GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011

1. Övergripande beskrivning av kommunen. Borgholms kommun har 10 654 invånare (1/7 2011) och ligger på den norra delen av Öland. Centralorten Borgholm ligger på Ölands västra kust vid Kalmarsund och är en utpräglad turistort med en av landets största småbåtshamnar. Under sommarhalvåret mångdubblas befolkningen. Borgholms största arbetsgivare är Borgholms kommun och landstinget. I övrigt är Borgholms näringsliv mest inriktat på jordbruk och turism (hotell- och konferensverksamhet, campingar, restauranger m m). Ett flertal konstnärer har etablerat sig i Borgholm och därmed också ett antal gallerier. Borgholms kommun har ca 800 anställda fördelat på fem förvaltningar, vilka styrs av en politiskt vald nämnd. Klimatet i kommunen präglas av dess kustnära läge; torrt på somrarna med många soltimmar. På vintrarna slår ofta den ökända Öländska snöstormen Fåken till och gör så att vägarna blir mer eller mindre oframkomliga, vilket i sig utgör ett hot mot utförandet av samhällsviktig verksamhet. 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod. 2.1 Målsättning med risk- och sårbarhetsanalysen (RSA) Syfte med RSA-arbetet i kommunen kan beskrivas enligt följande: risk- och sårbarhetsanalysen ska utgöra underlag för samhällsviktiga verksamheters planläggning för att förebygga extraordinära händelser (risker och sårbarheter) utgöra underlag för samhällsviktiga verksamheters planläggning för att hantera extraordinära händelser utgöra underlag för övriga verksamheter och enskilda att bättre kunna hantera risker kopplat till extraordinära händelser. Utgöra kommunens redovisning av lagstadgade krav inom området 2.2 Arbetsprocess och metod Denna RSA utgörs till största del på den analys som gjordes 2007 i kommunen. Modellen som användes då var ROSA (se RSA för Borgholms kommun, 2007), och baserade sig på fem utvalda scenarios hade valts ut och analyserades förvaltningsvis Efter det att ny föreskrift antagits som reglerar hur kommunernas RSA skall redovisas, har kommunens riskhanteringsgrupp fått i uppdrag att komplettera tidigare analys för att uppfylla föreskriftens krav och för att få en mer kvantitativ beskrivning av risker och sårbarheter. Följande verksamheter har deltagit i arbetet 2011: Kommunledningskontoret Socialförvaltningen Utbildningsförvaltningen Räddningstjänsten Förankring politiskt och del av kommunens övriga verksamhet Denna analys har innan beslut i kommunstyrelsen föredragits för riskhanteringsgruppen. I det Ölandsgemensamma krishanteringsrådet skall RSA-arbetet redovisas och arbetas vidare med.

Avgränsningar och motivering till dessa Avgränsning i denna analys är att inga nya scenarios har beaktats (tidsbrist). Av delvis samma skäl har generell ickekommunal samhällsviktig verksamhet inte helt kunnat analyseras. Ett annat betydande skäl i detta sammanhang är svårighet/rättighet att få tag på relevanta uppgifter. Nästkommande år kommer risk- och sårbarhetsanalysen att analysera eventuella nytillkommande scenarios och analys av ickekommunal verksamhet kommer förhoppningsvis att kunna vara mer heltäckande. RSA från 2007 bifogas som bilaga till denna analys. 3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. Definition samhällsviktig verksamhet Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) definition av samhällsviktig verksamhet är verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Identifiering av samhällsviktig verksamhet Identifiering av samhällsviktig verksamhet har hämtats från olika typer av riskanalysarbete och planläggning (pandemiplanering, Styrel, Ölandsbroplanen mm). Presentationen nedan är generell och baseras i grunden på upplägget i Styrel (2011). Mer detaljinformation finns i redovisning av Styreluppdraget.

