att kansliets verksamhet, genom positivt netto för projektverksamheten eller lägre övriga kostnader, genererar minst lika mycket överskott som Fokus redovisar i underskott. Den nya programperioden för strukturfonderna har startat. Nya regler för bidragen innebär jämfört mot föregående strukturfondsperiod att vissa typer av projekt blir svårare att finansiera och att ersättningen för de administrativa omkostnaderna blir lägre. Det kan således bli svårare att få extern kostnadstäckning för insatser. Regionförbundet har under flera år redovisat ett bra finansnetto. Med nuvarande ränteläge urholkas den finansieringsmöjligheten. Finansiella risker Den finansiella risken bedöms vara relativt liten även om den på grund av nämnda sämre externa finansieringsmöjligheter är högre 2015 än tidigare. Projektverksamheten står ekonomiskt för den mest känsliga delen, men det är också denna som ger möjligheter till mycket av den verksamhet som genomförs. Projektverksamheten ingår inte i löpande driftsbudget utan de enskilda projekten budgeteras på detaljnivå i samband med ansökan om finansiering. Ekonomisk och verksamhetsmässig uppföljning görs löpande under året. Vid en ekonomisk prognos om underskott i enskilt projekt finns det därför oftast visst handlingsutrymme för att undanröja eller kompensera för underskottet. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen ska enligt lagen om kommunal redovisning upprättas för regionförbundet och övriga juridiska personer i vilka regionförbundet har ett betydande inflytande. I den sammanställda redovisningen ingår Kommunernas Hus AB med 100%. Sammanställd redovisning visar överskott på 3 260 905 kronor. Samtliga transaktioner framgår av noter till sammanställd resultaträkning. 15 Årsredovisning 2014: förvaltningsberättelse
Årsbokslut - Utfall jämfört med budget Utfall Budget Kommentar 2014 2014 (tkr) (tkr) INTÄKTER OCH ERHÅLLNA BIDRAG Medlemsavgifter kansli 23 360 23 359 1 Medlemsavgift AV-Media 7 628 7 628 2 Upplösning eget kapital FOKUS 406 1 000 3 Summa medlemsavgifter 31 394 31 987 Kansliersättning fr staten 5 709 5 641 1 Kurs- och konferensverksamheten 1 087 1 300 1 Övriga adm ersättningar till kansliet 4 656 4 675 1 Projektverksamhet kansli 1 963 425 1 Statsbidrag kulturverksamhet 28 864 28 581 1 Bidrag från landstinget 57 941 56 911 1 Summa 100 220 97 533 Resultatenheter AV-Media övrigt 704 500 2 Nationellt kompetenscentrum anhöriga 21 952 7 500 4 Småland Blekinges Brysselkontor 1 909 1 840 5 Summa 24 565 9 840 Övriga intäkter Återbetalning AFA 1 107 1,2,3 Finansiellt netto (intäkt) 1 200 1 200 7 Summa inkomster och erhållna bidrag 158 486 140 560 KOSTNADER OCH UTGIVNA BIDRAG Kansli 1 Politiska organisationen 3 397 3 500 Revisionen 247 300 Kanslipersonal 30 798 31 000 Kansli övriga kostnader 6 776 7 600, uppföljning reg projektmedel 483 800 Information och regional profilering 194 300 Regional biblioteksresurs 250 250 Summa 42 145 43 750 Resultatenheter/särskilda verksamheter AV-Media 8 291 8 127 2 FOKUS/ 2014-2016 under avveckling 528 1 000 3 Nationellt kompetenscentrum anhöriga 21 952 7 500 4 Småland Blekinges Brysselkontor 2 347 2 280 5 IT-Plattform Småland och Öland AB 700 6 Summa 33 818 18 907 16 Årsredovisning 2014: förvaltningsberättelse
Institutionsbidrag näringsliv/politik ALMI 5 353 5 353 Euroregion Baltics kansli 49 60 Summa 5 402 5 413 1 Institutions- och organisationsbidrag mm kultur Kulturstipendier 121 Regional kulturresurs 897 Byteatern 12 161 Capellagården 205 Danskonsulent 326 Designarkivet 1 031 Kalmar läns arkivförbund 457 Kalmar läns hembygdsförbund 261 Kalmar läns hemslöjd 1 407 Kalmar läns musikstiftelse 15 672 Kalmar läns museum 14 691 Kalmar konstmuseum 5 822 Reaktor Sydost 2 087 Riksteaterföreningen i Kalmar län 1 690 Virserums konsthall 1 488 Regionala kulturorganisationer 91 Regionalt kulturbidrag 2014 29 667 * Statsbidrag kulturverksamhet 2014 27 446 Summa 58 407 57 113 1 Organisationsbidrag övriga Folkbildningsorganisationer 10 274 10 274 Smålands Idrottsförbund och SISU 3 229 3 229 Regionala ungdomsorganisationer 1 524 1 524 Summa 15 027 15 027 1 Avskrivningar 336 350 Summa kostnader och utgivna bidrag 155 135 140 560 RESULTAT efter ianspråktagande 3 351 0 av Fokus kapital -406 2 945 Kommentarer Redovisat resultat är 406 tkr högre än affärsredovisningen eftersom driftsredovisningen kompenserar avvecklingskostnaderna för Fokus med intäkter motsvarande ianspråktagande av eget kapital. * Kulturinstitutioner som tagit del av statsbidraget har markerats med kursiv stil 17 Årsredovisning 2014: förvaltningsberättelse
Årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse Bilagor 250 000 Intäktsutveckling årsbokslut 2007-2014 200 000 Mkr 150 000 100 000 50 000 Statsbidrag kultur Övriga ers intäkter Projektbidrag Medlemsbidrag Medlemsavgifter 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Årsbokslut 18 Årsredovisning 2014: ekonomisk redovisning
Resultaträkning, kr Resultaträkning, kr not 2014-12-31 2013-12-31 2012-12-31 2011-12-31 2010-12-31 1 Verksamhetens intäkter 214 685 014 225 343 244 204 448 014 152 566 269 153 552 357 Medlemsavgifter 2 30 988 110 34 412 305 33 494 528 32 574 777 31 872 541 Medlemsbidrag 3 59 355 464 56 684 984 55 814 008 55 020 302 52 977 543 Projektbidrag 4 71 932 028 85 227 091 68 135 407 45 763 633 51 215 218 Statsbidrag kultursamverkan 5 28 864 000 28 298 000 28 126 000 Övriga ersättningar och intäkter 6 23 545 412 20 720 864 18 878 071 19 207 557 17 487 055 Övriga rörelseintäkter /Jämförelsestörande 7 1 106 796 1 012 041 Verksamhetens kostnader -213 667 636-220 601 814-202 716 733-151 778 667-153 415 052 Utbetalade bidrag 8-105 309 017-108 000 771-96 528 351-54 913 717-63 160 350 Övriga rörelsekostnader 9-53 081 406-54 577 024-49 270 475-45 434 204-42 674 347 Personalkostnader 10-55 277 213-58 024 019-56 917 907-51 430 746-47 580 355 Avskrivningar 1, 11-335 629-425 435-417 672-503 480-393 605 Rörelseresultat 1 788 545 4 315 995 2 325 650 284 122-256 300 Övriga finansiella intäkter 1 217 812 1 338 656 1 698 866 1 333 753 482 331 Övriga ränteintäkter m m 12 1 217 812 1 338 656 1 698 866 1 333 753 482 331 Finansiella kostnader -61 590-26 763-35 043-31 846-35 692 Övriga räntekostnader m m -61 590-26 763-35 043-31 846-35 692 Resultat före extraordinära poster 2 944 767 5 627 888 3 989 473 1 586 029 190 339 /Resultat efter finansiella poster Årets resultat 2 944 767 5 627 888 3 989 473 1 586 029 190 339 19 Årsredovisning 2014: ekonomisk redovisning
Balansräkning, kr Balansräkning, kr not 2014-12-31 2013-12-31 2012-12-31 2011-12-31 2010-12-31 TILLGÅNGAR 1 Anläggningstillgångar 6 753 639 6 827 487 6 908 465 6 889 678 7 066 328 Materiella 11 573 539 697 387 778 365 759 678 936 328 varav ADB och Övrigt 573 539 697 387 778 365 759 678 936 328 Finansiella 6 180 100 6 130 100 6 130 100 6 130 000 6 130 000 varav aktier 13 580 100 530 100 530 100 530 000 530 000 i koncernföretag 500 000 500 000 500 000 500 000 500 000 i andra företag 80 100 30 100 30 100 30 000 30 000 varav långfristiga fordringar 5 600 000 5 600 000 5 600 000 5 600 000 5 600 000 fordringar i koncernföretag 5 600 000 5 600 000 5 600 000 5 600 000 5 600 000 Omsättningstillgångar 80 535 452 77 193 625 73 363 639 61 964 191 56 026 395 Förråd, lager 91 340 68 160 96 320 69 160 72 100 Rikskuponger 91 340 68 160 96 320 69 160 72 100 Kortfristiga fordringar 22 717 571 22 442 945 19 854 456 12 960 904 17 449 126 Kundfordringar 8 932 948 8 901 909 3 563 152 4 663 660 2 962 960 Skattefordringar 4 835 108 1 085 187 2 368 715 1 230 981 965 213 Övriga fordringar 186 610 142 372 152 084 14 685 115 825 Interima fordringar 14 8 762 905 12 313 477 13 770 505 7 051 578 13 405 128 Kassa o bank 15 57 726 541 54 682 520 53 412 863 48 934 127 38 505 169 SUMMA TILLGÅNGAR 87 289 091 84 021 112 80 272 104 68 853 869 63 092 723 Eget kapital 29 766 981 26 822 214 21 194 326 17 204 853 15 618 824 varav ingående eget kapital 26 822 214 21 194 326 17 204 853 15 618 824 15 428 485 Balanserat resultat varav årets resultat 17 2 944 767 5 627 888 3 989 473 1 586 029 190 339 Avsättningar 489 604 519 788 varav pensioner och liknande förpliktelser 16 489 604 519 788 Skulder 57 032 506 56 679 110 59 077 778 51 649 016 47 473 899 Långfristiga skulder 0 0 0 0 0 Kortfristiga skulder 57 032 506 56 679 110 59 077 778 51 649 016 47 473 899 Skulder till kreditinstitut Förskott från kunder Leverantörskulder 12 364 415 7 715 558 13 109 767 5 636 942 6 726 733 Skulder till koncernföretag Skatteskulder 1 067 779 916 384 475 535 364 659 43 449 Övriga skulder 1 949 495 Interima skulder 14 43 600 312 48 047 168 45 492 476 43 697 920 40 703 717 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 87 289 091 84 021 112 80 272 104 68 853 869 63 092 723 20 Årsredovisning 2014: ekonomisk redovisning
Kassaflödesanalys, kr Kassaflödesanalys, kr not 2014-12-31 2013-12-31 2012-12-31 2011-12-31 2010-12-31 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat, efter finansnetto 17 2 944 767 5 627 888 3 989 473 1 586 029 190 339 Justering för av- och nedskrivningar 11 335 629 425 435 417 672 503 480 393 605 Justering för gjorda avsättningar 519 788 Justering för ianspråktagna avsättningar 16-30 184 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 3 250 212 6 573 111 4 407 145 2 089 509 583 944 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar -274 626-2 588 489-6 893 552 4 488 222-4 571 294 Ökning (-)/minskning (+) förråd och varulager -23 180 28 160-27 160 2 940-8 400 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder 353 396-2 398 668 7 428 762 4 175 117 2 260 431 Kassaflöde från den löpande verksamheten 3 305 802 1 614 114 4 915 195 10 755 788-1 735 319 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar 11-211 781-344 457-436 359-399 330-544 007 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 72 500 Investering i finansiella anläggningstillgångar 13-50 000-100 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -261 781-344 457-436 459-326 830-544 007 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 0 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE 3 044 021 1 269 657 4 478 736 10 428 958-2 279 326 Förändring likvida medel 3 044 021 1 269 657 4 478 736 10 428 958-2 279 326 Likvida medel vid årets början 54 682 520 53 412 863 48 934 127 38 505 169 40 784 495 Likvida medel vid årets slut 15 57 726 541 54 682 520 53 412 863 48 934 127 38 505 169 21 Årsredovisning 2014: ekonomisk redovisning
Noter Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad enligt Kommunal redovisningslag (SFS 1997:614) samt i likhet med föregående årsredovisning, om inte annat anges nedan. Fordringar Fordringar upptas till det belopp, som efter individuell bedömning beräknas bli betalt. Anläggningstillgångar Till anläggningstillgångar hänförs inventarier och utrustning avsedd för stadigvarande användning i verksamheten (mer än tre år) och med ett anskaffningsvärde som överstiger 25 000 kronor. Programvaror och minnesuppdateringar hänförs inte till anläggningstillgångar. AV-Medias datorer, TV-apparater, kameror och liknande hänförligt till produktion eller uthyrning betraktas inte som anläggningstillgångar. Materiella anläggningstillgångar avskrivs systematiskt över den bedömda ekonomiska livslängden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: Antal år ADB-inventarier 3 Övriga inventarier 5 Leasingavtal, finansiella och operationella Samtliga leasingavtal är och redovisas som vanliga hyresavtal (operationell leasing). Nominella värdet av avtalade framtida leasingavgifter för avtal som löper mer än tre år. Framtida årliga förfallobelopp (tkr) Antal 2015 2016 2017 2018 Kaffemaskin 1 10 10 10 8 Vattenkylare 2 7 2 Bilar 3 163 140 Not 2 Medlemsavgift Här redovisas i överensstämmelse med beslutad budget debiterad medlemsavgift för landsting och kommuner. Verksamheten i resultatenheten Fokus har upphört från och med 2014, vilket innebär att tidigare medlemsavgift i storleksordningen 5 mkr inte längre debiteras. Not 3 Medlemsbidrag Här redovisas erhållna ersättningar och anslag från länets kommuner och landstinget. Huvuddelen av medlen nyttjas för att lämna regionala bidrag till organisationer och institutioner. Medlen har fördelats till bidragsmottagare i enlighet med styrelsens beslut den 19 december 2013 och efter tilläggsanslag med specificerad destination. Fördelat belopp ingår i bidragsbeloppet till respektive organisation/institution enligt tabellen Resultatets utfall jämfört med budget. 22 Årsredovisning 2014: ekonomisk redovisning
Not 4 Projektbidrag Här redovisas projektbidrag där regionförbundet är projektägare (stödmottagare), sammanlagt 71,9 mkr. Härav utgör närmare 18 mkr EU-bidrag. Cirka 75% av medlen avser kansliets verksamhetsområden och 25 % Nka (huvudsakligen statsbidragen). I beloppet ingår även transfereringarna med kansliets roll som mellanhand beträffande Kust till kustbanan, Örsjö mötesstation 7,3 mkr. Av erhållna projektbidrag har 26,3 mkr utbetalats till andra projektägare (not 8). Not 5 Statsbidrag kultursamverkan Kalmar län ingår i Kulturrådets samverkansmodell med Kulturplan som gäller 2012-2014. Kulturrådet har för 2014 beviljat regionförbundet statligt anslag med 28 864 000 kr, motsvarande en uppräkning med 2,0%. Medlen har fördelats i enlighet med kulturberedningens förslag och styrelsens beslut 7 februari 2014. Fördelat belopp ingår i bidragsuppgifterna för kultur i tabellen Resultatets utfall jämfört med budget. Här redovisas summan av statligt och regionalt bidrag. Mottagare av statligt bidrag visas kursivt. Not 6 Övriga ersättningar och intäkter Statlig ersättning (kansliersättning från länsstyrelsens anslag) Ersättningar för tjänster till Kommunernas Hus AB 157 tkr, Miljösamverkan Sydost 310 tkr från andra än länets kommuner, Brysselkontoret 1 556 tkr, Övriga sålda varor och tjänster 4 157 tkr (varav 0,3 mkr avser AV- Media och 3,5 mkr Nka) samt Fakturerade kostnadsersättningar 3 147 tkr (projekt, kansli och regionbibliotek) Kurs och konferensavgifter (varav 0,4 mkr från AV-Media och 0,7 mkr från Nka) 5 709 tkr 9 327 tkr 8 509 tkr Not 7 Jämförelsestörande intäkter Posterna 2014 och 2012 avser återbetalda premier från AFA Försäkring (Avtals-gruppsjukförsäkring och Avgiftsbefrielseförsäkring) för åren 2005/2006 och 2007/ 2008. Not 8 Utbetalade bidrag Avser bidrag (kulturmedel mm) till organisationer och institutioner i överensstämmelse med beslutad budget 78,8 mkr samt utbetalade projektbidrag 26,3 mkr inom kansliets projektverksamhet (jfr not 4). I posten utbetalade projektbidrag ingår bl a Mötesstation Örsjö med 7,3 mkr, Moment/Moment Up 4,5 mkr, Träprogrammet med 4,1 mkr, Plug In 4,1 mkr, Främja kvinnors företagande 3,2 mkr och E-hälsa 1,2 mkr. Not 9 Övriga rörelsekostnader 2014 2013 2012 2011 2010 Konsulter, föreläsare, inhyrd personal 26 096 554 25 463 171 20 676 673 20 564 850 18 420 452 Övriga externa tjänster (konferensavgifter, 1 744 919 3 000 927 1 698 463 1 405 447 1 474 225 revision, övriga tjänster) Lokalkostnader 3 247 412 3 257 479 3 068 570 3 144 401 3 242 454 Resor (bilar, biljetter, logi) 5 697 800 6 271 116 5 612 866 4 026 707 4 281 194 23 Årsredovisning 2014: ekonomisk redovisning
Annonser, utställningar, marknadsföring 2 450 465 2 434 420 1 513 287 4 050 100 3 128 866 Förbruknings- och kontorsmaterial, 5 241 765 5 316 432 7 374 518 4 605 081 4 323 590 förbrukningsinventarier, trycksaker Post, frakter, tele, datakommunikation 3 366 250 3 081 715 3 265 588 2 629 840 2 585 545 Måltidskostnader och lokaler, egna kurser o 4 232 896 4 687 983 5 308 521 4 497 758 4 514 730 konferenser mm Övrigt (medlemsavgifter, företagsförsäkring, 1 003 344 1 063 781 751 989 510 020 703 290 tidningar & facklitteratur mm) 53 081 406 54 577 024 49 270 475 45 434 204 42 674 346 Kostnaderna speglar all verksamhet. Storleksmässigt skiftar de mycket över åren beroende på budgetmässig omfattning och inriktning i kansliets projekt och Nkas uppdrag. Kostnaderna för konsulter, föreläsare och inhyrd personal avser till närmare 50 % eller 12,5 mkr kansliets projektverksamhet. Nka svarar för närmare 40% eller 9,7 mkr. Övriga externa tjänster (konferensavgifter, revision, diverse köpta tjänster, mm) belöper med endast 0,4 mkr på kansliets projektverksamhet jämfört mot 2 mkr 2013. Av lokalkostnader utgör 1,9 mkr hyra till Kommunernas Hus AB. NkAs kontor i Borås och Varberg har lokalkostnader med 240 tkr, Bryssel med 370 tkr och verksamheten i Shanghai med 294 tkr. Av måltidskostnader och lokaler är 1,1 mkr hänförliga till kurs- och konferensverksamheten (en halvering jämfört med 2013), 1,2 mkr avser kansliets projektverksamhet och 1,4 mkr avser Nka (en ökning med 1 mkr jämfört 2013). Not 10 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter Medeltal anställda (avser antal årsarbetare) 2014 2013 2012 2011 2010 82 95 90 83 74 Löner och ersättningar har uppgått till Förtroendevaldas arvoden 2 030 680 2 018 635 1 602 968 1 530 948 1 852 209 Övrigas arvoden 500 396 332 198 390 060 151 132 77 710 Anställdas löner 35 585 064 38 118 458 36 490 566 33 456 741 29 589 771 Övriga ersättningar 967 451 1 233 012 1 325 694 981 503 885 436 Totala löner och ersättningar 41 702 303 41 702 303 39 809 288 36 120 324 32 405 125 Pensionskostnader 4 052 911 3 289 484 3 736 269 3 591 520 4 219 292 Sociala avgifter samt semesterlöneskuld 12 173 130 12 595 684 13 459 103 11 912 714 11 141 638 Pensionsförpliktelser 519 789 Övriga personalrelaterade kostnader 684 005 699 933 648 137 454 061 367 269 Bidrag för personal - 716 424-783 174-734 890-647 873-552 969 Totala löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader 55 277 213 58 024 019 56 917 907 51 430 746 47 580 355 Förtroendevaldas arvoden påverkas 2011 och delvis 2012 av att styrelseordförandes arvode m.m. inte ingår. Arvodet mm har reglerats genom avtal mellan Västerviks kommun och. Uppgiften anställdas löner inkluderar 9,8 mkr avseende direkt projektavlönad personal på kansli och Nka (11,8 mkr 2013). Fokus avveckling har inneburit minskning av lönekostnaden med 2,3 mkr jämfört 2013. Kansliets och AV-Medias lönekostnad har ökat med 1,7 mkr. I övriga ersättningar ingår traktamente och bilersättning med 728 tkr (900 tkr 2013). 24 Årsredovisning 2014: ekonomisk redovisning
Pensionsförpliktelser för personal redovisas under Borgens- och ansvarsförbindelser. Redovisningsprincipen för den avgiftsbestämda pensionskostnaden (5,59% inklusive löneskatt) ändrades 2010. I det årets redovisade pensionskostnader ingår dels löpande upplupen kostnad, dels den i mars 2010 debiterade avgiften avseende 2009 års löner. Kostnaderna påverkades med 1,4 mkr inklusive löneskatt. Vid jämförelse av pensionskostnaden mellan åren måste detta beaktas. Förändringen har sin grund i risken att projekt och annan verksamhet inte blir fullt finansierad på grund av den eftersläpande debiteringen av pensionsavgift och löneskatt. Deklarations- och skattemässigt görs ingen förändring. Not 11 Inventarier 2014-12-31 2013-12-31 2012-12-31 2011-12-31 2010-12-31 Ingående anskaffningsvärden 6 232 047 5 887 590 5 451 231 5 139 956 4 595 949 + Inköp 211 781 344 457 436 359 399 330 544 007 - Försäljning - 72 500 - Utrangering - 15 555 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 6 443 828 6 232 047 5 887 590 5 451 231 5 139 956 Ingående avskrivningar - 5 534 660-5 109 225-4 691 553-4 203 628-3 810 023 - Avskrivningar - 335 629-425 435-417 672-487 925-393 605 Utgående ackumulerade avskrivningar -5 870289-5 534 660-5 109 225-4 691 553-4 203 628 Utgående restvärde enligt plan 573 539 697 387 778 365 759 678 936 328 Av årets inköp är 181 tkr hänförligt till IT (datorer och servrar) och 30 tkr till möbler. Not 12 Räntor Av årets ränteintäkter är 280 tkr hänförliga till fordran (5,6 mkr) på Kommunernas Hus AB. Not 13 Finansiella anläggningstillgångar Antal 2014-12-31 2013-12-31 2012-12-31 2011-12-31 2010-12-31 Aktier i Kommunernas Hus AB (556190-8368) (100%) 5 000 500 000 kr 500 000 kr 500 000 kr 500 000 kr 500 000 kr IT Plattform Småland & Öland AB (33,33%) 500 50 000 kr Aktier i E22 AB (20%) 200 20 000 kr 20 000 kr 20 000 kr 20 000 kr 20 000 kr Aktier i Industriellt Utvecklingscentrum IUC Träcentrum i Nässjö AB (2,5%) 10 10 000 kr 10 000 kr 10 000 kr 10 000 kr 10 000 kr KreditgarantFöreningen Norra Småland ek för Sweden China Trade Council ekonomisk förening 5 5 000 kr 5 000 kr 5 000 kr 5 000 kr 1 100 kr 100 kr 100 kr 100 kr 5 000 kr 25 Årsredovisning 2014: ekonomisk redovisning
Not 14 Interima fordringar och skulder Av interima fordringar 8,7 mkr utgör 4,9 mkr fordringar på projektbidrag. Av interima skulder 43,6 mkr utgör 26,1 mkr förskottsbetalad projektfinansiering. Not 15 Kassa och bank Regionförbundet har (en ounyttjad) checkkredit på 1 000 000 kr. Bankbehållningen 57,7 mkr och förändringen av likvida medel förklaras närmare i kommentar 7 avsnittet Årets resultat i förhållande till budget. Not 16 Avsättningar Avser återstående pensionsförpliktelse gentemot förtroendevalda. Not 17 Förändring av eget kapital 2014-12-31 2013-12-31 2012-12-31 2011-12-31 2010-12-31 Belopp vid årets ingång 26 822 214 21 194 326 17 204 853 15 618 824 15 428 485 Årets resultat, AV-Media 67 483 243 282 418 586-342 - 838 Årets resultat, Fokus Kalmar län - 406 472 1 334 264 950 651 288 364-377 191 Årets resultat, övrigt 3 283 757 4 050 342 2 620 236 1 298 007 568 368 Belopp vid årets utgång 29 766 982 26 822 214 21 194 326 17 204 853 15 618 824 26 Årsredovisning 2014: ekonomisk redovisning
Borgens- och ansvarsförbindelser 2014-12-31 2013-12-31 2012-12-31 2011-12-31 2010-12-31 Ställda säkerheter Inga Inga Inga Inga Inga Bankgaranti har tecknats avseende 6 månaders hyra för hyreskontraktet i Bryssel. Pensionsförpliktelser till förtroendevalda har redovisats bland avsättningar. 489 603 519 788 Pensionsavgifterna för anställda i Regionförbundet i Kalmar län regleras genom löpande betalning av avgifter debiterade av KPA och Pensionsvalet. Tillgångar i SKL Pensionsstiftelse och Pensionsförpliktelser från förutvarande Kalmar läns Kommunförbund samt regionförbundet till och med juni 2002. Tillgångar i pensionsstiftelse 11 093 232 10 104 317 9 014 111 8 276 268 8 820 342 Pensionsförpliktelser inkl löneskatt 13 589 311 13 985 526 12 715 526 12 691 916 10 296 184 Ej säkrad förpliktelse 2 496 079 3 881 209 3 701 415 4 415 648 1 475 842 Operationell leasing, överstigande 3 år Förfallobelopp under det närmaste året 180 000 185 000 Återstående framtida förfallobelopp efter det närmaste året 170 000 360 000 730 276 0 119 255 Hyreskontrakt med Kommunernas Hus AB är ettårigt kontrakt 27 Årsredovisning 2014: ekonomisk redovisning
Sammanställd redovisning Resultaträkning, kr not 2014-12-31 2013-12-31 2012-12-31 2011-12-31 2010-12-31 Verksamhetens intäkter 214 559 304 225 166 414 204 334 482 152 400 441 153 424 619 Medlemsavgifter 30 988 110 34 412 305 33 494 528 32 574 777 31 872 541 Medlemsbidrag 59 355 464 56 684 984 55 814 008 55 020 302 52 977 543 Projektbidrag 71 932 028 85 227 091 68 135 407 45 763 633 51 215 218 Statsbidrag kultursamverkan 28 864 000 28 298 000 28 126 000 Övriga ersättningar och intäkter 1 23 419 702 20 544 034 18 764 539 19 041 729 17 359 317 Övriga rörelsekostnader /Jämförelsestörande 1 106 796 1 012 041 Verksamhetens kostnader -212 673 356-219 758 854-202 038 378-152 138 979-152 674 753 Utbetalade bidrag -105 30 9017-108 000 771-96 528 351-54 913 717-63 160 350 Övriga rörelsekostnader 1-52 087 126-53 734 064-48 592 120-45 794 516-41 934 048 Personalkostnader -55 277 213-58 024 019-56 917 907-51 430 746-47 580 355 Övriga rörelsekostnader /Jämförelsestörande Avskrivningar -612 488-684 372-640 734-691 105-578 693 Rörelseresultat 2 380 256 4 723 188 2 667 411-429 643 171 173 Övriga finansiella intäkter 942 336 1 075 727 1 448 563 1 094 148 202 331 Övriga ränteintäkter m m 2 942 336 1 075 727 1 448 563 1 094 148 202 331 Finansiella kostnader -61 687-26 763-36 067-31 862-25 240 Övriga räntekostnader m m 2-61 687-26 763-36 067-31 862-25 240 Resultat efter finansiella poster 3 260 905 5 772 152 4 079 907 632 643 348 264 Årets resultat 3 260 905 5 772 152 4 079 907 632 643 348 264 Noter Den sammanställda redovisningen avser och Kommunernas Hus AB. 1. Kommunernas Hus AB har debiterat regionförbundet 2 114 120 kronor för hyra och städning. Regionförbundet har debiterat Kommunernas Hus AB 157 323 kronor för fastighetstillsyn och administration. 2. Regionförbundet debiterar enligt avtal ränta på lånet till Kommunernas Hus AB med 280 000 konor. 3. Regionförbundet har ett långfristigt lån till Kommunernas Hus AB på 5,6 mkr. 4. Kommunernas Hus AB har fordringar på 705 942 kronor och skulder på 478 310 kronor gentemot regionförbundet. 28 Årsredovisning 2014: ekonomisk redovisning
Balansräkning, kr not 2014-12-31 2013-12-31 2012-12-31 2011-12-31 2010-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 5 272 672 5 623 379 5 470 037 5 550 622 5 889 528 Materiella 4 662 572 5 063 279 4 909 937 4 990 622 5 329 528 varav ADB och Övrigt 996 224 1 228 043 905 813 817 610 987 628 varav Byggnader och mark 3 666 348 3 835 236 4 004 124 4 173 012 4 341 900 Finansiella varav aktier 610 100 560 100 560 100 560 000 560 000 i koncernföretag 500 000 500 000 500 000 500 000 500 000 i andra företag 110 100 60 100 60 100 60 000 60 000 varav långfristiga fordringar 3 0 0 0 0 0 Omsättningstillgångar 82 855 884 79 480 556 75 272 410 63 185 234 59 265 804 Förråd, lager Rikskuponger 91 340 68 160 96 320 69 160 72 100 Kortfristiga fordringar 22 266 151 22 014 347 19 408 710 12 418 698 17 785 013 Kundfordringar 4 8 454 638 8 901 909 3 059 382 4 095 226 2 485 232 Skattefordringar 4 837 879 1 087 944 2 404 511 1 235 897 1 258 183 Övriga fordringar 186 610 142 372 152 084 14 685 115 825 Interima fordringar 4 8 787 024 11 882 122 13 792 733 7 072 890 13 925 773 Kassa o bank 60 498 393 57 398 049 55 767 380 50 697 376 41 408 691 SUMMA TILLGÅNGAR 88 128 556 85 103 935 80 742 447 68 735 856 65 155 332 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 31 060 302 27 799 397 22 027 245 17 947 338 17 314 695 varav bundet eget kapital 600 000 600 000 600 000 600 000 600 000 Aktiekapital (5000 aktier) 500 000 500 000 500 000 500 000 500 000 Reservfond 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 varav ingående fritt eget kapital 27 199 397 21 427 245 17 347 338 16 714 695 16 366 431 varav årets resultat 3 260 905 5 772 152 4 079 907 632 643 348 264 Avsättningar 489 603 519 788 varav pensioner och liknande förpliktelser 489 603 519 788 Skulder 56 578 651 56 784 750 58 715 202 50 788 518 47 840 637 Långfristiga skulder 3 0 0 0 0 0 Kortfristiga skulder 56 578 651 56 784 750 58 715 202 50 788 518 47 840 637 Leverantörskulder 4 11 847 223 7 831 287 12 728 064 4 615 127 7 067 407 Skatteskulder 1 097 369 953 003 475 535 502 976 43 449 Övriga skulder 1 949 495 Interima skulder 4 43 634 059 48 000 460 45 511 603 43 720 920 40 729 781 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 88 128 556 85 103 935 80 742 447 68 735 856 65 155 332 29 Årsredovisning 2014: ekonomisk redovisning
Kassaflödesanalys, kr 2014-12-31 2013-12-31 2012-12-31 2011-12-31 2010-12-31 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat, efter finansnetto 3 260 905 5 772 152 4 079 907 632 643 348 264 Justering för av- och nedskrivningar 612 488 684 372 640 734 691 105 578 693 Justering för gjorda avsättningar 550 000 Justering för ianspråktagna avsättningar -30 185-30 212 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 3 843 208 6 976 312 4 720 641 1 323 748 926 957 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar -251 804-2 605 637-6 990 012 5 366 315-4 794 362 Ökning (-)/minskning (+) förråd och varulager -23 180 28 160-27 160 2 940-8 400 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder -206 099-1 930 452 7 926 684 2 947 881 2 530 158 Kassaflöde från den löpande verksamheten 3 362 125 2 468 383 5 630 153 9 640 884-1 345 647 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar -211 781-837 714-560 149-352 199-544 007 Investering i finansiella anläggningstillgångar -50 000 Kassaflöde från investeringsverksamheten -261 781-837 714-560 149-352 199-544 007 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 0 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE 3 100 344 1 630 669 5 070 004 9 288 685-1 889 654 Förändring likvida medel 3 100 344 1 630 669 5 070 004 9 288 685-1 889 654 Likvida medel vid årets början 57 398 049 55 767 380 50 697 376 41 408 691 43 298 345 Likvida medel vid årets slut 60 498 393 57 398 049 55 767 380 50 697 376 41 408 691 30 Årsredovisning 2014: ekonomisk redovisning
Årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse (Extern finansiering definieras i verksamhetsberättelsen som medel utöver regionförbundets medlemsintäkter och fasta verksamhetsbidrag från länets tolv kommuner och Landstinget i Kalmar län) Bilagor 31 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
En rund och gränslös region Väl fungerande vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser är viktiga områden för en positiv utveckling i Kalmar län. Detsamma gäller vår IT-infrastruktur. Mål i RUS Antalet arbetsmarknadsregioner som länet berörs av ska minska till två. Alla ska ha tillgång till 100 Mbit/s bredband senast 2020. Andelen gods som går via tåg och båt ska öka. Från Kalmar Öland Airport ska man kunna flyga över dagen till flera av de större europeiska städerna. Kommentar Att minska antalet arbetsmarknadsregioner är viktigt men svårt och vi har ännu inte nått målet. Det krävs framför allt möjlighet att kunna resa snabbare och bekvämare mellan alla kommunhuvudorter. Bredbandsmålet är uppnått för 30 procent av länets befolkning. Godsmängden ökar inte på vare sig båt eller tåg. Kalmar/Öland Airport har numera en flyglinje med Berlin. Mål 2014 Kommentar Måluppfyllelse Genomföra samt följa upp insatserna i den regionala transportplanen 2014-2025 (i samverkan med Trafikverket) De planerade investeringarna för 2014 har påbörjats. Vi har regelbundna överläggningar med Trafikverket. Genomföra åtgärdsvalsstudier för Västervik/Kalmar- Linköping, länsväg 136, Algutsrum-Borgholm samt knutpunkt Mönsterås/E22 Alla tre åtgärdsvalsstudier pågår och beräknas vara avslutade under 2015. Ta fram en cykelstrategi tillsammans med länets kommuner, KLT och länsstyrelsen Förslaget till cykelstrategi är på remiss fram till 2015-03-31. Väl fungerande flyg till huvudstaden och en internationell hubb Flyglinje med daglig förbindelse Kalmar-Berlin startades september 2014. 32 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
Hållbara godstransporter i och genom länet samt verka för ny öst-västlig transportförbindelse i Östersjön Utveckla djupare förståelse för hur rumsliga strukturer och infrastruktursystem kan samverka för att ge förutsättningar för attraktiv regional utveckling Slutrapporten för en regional digital agenda för Kalmar län ska vara beslutad i regionförbundets styrelse, respektive kommun och landstinget. Beträffande hållbara transporter för gods är läget oförändrat jämfört med tidigare; inga nya fossilbränslefria alternativ har tillkommit (tex på järnväg). På grund av de konflikter som pågår på östra sidan av Östersjön samt nya miljöbestämmelser för utsläpp från fartyg finns för närvarande inget rederi som är beredd att starta upp en ny färjelinje för godstransporter över Östersjön (Oskarshamn Ventspils). I två pilotprojekt (som ingår i det nationella projektet DAR, Den Attraktiva Regionen) har under 2014 samarbete fördjupats mellan kommuner, regionförbund, Trafikverket och kollektivtrafikmyndigheter. Samverkan mellan planering för infrastruktur, kollektivtrafik och bebyggelseutveckling är projektets huvudsakliga mål. Under 2014 har samverkan initierats och de möjligheter som därmed skapas förtydligats. Beslutades i regionförbundets styrelse 17 december 2014 efter remisshantering. Endast samråd hos kommuner och landstinget. X Långtidsplaner för fortsatt bredbandsutbyggnad ska finnas med inom ramen för en regional digital agenda för Kalmar län. Ett särskilt avsnitt finns i den regionala digitala agendan med förslag på ett antal konkreta insatser. Styrningen för ehälsoutvecklingen ska samordnas med övriga ledningsfrågor mellan kommuner och landstinget. I ledningsorganisationen Länsgemensam ledning för samverkan inom Socialtjänst och angränsande områden hälso- och sjukvård finns en specifik strategi/arbetsgrupp för ehälsa Samordnande grupp för ehälsa tillsatt. Långtidsplaner för det fortsatta ehälsoarbetet ska finnas beskrivna inom ramen för en regional digital agenda för Kalmar län. Ett särskilt avsnitt finns i den regionala digitala agendan med förslag på ett antal konkreta insatser. Inom ramen för arbetet med en regionaldigital agenda för Kalmar län ska en långtidsplan för IT och lärande samt kompetensförsörjning tas fram. Ett särskilt avsnitt finns i den regionala digitala agendan med förslag på ett antal konkreta insatser. Inom ramen för arbetet med en regional digital agenda för Kalmar län ska en långtidsplan för IT och tillväxt samt innovationsfrågor tas fram. Ett särskilt avsnitt finns i den regionala digitala agendan med förslag på ett antal konkreta insatser. 33 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
Länets kommuner, regionförbundet och landstinget samverkar i ett gemensamt informationssäkerhetsprojekt för att bidra till verksamhetsutveckling. Det sker genom att säkra information utifrån dess krav på: - Sekretess - Riktighet - Tillgänglighet - Spårbarhet Målet är att insatserna ska bidra ökad samhällsutveckling och ge en bra och trygg service till medborgare och företag Förse regionförbundet med adekvat statistik Ett flertal systemsäkerhetsanalyser har genomförts dels för enskilda kommuner men även i regionala projekt. Förankring av informationssäkerhetsprojektet med extern finansiering på 1,7 mkr. Insatser för att stödja arbetet med långsiktigt bevarande av digital information har genomförts inom ramarna för earkiv. Principer, styrande dokument och policys följts upp och uppdateras i samverkan. Den regionala digitala agendan har uppdaterats med perspektiv på informationssäkerhet. Utbildningar och workshops har genomförts för ITtekniker, arkivpersonal och sociala sektorn. Verksamheten har inneburit att analysera utvecklingstrender, ta fram scenarier och prognoser inom framför allt befolkning och näringsliv. Arbetet har syftat till att förse användarna med lämpliga underlag i den pågående verksamheten. Väsentliga händelser och insatser under året Infrastruktur och kommunikationer Regeringen har beslutat att under 2014-2017 snabbutreda ett järnvägssystem för höghastighetståg i södra Sverige. Kalmar län berörs av tre stationslägen; Linköping, Jönköping samt ytterligare en station i Småland som ännu ej är bestämd var den ska ligga. För Kalmar län är det viktigt att Linköpings station utformas för effektiv anslutning av Tjust- och Stångådalsbanan samt att den södra Smålandsstationen hamnar så långt österut som möjligt. Vi jobbar för att det ska bli Växjö. Enligt planerna kommer E22 att vara mötesseparerad i stort sett i hela sin sträckning 2018, utom genom Bergkvara och Mönsterås. Vi har, tillsammans med Trafikverket och Torsås kommun, påbörjat förberedande utredning för Bergkvara. Mönsterås ingår delvis i den pågående åtgärdsvalsstudien, men här bör vi öka engagemanget. Gods Regionförbundet har sedan länge deltagit i arbetet med att få en färjelinje för gods mellan Oskarshamn och Ventspils genom medverkan i CARGOTO. På grund av de konflikter som pågår på östra sidan av Östersjön samt nya miljöbestämmelser för utsläpp från fartyg finns för närvarande inget rederi som är beredd att starta upp denna färjelinje. 34 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
Samverkan mellan planering för infrastruktur, kollektivtrafik och bebyggelseutveckling Regionförbundet medverkar i det nationella projektet DAR, Den Attraktiva Regionen, som initierats och ägs av Trafikverket i samarbete med KTH. Kalmar län medverkar i två av sju pilotprojekt. Det är dels projektet Linnéstråket, dvs stråket mellan de två universitetsstäderna Växjö och Kalmar, dels projektet Mer Kalmarsund om stråket Kalmar-Oskarshamn. extern finansiering För Linnéstråket har förutsättningarna under år 2014 radikalt förändrats genom regeringens uppdrag Sverigeförhandlingen, dvs dragning av en höghastighetsbana mellan Malmö och Jönköping. I samband härmed pågår nu flera parallella arbeten kring sträckan Växjö Kalmar (ÅVS, systemananlys för Sydsverige, utredningar kring Sverigeförhandlingen) där DAR får avvakta och inordna sig i de resultat som kommer fram. För Mer Kalmarsund har projektet under året fått en konkret inriktning som innebär att projektet initierar ett gemensamt arbete mellan många parter för att sträckan Kalmar- Oskarshamn ska få en superbusslinje, dvs köra buss som tåg. Avsikten är att superbussen till att börja med kör den nämnda sträckan, men på sikt ska det vara möjligt att förlänga linjen både åt norr och söder. Superbusskonceptet kräver satsningar inte bara för kollektivtrafiken utan även infrastrukturella (infarter, prioriteringar av busstråk, cykelvägar mm) samt nytänkande vad gäller bebyggelseplanering särskilt kring de planerade stationsområdena. Superbusskonceptet ger möjligheter för länet att nå målet i RUS att minska antalet arbetsmarknadsregioner till två samt även att få en mer regional bostadsmarknad. IT Regeringsuppdraget att ta fram en Regional digital agenda blev klart under 2014. De fem temagruppernas arbete avslutades med en skriftlig rapport. Sammanfattningen, målen och de förslagna insatserna har de sammankallande i respektive grupp presenterat för programberedningen och för regionförbundets styrelse. Detta har sedan kompletterats med inledning, bakgrund och fyra visionära scenarion för att beskriva en tänkbar framtidsbild. Samverkan har skett med övriga regioner via Sveriges Kommuner och Landsting, Näringsdepartementet och Digitaliseringskommissionen. Med våra grannregioner har en mera konkret samverkan skett inom ramen för Småland-Blekinges Brysselkontors arbetsgrupper och det har arrangerats gemensamma överläggningar och en temadag för temagrupperna i respektive region. Bland annat har gemensamt informationsmaterial arbetats fram. Under våren-sommaren besökte regionförbundets ordförande Lars Blomberg och ITstrateg Bengt Falke länsstyrelsens ledningsgrupp och kommunstyrelsen alternativt kommunstyrelsens arbetsutskott i länets samtliga kommuner för att presentera bakgrunden och diskutera temagruppernas drygt 30-tal konkreta insatsförslag. Under hösten genomfördes remisshantering i länets kommuner, landstinget, länsstyrelsen, Linnéuniversitetet med flera. Synpunkterna arbetades in i agendan som sedan beslutades i regionförbundets styrelse den 17 december. Informationssäkerhet I Kalmar län samverkar länets kommuner, regionförbundet och landstinget i ett gemensamt informationssäkerhetsprojekt. Under större delen av året har det genomförts ett flertal relativt omfattande systemsäkerhetsanalyser både för enskilda kommuner men även för ett flertal kommuner inom ramarna för länets ehälsomål. 35 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