4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område. 4.1 Riskinventering och värdering Dåvarande riskhanteringsgrupp (en representant från varje förvaltning) gjorde under 2006-2007 en grovinventering utifrån vilken sju scenarios fastställdes som kvalitativt analyserades förvaltningsvis (se RSA 2007 och 4.3). 4.2 Inträffade händelser under senaste åren Nedanstående större händelser och andra praktiska erfarenheter sedan föregående rapport som har bidragit med ny kunskap kring hot och risker i kommunens geografiska område. Svininfluensan 2009 Förorening av det kommunala dricksvattnet runt Föra/Djupvik 2010 Snöoväder (1987), 2010 Översvämningar 2010 4.3 Utvalda hot och risker Valet av scenarios gjordes utifrån att både ha med en del generella tänkbara händelser och att även beakta kommunspecifika (framförallt snöoväder och oljepåslag). En uttalad ambition i RSA-arbetet var också att själva analysarbetet skulle medverka till att det skapades en god generell (scenarieoberoende) förmåga att hantera extraordinära händelser i kommunen. I analysen från 2007 analyserades följande: 1. Allvarlig smitta via vatten 2. Ölandsbron indisponibel efter olycka 3. Omfattande brand i gästhamnen i Borgholm 4. Omfattande snöoväder. 5. Kraftigt oljepåslag 6. Brand på Strömgården 7. Masskadesituation på Borgholms slott. Under våren 2011 har vissa verksamheter sammanfattat gjorda bedömningar, för att dessa skall kunna presenteras kvantitativt. Resultat:

Kommentar till bedömningarna (obs! definition av extraordinär händelse!): Det kan konstateras att det samlat bedömt allvarligaste scenariot är omfattande snöoväder. Som nummer två kommer allvarlig smitta via vatten.

4.4 Sårbarheter och kritiska beroenden Ett kritiskt beroende är ett beroende som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Det karaktäriseras av att en störning i en levererande verksamhet snabbt och varaktigt försämrar funktionen hos den beroende verksamheten. Sådana funktionsnedsättningar kan inträffa om den beroende verksamheten saknar stötdämpare och därmed uthållighet. Följande samhällsviktiga verksamheter har direkt påverkan på andra och utgör kritiska beroenden: IT/telecom: Påverkar både internt arbete och myndighetssamverkan, larmfunktioner och möjligheten att bedriva samhällsinformation/omvärldsbevakning. Elförsörjning: Påverkar ovanstående (och påverkas också av ovanstående). Påverkar i princip all samhällsviktig verksamhet (beroende på tillgång till reservkraft). VA-systemet: Påverkar samhällsviktig verksamhet (normalt dock ej lika snabbt som vissa andra kritiska beroenden). Påverkar mycket vid längre avbrott. Drivmedelsförsörjning/väghållning/alternativa transportleder: Påverkar/kan påverka möjligheter till att utföra samhällsviktiga transporter. Kommunal hemsjukvård/ landstingssjukvård: Påverkas av varandra (utför den ena parten inte sina uppgifter, så får den andra parten en ökad belastning). Ur långsiktiga perspektiv (händelser längre än en vecka) så finns det många andra kritiska beroenden som inte tagits upp här. 5. Övergripande beskrivning av viktiga resurser som kommunen kan disponera för att motstå allvarliga störningar och hantera kriser. Krisledningsorganisation: Politisk krisledning och krisledningsstab (skiftgång) finns planerad och övad. Kompetens och nyckelpersonal: Behov är identifierade i framtagandet av krisledningsorganisation. Samverkan mellan Borgholm och Mörbylånga kommuner finns inom säkerhetssamordningsområdet. Respektive förvaltning/beab har ansvar för att själva bedöma kompetens och ersättningsbehov av nyckelpersonal. Räddningstjänstens förmåga: Kommunalförbund med kommungemensamma resurser inom Mörbylånga och Borgholms kommuner (ökad samlad förmåga) samt samverkan i länet. Samverkan privata aktörer: Kontakter via krishanteringsråd och område (EON, LRF m fl). Samverkansavtal: Räddningstjänst i Kalmar län, VA-resurser i länet (överkommelse) Frivilligorganisationer: Civilförsvarsförbundet kan samordna vid en krissituation.. Reservkraft och bränslereserver: Reservkraft finns för utvald äldrevård, mathållning, VAsystem, ledning, IT och på räddningstjänsten. Resurser kopplat till scenarios: 1. Allvarlig smitta via vatten: Vattentankar (internt och via samverkan i länet, samt nationellt).