delvis extern finansiering Det har pågått ett omfattande förankringsarbete för ett informationssäkerhetsprojekt som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap finansierar. Projektet, som nu är förankrat, är till stora delar ett kunskapsprojekt som syftar till att öka kunskapen om informationssäkerhet riktad till olika målgrupper som sträcker sig från högsta ledningen till den enskilda medarbetaren. Länet har under 2014 genomfört regionala utbildningar för IT-tekniker, arkivpersonal och personal inom omsorgen. Den senare genom ett antal workshop. 36 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
Miljö i balans Miljöfrågorna är en avgörande del i arbetet för regional utveckling och hållbar tillväxt. Definitionen på hållbar tillväxt är en tillväxt av såväl ekonomiskt och mänskligt kapital som miljökapital. Mål i RUS Fossilbränslefri region 2030. God vattenkvalitet i Kalmar läns grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten. Vi ska minska den sammanlagda exponeringen av kemiska ämnen som är skadliga för människor och nå nära noll när det gäller särskilt farliga ämnen. Bibehålla och förbättra värdefulla biotoper, miljöer och landskap samt göra det möjligt att nyttja dessa miljöer som en resurs för folkhälsa, turism och livsmedelsproduktion. Kommentar Cirka två tredjedelar av länets energianvändning är fossilbränslefri. Merparten av länets sjöar, vattendrag och kustvatten löper risk att inte uppnå ekologisk status/ekologisk potential till år 2015, mätt som yta. Ansvariga myndigheter bedömer att det inte är möjligt att nå det regionala miljömålen om giftfri miljö, myllrande våtmarker, levande skogar eller ett rikt odlingslandskap till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Mål 2014 Kort kommentar för respektive mål Måluppfyllelse Genomföra 2014 års handlingsprogram för fossilbränslefri region, vilket godkänts av regionförbundets styrelse i december 2013. Regionförbundet och länsstyrelsen har ett delat ansvar för Klimatsamverkan Kalmar län. De aktiviteter som regionförbundet råder över är antingen genomförda eller har påbörjats. Påbörjade aktiviteter som under året har utvecklats vidare kommer att fullföljas under nästa år. Presentera handlingsprogram för giftfri vardag respektive värdefulla landskap. Slutliga handlingsprogram antas av styrelsen i mars 2015. 37 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
Medverka till att etablera ett eller flera nya internationella vattensamarbeten Regionförbundet har fått s.k. såddfinansiering för att utveckla projektet Waternets (vattenråd m.m) som ett flaggskeppsprojekt inom EU:s Östersjöstrategi. En concept note för att kvalificera sig för en ansökan till Östersjöprogrammet har lämnats in. Kalmar kommun har fått motsvarande såddfinansiering för projektet Baltic Blue Growth (musselodling). Även de har lämnat in en concept note till Östersjöprogrammet. En enkätundersökning har genomförts inom ramen för ERB:s Water Core Group för att identifiera framtida samverkansområden. Förutom lokal vattenförvaltning finns det också ett gemensamt intresse för dagvattenfrågor inom ERB. Genomföra tre skolseminarier samt två seminarier för beslutsfattare, politiker och medborgare kring slutförvaret Under vårterminen genomfördes tre s.k. tjejresor som gav gymnasieelever möjlighet att bl.a. besöka slutförvarsanläggingar i Oskarshamn. Under hösten arrangerade regionförbundet tillsammans med SKB en informationsresa till Frankrike för RF:s arbetsutskott. Utöver detta deltog RF:s kontaktpolitiker på ett flertal möten under året. Väsentliga händelser/insatser under året Klimatsamverkan Regionförbundet och länsstyrelsen samverkar inom ramen för Klimatsamverkan Kalmar län för att länet ska bli fossilbränslefritt till år 2030. Under året har bl.a en Klimatdialog 2014 genomförts och en uppföljning gjorts av hur långt vi kommit i arbetet med att nå de olika delmålen. Man konstaterar att mycket återstår att göra och att farten i genomförandet behöver öka. Biogas Sydost har samordnat arbetet med en regional biogasstrategi för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Strategin är antagen av regionförbundets styrelse och innehåller bl.a. reviderade biogasmål för Kalmar län. More Biogas har invigts och arbetet inför länstrafikens kommande bussupphandling har intensifierats. Den framtida beskattningen av biobränslen är i dagsläget oklar. Beskattningen utgör en osäkerhetsfaktor som påverkar fortsatta nysatsningar på biogas. delvis extern finansiering Rent vatten Länets kustmiljösamarbete sker inom Kalmarsundskommissionen, vars arbete samordnas av Kalmar kommun. Kommissionen prioriterar utformning och sökande av gemensamma projekt och har bland annat fått fem nya LOVA-projekt godkända under första halvåret 2014. Kommissionen har också deltagit i en nationell konferens om Havet som resurs och medverkat i Almedalsveckan 2014 tillsammans med Östersjöinitiativet. En workshop Base Camp Kalmarsund har också genomförts. Regionförbundet har tillsammans med Linnéuniversitetet och Vattenmyndigheten tagit initiativ till ett uppdrag för att kartlägga starka aktörer inom vattenområdet i länet. Detta för att skapa förutsättningar för att stärka samverkan, utveckla projekt och verksamhetsidéer. 38 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
Miljösamverkan Sydost Miljösamverkan Sydost samordnar tillsynsmyndigheterna inom miljö-, livsmedel och hälsoskyddsområdena i Gotlands och Kalmar län. Samverkan sker genom att driva olika projekt inom våra arbetsområden samt genomföra valda utbildnings- och temadagar. Följande fyra projekt har genomförts enligt verksamhetsplanen: Dricksvattenkontroll, Tillsyn och riktlinjer för minireningsverk, Miljöbalken i detaljplaneprocessen och Miljötillsyn på lantbruk. Planerade utbildningar har genomförts under året. För mera information se: www.miljosamverkansydost.se. delvis extern finansiering Slutförvar av kärnbränsle Slutförvarsprocessen går framåt med bland annat planeringen för en inkapslingsanläggning och mellanlager för högaktivt kärnbränsle i Oskarshamn. Regionförbundet har en viktig roll i detta arbete med att informera länets kommuner och invånare om hur arbetet fortskrider. Ett flertal studiebesök, seminarier och en internationell informationsresa har genomförts under året. Regionförbundet är även en aktiv part i Oskarshamns granskningsgrupp som kritiskt granskar SKB:s ansökan med fokus på de delar som berör länet. Handlingsprogram Regionförbundets styrelse antar årligen ett handlingsprogram för fossilbränslefri region. Motsvarande handlingsprogram har nu tagits fram för de övriga delmålen inom Miljö i balans. Redan beslutade mål och prioriteringar för God vattenkvalitet har sammanställts i ett handlingsprogram. Dessutom har nya handlingsprogram för RUSens Giftfri miljö respektive Värdefulla landskap och God vattenkvalitet tagits fram. Arbetet har samordnats med länsstyrelsens miljömålsarbete. Syftet med det är att öka samsynen och effektiviteten i dessa processer, såväl inom som mellan olika organisationer. Handlingsprogrammet för giftfri miljö föreslår en trestegsraket ökad kunskap, förslag till delmål och prioriteringar, och konkreta aktiviteter. Handlingsprogrammet för värdefulla landskap lyfter fram de gröna näringarna och utvecklingen av besöksmål, och dessas kopplingar till värdefulla natur- och kulturmiljöer, som strategiska områden. 39 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
Befolkning och välfärd Kalmar län behöver tackla de demografiska utmaningarna genom att kraftsamla kring det som idag skapar obalans i befolkningsstrukturen. Delaktighet, jämlikhet, jämställdhet och mångfald är viktiga perspektiv. Perspektiven ska genomsyra allt vi gör men är också egna utvecklingsområden och processer som kräver analys, samarbeten och tydliga målsättningar. Mål i RUS Inflyttningen till länets kommuner ska öka. Hög integration av utlandsfödda på arbetsmarknaden. En mer jämlik och jämställd offentlig organisation. Högre känsla av delaktighet och tillhörighet hos unga. Bättre integrerad arbetsmarknad. Äldre ska erbjudas goda förutsättningar för att leva och bo. Kommentar Vi ligger väl i linje med målen i RUS. Vi ser dock ett tydligt behov av att revidera RUS till följd av den snabba utvecklingen inom välfärdsområdet. På nationella nivån finns allt fler indikatorer kring social hållbarhet och välfärdsfrågor som bättre skulle kunna återspeglas på regional nivå. Mål 2014 Kommentar Måluppfyllelse Ökad gemensam styrning, samverkan och gemensamma insatser mellan kommuner och landsting kring våra demografiska utmaningar. Genomförande och utvärdering av insatserna inom ramen för handlingsprogrammen Det kompetenta länet och Det Goda Livet inom projektet Befolkning i Balans. Förslaget till en utvecklad strategisk samverkan mellan länets kommuner och regionförbundet behandlades och bifölls av såväl PKN den 30 oktober som av regionförbundets arbetsutskott den 6 november. Samverkan innebär ett långsiktigt, kraftfullt och nydanande arbete för kommunernas samverkan kring de demografiska utmaningar länet står inför. Diskussionen med gemensam profilering och marknadsföring har förts i kommunchefsgruppen och en rad insatser har genomförts. Under 2014 har ett förslag till insatser tagits fram som länets kommuner kommer att besluta om i maj 2015. Arbetet handlar bland annat om att hitta metoder och skapa erfarenhetsutbyte där regionens aktörer kan samarbeta kring inflyttning och mottagning. Inom ramen för Det kompetenta länet har ett system för studentmedarbetare tagits fram där länet tillsammans har som mål att ta emot åtta studentmedarbetare under 2015. 40 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
Etablera ett gemensamt stöd och ledningsstruktur för kommuner och landsting. Etablera en ny samverkan för gemensam forsknings och utveckling Kompass - Kommunal praktisk samverkan socialtjänst Kalmar län under 2014. Ta fram metodpaket och konkreta insatser inom ramen för jämställdhet, delaktighet, trygghet och Unga in på arbetsmarknaden. Stödja kommunerna i uppföljning av LUPP 2012 och påbörja planering inför genomförande av Lupp 2015. Stödja och utveckla insatser inom ramen för det civila samhället. Samtliga nyanlända inom etableringen i Kalmar län ska erbjudas samhällsorientering inom ett år efter etableringsplanens upprättande. Den utökade målgruppen, dvs. anhöriginvandrare med ett medborgarskap från ett land utanför EES, ska erbjudas samhällsorientering på modersmål. Etablera en samhällsorientering för unga nyanlända/utländska studenter i länet. Insatserna i handlingsplanen för jämställd regional tillväxt ska vara genomförda per den 31 december 2014. Regional samverkanstruktur för kommuner och landsting är etablerad i form av Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande områden inom hälso- och sjukvård. Regionförbundet samordnar arbetet som följer ett gemensamt årshjul i form av återkommande samverkansmöten på såväl tjänstemanna- som på politisk nivå. Under 2014 har de första två beställningarna i Kompass initierats/beslutats och under 2015 kommer de att bedrivas på socialtjänstens område. Kompass ska inledningsvis arbeta med ett fåtal uppdrag varje år för att säkerställa användbarheten. Projekt 2014-2018 bedrivs med CAN avseende underlag för uppbyggande av ett långsiktigt ANDTförebyggande arbete tillsammans med nio av Kalmar läns kommuner. En ungdomspolitisk utbildning pågår och ett studentmedarbetarsystem är framtaget. Förstudien Mer händer är genomförd och nätverk har bildats med ideella ungdomsföreningar. Fryshuset deltar i olika insatser inom projekten Förening för alla samt den ungdomspolitiska utbildningen. Ungdomspolitisk utbildning pågår som stöd till arbetet med LUPP. Planeringen för LUPP 2015 påbörjades under året. Kompetensutveckling genom Förening för alla pågår. Inom den regionala samhällsorienteringen erbjuds alla nyanlända samhällsinformation på modersmål. Inom den regionala samhällsorienteringen är samhällsinformation på modersmål tillgänglig för den utökade målgruppen. PKN beslutade i december 2014 att rekommendera kommunerna att avsätta budget för just denna målgrupp för att därmed öka andelen deltagare. Arbetet är påbörjat. Den övergripande bedömningen är att under 2012-2014 skapa förutsättningar för att nå handlingsplanens övergripande mål. De flesta insatser är genomförda. Handlingsplanen slutredovisades till Näringsdepartementet och Tillväxtverket 1 december 2014. X 41 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
En checklista för jämställda beslut ska vara inarbetad i regionförbundets rutiner inför beslut. Det ska finnas en tydlig regional struktur för hur jämställdhetsfrågorna ska bedrivas lokalt och regionalt i vårt län. Checklistan följer idag alla beslutsärenden till AU/ styrelse och Primärkommunala nämnden. Vi har tillsammans med länsstyrelsen tagit fram ett utkast till regional struktur för att bedriva arbetet både lokalt och regionalt. Detta kommer att vidareutvecklas under 2015. -- Väsentliga händelser/insatser under året Välfärd extern finansiering Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre är en överenskommelse mellan staten och SKL 2010-2014 med syfte att ge stöd till gemensamt långsiktigt arbete och hållbara förbättringar i samverkan mellan kommuner och landsting. Fem prestationsbaserade områden har varit i fokus; God vård i livets slutskede, Preventivt arbete, God vård vid demenssjukdom, God läkemedelsbehandling samt Sammanhållen vård och omsorg. Länet klarade att uppnå målen på fyra av dem. Dock klarade länet endast delvis målet Sammanhållen vård- och omsorg. extern finansiering Stöd till personer med funktionsnedsättning En kartläggning av funktionsnedsatta barn och ungas möjligheter till delaktighet och inflytande i samband med insatser i länets kommuner och landstingets habiliteringsverksamhet har genomförts under hösten 2014. Inspirationsdag tillsammans med representanter från flera brukarorganisationer i länet har genomförts samt en heldags workshop om Våld riktat mot kvinnor har utförts tillsammans med länsstyrelsen och Alternativ Till Våld (ATV). extern finansiering Social barn- och ungdomsvård En överenskommelse mellan landstinget och länets kommuner är påbörjad gällande hälsoundersökningar och tandvård avseende samhällsvårdade barn och unga. Informationer och utbildningar avseende Samordnad individuell plan (SIP) har genomförts inom social barnavård i länet. Ytterligare två socialarbetare har utbildats till familjehemsutbildare och två utbildningar har genomförts med familjehem. Gemensamt nätverk/erfarenhetsutbyte och lärande för familjehemsutbildare verksamma i Blekinge, Kronoberg och Kalmar län har etablerats. Likaså har ett länsnätverk etablerats avseende Öppna Jämförelser och statistik inom området för social barnavård. Ökad brukarmedverkan: Under hösten påbörjades tillsammans med Fryshuset ett arbete för att öka placerade barns och ungas delaktighet och inflytande. Länsnätverken för Barns Behov I Centrum (BBIC-utbildare respektive BBIC-ansvariga) har genomfört fyra träffar. extern finansiering Missbruk och beroende Två seminarier, gemensamma för kommuner och landstinget, hölls för att ta fram en kartläggning och analys (s.k. GAP-analys) avseende missbruks- och beroendevården i länet 42 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
i förhållande till de preliminära nationella riktlinjer som publicerades under våren. En brukardialog genomfördes för att få med brukarnas synpunkter i GAP-analysen. De lokala samverkansöverenskommelser mellan landsting och kommun som finns i varje kommun har reviderats. Två fördjupningskurser genomfördes angående stärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruks- och beroendevården. Ett brukarråd för riskbruks-, missbruks-, och beroendefrågor har startats. Psykisk hälsa Uppdrag under 2014 att säkerhetsställa att länet klarade PRIO-projektets två grundkrav, vilket var en förutsättning för att länets kommuner och landsting skulle kunna ta del av PRIO:s prestationer. En viktig förutsättning 2014 var att samordna en länsövergripande dialog med brukarorganisationer inom området för att på detta sätt bana väg för framtida modell för brukares delaktighet på individnivå, verksamhetsnivå och systemnivå. Till grundkrav 1 under 2014 ingick också krav om brukarorganisationernas synpunkter på regional samverkansöverenskommelse (2012-2014) och handlingsplan för 2014-2015. Länet klarade båda grundkraven som dels bestod av samverkansöverenskommelse med handlingsplan, samt kommun och landstingsgemensam webbaserad information för barn och unga. extern finansiering ehälsa Under 2014 har fortsatt arbete bedrivits i riktlinje med Överenskommelsen mellan Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landstings nationella stöd för utveckling av kommunal ehälsa. extern finansiering Grundkraven för att tilldelas stimulansmedel har uppfyllts vilket innebar en konkret projektplan för årets aktiviteter, en uppdragsbeskrivning för den regionala samordningen samt varje enskild kommuns nämnds beslut för att skapa en långsiktig strategi och budget för trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik. Stimulansmedlen har delvis tilldelats enskild kommun för arbete inom specifika ehälsoområden (såsom etjänster, mobilitet, säker roll och behörighet, trygghetslarm nationell patientöversikt samt trygghetstjänster i hemmet) men även bekostat sex stycken Samverkansprojekt. Samverkansprojekten har bedrivits mellan brukare, kommuner och landsting inom områdena för interaktiva etjänster, säker roll och behörighet samt producent för Nationell patientöversikt. Samverkansprojekt mellan kommunerna har även genomförts inom områdena för digitala trygghetslarm, mobil dokumentation för personalen samt konsument för Nationell patientöversikt. Ungas uppväxt Samarbetsavtal är upprättat med Fryshuset och dialoger med kommunerna har genomförts under året. Hösten 2014 startade en ungdomspolitisk utbildningsserie i fem delar riktad till tjänstemän och politiker som arbetar med ungdomsfrågor i länet. Teman för utbildningarna är jämställdhet, inflytande och delaktighet, normer och normkritik samt ungas psykiska hälsa. Utbildningen är ett konkret resultat av Lupp 2012. 43 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