2. Ölandsbron indisponibel efter olycka: Räddningstjänsten resurs för avspärrning (finns elektroniska skyltar som kan visa stopp om trafikledningscentralen vet om händelsen) 3. Omfattande brand i gästhamnen i Borgholm: Räddningstjänstresurser, POSOM-grupp. 4. Omfattande snöoväder: Snöröjningsresurser hos trafikverkets och kommunala entreprenörer. Fyrhjulsdrivna fordon inom hemtjänst och hemsjukvård. Bandvagnar på räddningstjänsten. Reserv kraft för samhällsviktiga funktioner och värmestugor. Resurser från försvarsmakten. 5. Omfattande oljepåslag: Diverse egen räddningstjänst- och saneringsutrustning samt fordon (räddningstjänsten och BEAB). Regionala förråd. 6. Brand på Strömgården: Räddningstjänstresurser, kommunens ledningsorganisation, POSOM-grupp. 7. Masskadesituation på Borgholms slott: Räddningstjänstresurser, POSOM-grupp. 6. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade hot och risker. I nuläget görs endast en övergripande subjektiv uppskattning av eventuella brister i förmåga först och främst baserad på erfarenhet av inträffade händelser: Landstingets verksamhet: Har små resurser att själva bedriva akuttransporter vid allvarliga snöoväder och vid ej farbar väg (ofta kan dock räddningstjänsten utföra detta på uppdrag åt landstinget). Polisiär verksamhet: Polisen har operativt inte kontinuerligt samma lokala närvaro som annan blåljusverksamhet (ambulans och räddningstjänst). Detta kan eventuellt ha påverkan på en händelse där polisinsats är nödvändig. Elförsörjning: Vid ett par tillfällen har en av elkablarna från fastlandet gått sönder. I ett fall blev det avbrott på hela Öland under ett par timmar. Kablarna skall enligt EON bytas ut men kommer även fortsättningsvis ej separeras geografiskt, vilket kan utgöra en sårbarhet. Informationsförmåga (radio Kalmar): Ett känt problem är att sändarna för Radio Kalmar ofta störs ut av andra lokalradiostationer. Detta gör att det finns en risk att samhällsinformation via radion inte når kommuninnevånarna vid en kris. Bränsleförsörjning: I avtal om leveranser vid extraordinära händelser finns force majeure-klausuler som anger att avtalet inte gäller vid strömavbrott. Räddningstjänsten förrådshåller dock 12/24 voltspumpar (tillhörande Energimyndigheten), som är primärt är till för att kunna tanka räddningstjänstfordon vid längre elavbrott, men dessa pumpar har begränsad kapacitet och uteblir leveranserna till bensinstationerna till kommunen så kan det bli problem med bränsleförsörjningen ur ett veckoperspektiv.

Försvarets stöd till det civila samhället: Den nya försvarspolitiken har lett till att även försvarets resurser för att kunna stödja kommunerna vid en omfattande räddningstjänst- eller extraordinär händelse, kraftigt har utarmats. Att som enskild kommun skaffa sig dessa resurser som tidigare kunde avropas i ett krisläge, är inte tänkbart eller ekonomiskt försvarbart. 7. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. Bedömningsnivåer : Förmågan är god (grön ruta). Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister (gul ruta). Bristfällig (orange ruta). Mycket bristfällig (röd ruta). Generell krishanteringsförmåga: Delförmågor Ledning, samverkan och information Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid. Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänheten och till media, samt för intern information. Det finns nätverk (t ex andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och att samverkansövningar genomförs regelbundet. Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda Informationssäkerhet Det finns tillräckligt förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Larm Det finns övade larmrutiner. Det finns en utbildad och övad tjänsteman i beredskap (TIB) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året. Omvärldsbevakning Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer. Materiella resurser Det finns materiella resurser för krishantering som kan tas i bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser. Förmåga

Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom det egna ansvarsområdet samt att ta emot extern personal som förstärkning. Praktisk erfarenhet Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Informationssäkerhet Det finns redundans och robusthet inom myndigheten och dess ansvarsområdes kommunikationssystem (IT, tele, radio). Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Det finns redundans och robusthet i myndighetens och dess ansvarsområdes infrastruktur. Reservkraft Det finns testad reservkraft med en uthållighet om minst en vecka. Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen. Flytt av verksamheten till alternativ plats är övad. Materiella resurser Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel och som har uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot förstärkningsresurser. Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom myndigheten och dess ansvarsområde samt att ta emot förstärkningsresurser. Samverkan Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda.