EUfinansiering EUfinansiering En förstudie för att genomföra Lupp inom Euroregion Baltic (ERB) pågick under året och samtliga länder inom ERB har utsett varsin kommun där LUPP-enkät kommer att genomföras våren 2016. En förstudie, Mer händer, finansierad av Europeiska Socialfonden (ESF) gjordes för att inventera kommunernas behov av att skapa praktikplatser inom vård och omsorg. Vidare har ett system för att anställa studentmedarbetare arbetats fram. Målet är att erbjuda minst åtta studenter anställning i offentlig sektor under 2015. delvis extern finansiering extern finansiering Integration och etablering I Kalmar län samverkar kommunerna i integrationsfrågan genom Regional samverkan kring Samhällsorientering för nyanlända på modersmål som regionförbundet driver tillsammans med länets kommuner. En regional samverkan inom länet ska bidra till mervärde för deltagande kommuner, erbjuda nyanlända till länet en enhetlig mottagning oavsett kommun och samtidigt bidra till att lagstiftningens mål efterlevs. Under 2014 beslutades att organisationen för samhällsorientering permanentas och det kommer att främja integrationsprocessen för nyanlända och på sikt även andra invandrare i Kalmar län. Den regionala samhällsorienteringen är öppen för nyanlända inom etableringen samt den utökade målgruppen (anhöriginvandrare utanför EES) i åldrarna 18-64 år. Behovet av att utvidga samhällsorienteringen är stort och insatser för att underlätta integrationen i samhället har påbörjats och kommer att fortlöpa under 2015. Under hösten 2014 har arbetet med två förstudier påbörjats, Arbetskraftsförsörjning med hjälp av internationella studenter och nyanlända akademiker och Främja företags export och internationaliseringsarbete. Styrgruppen för Småland Blekinges Brysselkontor har beslutat att genomföra en förstudie om gemensamma insatser för att locka fler studenter till våra lärosäten samt att få nyanlända akademiker att stanna i regionen. Förstudierna ska skapa förutsättningar och innehåll för ett gemensamt arbete kring arbetskraftsförsörjningen i regionen. Jämställdhet Under 2014 har jämställdhetsarbetet fått en naturlig plats i allt utvecklingsarbete. Kunskapen hos medarbetare har höjts och förutsättningen att bedriva jämställd verksamhet har ökat. Att beakta jämställdhet är integrerat i framskrivning av projekt, i strategiarbeten och checklistan för jämställda politiska beslut är nu en inarbetad rutin. I länet finns ett nätverk etablerat bestående av kommuner, landstinget, Linnéuniversitetet, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Winnet Kalmar län. Länsstyrelsen är sammankallande för nätverket med stöd av regionförbundet. Detta nätverk är en viktig nyckel i att sprida kunskap kring metoder för jämställdhetsintegrering samt skapar förutsättningar för gemensamma insatser i länet. Under 2014 slutrapporterades handlingsplanen för jämställd tillväxt till Näringsdepartementet och Tillväxtverket. I slutredovisningen formulerades nya mål för arbetet under 2015. Den övergripande bedömningen är att vi under 2012-2014 skapat förutsättningar för att nå det övergripande målet. Nya rutiner har arbetats fram, kunskapen kring jämställdhetsintegrering har ökat och alla delar av verksamheten har involverats. Vi ser dock att vi idag inte uppnår handlingsplanens mål och att ett fortsatt arbete krävs. Se hela slutrapporten: http://rfkl.se/sv/verksamheter/befolkning-och-valfard/jamstalldhet/ 44 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
Nationellt kompetenscentrum anhöriga Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, är en resurs för att utveckla framtidens anhörigstöd. Verksamheten är ett nationellt uppdrag från Socialstyrelsen och Socialdepartementet, som också finansierar verksamheten. Samverkande parter i Nka är Anhörigas Riksförbund (AHR), Linnéuniversitetet, Landstinget i Kalmar län, FoU Sjuhärad, Välfärd vid Högskolan i Borås, Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland samt, som också är samordnande huvudman för verksamheten. Nka är en egen resultatenhet inom regionförbundet. Övergripande mål Kommentar Måluppfyllelse Skapa en mera anhörigvänlig vård och omsorg. Skapa ett mera anhörigvänligt arbetsliv. Bidra till ökad utbildning om anhörigfrågor. Bidra till ökad forskning inom anhörigområdet. Nka har bidragit med ett anhörigperspektiv i landstingets strategigrupp för ökad patient-, närstående- och medborgardelaktighet samt i VINNOVA-projektet hälsostödjande e-tjänster med landstinget, kommuner, idéburna organisationer och företag. Ett nätverk med tolv engagerade arbetsgivare har skapats, varav fyra i Kalmar län. Frågan har börjat lyftas i media och ett uppskattat och välbesökt seminarium genomfördes under Almedalsveckan. En högskoleutbildning, Anhöriga och psykisk ohälsa, har genomförts. En webbutbildning, Barn som anhöriga, har producerats och en om vuxna anhöriga är under produktion. Socialhögskolan i Stockholm har startat utbildning inom området. Nka medverkar i att forma kommande utlysningar av Horizon 2020 med avseende på anhörigfrågor. Anhörigfrågan lyfts i nationella forskningsutlysningar. Nka driver och medverkar i fyra forskningsprojekt med avseende på anhöriga. ü -- ü -- ü -- ü -- 45 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
Mål 2014 Kommentar Måluppfyllelse Genomföra och i det virtuella biblioteket på webbsidan publicera en genomgång av aktuell forskning och utveckling inom anhörigområdet. Genomföra kunskapsgenomgångar och publicera 14 kunskapsöversikter inom viktiga och prioriterade områden. Publicera en antologi inom området Barn som anhöriga. Producera och lansera två webbutbildningar till personal inom vård och omsorg, en generellt om anhörigfrågor och en om barn som anhöriga. I samverkan med Mälardalens högskola genomföra en högskoleutbildning om alternativ och kompletterande kommunikation som vänder sig till studenter och föräldrar. Genomföra och publicera resultaten av kartläggningar om hur mycket och på vilket sätt anhörigfrågan behandlas i sjuksköterskeutbildningen och socialt arbete samt hur mycket och på vilket sätt anhörigfrågan behandlas i de nationella vårdprogrammen och i landstingens planer. Starta utgivningen av digitala nyhetsbrev en gång i månaden som ett komplement till de pappersversioner som ges ut fyra gånger om året. Genomföra två nationella konferenser och tre regionala mötesdagar, vara medarrangör vid en nordisk och en nationell konferens, planera för en internationell konferens om anhörigfrågor i Göteborg, hösten 2015 samt aktivt genomföra fem seminarier under Almedalsveckan. Årlig litteraturgenomgång är genomförd och webbiblioteket är uppdaterat. Samtliga referenser från publicerade kunskapsöversikter och rapporter är inkluderade. Målet är väl uppnått med totalt 17 publicerade kunskapsöversikter och rapporter om anhörig-frågor, 3 mera generella, 8 om anhöriga och funktionsnedsättning, 2 om anhöriga och psykisk ohälsa, 4 om barn som anhöriga. En antologi med 20 fristående kapitel har producerats om barn som anhöriga med forskare från olika discipliner i hela landet. Publicering kommer att ske under våren 2015. Webbutbildningen Våga fråga om barn som anhöriga, bestående av en individuell och en gruppdel har publicerats. Arbetet med utbildningen Stöd till anhöriga pågår och publiceringen är planerad till april 2015. Den virtuella distansutbildningen har genomförts via Internet och videokonferens med 40 studenter och föräldrar från hela Sverige. De positiva resultaten kommer att publiceras i en vetenskaplig tidskrift under 2015. Kartläggningen av landstingsplaner och nationella vårdprogram är genomförda och arbetet med kartläggning av utbildningarna pågår och planeras avslutas under 2015. Utgivningen av digitala nyhetsbrev månadsvis har påbörjats, vilket ger möjlighet till att snabbare nå ut med aktuell information. Sociala medier har blivit ett starkt komplement till nyhetsbreven med ett stort antal följare. Tre konferenser har genomförts avseende anhörigskap och personer med flerfunktionsnedsättning, psykisk ohälsa och barn som anhöriga. Mötesdagar har hållits i Östersund, Uppsala och Lund liksom fem seminarier i Almedalen. Planering av 6:e internationella anhörigkonferensen att hållas i Sverige pågår. ü ü ü -- ü -- ü ü -- ü ü 46 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
Genomföra fyra Blandade lärande-nätverk om vuxna anhöriga och två lärande och stödjande nätverk till föräldrar och mor- och farföräldrar till barn med flefunktionsnedsättning. 1/ Avsluta en samverkansstudie om uppföljningen av anhörigstöd i åtta kommuner under tre år, 2/ medverka i ett EU-projekt för att utveckla webbplattform med information och kommunikationsmöjligheter avseende anhörigfrågor samt att 3/ påbörja utvecklingen av en metod för systematisk uppföljning av stöd till barn och unga som har förälder med missbruk, psykisk ohälsa, svår somatisk sjukdom eller hastigt avlider. Tillsammans med Anhörigas Riksförbund arbeta vidare med projektet Arbetsgivare för anhöriga. Fullfölja uppdraget Anhöriga och psykisk ohälsa som en del inom Socialdepartementets PRIO-satsning. Fullfölja uppdraget Anhöriga till Barn och unga med flerfunktions-nedsättning. Fullfölja uppdraget Barn som anhöriga. Följa internationell forskning och utveckling, ha regelbundna möten med Nka:s internationella rådgivningsgrupp samt medverka i Eurocarers och lämpliga internationella forskarnätverks verksamhet. Teman: Implementering av Socialstyrelsens vägledning om anhörigfrågor, Förvärvsarbete-anhörigomsorg-ekonomi, Möta anhörigas känslor och existensiella behov, anhöriga och psykisk ohälsa. Nätverk för föräldrar och mor- och farföräldrar via Adobe Connect videokonferens. 1/ Samverkan om anhörigstöd avslutad och publiceras våren 2015, 2/ utvecklingen och fälttestningen av webbplatformen InnovAge pågår och 3/ utvecklingen av systematisk uppföljning inledd. Landstinget, Vimmerby kommun, regionförbundet och Meridium har liksom ytterligare åtta arbetsgivare i landet anslutit sig. Projektåren med finansiering från Socialdep. har avslutats och ytterligare medel kommer att sökas från Socialdepartementet. Två kunskapsöversikter har publicerats. En eftertraktad högskoleutbildning, ett Blandat lärande nätverk och konsultation till idéburna organisationer har genomförts. Medel kommer att ansökas från Socialdepartementet för resterande PRIOperiod. Under året har en välbesökt konferens med 380 deltagare hållits, fem publikationer framställts. Två lärande och stödjande nätverk samt omfattande konsultation till föräldrar, anhöriga och idéburna organisationer har genomförts. Har omfattat kunskapsuppbyggnad, spridning av kunskap och stöd till nätverksbildande samt stöd till landstingen att införa lagförändringen att beakta barns behov av information, råd och stöd. Uppdraget fortsätter under 2015. Utvecklingen följs genom internationell rådgivningsgrupp, litteraturgenomgångar, forskarnätverk och konferenser. Genom medlemskap och vice ordförandeskap i Eurocarers 1 följs och influeras policy och forskning och utveckling i EU. ü -- ü ü ü ü ü 1) Eurocarers är en paraplyorganisation för anhörigorganisationer och forskningscentra i Europa inom anhörigområdet. 47 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
Väsentliga händelser/insatser under året En för Nka och anhörigfrågan viktig händelse under 2015 har varit att Nka som verksamhet lyfts som en styrka i regionen att få ehälsomyndigheten till Kalmar län. Genom sitt utbud av lättillgänglig kunskap och information samt det interaktiva arbetssättet att nå och involvera verksamheter och människor i hela landet är det ett gott exempel på samskapande vård och omsorg för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Också på EU-nivå lyfts Nka:s arbetssätt fram som en framgångsrik modell för att arbeta i partnerskap med patienter, vårdtagare, brukare och anhöriga samt personal och beslutsfattare. Under den 6:e internationella anhörigkonferensen under 2015 i Sverige som arrangeras av Nka och Anhörigas Riksförbund tillsammans med internationella parter kommer verksamheten att presenteras för den samlade kompetensen på internationell och nationell nivå. Seminarier och workshops kommer att hållas om hur anhörigfrågan ska kunna lyftas till en positiv kraft i utvecklingen av ett hållbart och konkurrenskraftigt EU. Intresset för anhörigfrågorna har ökat de senaste åren, vilket inte minst genomslaget i media och de fem välbesökta seminarierna som Nka arrangerade i Almedalen vittnar om. Nka har på flera olika sätt kunnat påverka policy och utvecklingen inom området. Medverkan i landstingets strategigrupp för patient, närstående och medborgardelaktighet har varit en viktig del i arbetet för att etablera frågan inom landstingens hälso- och sjukvård. Ett arbete där Kalmar län nu har uppmärksammats och förs fram på nationell nivå av Sveriges Kommuner och Landsting. Utbildning och lärande med hjälp av Internet och videokonferens har varit en viktig del i Nka:s arbete. Under 2014 har för andra året i rad en mycket uppskattad utbildning till studenter och föräldrar inom flerfunktionsnedsättning genomförts i samverkan med Mälardalens högskola. Utbildningen Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) med 7,5 högskolepoäng har i sin helhet genomförts via Internet. Totalt deltog 40 studenter och föräldrar från hela landet. De streamade föreläsningarna kunde ses vid det tillfälle som passade deltagarna bäst. De Fyra seminarier via Linnéuniversitetets videokonferenssystem Adobe Connect genomfördes som Blandade lärande-nätverk med blandade grupper av studenter och föräldrar. Resultatet av verksamheten har blivit accepterat för publicering i den vetenskapliga tidskriften Journal of Special Need Education under 2015. Förutom de två webbutbildningarna, den ena om barn som anhöriga och den andra om vuxna som anhöriga som producerats under året har också en högskoleutbildning om Anhöriga och psykisk ohälsa genomförts i samverkan med Ersta Sköndals högskola. Totalt deltog 30 personer i utbildningen varav en tredjedel från vardera kommunens socialpsykiatri, landstingens psykiatriverksamhet och idéburna organisationer. Den blandade gruppen har haft ett rikt utbyte av kunskaper och erfarenheter. Sammanlagt har 27 av deltagarna som examinationsuppgift producerat utvecklingsplaner att omsätta i handling på hemmaplan. Som en del i detta kommer flera att starta Blandade lärande-nätverk i sina verksamheter. I arbetet att nå ut till en bred grupp av anhöriga har Nka under året bidragit till med stöd till ett flertal idéburna organisationer inom olika områden för att utveckla stöd till anhöriga genom utvecklingsprojekt finansierade av Allmänna Arvsfonden. 48 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
Inom området anhöriga och psykisk ohälsa stödjer Nka Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) och deras medlemsorganisationer Attention, SHEDO och Schizofreniförbundet. Inom funktionshinderområdet ges stöd till Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB), Handikappförbunden (HSO) och Bräcke Diakoni. Arbetet i det pågående utmaningsdrivna VINNOVA-projektet Hälsostödjande e-tjänster avseende sköra äldre och deras anhöriga är en viktig del i att fördjupa samarbetet om anhörigfrågan. I projektet deltar förutom landstinget och kommunerna Borgholm, Mörbylånga och Kalmar också regionförbundet, Linnéuniversitet, Funktionshinderföreningarna i Kalmar län (FSO), Telia Sonera och Evry Helath Care Solution. 49 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
Näringsliv och tillväxt Regionförbundets uppgift är att stödja idéer som kan skapa tillväxt i länet. Det handlar om stöd till enskilda företag och företag i samverkan men också stöd till olika typer av utvecklingsprojekt. På samma sätt som inom regionförbundet i stort, är arbetet inom näringslivsområdet också inriktat på att driva frågor som är gemensamma inom länet ett exempel är besöksnäringen. Mål i RUS Internationaliseringen i länets företag ska öka. Företagen ska växa. Förnyelsen i länets näringsliv ska öka. Arbetsmarknaden ska bli mer integrerad. Kommentar Vid senaste uppföljningen av RUS-målen som genomfördes 2014 kan man se att exporten från länets företag minskat något från 2010. Detta kan delvis bero på den svenska kronans starka ställning samt den långsamma återhämtningen av ekonomin i de största exportländerna, dvs Tyskland, England samt USA. I kontrast till detta ser vi en ökad efterfrågan på våra konsultcheckar för export. En av indikatorerna vi mäter kopplat till målet Förnyelse i näringslivet är BRP. Här kan vi se en relativt stor ökning jämfört med 2009. I övrigt ligger vi på samma nivåer för respektive indikator kopplat till de olika målen. Mål 2014 Kommentar Måluppfyllelse Verksamheten vid Smålands Shanghaikontor ska bli mindre generell och mer fokuserad på prioriterade branscher. Utifrån resultatet av studien rörande möjligheter för näringslivet på Tysklandsmarknaden - gå vidare med att genomföra insatser för ett ökat handelsutbyte. Genomföra insatser inom ramen för handlingsplanen för Östersjöarbetet. Genomföra projekt om barnkonventionen i landsbygdsområden i samarbete med Sydafrika. Målet är uppnått så långt det är möjligt inom det aktuella projektet. Verksamheten omorganiseras 2015 för att ytterligare kunna spegla strategiska satsningar på hemmaplan. Seminarier har genomförts av olika aktörer i länet, t ex IUC och privata aktörer, som agerar på den tyska marknaden i syfte att öka kunskapen och möjligheterna samt visa på vilken hjälp med kontakter företag kan få. Genomfört studie av förutsättningar för länsföretagen på den polska marknaden inom trä, e-handel, miljö/energi och turism. Planerat för en Step-toexport -kurs m.m. med inriktning Polen byggd på Polenstudien. Förstudie påbörjad och avslutas våren 2015. Delvis Delvis Delvis 50 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
En handlingsplan för ökad innovationsförmåga i Kalmar län ska tas fram i samverkan med näringslivet, det innovationsstödjande systemet och universitetet. Delta i processledning och styrgrupp i projektet Smart Housing Småland samt mobilisera länets näringsliv och övriga aktörer. Ta fram ett underlag för politiskt beslut i de tre Smålandslänen rörande det fortsatta arbetet med att genomföra Trästrategin. Sjösätta aktiebolaget för besöksnäringens ITplattform Småland/Öland Genomföra planerade insatser för internationell marknadsföring tillsammans med marknadsrådet, Ehrenbergs kommunikaton och VisitSweden Starta ett treårsprojekt för boendeformerna camping och stuga Göra uppföljning av Kompetensutvecklingsprogrammet för besöksnäringen som avslutades 2012 Uppdatera strategin för länets besöksnäring Utveckla och säkerställa statistik från besöksnäringen i länet Förutsättningarna för en regional filmfond ska utredas färdigt med ambitionen att kunna bilda en sådan under 2014. Ta fram förslag till Regionalt serviceprogram 2014-2018 samt genomföra insatser i programmet. Handlingsplanen är klar och antagen av regionförbundets styrelse. 2015 påbörjas arbetet att implementera handlingsplanen. Aktivt deltagande i både processledning och styrgrupp. Informationsinsatser i innovationssystemet. Under hösten 2014 och februari 2015 har samtliga Smålandslän fattat beslut om fortsatt finansiering för genomförande av trästrategin. Beslutet från Kronoberg blev lägre än budgeterat, vilket ger konsekvenser för handlingsprogrammet. Bolaget sjösattes januari 2014 och en VD anställdes. Första verksamhetsåret har fokuserats på att etablera bolaget samt utveckla samarbetet med kommunerna. Vd för bolaget är anställd och har sin placering på Regionförbundet i Kalmar län. Styrelse utsedd och det dagliga arbetet med plattformen fortgår. Här ligger vi i fas och följer den marknadsplan som är gjord. Detta är pågående insatser som sträcker sig fram till och med år 2015. Verksamhetsberättelse för år 2014 kommer i slutet av februari 2015. Projektet har startat och som ägare av det är VisitSweden. Kalmar län går in tillsammans med Kronobergs och Jönköpings län. Övriga parter i projektet är bl a Region Skåne, Västsvenska turistrådet, SCR, Stena Line och NovaSol. Uppföljningen är genomförd och rapport om resultatet är skriven. Återfinns på www.rfkl.se/besoksnaring Har påbörjats och kommer att bli klar i mars 2015. Emellertid kommer det att krävas några remissrundor till länsturismgruppen och näringslivsrådet innan den kan antas. Har påbörjats genom att ha ett flertal workshops tillsammans med turistcheferna. Kontinuerlig kontakt med SCB, Tillväxtverket och konsulter samt lobbying vid nationella möten med företrädare för regionala och statliga institutioner. Ett Regionalt Serviceprogram antogs av regionförbundets styrelse våren 2014. Insatser har genomförts enligt handlingsprogrammet. X Klar i mars 2015 X Pågående process 51 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
Utreda förutsättningarna för hemsändningsbidrag samt lämna förslag till beslut till regionförbundets styrelse. Ta fram förslag till stödsystem för transporter i skärgården tillsammans med Smålandskustens Skärgårdsförening Starta upp satsningen Glasrikesmiljonen samt fatta beslut om stöd till fyra företag i Kalmar län. Skapa förutsättningar för ett ökat deltagande i EU:s program och fonder bland länets kommuner och andra aktörer Öka kunskapen om hur jämställdhet kan bidra till ökad tillväxt bland de aktörer som driver utvecklingsprojekt i länet. En analys av hemsändningsbidraget gjordes och förslag på insatser för att förbättra hanteringen av hemsändningsbidraget. Ingen åtgärd eftersom regelverket inte har förändrats. Fyra beslutsmöten har genomförts under 2014 och bifall till investeringsstöd från Glasrikesmiljonen har lämnats till följande företag i Kalmar län; Royal Design AB, Örsjö Belysning AB, AMB Industri AB, Börjes Logistik och Spedition AB och Lintex AB. Startat nätverk för kommunala internationella samordnare. Organiserat två träffar med nätverket under 2014 och där bl.a. spridit information om EU:s program och fonder. Efter intensivt arbete godkändes både regionalfondsprogrammet för Småland och öarna och den regionala handlingsplanen för socialfonden under december månad 2014. Detta kommer att leda till utökat informationsarbete under 2015. Genom att påbörja arbetet med att erbjuda externa aktörer hjälp med strukturerad projektutveckling har vi tagit ett steg i rätt riktning för att skapa bättre förutsättningar för EUfinansiering. Arbetet är påbörjat men inte avslutat. Vi har genomfört strategiska regionala mötesplatser och bjudit in politiker, beslutsfattare och representanter från näringslivet att delta. Vi har använt olika metoder t.ex. forumteater och interaktiva workshops så att deltagarna fått vara aktiva under konferensen. Delvis X Arbetet är avslutat. Bidra till ökad intern kunskap kring riggning, styrning och utfall av de projekt som bedrivs av regionförbundet Öka antalet konsultcheckar inom marknadsutveckling för främjandet av export med 10 % jämfört med 2013 Arbetet med det interna projektledarnätverket har rullat vidare under året. Under hösten har två interna LFA workshops (The Logical Framework Approach) hållits för att testa ett mer strukturerat arbetssätt för projektutveckling. Under 2014 har 25 konsultcheckar beviljats jämfört med 40 stycken föregående år. Arbetet är påbörjat med inte avslutat. X 52 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
Dela ut minst 10 FoU checkar Antalet stöd till kvinnor som driver företag ska öka med 10 % jämfört med 2013 Öka antalet ansökningar om företagsstöd från personer med utländsk bakgrund med 10 % Öka antalet ansökningar om innovationsfinansiering från företag ledda av kvinnor med 10 % Öka antalet ansökningar om innovationsfinansiering som omfattar tjänsteinnovationer med 10 % Ta fram statistik två gånger per år på hur företagsstöden fördelas på kön, personer med svensk eller utländsk bakgrund, stödtyp och bransch. Analysera orsaken till eventuella skillnader hur företagsstöden fördelas mellan olika grupper Öka kunskapen om kvinnors och mäns företagande Regionförbundet har beviljat 2 FoUcheckar jämfört med föregående år då 3 checkar beviljades. Insatser har gjorts för att marknadsföra denna möjlighet till stöd, bl a genom Linnéuniversitetet, vilket vi hoppas skall ge resultat på lång sikt. Checken är mycket viktig då andelen Forskning och utveckling i företagen i Kalmar län tillhör de lägsta i landet. Antalet beslutade stöd har minskat från 83 stöd 2013 till 46. Orsaken är den minskade inströmningen av antalet ansökningar. Andelen av de totala stöden till kvinnor som driver företag är oförändrat 23 %. Antalet ansökningar från personer med utländsk bakgrund uppgick till 33 stycken för 2014 jämfört med 26 föregående år, d v s en ökning med 27 %. Ansökningar från kvinnor med utländsk bakgrund uppgick till 19,4 % av de totala ansökningarna från kvinnor. Motsvarande siffra för männen var 9,6 %. Noterbart är, p g a det minskade antalet ansökningar, att andelen ansökningar från denna grupp ökat från 5,0 % 2013 till 12,2 % för 2014. Under 2013 beviljades 6 av 25 innovationsfinansieringar till företag som leds av kvinnor. Av årets sju beviljade ansökningar leds samtliga företag av män. Under 2014 har 3 innovationsfinansieringar avseende tjänsteinnovationer beviljats jämfört med 16 stycken föregående år. Totalt beviljades 7 innovationsfinansieringar jämfört med 25 året innan. Genomförs kontinuerligt som en etablerad rutin. Internt arbete i handläggargruppen tillsammans med Fyrtornet AB har lett till ökad kunskap, vilket i sin tur även leder till att aktörerna som ansöker om stöd kommer att få bättre förståelse och kunskap på sikt. Några aktörer har också, som en pilotinsats, erbjudits extra stöd via Fyrtornet. X X X X Arbetet är påbörjat men inte avslutat. 53 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
Erbjuda kompetensutveckliginsatser med fokus på jämställdhetsintegrering till rådgivare/handläggare i organisationer inom det företagsfrämjande systemet. Etablera traineeprogram eller liknande för tekniker. Kopplat till insatsen ska en konsultcheck tas fram som kan stödja insatsen. Presentera en framtidsstudie för de gröna näringarna i Kalmar län inklusive förslag till prioriterade åtgärder. Vi har erbjudit alla aktörer nom företagsfrämjande system att delta i kompetensutvecklingsinsatser om villkor för kvinnor om män som driver företag samt kunskap om jämställdhetsintegrering som verktyg för ett företagsfrämjande system på lika villkor Regionförbundet har tillsammans med ett rekryteringsbolag haft dialog med olika grupper av företag. På grund av bristande intresse för upplägget har inte insatsen genomförts. Regionförbundet har däremot skapat förutsättningar att via konsultcheck kunna stödja denna typ av insats. Sammanlagt har fyra delstudier tagits fram. De presenterades vid ett seminarium i april 2014. www.rfkl.se/ grona Arbetet är påbörjat och bör fortsätta. -- Västentliga händelser/insater under året extern finansiering EU Internationalisering Arbetet som horisontell aktivitetsledare för flernivåstyrning i Östersjöstrategin avslutades i december 2013 för att ligga på is under 2014 i avvaktan på en hållbar ekonomisk lösning på uppdraget. Någon sådan lösning har inte skapats, vilket inneburit att regionförbundet har avvecklat uppdraget. Under 2014 genomfördes en studie av möjligheterna för länets företag på den polska marknaden. Studien presenterades för intresserade företag och organisationer på ett seminarium den 28:e augusti. Resultatet har bl.a. blivit att Business Sweden tillsammans med Sustainable Sweden South East AB planerar för en Step-to-export -kurs med ett antal företag intresserade av den polska marknaden. Regionförbundet har tillsammans med Regionförbundet södra Småland och Linnéuniversitetet 2012-2014 etablerat och drivit Småland China Support det första svenska regionala näringslivsstödjande kontoret i Kina. Verksamheten, som har utvärderats externt, har hjälpt över 100 företag i Kalmar län och Kronobergs län att ta de första stegen mot affärer i Kina. Kontoret har också arbetat med att rekrytera betalande kinesiska studenter till Linnéuniversitetet, en verksamhet som kraftigt bidragit till att Linnéuniversitetet tillhör de tre svenska lärosäten (de övriga är KTH och Lunds universitet) som är störst vad gäller betalande utländska studenter. Den första fasen av projektet är avslutad och verksamheten vidareutvecklas nu i en ny fas med ett mer gränslöst arbete i Sverige och i Kina, tydligare fokusering på de branscher och satsningsområden som de båda länen prioriterar på hemmaplan och en högre grad av samverkan mellan näringslivsarbetet och arbetet med kinesiska studenter vid Linnéuniversitetet. 54 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
Innovationskraft Kalmar län Tillsammans med Linnéuniversitetet, Landstinget i Kalmar län, Kalmar Science Park, Atrinova Affärsutveckling, Almi Kalmar län och IUC Kalmar län har regionförbundet tagit fram en handlingsplan för ökad innovationsförmåga i Kalmar län. I arbetet har sju principer formulerats. Utifrån dessa har sammanlagt 20 prioriteringar gjorts och därefter har en handlingsplan med 7 punkter utvecklats. Handlingsplanen antogs av regionförbundets styrelse i december. Arbetet fortsätter i projektfas till den 31 augusti 2015 med att omsätta handlingsplanen i konkret verksamhet. extern finansiering Kluster Regionförbundet deltar aktivt i arbetet med Smart Housing Småland genom deltagande i styrgrupp och processledning. Smart Housing är en del av trästrategin för Småland. Regionförbundet är fortsatt samordnare för övriga insatser som sker inom ramen för trästrategin. extern finansiering Det finns också ett IT-kluster via Linnéuniversitetet, Engineering Information Center, (EIC) där regionförbundet är en aktiv part. Arbetet kommer att intensifieras i Kalmar län under 2015. Hittills har aktiviteterna fokuserats till Växjö och Kronobergs län men med ett aktivt deltagande från Kalmar kommun kommande projektperiod ökar förutsättningarna till fler aktiviteter i vår region. Landsbygdsutveckling Arbetet har främst skett inom ramen för kommersiell service och framtagandet av ett Regionalt Serviceprogram. I februari avslutades serviceprojektet som genomfördes tillsammans med Hela Sverige Ska Leva och länsstyrelsen. Projektets resultat låg till grund för utformningen av det Regionala Serviceprogrammet. Under hösten 2014 påbörjades ett fördjupat arbete kring landsbygdsutveckling, med utgångspunkt i en skrivelse från Socialdemokraterna i regionförbundets styrelse. En arbetsgrupp har satts samman och arbetet avslutas under 2015 med syftet att ta fram ett handlingsprogram för landsbygdsutveckling i Kalmar län. extern finansiering Insatser i Glasriket Regionförbundet har deltagit i utvecklingsarbetet i Glasriket genom styrgrupp och regional arbetsgrupp. Exempel på insatser som genomförts inom ramen för uppdraget har varit Glasrikesmiljonen, Förstudie Glasrikets arkiv och samlingar, Glasriket på export, New Glass med flera. Förutom de enskilda insatser som genomförts har samarbetet mellan kommunerna och de regionala företrädarna lett till att vi hittat nya samarbeten där lokala, regionala och nationella aktörer arbetar gemensamt och gränsöverskridande. Det visar på ett stort engagemang för Glasriket som motor för utveckling i vår region. extern finansiering Uppdraget avslutades i december 2014 och en slutrapport har lämnats. Konsultbolaget PWC har tagit fram ett förslag till styrgruppen hur fortsättningen av arbetet ska bedrivas. Näringsdepartementet har givit Länsstyrelsen i Kronoberg och landshövding Kristina Alsér ett fortsatt uppdrag att samordna arbetet. Uppdraget sträcker sig fram till 2017. 55 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
Projektkontoret extern finansiering Under 2014 avslutades delar av det intensiva programarbete som pågått sedan inledningen av 2013. Godkända program i slutet av året innebär nytt fokus för projektkontoret på projektutveckling, medfinansiering och informationsmöten av olika slag under kommande år. Ökade krav på resultat och effekter kommer också att medföra behov av nya interna utvecklingsprocesser för att strukturera arbetet på ett tydligare sätt. Processen att jämställdhetsintegrera handläggningen av projektstöd har övergått i en ny fas under slutet av året då arbetet med blanketter och checklistor kommer att övergå i en mer praktisk, rådgivande roll gentemot projektägarna. Den interna gemensamma kompetensutvecklingen kommer dock att fortsätta under 2015. extern finansiering Företagsstöd Övriga kommentarer: Antalet inkomna ansökningar 2014 uppgick till 296 jämfört med 566 föregående år. Andelen beviljade ansökningar uppgick till 73,6 % jämfört med 68,1 % föregående år. Således minskade andelen avslag till 26,4 % jämfört med 31,9 %. Detta är ett resultat av vårt arbete med att höja kvaliteten i ansökningarna genom att bl a förbättra informationen om kraven för att erhålla stöd där vi vill kunna säkerställa att våra beviljade stöd ger önskad effekt, det vill säga ökar tillväxten i Kalmar län. Företagsstöd har genomfört mer än 210 företagsbesök i länet under året samt deltagit i 15 företagsträffar med totalt cirka 400 deltagare för att informera om våra företagsstöd. Stödområde B, som i Kalmar län omfattar Högsby, Hultsfreds, Vimmerby och Västerviks kommuner, upphörde per 30 juni. Under våren 2014 har ett omfattande arbete gjorts tillsammans med berörda kommuners näringslivskontor för att informera om möjligheten till att ansöka om investeringsstöd. Detta har resulterat i beslut om investeringsstöd på totalt 33,8 miljoner kronor till tio företag i länet. Ytterligare en ansökan kvarstår att behandlas av Tillväxtverket för beslut under 2015 extern finansiering Kvinnors företagande Under perioden 2014 arbetade vi med att integrera kvinnors företagande i vår verksamhet så att det inte blir en fråga vid sidan om. Kompetensutveckling kring jämställdhet och tillväxt för aktörerna inom det företagsfrämjande systemet är mycket viktig. Kunskapsnivån kring den frågan är väldigt låg. Det är viktigt att fortsätta arbeta med den frågan internt och externt, informera och engagera våra politiker i frågan samt använda det som har gjorts inom programmet Främja Kvinnors Företagande som underlag till kommande aktiviteter och projekt. Programmet FKF är avslutat och det finns inga direktiv om hur vi ska försatta arbeta med kompetenshöjande insatser för företagsfrämjande system. 56 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
Traineeprogram och gröna näringar Länsstyrelsen i Kalmar län, LRF Sydost och har låtit genomföra en framtidsstudie över de gröna näringarna i Kalmar län. Fyra delstudier har tagits fram. Framtidsstudien pekar ut strategiskt viktiga områden i ett tjugoårsperspektiv och ger underlag för en diskussion om hur man kan stärka konkurrenskraften hos företag inom jordbruk, skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk i Kalmar län. Resultatet presenterades på en konferens om de gröna näringarnas framtid i april 2014. Nu fortsätter arbetet, bl a genom att ta fram en av landets första regionala livsmedelsstrategier. En sådan ska vara klar i september 2015. extern finansiering 57 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
Kultur och upplevelser Regionförbundet arbetar med utveckling, samordning och handläggning av olika kulturärenden. En stor del av pengarna går till länets kulturinstitutioner och konsulenter. Vi ger också bidrag till kulturprojekt som stärker kulturlivet och utvecklar regionen. Utöver budgeterade medel stärks verksamhetsområdet ekonomiskt med regionala tillväxtmedel. Mål i RUS Alla ska ha en demokratisk möjlighet att uppleva, utöva och delta i kultur En stabil kulturinfrastruktur ska ge alla invånare i Kalmar län möjlighet att ta del av och delta i ett brett kulturutbud inom alla kulturområden. Barn och ungdomar i Kalmar län ska ha hög delaktighet i kulturen och möjlighet att påverka utbudet i hela länet. Länets kulturarv, kultur- och naturmiljöer ska bevaras, användas och utvecklas. Målen för kultur ska nås genom samverkan mellan kultur och hälsa, kultur och skola, kultur och näring. Kommentar Det regionala kulturutbudet har ökat publik- och besöksmässigt, kulturen når alla kommuner och omsättningen ökar på besöksmålen. Den regionala kulturens närvaro är beroende av kommunernas och arrangörsföreningarnas inköp av program och de råder därför inte helt över täckningsgraden. Det är ett fåtal skolor som kan använda Kalmar länstrafiks (KLT) avtal för skolkulturresor. KLT har inte tillräckliga resurser på tider som är aktuella för flertalet skolklasser. Mål 2014 Kort kommentar för respektive mål Måluppfyllelse En kulturplan för Kalmar län 2015-2017 skrivs i samverkan med kommuner, kulturorganisationer och civila samhället. Planen ska vara politiskt antagen november 2014. Skola och kulturprojektet ska avslutas samt implementeras regionalt och kommunalt Kulturplanen antogs av regionförbundets styrelse den 23 oktober 2014. Planen är förankrad i hela länet genom möten (>20) i alla kommuner, inom varje konstoch kulturområde och genom remissförfarande. Totalt behandlade vi 37 svar från nationell till lokal nivå. Planen är redigerad och layoutad och finns på Regionförbundets hemsida. Skola och kulturprojektet avslutades med en nationell slutkonferens den den 9 juni 2014. Själva projektet avslutades och redovisades vid halvårsskiftet 2014. ü ü 58 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