Krishanteringsförmåga för identifierade risker: Scenario Allvarlig smitta via vatten Ölandsbron indisponibel efter olycka Omfattande brand i gästhamnen Omfattande snöoväder Kraftigt oljepåslag Ledning/ Information Utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Räddningstjänst Brand på Strömgården Masskadesituation på Borgholms slott Kommentar till tabellen: Bedömningarna är gjorda av representanter för vissa av förvaltningarna i krishanteringsgruppen. Generellt framkommer att verksamheterna inte har full kontroll på andra verksamheters åtgärder och resurser och därför i vissa fall har svårt att bedöma påverkan på den egna verksamheten. Kommentarer kring förmåga kopplat till respektive scenario: Allvarlig smitta via vatten: Erfarenheter från händelsen i Föra/Djupvik 2010 har lett till att BEAB vidtagit åtgärder för att minska risken för liknande händelse skall inträffa igen. Genomgång skall ske med Livsmedelsverket i oktober. Ölandsbron indisponibel efter olycka: I befintlig planläggning ( Ölandsbroplanen ), anges att ersättningsfärjor skall sättas in mellan Kalmar och Färjestaden. På grund av omklassning av Kalmarsund finns för närvarande inga avtal med färjor som kan gå denna sträcka. Frågan har tagits upp på Området, men slutlig lösning finns inte i dagsläget. Omfattande brand i gästhamnen: Är primärt en (större) räddningstjänsthändelse. Omfattande snöoväder: planering finns och resurser är anskaffade. Rutiner och samverkansformer behöver dokumenteras. Kunskap om var reservkraft finns behöver nå ut i verksamheterna. Kraftigt oljepåslag: Rutiner och ansvarsfördelning finns, men den formella planen är gammal. Materielmässigt bygger förmågan ganska mycket på regionala och centrala resurser. Vissa verksamheter berörs ej. Brand på Strömgården: Är primärt en (större) räddningstjänsthändelse. Dock kan det också bli bekymmer för socialförvaltningen att snabbt ordna ersättningsboende. Masskadesituation på Borgholms slott: Diskussion/samtal förs för att få en bedömning av personsäkerheten vid större publika arrangemang på slottet.

8. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. 8.1 Genomförda åtgärder För redovisning genomförda åtgärder se årsberättelse för funktionen för säkerhetssamordning (räddningstjänsten). Utöver detta har under året storövning SAMÖ/KKÖ genomförts och arbete i styrelsprojektet genomförts (pågår). Utöver detta: koordinatsättning på personer inom hemtjänsten gjort. 8.2 Planerade åtgärder Planer: Revidering av kommunens övergripande plan för hantering av extraordinära händelser (inklusive informationsplan) 2011 Revidering av Oljeskyddsplan 2011 Framtagande av beredskapsplan för snöoväder (i samverkan med annan samhällsviktig verksamhet) 2011 Framtagande av förvaltningsvis planläggning inom området (med relevanta checklistor) - 2011 Lokaler och materiella resurser: GPS inom hemsjukvården. Utbildning/ övning: Övningsplan kommer att antas i samband med revidering av plan för hantering av extraordinära händelser Förvaltningarnas/BEAB s arbete: Förvaltningarna/BEAB har denna analys som underlag för den planläggning som skall göras på verksamhetsnivå. 8.3 Övriga åtgärder Fortsatt arbete i det Ölandsgemensamma krishanteringsrådet, länsstyrelsens Området samt annan myndighetssamverkan, kommer förhoppningsvis att kunna leda till bättre insyn och samverkan kring risk- och sårbarhetsanalyser inom kommunens geografiska område. Eventuell utökad samverkan mellan socialtjänsten och landstinget.