Ge stöd till projektet Glaspedagogik i Boda Ta fram en ny kultur- och fritidsmedelsrapport Uppföljning och utvärdering av Talangcoachingprojektet samt planering av hur verksamheten kan leva vidare med etablerade metoder och kontaktnät. Regionförbundet har fortsatt att stödja glaspedagogikprojektet. Projektet har haft koppling och är en effekt av Skola och kulturprojektet. Projektet arrangerade en nationell konferens i Boda den 11 december 2014 med ett hundratal deltagare. Emmaboda kommun deltog med en stor andel egna lärare. Kansliet ska vartannat år ta fram en rapport som återger kommunernas fördelning av kultur- och fritidsmedel. Den nya rapporten, Kultur- och fritidsmedel 2013, antogs av regionförbundets styrelse i november 2014. Rapporten kommer att kompletteras med nya frågor under våren 2015. Projektet avslutades och inrapporterades vid årsskiftet. Projektets resultat är mycket positivt och har fått mycket uppmärksamhet. Projektet kommer att förlängas i en etapp två för att etablera verksamheten långsiktigt. ü ü och X Rapporten är klar men saknar könsfördelad statistik och resonemang ü Väsentliga händelser/insatser under året Kulturplanen Planen har sin grund i över 20 möten med länets kommuner, kulturorganisationer och föreningar samt enskilda konst- och kulturaktörer. Planen förankrades därefter genom remissförfarande och 37 svar från nationell till lokalnivå beaktades. Kulturplanearbetet är positivt och kontakten med olika parter i länet ger en bred infallsvinkel på kulturområdet och visar på bredd, kompetens och engagemang i hela länet. Planen har tagits emot väl. Skola och kultur Efter projektets slut har regionförbundet ansvaret för samordningen av Skola & kulturfrågor. Regionförbundet har två tjänstepersoner, en från kultur och en från lärandeområdet, med uppdrag att samordna och vara kontaktpersoner. De ska driva ett nätverk för skolorna och den regionala kulturen, frågorna om skolornas kulturresor och verka för gemensamma utbildningar för skola och kultur. Ett resultat av projektet är att många av länets kommuner har tagit fram eller arbetar med egna skolkulturplaner/garantier. De kommuner som inte har skolkulturplaner/garantier ska regionförbundet stödja. Regionförbundet har haft kontinuerlig kontakt med KLT avseende kulturresorna. Men möjligheterna att förändra inom befintliga resurser och förutsättningar är liten och arbetet går långsamt. delvis extern finansiering 59 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
delvis extern finansiering Glaspedagogik Glaspedagogik är ett treårigt projekt för ett utforskande och gränsöverskridande arbetssätt kring glas. Projektet har bedrivits av Emmaboda kommun genom The Glass Factory. The Glass Factory har tillsammans med Bjurbäcksskolans högstadium arbetat fram gemensamma metoder att ta in glasets olika aspekter i den ordinarie undervisningen. Projektet har haft stöd av Skola & kulturprojektet, Emmaboda kommun, regionförbundet och Kulturrådet. Projektet har varit framgångsrikt och ett resultat är att kommunen har beslutat att ta in programmet i den ordinarie verksamheten så alla högstadieelever får ta del av det. Kultur och fritidsmedelsrapport 2013 Rapporten tas fram vartannat år. För att underlätta rapportering och bearbetning av materialet beslutade vi att ta fram en ny webbaserad enkät. Frågorna och enkätverktyget arbetades fram under våren, testades av kommunerna och under hösten skickades enkäterna ut. Enkäten saknar dock könsfördelad statistik och kommentarer till kulturmedlens fördelning avseende kön. Den ska därför kompletteras med nya frågor avseende könsfördelning våren 2015, därefter skickas den ut och en komplettering av statistik kommer hösten 2015. Webbverktyget och specificeringen av frågorna ger en mer tillförlitlig statistik och kompletteringen med den könsuppdelade statistiken kommer att spegla behovet av insatser för att styra medlen mot en demokratisk fördelning. delvis extern finansiering Talangcoach Målet för projektet, med Länsmusiken i Kalmar län som projektägare och genomförare, var att skapa en modell som stödjer unga musiker till professionella aktörer inom musikbranschen genom eget företag, anställning eller yrkesutbildning inom musik-, scen-, ljus- eller ljudbranschen. Idén med Talangcoach är att komplettera och förstärka etablerade stödverksamheter med nya moment och metoder och utveckla arbetsmodeller som kan appliceras generellt för hela området kultur och kreativitet. Projektet har nått målen väl genom att musiker från hela länet har deltagit, sista året deltog 35 personer. Flera har startat eget företag och flera har antagits till olika utbildningar. 7 av projektets 18 akter har skrivit avtal med olika producenter och skivbolag. Tillsammans med regionförbundet har sex kommuner, företag och Tillväxtverket (år1) finansierat projektet. Projektet fortsätter i nästa steg våren 2015 genom att ett antal kommuner och företag går in med ett större ekonomiskt ansvar tillsammans med Regionförbundet. Avsikten med steg två är att etablera verksamheten långsiktigt med en hållbar finansieringsmodell. delvis extern finansiering Hälsa och kultur Våren 2013 genomfördes en förstudie om Hälsa och kultur i Kalmar län. Därefter startade ett treårigt projekt vintern 2013/14 tillsammans med landstinget och kommunerna med stöd av Statens Kulturråd. Regionförbundet har varit projektägare medan Kalmar läns museum har varit utförare. Syftet är en gemensam samverkansstruktur, nätverk samt metodutveckling. Under projektets första år har Emmaboda och Mönsterås kommuner gått in som pilotkommuner med ett antal lokala projekt inom omsorgen och hälsocentralerna tillsammans med den regionala kulturen. 60 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
Lärande och kompetensförsörjning Lärande, utbildning, kunskap och kompetens är viktiga faktorer för såväl individuell, som lokal och regional utveckling. Det övergripande målet är att bidra till att höja kompetens- och kunskapsnivån i samhället framförallt genom samarbete med arbetsmarknads- och utbildningsaktörer. Mål i RUS Kalmar län ska vara den region som har utvecklat bäst samverkan med universitet och högskolor inom utbildning, forskning och innovation. Utbildningar i Kalmar län ska hålla hög kvalitet. Länet ska ha en väl fungerande kompetensförsörjning som balanserar utbud och efterfrågan matchning av kompetens. Den generella utbildningsnivån ska höjas. Kommentar Samverkan med Linnéuniversitetet har utvecklats under 2014. Ett långsiktigt samarbete kring decentraliserad utbildning till sjuksköterska i Västervik och Oskarshamn samt etablering av Pukeberg som centrum för glasutbildning är främsta exempel på detta. Länet har fått fler yrkeshögskoleutbildningsplatser under 2014 men vi konstaterar också att det finns stora utmaningar när det gäller matchning av kompetens och den generella utbildningsnivån är fortsatt låg jämfört med andra regioner i landet. Mål 2014 Kort kommentar för respektive mål Måluppfyllelse Genomföra projektet Plug in Södra Småland och Kalmar län. Utveckla ett fördjupat samarbete med studieoch yrkesvägledare i Kalmar län. Följa upp skolornas arbete med entreprenörskap och samarbete med Ung Företagsamhet (UF) Kalmar län. Projektet är genomfört och avslutas officiellt gentemot SKL och Esf i och med slutredovisning våren 2015. Fyra projekt fortsätter under 2015 med finansiering från Samordningsförbundet i Kalmar län. Ett SYV-råd, med en representant från varje kommun, har bildats, med tre möten under 2014. Ett SYV-nätverk har startats och haft två nätverksmöten. UF Kalmar län har genomfört en särskild redovisning av genomförd verksamhet. Andelen gymnasieelever som driver UF Företag är högt men UF Kalmar län har svårt att komma in på skolor och kunna erbjuda sin verksamhet. 61 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
Initiera regional samverkan inom området läsinlärning och läsförståelse Etablera ett kompetensmatchningsråd för Kalmar län. Stimulera lokalt arbete med kompetensmatchning på kort och lång sikt Öka antalet utbildningar inom yrkeshögskola i Kalmar län. Etablera och utveckla ett regionalt nätverk för yrkesvuxenansvariga i länets kommuner. Regionförbundet ska medverka till att Linnéuniversitetet har utvecklade kontakter med kommunerna i Kalmar län. Utveckla och fördjupa samarbetet inom Småland-Blekinge och det gemensamma kontoret i Bryssel. Genomföra ett pilotprojekt med E-serviceverkstäder i Kalmar och Mjölby. Göra en förstudie som grund för ett större extern finansierat läsprojekt. Projekt RELÄ har planerats under 2014 med studieförbund, SISU, kulturkonsulenter och bibliotek. Start 1 april 2015. Beviljats 500 000 kr från Kulturrådet. Sökt ytterligare medel. Pilotprojektet Alla läser har genomförts, tre seminariedagar. Pilotkommunerna var Torsås, Högsby och Mörbylånga. Samverkan mellan skola, bibliotek, skolbibliotek, AV-media i Kalmar län samt länskulturen. Inspiration till läsning genom kreativa lösningar i samklang med det framtagna dokumentet RELEVANT(skola och kultur). Alla läser ingår fr.o.m. den 4 januari 2015 i RELÄ. Förberedelser är gjorda under 2014 men ett kompetensmatchningsråd har formellt ej etablerats under 2014 som planerat. Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser som utarbetas två gånger per år har redovisats och diskuterats på seminarier gemensamt arrangerade av Arbetsförmedlingen och Regionförbundet. Ett regionalt kompetensmatchningsråd är under bildande. Av 44 inlämnade ansökningar om yrkeshögskoleutbildning har 13 stycken beviljats med start 2014. Antalet utbildningsplatser på yrkeshögskolenivå har därmed ökat jämfört med tidigare år. Ett särskilt nätverk för yrkesvuxansvariga finns i länet och möten för erfarenhetsutbyte har genomförts. Ett särskilt möte med medverkan från Skolverket genomfördes under hösten 2014. Regionförbundet deltar i Linnéuniversitetets RUC där kommunerna är representerade av utvecklingsledare i respektive kommuns barn- och ungdomsförvaltning. Samarbetet inom Småland-Blekinge och det gemensamma kontoret i Bryssel har fortsatt med regelbundna avstämningar. I Kalmar län har ett särskilt projekt genomförts med syfte att stimulera till ökat deltagande i EU:s skolutbytesprogram. Pilotprojeketet med E-serviceverkstäder är genomfört och avslutat 31 aug 2014. Se ovan (RELÄ) X 62 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
Genomföra ett analysarbete som belyser regionbibliotekets långsiktiga roll mot 2020. Följa upp regional överenskommelse med studieförbunden. Följa upp regional överenskommelse med Smålands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Ej påbörjat. Kopplat till generationsväxling av chef för regionbiblioteket. Ska göras under 2015. Verksamhetsdialoger mellan kontaktpolitiker och studieförbunden genomfördes i januari 2014. Dialogerna har utvecklats till en bra och ömsesidigt uppskattad metod för att följa upp resultat och inriktning av verksamheten. En särskild redovisning av studieförbundens verksamhet gjordes till styrelsen i oktober. Verksamhetsdialoger är genomförda med Smålands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Dialogerna är ömsesidigt givande. X Väsentliga händelser/insatser under året Skolutveckling När det gäller skolutveckling har fokus legat på Plug in-projektet, arbetet med att minska avhopp från gymnasiet och det coachande arbete som gjorts inom gymnasieskolan, för elever i riskzonen. Plug In i Kalmar län har totalt involverat 957 elever. I denna siffra ingår det breda projekt Learning Study i Oskarshamn där 678 elever berörts. Om man ser till de verkstäder som ingått i Plug In har 347 elever deltagit i verkstädernas arbete. extern finansiering EU När det gäller målet att minska avhoppen från gymnasieskolan ser vi resultat i Oskarshamn. Avhoppen inom Individuella programmet (IM), har i jämförelse med hösten 2011 (9,7 %), minskat med 8,4 %. Under hösten 2013 var avhoppen endast 1,3 %. Frånvaron har varit fortsatt låg och inga avhopp under våren. Inom IM har närvaron ökat från 76,8 % till 85,2 %, vilket är en markant förändring. Ett annat viktigt resultat som kommit ut av Plug In-projekten är att målgruppen har synliggjorts på ett tydligare sätt. Detta märks bland annat att fler aktörer, exempelvis Samordningsförbundet i Kalmar län, intresserat sig för och engagerat sig i fortsatt arbete med målgruppen och de verkstäder som med deras finansiering fått en fortsättning Vi har genomfört ett antal konferenser med höjdpunkten under vecka 44 då regionförbundet arrangerade tre dagar med professor Barry Hymer från England. Innehållet under dessa dagar kretsade runt Carol Dwecks forskning om Mindset. Det vill säga hur man arbetar med att skapa ett nytt synsätt kring elevers inlärning, pedagogers sätt att ge beröm och återkoppling. I framtida planer ingår att nyttja dessa teorier som grund för ett motivationshöjande arbete inom länets grund- och gymnasieskolor. Förankring hos skolchefer och förvaltningar är i full gång. Ett annat fokus har varit på nätverksbyggande inom olika områden. Arbetet har riktat sig till skolchefer, SYV:are och KIA-samordnare i kommunerna. Regionförbundet samordnar möten med skolcheferna cirka två gånger per läsår för att lyfta strategiska och gemensamma frågor. SYV-nätverket träffas ett par gånger per läsår för att ta del av någon form av fortbildning, föreläsning och erfarenhetsutbyte. I SYV-nätverket ingår 77 studie- och yrkesvägledare i Kalmar län. 63 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
Under hösten 2014 har vi också arbetat för att kunna starta upp ett nätverk inom elevhälsan. Vi har varit och informerat kommunernas socialchefer och vi har lämnat samma information till skolchefsgruppen. Tanken är vi skulle kunna samordna nätverksträffar mellan socialtjänstens, skolans och BUP:s personal samt att organisera önskad, gemensam fortbildning och kompetensutveckling. Utmaningen för 2015 är att slutgiltigt förankra och sjösätta det vi planerat. Yrkesutbildning och matchning I januari 2014 beviljades 13 yrkeshögskoleutbildningar av de 44 som det ansökts om från Kalmar län. Genom detta beslut ökade antalet utbildningsplatser inom yrkeshögskola för den period beslutet gäller, normalt två antagningar per utbildning. Yrkeshögskoleutbildningarna i regionen är starka framförallt inom teknik och tillverkning medan de är svaga inom områdena gröna näringar och besöksnäring/turism. Förberedelserna för etablering och start av ett regionalt kompetensmatchningsråd har inletts men inte verkställts under 2014. Det beror på att resurser i form av arbetstid inte har prioriterats samt att ett regionalt råd för kompetensmatchning måste utvecklas i relation till de andra råd och mötesplatser som finns i regionen så att rollfördelning blir tydlig och överlappning undviks. Regionbiblioteket delvis extern finansiering Tillgänglighet och bemötande För att förbättra tillgänglighet och bemötande gällande personer med neuropsykiatriska funktionshinder samt förståndshandikapp och psykiska sjukdomar har två utbildningsdagar genomförts för bibliotekspersonal i Kalmar, Kronoberg och Blekinge län. Arbetet fortsätter i ett gemensamt projekt 2015-2016. Projektet bygger på Strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016. delvis extern finansiering Pilotprojekt Alla läser Pilotprojektet Alla läser är genomfört i tre kommuner. Projektet har syftat till att inspirera lärare och elever till läsning med nya metoder. Inspiratörer har hämtats från bibliotek, andra kulturinstitutioner och AV-Media. Förstudien har utmynnat i det större projektet RELÄ, ett övergripande regionalt läsprojekt som startar i mars 2015 med finansiering från bland andra Kulturrådet och med flera aktörer involverade. delvis extern finansiering Projekt E-serviceverkstäder och Regionförbundet Östsam samverkade under 2013 och 2014 i projektet som fått stöd från Internetfonden. I två kommuner, Kalmar och Mjölby, provade vi att starta e-serviceverkstäder öppna för alla som annars inte har tillgång till eller som har svårt att hantera de allt vanligare e-tjänsterna i samhället.under året togs en slutrapport fram och en film om projektet presenterades. Projektet har följts upp via workshop och inom ramen för regional digital agenda: http://www.rfkl.se/sv/verksamheter/larande/e-serviceverkstader/ 64 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
Digital delaktighet Under 2014 har regionbiblioteket planerat och deltagit i de nationella satsningarna Get Online Week och Medborgar- och dyslexiveckorna. delvis extern finansiering Över 7 000 personer i länet har deltagit i sk minicirklar. Inom ramen för regionbibliotekets samarbete med folkbildningen har nu sammanlagt cirka 17 000 personer deltagit i någon form av internetaktivitet sedan 2011. För mer information se http://kalmar.regionbibliotek. se/web/arena/digital-delaktighet. Barn och Unga Futurum.com Projektet Barn och Unga avslutades under hösten 2014 och en utvärdering av insatserna har gjorts. Projektet har under två år bedrivits i samarbete mellan sydostlänen i tre år. Nu pågår diskussioner kring hur projektets resultat och aktiviteter kan implementeras i ordinarie biblioteksverksamhet. För mer information se: https://barnfuturumbibl.wordpress.com/ delvis extern finansiering Tillgängliga bibliotek Projektet har startat och beräknas vara klart den 1 juni 2016 enligt Strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016. delvis extern finansiering Utmaningar inför 2015 Skolutveckling Att förankra nya projekt och utvecklingsarbeten hos samverkande parter i Kalmar län samt att fortsätta prioritera frågor om resultat i skolan på verksamhets- och ledningsnivå. Yrkesutbildning och matchning av kompetens Utmaningen är att utveckla arbetssätt och konkreta aktiviteter som ger resultat för företag, organisationer och individer. Regionbiblioteket Utmaningen är att få fram de externa resurser som behövs för att genomföra planerade projekt samt att arbeta fram en väl förankrad plan för regional biblioteksutveckling,vilket är ett krav enligt den nya bibliotekslagen. 65 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
AV-Media i Kalmar län Som regionens resurscentrum i skärningspunkten mellan it, media och pedagogik är AV-Medias uppdrag att främja skolutveckling inom området. AV-Media är en egen resultatenhet inom regionförbundet. 2015 ska varje kommun och skolhuvudman ha ett aktivt utvecklingsarbete inom IKT och lärande. Det tas steg för steg i kommunerna, så bedömningen är att alla kommunerna är inne i processer kring en medveten upprustning inom detta område till slutet av 2015. Däremot är det inte sagt att det är likvärdigt för alla eleverna då spridningen i var man befinner sig i utvecklingen i nuläget är stor i olika skolor och kommuner. Mål 2014 Kort kommentar för respektive mål Mål-uppfyllelse Vidareutveckla AV- Medias webbplats i struktur och innehåll. Fler mervärden och pedagogiska användningsområden av utbudet inom områdena film och radio, digitala lärresurser och utlåningsutrustning ska lyftas fram. Framförallt har en temasida kring den digitala mätutrustningen arbetats fram med 58 stycken instruktionsfilmer samt texter kopplade till bl.a. läroplaner. En fortsatt växelverkan mellan fysiska möten och direktsändningar i våra IKT-caféer har ytterligare fyllt på vår sida med intressant material. Vi har gjort en teknisk kvalitetsförbättring av direktsändningarna under året. Totalt har 146 lärare och pedagoger besökt våra IKT-caféer på plats. Under året har 2 466 personer startat IKT-caféfilmer som ligger kvar på webben i efterhand. 2014 erbjöd vi sju IKT-pedagogiska caféer och en föreläsning. Bloggen används allt mer som ett verktyg för fortbildning med instruktionsfilmer och manualer eller för att återkoppla fortbildningstillfällen Bloggens popularitet ökade under 2014 och var den tredje mest besökta sidan efter startsidan och kontaktsidan. Strukturen har bara genomgått mindre förändringar. Vi får fortsätta det arbetet under 2015. På detta område har vi i viss mån nått målet, men här får vi jobba vidare under 2015. - Målet är i stort sett uppnått. Utlåningsutrustning har tydligt lyfts fram och pedagogisk användning av vår film har lyfts fram i bloggen. Däremot har inte strukturen av webbplatsen utvecklats. 66 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
Informera fler pedagoger och skolledare än under 2013 om vad vi erbjuder. Att stärka vårt IKTpedagogiska stöd så att vi ännu bättre kan möta kommunernas olika behov av kompetensutveckling, rådgivning och inspiration. Verksamhetschefen har under våren informerat rektorerna i Vimmerby kommun. Länets skolchefer har även informerats om möjligheterna med skolfederation i relation till AV-Media. Några av kommunerna har börjat att federera. AV-Media-möjligheterna har även presenterats specifikt och anpassat för Kalmar kommuns utvecklingslärare. Under året har medieinformatörerna varit ute i länet åtta gånger för att informera om vår verksamhet. I augusti bjöd Nybro kommun in samtliga lärare och pedagoger i kommunen till Åkrahällskolan för en inspirationsdag. Vi deltog på informationstorget och som en egen station. Vi mötte 400 lärare under dagen. Vi deltog på en läromedelsmässa på Guldfågeln Arena i Kalmar, som besöktes av 507 lärare. Utöver mässor och föräldramöte har medieinformatörerna varit på Linnéuniversitetet, skolor i Oskarshamn och Borgholm samt informerat totalt 72 personer om våra tjänster för länets skolor. Sedan ger vi mer allmän AV- Media information oftare nu än tidigare i samband med fortbildningsinsatser Förutom direkta möten med pedagoger och skolledare möter vi allt fler i våra sociala mediekanaler, nyhetsbrev samt press. IKT-pedagogerna har under 2014 träffat 3 803 lärare, specialpedagoger, bibliotekarier, föräldrar och elever vid 196 tillfällen. Detta kan jämföras med 2 773 personer vid 197 tillfällen år 2013. I samband med att vi har träffat betydligt fler elever än tidigare år så har även andelen pojkar/män i statistiken ökat. Bland pedagoger dominerar fortfarande antalet kvinnliga deltagare. Vi nöjer vi oss med att här fokusera på nyheter och stora breda insatser. Vi ser en fortsatt stor efterfrågan kring fortbildningar och föreläsningar som rör Unga och internet, olika Ipadutbildningar och våra skapande-skola-projekt Berätta med film och Kulturell geocaching under 2014. I augusti utökades AV-Medias personalstyrka med ytterligare en IKT-pedagog med bakgrund som gymnasiebibliotekarie. Detta har lett till tillskott i fortbildningsutbudet inom källkritik och upphovsrätt, och ett nytt fortbildningsområde kallat Från information till kunskap är under uppbyggnad. Under året har vi genomfört två AV-Mediadagar med inriktning för förskolan. Där deltog cirka 100 förskoleanställda. Intresset för att använda Minecraft i skolan har ökat. I år har Mia genomfört två Minecraftprojekt med eleverna på Åkerboskolan i Löttorp. Det första projektet gick ut på att bygga sitt egna Löttorp i spelet. Resultatet blev lyckat och projektet utvecklades till ett samarbete med Borgholms kommun och stadsarkitekterna där eleverna på uppdrag av stadsarkitekterna fick bygga ett förslag på den nya stadsdelen som planeras i Borgholms hamnområde. ü Vi har nått målet och informerat ca 300 fler pedagoger och skolledare än under 2013 i Kalmar län ü Genom att vi blivit fler IKT-pedagoger har vi lyckats med målet öka både bredd och volymen i vårt stöd till våra användare. 67 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
Att vid ett antal tillfällen använda lärarutbildare från Linnéuniversitetet som sakkunniga då vi belyser intressanta pedagogiska företeelser i skolor och förskolor. AV-Media har tillsammans med lärarutbildare från Linnéuniversitetet som forskat kring ungas sociala samspel på internet föreläst om Unga och internet för skolledare, politiker och pedagoger. Under våren har vi i Minecraftprojekten inlett ett samarbete med en annan lärarutbildare på Linnéuniversitetet, som sakkunnig om hur användandet av Minecraft i skolan påverkar elevernas lärande och kommunikation. http://www.avmkl. se/bloggen/item/borgholms-hamn-i-minecraft ü Vi har kommit igång och detta är något som kan utvecklas mer framöver. Att i samverkan med Regionbiblioteket undersöka former för att komma framåt i arbetet med att kunna erbjuda strömmande litteratur till fler skolor i länet. Vi har tillsammans med Regionbiblioteket informerat skolbibliotekarier, utvecklingslärare IKT-pedagoger och Splitvision kring dessa möjligheter och det första pilotprojektet är på gång där 90 elever i årskurs 8 kommer att få använda sig av dessa resurser i ett läsprojekt. Vi är även med i projektgruppen Alla läser och vi får se hur pusselbitarna kan passa ihop där. Vi har köpt 2 000 årslicenser av den strömmande lästjänsten Läshörnan för att skolorna skarpt ska kunna pröva detta under ett helt år. ü Målet uppnått. Sedan får vi se vad de kommande erfarenheterna ger oss för signaler om fortsättning Att under 2014 genomföra en kvalitetsutvärdering av AV-Medias verksamhet bland brukarna. Detta är gjort och personalen har gått igenom enkäten och tagit till sig beröm, men vi har även sett vissa saker som vi kan jobba för att förbättra. Sammanfattningsvis är det övervägande positiva omdömen om våra tjänster. Sådant som lyfts fram som särskilt bra är: Strömmande, Elevinlogg, Resurs för pedagoger, Vänligt och professionellt bemötande, Tillgängligt, Filmutbud, Kurser. Sådant som några brukare påpekar som negativt är: Sökningen på SLI, Information till länet, Online-program syns dåligt/ hittas ej, Särskole- och SFI-anpassat material, Enkäten för lång, Struligt med favoritmappar SLI, Kurser i länet, Facebook och Twitter. ü Vi tackar dem som svarat och tar med oss den information vi fått genom enkäten in i det fortsatta utvecklingsarbetet. Väsentliga händelser/insatser under året Vi har som länsresurs haft ett mycket intensivt år. Vi har lyckats med att erbjuda olika aktiviteter och lärresurser i länets skolor med ett extra fokus för att stödja följande områden; kommunikation på modersmålet och främmande språk, matematiskt kunnande samt grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. Vi har lyckats hålla en fortsatt hög nivå på våra inköp av filmer och vi ökar andelen filmer med strömmanderättigheter. Vi har genom UR:s satsningar med fokus på modersmål haft en plattform att bygga vidare på med olika aktiviteter. Användningen av våra filmer, men även våra digitala lärprogram, har ökat under 2014. Under året har vi haft 197 812 startklick på det strömmande materialet. Under 2014 har andelen elever som har inloggning i vår mediekatalog ökat med hela 88 % och det betyder att drygt 9 000 elever har en mer direkt tillgång till digitala läromedel, undervisningsfilm och en del spelfilm för sitt lärande. Detta är intressant och vi hoppas att få se att den här möjligheten även kommer att påverka resultaten i skolan. Vårt matematik- och NO-paket är nu ännu starkare där lärresurserna kring digital mätut- 68 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
rustning har förstärkts med kopplingar till läroplaner och filmade experiment. Detta är troligen det bästa och mest omfattande stödet i Sverige kring hur man kan använda bra digital mätteknik i undervisningen. Mätutrustning lånar vi ut till länets skolor. Inom NO-området lånar vi nu även ut The 3D Classroom som i 3D hjälper till att visualisera mikrosmå och makrostora fenomen inom naturämnena samt vissa knepiga områden inom matematiken. Vi har haft drygt 550 utlån av utrustning under året. Genom föreläsningar och hela tre AV- Mediadagar (två mot förskolan) har vi även lyft fram de fina matematikresurser som våra länsköpta webbtjänster Webmath och Skolplus är. Vi har under året fortsatt att samverka och har mött många andra aktörer som rör sig inom området för IT, media, kultur och pedagogik. Exempel är IKT-nätverk, Splitvision, Reaktor Sydost, Länsmuseet, UR, LNU, Regionbiblioteket, samt projekt som Skola-kultur och Tekniklyft i grundskolan Det har resulterat i att vårt stöd gentemot länets skolor har kunnat utvecklats ytterligare. Kontaktytorna, användningsområdena, idéerna och kompetenserna blir allt fler, vilket gör att vi får fler tillfällen att koppla pedagogisk användning av digitala verktyg som till exempel datorer, interaktiva tavlor/skärmar, och mobila enheter till olika processer som kan stödja skolans utveckling. Det märker inte minst våra IKT-pedagoger av som under året träffat och utbildat 3 803 lärare, specialpedagoger, skolbibliotekarier, föräldrar och elever. Ett viktigt steg inför den framtida utvecklingen är den nu antagna regionala digitala agendan som gör att vi på sikt ska kunna öka vårt stöd kring kompetens och stödstrukturer kring den digitala kompetensutvecklingen och användningen av digitala möjligheter inom lärandeområdet. 69 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
Administration Arbetet inom den administrativa verksamheten på regionförbundet består i huvudsak av uppgifter av intern och förvaltande karaktär. Uppdraget är att genom hög kvalitet och kostnadseffektivitet bidra till att målen i RUS:en uppnås. Mål 2014 Kommentar Måluppfyllelse Samtliga administrativa IT-system ska vara analyserade och uppdaterade. Medarbetarna ska erbjudas internutbildning med inriktning på IT vid minst åtta tillfällen. Dokumentet Kulturen på vår arbetsplats ska vara reviderat liksom planerna avseende arbetsmiljö, diskriminering och kris. Projektet Arbetsgivare för anhöriga genomförs. Modellen för lönestatistik och lönesättning ska ses över inför 2014 års lönerevision. Behovet av inköp och upphandlingar ska vara inventerat och samtliga upphandlingar planerade. Anordna två utbildningstillfällen för medarbetare i hur man jobbar mot media. Inslagen om regionförbundet i media ska öka med tio procent. Upphandla kommunikationsbyråer och tryckerier Ta fram en deltidsutvärdering av målen i RUS Genomföra insatserna inom handlingsprogrammet för regional profilering (befolkning i balans) Under året har ett nytt kursadministrativt upphandlats och tagits i bruk. Webbverktyget som hanterar Miljösamverkan Sydosts webb har byts ut. Scanning av leverantörsfakturor har driftsatts. Hemsidesplattformen är uppdaterad. Ett personaladministrativt IT-stöd för bl.a. LASbevakning och lönehantering har upphandlats, vilket kommer att driftssättas under 2015. Merparten av utbildningarna genomfördes hösten 2013. Nya kommer att genomföras vid behov. En översyn av olika styrdokument och rutiner inom arbetsmiljöområdet har påbörjats och förväntas bli klart under 2015. Två enkäter har genomförts för att synliggöra att det finns medarbetare som vårdar eller hjälper närstående. Inom ramen för att vara en hälsofrämjande arbetsplats bidrar vi till en balans mellan arbets- och privatliv. I samband med löneöversynen påbörjades ett fördjupat arbete avseende bl.a. arbetsvärdering och lönekartläggning. Planerade aktiviteter genomfördes under året. Utbildningen har erbjudits samtliga anställda och har genomförts med dem som anmält sitt intresse. Under året har vi skaffat ett verktyg för omvärldsbevakning som gör det möjligt att mäta resultat av frekvens i media. Nya avtal har tecknats för en treårsperiod. Samtliga områdesgrupper har gjort en deltidsutvärdering som har redovisats för AU och styrelsen. Vi har initierat ett profileringsråd, startat en Facebookgrupp samt arbetat med olika förstudier. -- -- -- 70 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
65 % av dem som deltar i regionförbundets kurs- och konferensutbud ska uppleva genomförda aktiviteter som bra. Under 2014 ska regionförbundet erbjuda minst en kurs i länet inom områdena administration och ekonomi, hållbarhet och kommunikationer, information och profilering, lärande och kompetensförsörjning samt vård och social omsorg. Under våren 2014 kommer den första omgången av det länsgemensamma traineeprogrammet att avslutas och utvärderas. 80 procent av deltagarna var nöjda eller mycket nöjda. Kurser har genomförts enligt plan inom samtliga av dessa områden. Programmet har avslutats och utvärderats med positivt resultat. Väsentliga händelser/insatser under året Administration Byte av administrativ chef har skett under året och i anslutning till det har en översyn av olika styrdokument och rutiner påbörjats inom de olika administrativa verksamhetsområdena. Kommunikation Vi har lagt grunden för ett fortsatt utvecklingsarbete genom att öka personalens kunskap om vikten av att kommunicera. Dessutom har vi införskaffat ett stödverktyg som ger oss bättre förutsättningar för att arbeta mer systematiskt både med utskick och med uppföljning. Nästa steg för verksamheten är att öka den utgående informationstrafiken och att arbeta planerat med kommunikation. Kurser och konferenser Under 2014 har vi utfört 130 enkäter med 2 966 respondenter och genomfört 87 kurser och konferenser med 2 669 deltagare. En större utvärdering av ledarutvecklingsprogrammet har genomförts med de deltagare som gått de senaste tre åren. Av dessa är 95 % nöjda eller mycket nöjda med programmet och 95 % skulle rekommendera det till andra. Deltagarna lyfter fram att det varit mycket värdefullt och berikande att gå programmet tillsammans med personer från andra organisationer. En faktor som kan påverka 2015 års ledarutvecklingsprogram är att landstinget har meddelat att man inte längre kommer att delta. Traineeprogram Traineeprogrammet har genomförts med mycket gott resultat. Samtliga deltagare säger att de anser att de kommer att ha nytta av programmet i sitt framtida yrkesliv. De säger också att programmet gett dem en starkare känsla av att tillhöra Kalmar län. 71 Årsredovisning 2014: verksamhetsberättelse
Årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse Bilagor 72 Årsredovisning 2014: bilagor
Bilaga 1 - ärendeflöde avseende bidrag Företagsstöd inkl eu delen Utökat bidag till kommersiell service Regionala projekt inkl särkskilda medel EU Medf Kulturprojekt Främja Kvinnors företande Total per kommun länet Borgholm 341 185 40 048 78 728 250 000 12 500-722 461 Emmaboda 940 718 40 000 434 562-30 000-1 445 280 Hultsfred 538 550 351 908 612 062-80 000-1 582 520 Högsby 543 360 12 500 62 062-40 000-657 922 Kalmar 3 889 386 4 800 292 750 187 500 43 333 4 417 771 Mönsterås 331 195 300 000 762 062 146 667 10 000 149 000 1 698 924 Mörbylånga 619 575 51 000 203 728 437 500 29 167-1 340 970 Nybro 1 585 177-434 562-16 667-2 036 406 Oskarshamn 235 842-479 105 146 667 26 667-888 281 Torsås 1 531 642-179 812-9 918-1 721 372 Vimmerby 711 469 107 500 2 387 062-92 500-3 298 531 Västervik 1 438 973 100 000 2 079 657 146 667-433 165 4 198 462 Uppvidinge 500 000 500 000 Kalmar län - 20 516 099 2 136 741 804 527 23 457 367 Totalt 13 207 072 1 007 756 28 522 251 3 451 742 1 195 279 582 165 47 966 267 Ärendeflöde 2014 Företagsstöd Utökat bidrag till kommersiell service Främja Kvinnors företagande R Projekt EU-Medf Kultur Totalt projekt Beviljade 198 (370) 11 (13) 2 (8) 73 (52) 10 (18) 17 (16) 312 (477) Avslag/avskrivna 71(173) 0 (0) 0 (15) 5 (2) 0 (1) 4 (2) 80 (193) Ej slutbehandlade/ utfästelser 27 (23) 0 (0) 0 (0) 7 (7) 0 (2) 0 (0) 34 (32) 296 (566) 11 (13) 2 (23) 85 (61) 10 (21) 22 (18) 426 (702) 73 Årsredovisning 2014: bilagor
Bilaga 2 - Kulturmedel Regional kulturresurs - Projektbidrag 2014 Projektägare Projektnamn Beslut (kr) Astrid Lindgrens Näs Traskalas 9 918 Byteatern Kalmar Länsteater Projektering - kulturcentrum 35 600 Byteatern Kalmar Länsteater Dansnät Sverige 2014 60 000 Camilla Bengtsson AB KNUFF 6 760 Emmaboda kommun Litterära Emmaboda 20 000 Kalmar konstmuseum The Future is Handmade - seminarium 10 000 Kalmar konstmuseum Flytt av konstsamlingen 100 000 Kalmar konstmuseum Konstkollo 40 000 Kalmar konstmuseum Berättelsens arkeologi 50 000 Kalmar konstmuseum MU-avtalet 220 000 Kalmar konstmuseum Artist in residence 2014 50 000 Kalmar konstmuseum Networking with the Baltic Cities 35 000 Kulturföreningen Karneval Kulturell tankesmedja 25 000 Nostalgiaföreningen Fågelfors Nostalgia 40 000 Webb och data 17 200 KLT-avtalet - ht 2014 20 500 Riksteatern Kalmar län Skola & Kultur år 3 300 000 Virserums konsthall MU-avtalet 80 000 Västerviks Museum Mars Makalös 92 500 Ölands Dramatiska Teater Produktionsstöd Romeo och Julia 60 000 Summa 1 272 478 Övriga regionala kulturorganisationer Anslag 2014 Ölands Dramatiska teater 43 000 Sjöfararkusten Småland & Öland 20 500 Film i Glasriket 21 500 Smålands spelmansförbund 6 000 Summa 91 000 74 Årsredovisning 2014
Bilaga 3 Beviljade projektmedel för regional tillväxt år 2014 Projektägare Projektnamn Länsövskr 1:1 medel EU medel NATIONELLA STRATEGIN; Åtgärd 1 Innovation & förnyelse Industrins Ostkustcentrum AB Tekniknod Nordost x 350 000 Torsås företagscentrum ekonomisk förening Tekniknod Torsås x 500 000 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB Smart Housing Småland x 1 400 000 IUC Håll Ut - Hållbar Utveckling för industrin i Kalmar län 483 194 Kalmar Science Park AB Open Kalmarsund 94 000 Almi Företagspartner i Kalmar län AB Innovationsförstudie 125 000 Uppfinnarna Kalmarsund IRT Pilot Kalmar x 260 000 Linnéuniversitetet Linnéuniversitetet Sustainable Sweden Southeast AB Plattform för Triple Helix Samverkan kring industriell vattenhantering Kompetenscentrum Pukeberg - strategiarbete Innovationskraft Kalmar län Linnaeus Technical Centre Sustainable Sweden Southeast x 105 000 702 400 295 000 238 000 x 330 000 1 479 293 500 000 Kalmar Science Park AB e-business region - del 2 84 000 Linnéuniversitetet IEC - överbryggningsprojekt x 150 000 Linnéuniversitetet Emmaboda kommun Västervik Framåt AB Reducering av koldioxid med hjälp av alger New Glass - Forum innovativa productionworkshops - Förstudie Systematisk affärsutveckling för fler arbetstillfällen x 375 000 700 000 150 000 1 000 000 Blekinge Tekniska Högskola GreenCharge Sydost x 75 000 Hushållningssällskapet Mötesplats sydost - livsmedel och teknik 90 000 185 000 Landsbygdsmentorerna i Sverige ek för Kalmarsund Promotion Mönsterås kommun Landsbygdshandel och service i bygden Kalmarsundsveckan, Regional konferens - Hållbar Utveckling Styrelseutbildning för kvinnor 208 000 208 000 50 000 149 000 Kvinnor - resurs för tillväxt 239 964 Regionförbundet Södra Småland Light, Fire, Life x 150 000 75 Årsredovisning 2014: bilagor
Näringslivsstudie Tyskland och Polen 200 000 Triple Helix Shanghai x 299 332 Business Sweden Kalmarsund Promotion Västervik Framåt AB Swedish Sustainable Business in China Regionalt affärssamarbete med tyska marknaden etablering av internationell flyglinje Kvinnors Företagande 12-14 x 120 000 150 000 433 165 Träprogram 2012-2014 för ett hållbart Småland - rambeslut x 1 100 000 Kumulus Styrelse Trainee 15 000 Almi Företagspartner i Kalmar län AB Linnéuniversitetet Ung Företagssamhet i Kalmar län Linnéuniversitetet Västerviks Kommun Marknadsbearbetning mot potentiella tillväxtföretag Det entreprenöriella universitetet Ung Företagsamhet i Kalmar län 2013-2014 RegSam Regional samverkan för hållbar tillväxt Marknadsf & destinationsutv... kommersiell båttrafik mellan V-vik och Gotland 203 207 x 203 344 718 840 500 000 x 1 040 000 1 792 000 x 444 018 Kalmar läns Musikstiftelse Talangcoaching - år 3 750 000 Mönsterås kommun Regional mötesplats 2013-2014 Förnyelse företag, jobb och samhälle i Blomstermåla 100 300 350 000 Summa Innovation & förnyelse 13 309 524 5 785 533 NATIONELLA STRATEGIN; Åtgärd 2 Kompetensförsörjning & ökat arbetskraftsutbud Kalmarsunds Gymnasieförbund Oskarshamns kommun Oskarshamns kommun Västerviks kommun Västerviks kommun Strategiutveckling - lokala kunskapscentrum för gastronomi och värdskap Teknik College Östra Småland Teknik College Östra Småland Regional samverkan lärande och kompetensförsörjning Högskole- och universitetsutveckling i norra Kalmar län Vård- och omsorgscollege i Kalmar län 278 400 500 000 449 000 450 000 400 000 300 000 76 Årsredovisning 2014: bilagor
Västerviks kommun Västerviks kommun Oskarshamns kommun Summa Kompetensförsörjning & ökat arbetskraftsutbud Förstudie VO-college norra Kalmar län Universitets- och högskoleutveckling i norra Kalmar län Förbättring och effektivisering av etablerings- och integrationsprocessen 50 000 500 000 150 000 3 077 400 0 NATIONELLA STRATEGIN; Åtgärd 3 Tillgänglighet G+G Trading AB Västerviks kommun Oskarshamns kommun Kalmar Öland Airport AB Service skapar tillväxt i Kalmar län Effektiv etapputbyggnad av Södra stambanestråket Tyngre Transporter Skärgård Godstransporter i skärgården Genomförande av Marknadsplan Kalmar Airport 168 020 x 20 000 131 911 17 043 850 000 Ölands kommunalförbund Cykelturism på Öland - från fyr till fyr 500 000 5 000 000 PRO Kalmar Län IT för äldre 48 193 Landstinget i Kalmar län Förstudie elbuss - FELBU 50 000 Summa Tillgänglighet 1 785 167 5 000 000 NATIONELLA STRATEGIN; Åtgärd 4 Strategiskt gränsöverskridande samarbete Linnéuniversitetet BMSP-Sjö x 317 372 Almi Företagspartner Kronoberg AB Nätverksförening - Designregion Småland x 100 000 Länsstyrelsen i Kronobergs län Kalmar läns museum Ronneby kommun Glasrikeuppdraget, genomförande Tillämpat kulturarv - universitet och länsmuseum för regional utveckling Strategisk ungdomspolitik i ERB - SYPERB Internationell marknadsföring av besöksnäringen Förstudie kring konstprojekt med länderna runt södra Östersjön x 300 000 200 000 x 30 000 1 760 000 x 235 500 Summa Strategiskt gränsöverskridande samarbete 2 942 872 0 77 Årsredovisning 2014: bilagor
ÖVRIGT Destination Kalmar AB Mönsterås kommun Dramadokumentär Drottning Kristina - The Wild Queen Regional livsmedelsstrategi för Kalmar län Provrötning Mönsterås Biogas 100 000 750 000 100 000 Energibalanser 2012 x 35 000 Länsstyrelsen i Kalmar län Kulturkvarteret Astrid Lindgrens Näs AB Förstudie Kalmar läns vrakrike Utveckling av Astrid Lindgrens trädgårdar andra kapitlet 50 000 1 900 000 Destination Kalmar AB Ironman 2014 500 000 Kulturkvarteret Astrid Lindgrens Näs AB Kulturkvarteret Astrid Lindgrens Näs AB Kalmar Konstförening Partnerskap Smålands fortsatta arbete 2014-2015 Swedish Welcome i Partnerskap Småland Projekt F - Förankra, Förstärka, Förmedla Utveckling av Astrid Lindgrens trädgårdar Flytt av konstsamling till nya magasin x 510 000 x 132 597 1 000 000 1 550 000 100 000 Virserums konsthall Radio XX 200 000 Regiondagar 2013 210 000 Kumulus Kumulus 2014 450 000 Projektkontoret 2014 1 105 520 Stiftelsen KFUM Söder fryshuset Fryshuset Kalmar län x 600 000 Waternets Seed x 160 398 206 382 Kustlandet 2007-2013 Fiskeområde Kustlandet x 440 000 2 200 000 Regional samverkan kring ungas uppväxt 2014-2016 682 680 Regiondagar 2014 165 000 Summa Övrigt 10 741 195 2 406 382 Uppföljning/Utvärdering av regionalpolitiska åtgärder 2014 700 000 Summa Analys, utvärdering & uppföljning 700 000 0 Summa TOTALT 32 556 158 13 191 915 78 Årsredovisning 2014: bilagor
Bilaga 4 2015-02-26 Näringsdepartementet Återrapportering enligt Villkor m m för 2014 Sammanställd av Helena Nilsson helena.nilsson@rfkl.se 070-607 09 87
2 Återrapportering enligt Villkorsbrev för budgetåret 2014 avseende uppdrag och regionala tillväxtmedel m m Innehåll Återrapportering 1... 4 1.1 Sammanfattning av de viktigaste prioriteringarna för det regionala tillväxtarbetet under året... 4 Innovationsagenda Kalmar län... 4 Livsmedelsstrategi... 5 Talangcoach... 5 Linnaeus Technical Centre/Tekniknod Torsås /Tekniknod Nordost... 5 Utveckling av Astrid Lindgrens Trädgårdar... 6 Fryshuset... 6 Glasrikeuppdraget... 6 Teknikcollage Östra Småland... 6 Partnerskap Småland... 7 Det entreprenöriella universitetet... 7 Cykelturism på Öland Fyr till fyr... 7 1.2 Utvecklad redovisning av regionala kompetensplattformar... 8 Gymnasiesamverkan... 9 Kompetensförsörjning och integration... 9 1.3 Utvecklad redovisning av aktiviteter inom Östersjöstrategin... 9 1.4 Utvecklad redovisning av hur miljö-, jämställdhet- och integrationsperspektiven har beaktats i det regionala utvecklingsarbetet... 10 Integration... 10 Jämställdhetsintegrering av projekt- och företagsstöd... 11 Miljöperspektivet... 11 Återrapportering 2... 12 2.1 De viktigaste frågorna för att stärka och utveckla arbetet med RUS... 12 Ledarskap... 12 Attraktionskraft... 12 Kunskap... 13 Tillgänglighet... 14 2.2 Redovisa samverkan med länsstyrelsen, andra statliga myndigheter och kommunerna... 14 Infrastruktur... 14 Kultur... 14 Lärande... 15
3 Näringsliv... 15 Befolkning och välfärd... 16 Återrapportering 3... 16 Handlingsplan för jämställd regional tillväxt... 16 Återrapportering 4... 16 Kommersiell service insatser och resultat... 16
4 Återrapportering 1 1.1 Sammanfattning av de viktigaste prioriteringarna för det regionala tillväxtarbetet under året Under 2014 har liksom föregående år stort fokus lagts framförallt på innovation och jämställdhetsfrågor. I innovationsarbetet har vi avgränsat arbetet till insatser riktade främst mot näringslivet. I jämställdhetsarbetet har vi haft både ett externt och internt fokus. Särskild redovisning av detta görs senare i denna återrapport. Ett område som har ökat i betydelse för regionförbundets insatser har under året varit integrationsfrågorna. Innovationsagenda Kalmar län Utgångspunkten för arbetet är ett antal analyser, t ex OECD:s Territorial Review of Småland & Blekinge, Konkurrenskraftsanalys av Bisnode, Systemanalys Småland & Blekinge av Kontigo, Reglabs Innovationsindex m fl. Under året har en innovationsagenda arbetats fram i samverkan med ett antal aktörer i länet. Målet i arbetet har varit att få fram en konkret handlingsplan där de företagsstödjande aktörerna, politiken och representanter för näringslivet är överens om vilka insatser som ska prioriteras de närmaste åren i syfte att öka innovationsgraden i näringslivet. I agendan finns också kopplingar till offentlig verksamhet men i insatser som sker i ett nära samarbete med näringslivet. När det gäller kopplingen till det offentliga har en viktig del i arbetet varit att knyta det innovationsfrämjande arbetet närmare framförallt landstinget men även kommunerna och deras upphandlingschefer. Landstinget har funnits med i såväl arbetsgrupp som styrgrupp. Innovationsagenda för Kalmar län innehåller sju prioriterade aktivitetsområden: 1. Arbeta fram en specialiseringsstrategi för Kalmar län 2. En enklare och tydligare systemstruktur 3. Ett regionalt inkubationssystem 4. Ökad samverkan mellan FoU-aktörer och näringsliv 5. Utvecklat regionalt ledarskap för ökad innovationsförmåga 6. Ökad utmaningsdriven offentlig innovationsförmåga 7. Uppföljning och kontinuerlig systemutveckling Resultat: Förutom en samsyn i vad som ska prioriteras framöver är ett antal insatser påbörjade som kommer löpa ett antal år framåt. Exempel på insatser är - Linnaeus Technical Center med lokala noder i Kalmar och Kronobergs län - Etablering av en regional plattform för innovation och förnyelse i teknikintensiva företag - Etablering av en innovationssluss på landstinget - Etablering av en regional inkubator Arbetet med att ta fram en strategi för Smart Specialisering påbörjas under februari 2015.
5 Livsmedelsstrategi Just nu pågår ett arbete med att ta fram en livsmedelsstrategi för Kalmar län. Arbetet ska bidra till att skapa en långsiktigt hållbar livsmedelsregion av internationell klass. Målet är att branschens konkurrenskraft, produktivitet och innovationsförmåga ska öka, till regional nytta. Strategin blir ett dokument för hela Kalmar län och tas fram i en bred dialog under 2014-2015. Arbetet bygger på den framtidsstudie kring länets gröna näringar som genomfördes 2013-2014 och är ett samarbete mellan LRF Sydost, Länsstyrelsen i Kalmar län och Regionförbundet i Kalmar län. Mer information finns på www.rfkl.se/livsmedel. Resultat: Det är för tidigt att visa på konkreta resultat men tydligt är att kunskapen om de gröna näringarnas betydelse och dess förutsättningar har ökat hos beslutsfattare. Talangcoach Ett projekt inom kultur och näring som har pågått under tre år. 2014 var sista året och projektet avslutades vid årsskiftet. Länsmusiken i Kalmar län har varit huvudman. Syftet med satsningen har varit - att synliggöra sektorn, - att stöd och rådgivning ska anpassas efter sektorns förutsättningar, - att förmedla affärskunskap och entreprenörskunskap, - att integrera affärskunskap och entreprenörskap inom högre utbildningar, samt - att skapa samarbeten Målet för projektet var att skapa en modell som stödjer unga musiker till professionella aktörer inom musikbranschen genom eget företag, anställning eller yrkesutbildning inom musik-, scen-, ljus- eller ljudbranschen. Resultat: Projektet har nått målen väl genom att sex kommuner har finansierat. Musiker från 8-9 kommuner har deltagit. Sista året deltog 35 personer, varav 10 tjejer. Flera har startat eget företag och flera har antagits till olika utbildningar. Sju av projektets 18 akter har skrivit avtal med olika producenter och skivbolag. Målet att nå 50 % medverkande tjejer har inte uppnåtts under året även om andelen ökat till 30 %. Arbetet kommer dock att fortsätta för en jämställd musikscen i länet och i Sverige i stort. Projektet kommer att återupptas i ett nästa steg under våren 2015 genom att ett antal kommuner och företag går in med ett större ekonomiskt ansvar tillsammans med regionförbundet. Avsikten med steg två är att etablera verksamheten långsiktigt med en hållbar finansieringsmodell. Linnaeus Technical Centre/Tekniknod Torsås /Tekniknod Nordost Under 2014 gick projektet in i sitt sista avslutande år av den första etappen. Projektet har sin grund i att utveckla bättre fungerande samarbete mellan Linnéuniversitetet och småländska små och medelstora teknikföretag. Inom ramen för projektet har utvecklats fyra regionala noder Älmhult, Ljungby, Torsås och Mönsterås vilket visat sig vara en viktig faktor för projektets goda resultat. På varje nod finns en koordinator som fungerar som dörröppnare mellan företag, forskare/lärare och studenter. De förmedlar kontakter mellan företagen och universitetet och fångar upp utvecklingsbehov i näringslivet som med hjälp av resurser inom akademin kan utveckla sin verksamhet. Resultat: Totalt finns cirka 200 företag anslutna till de fyra noderna och ett 20-tal samverkansprojekt har genomförts. Enbart inom noden i Torsås har över 80 studenter deltagit på olika sätt ute i näringslivet via exjobb och uppsatser. Projektet övergår i fas två under 2015-2017.
6 Utveckling av Astrid Lindgrens Trädgårdar Regionförbundet har under perioden medfinansierat Destinationsutvecklingsprogrammet Vimmerby med omnejd, via medel till utveckling av Astrid Lindgrens Trädgårdar. Under 2014 har projektet varit inne i en intensiv fas med genomförande av flera större etapper i den totala uppbyggnaden och anläggningen av trädgården runt Näs i Vimmerby. Satsningen förstärker länet och Vimmerby med omnejd som en viktig del och motor i utvecklingen av den regionala besöksnäringen. Resultat: Under året vann verksamheten Stora Turismpriset, vilket visar på stor framgång i arbetet och ett kvitto på att satsningen varit framgångsrik. Vid senaste mätningen av antal besökare kunde en ökning med hela 67 % noteras mellan 2013 och 2014. Fryshuset Under 2014 etablerade Fryshuset sig för första gången utanför storstadsregionen genom att etablera sin verksamhet i Kalmar län. Verksamheten är mobil för att kunna sträcka sig ut i hela länet. Exempel på aktiviteter som ingår i projektet är Frysbox för att genom fysisk ansträngning öppna upp för dialog med ungdomar och på så sätt stärka självförtroende och ge social tillhörighet. Resultat: Exempel på aktiviteter som genomförts är Frammis Jobbmässa i Vimmerby i samverkan med kommunen, näringsliv, skola och föräldrar. Projekterad av en 18-åring. Föräldrarstöd på modersmål ge nyanlända bästa förutsättningar för att möta den svenska kulturen och ge verktyg att hantera förväntningar och krav i det nya samhället. Glasrikeuppdraget Uppdraget, som inleddes 2012, innebär att för regeringens räkning genomföra insatser för industriell utveckling och stärkt besöksnäring i Glasriket till och med 2014. Länsstyrelsen i Kronoberg har fungerat som samordnare och uppdraget tar sin utgångspunkt i befintliga resurser på nationell, regional och lokal nivå och sker i samverkan med berörda aktörer. I slutet av 2014 kom beskedet att insatserna för näringslivsutveckling och stärkt besöksnäring inom ramen för Glasrikeuppdraget kommer att fortgå fram till och med 2017. Uppdraget får samtidigt ännu bättre förutsättningar då fler nationella myndigheter är utsedda att stötta uppdraget. Resultat: En större utvärdering och slutrapport har tagit fram för uppdraget. Exempel på resultat av arbetet är elva genomförda investeringar för totalt ca 85 miljoner kronor i företag med hjälp av Glasrikesmiljonen, arbetet med att etablera Pukeberg som ett kompetenscentrum för glas och glasdesign, saneringsfrågan har kommit närmare en lösning samt ökad samverkan mellan kommunerna och de regionala aktörerna. Teknikcollage Östra Småland Teknikcollage-konceptet möter behovet av kompetens till tillverkningsindustrin som är en av de största utmaningarna regionen har. Genom att koppla ihop skola och näringsliv i ett ömsesidigt samarbete, som etablerades 2012, har flera goda resultat uppnåtts. Det finns fortsatt flera områden att arbeta vidare med. Under 2014 har särskilt fokus funnits på att locka fler kvinnor till industrin, ett arbete som kommer att fortsätta under 2015.
7 Resultat: Under 2014 har två YH-utbildningar inom teknikområdet godkänts för start hösten 2015. Under året har också TC Östra Småland blivit certifierade enligt den nationella modellen och utvecklat ett kvalitets- och måluppföljningssystem. Partnerskap Småland Projektet har drivits sedan 2011 och avslutades i december 2014. Syftet har varit att ena Småland under ett gemensamt varumärke och har omfattat följande tre områden; ett gemensamt varumärke Småland, kvalitetssäkring och transnationalitet, marknadsföring och marknadskommunikation. På www.mittsmaland.se gavs smålänningarna själva möjlighet att vara med och skapa varumärket, vilket föll väl ut. Sidan har haft 89 000 besökare och den kopplade facebooksidan 940 gillar med en räckvidd på 3 700 000. Resultat: Flera av projektets målsättningar kommer att mätas efter avslutat projekt eftersom effekterna kommer i ett senare skede när kampanjer och insatser genomförts och fått full effekt. När det gäller insatserna för kvalitetssäkring och transnationalitet var målsättningen att 25 företag skulle vara exportmogna. När projektet avslutades fanns 26 företag som medlemmar hos Swedish Welcome och ytterligare 24 bearbetades aktivt. Ett mål i projektet har varit att marknadsföra Småland som ett geografiskt område och via www.visitsmaland.se har paket utvecklats och kampanjer tagits fram gemensamt. Ett positivt resultat av projektet som är tydligt är att flera samarbeten mellan företag och över länsgränserna har stimulerats. Det entreprenöriella universitetet Insatsen har två syften; dels att öka idéflödet till befintligt stödsystem för entreprenörskap och innovationer (Drivhus, Inkubatorer, Science Parks) för att få fram fler hållbara växande företag inom olika sektorer och branscher, dels att implementera entreprenörskap i alla program. Resultat: - Överträffat delmål nå 2 600 programstudenter med 117 %. Utfall: 1 963 kvinnor 1 107 män eller 3 070 studenter. - I dagsläget finns entreprenörskap i över hälften av alla program, som endagsinsats, del av kurs eller hel kurs. - Överträffat delmål nå 120 företag med 125 %. Utfall 150 företag. - Nått 430 av intern personal och 984 samhälls- och näringslivsaktörer. - Etablering av Centre of Excellence in Entrepreneurship Education skett som planerat 2014. - Entreprenörskurser ingår i ordinarie verksamhet 2015. - Behov rekrytera fler adjunkter och lärare för att möta ökad efterfrågan på DEU-teamet 2015. Cykelturism på Öland Fyr till fyr Öland är ett starkt resmål för turister i Kalmar län och Sverige. Öländsk cykelturism har, trots brist på bilfria leder, fått en allt större roll för öns turistomsättning, vilket påvisar en stor utvecklingspotential. Cykelturism en viktig framtida nisch inom regional utveckling förutsatt att även näringslivet ökar sina satsningar på kompletterande "infrastruktur". En ökad cykelturism är också ett led i att skapa en miljömässigt hållbar turism. Standarden måste ligga i linje med internationella konkurrerande cykelturismdestinationer och länder. Resultat: Etapp 1 är avslutad omfattande 11 mil, etapp två är påbörjad och ska vara avslutad 2018 då hela leden på 27 mil ska vara iordningställd. Fem grupper, cirka 50 företag, har
8 genomgått kurs i affärsutveckling i syfte att skapa och utveckla verksamheter kring cykelstråket. 1.2 Utvecklad redovisning av regionala kompetensplattformar Regionförbundet har arbetat med uppdraget att etablera en regional kompetensplattform genom att verka på flera nivåer. Strategin är att utnyttja de nätverk och strukturer som finns och i dessa lyfta in frågor om framtida kompetensbehov och behov av utbildningar på olika nivåer. Kopplat till kompetensplattformsuppdraget arbetar regionförbundet efter en modell som beskriver utbud och efterfrågan. Modellen bygger på att olika aktörer ska se sin roll i systemet för kompetensförsörjning, dvs om man tillhör utbudssidan eller efterfrågesidan och med det som utgångspunkt utveckla sin egen förmåga att samverka för bättre matchning. På lokal/regional nivå har en rad möten och aktiviteter arrangerats. Främst med målgruppen aktörer med yrkeshögskoleutbildning och yrkesvuxenutbildning. Regionförbundet har gett ett särskilt stöd till dem som arbetat med ansökningar om yrkeshögskoleutbildning. Samverkan har också etablerats med Arbetsförmedlingen i Kalmar län och i arbetsmarknadsområde Småland. Särskilda seminarier har bl a genomförts för att presentera AF:s arbetsmarknadsprognoser för arbetsmarknadsenheter i Kalmar län. På mellanregional nivå har ett omfattande samarbete utvecklats inom Småland-Blekinge. Erfarenhetsutbyte och samverkan i olika projekt och aktiviteter genomförs årligen. Ett exempel är en årlig yrkeshögskolekonferens där regionala utbildningsaktörer får möjlighet att möta den nationella nivån och erfarenhetsutbyte mellan YH-aktörer.