Utbildningsdag provtagningsplaner deponier 2014-12-11 Föreläsare: Maria Carling, SGI Deltagare: 25 handläggare från kommuner samt 4 handläggare från länsstyrelserna i Kalmar och Gotlands län. Upplägg Utbildningen genomfördes inom ramen för Miljösamverkan sydost och kan ses som fortsättning av tidigare tillsynsvägledningsprojekt rörande riskklassning av deponier. Kursen var upplagd som föreläsningar med inslag av diskussioner under en dag. Målsättning 1 utbildningsdag anordnas för kommunala inspektörer i Kalmar och Gotlands län. 75 % av deltagarna upplever att kompetensnivån har höjts med avseende på granskning av provtagningsplaner för deponier. Utvärdering Utvärdering har skett genom enkel enkät där deltagarna fick svara på frågor. 22 av deltagarna har besvarat enkäten. Av dessa tyckte samtliga att man höjt sin kompetensnivå med avseende på granskning av provtagningsplaner för deponier. Överlag var det många positiva kommentarer efter utbildningen. Många tyckte att utbildningen borde varit längre. Länsstyrelsen bedömer att målen med kursen uppnåtts. Ekonomi Utfall i förhållande till budget: Aktivitet Budget Utfall Extern föreläsare (SGI) 30 000 29 066 Totalt 30 000 29 066 Till detta tillkommer kostnader för lokal, fika och lunch. En anmälningsavgift togs ut motsvarande denna kostnad. Regionförbundet Kalmar administrerade detta.
Sammanfattning och lite reflektioner Kursen var en fortsättning på det arbete som pågått under några år med inventering, riskklassning och undersökning av deponier i Gotlands och Kalmar län. I tidigare projekt har Miljösamverkan sydost tagit fram mallar på hur undersökningar kan krävas och beslutas. Kursen var därför en naturlig fortsättning på detta arbete. Som uppföljning till denna aktivitet skulle ytterligare utbildning i granskning och bedömning av själva undersökningarna kunna genomföras. Dagen innebar också att miljöinspektörer från olika kommuner fick kontakt med varandra och kan fortsätta diskussionerna via det nätverk som nu finns i länen. Visby 2015-02-19 Mattias Vejlens
Gamla deponier vad skiljer från andra förorenade områden? Maria Carling SGI maria.carling@swedgeo.se tel: 013-201826 På säker grund för hållbar utveckling Vem är Maria? Civ. ing. - LTU Arbetat med miljögeoteknik 15-20 år Anställd vid SGI, GeoInnova Expert-/beställarstöd Samordnar SGIs korttidsstöd Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 2 1
Vad vill jag ha sagt? Varför undersöka? Vad skiljer från andra förorenade områden? Speciella förutsättningar vid deponier Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 3 Litteraturtips SGI Publikation 14: Inventering, undersökning och riskklassning av nedlagda deponier. Information och råd. Komplement till NV 4918 (MIFO-handboken)! Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 4 2
Varför undersöka? Äldre nedlagda deponier sämre miljöskydd Lakvatten? Deponigas växthusgas? Lokalisering? Avfallets egenskaper? Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 5 Vad utmärker en gammal deponi? Avfall - extremt heterogent Varierat föroreningsinnehåll Stora volymer Lokalisering Förekomst av organiskt material Deponigas Alternativa åtgärder ebh o kontroll Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 6 3
Avfallets heterogena sammansättning - Avfallet kan variera mellan olika delar av deponin - Föroreningarna kan variera mellan olika delar av deponin - Olika typer av lakvatten kan produceras - Deponigasproduktionen kan variera Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 7 Avfallets heterogena sammansättning Dålig dokumentation av deponerat avfall Svårt att utföra representativ provtagning Behov av modifierad provtagningsstrategi Större behov av okulär besiktning (t ex provgropar) Analysera lakvattnet Eldning av avfall? Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 8 4
Föroreningsinnehåll Kan ofta inte utesluta några föroreningar Screeninganalyser Utsläpp av kväve o fosfor övergödning Utsläpp av salter påverkan på dricksvattenbrunnar Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 9 Lakvattens sammansättning Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 10 5
Nedbrytningsfaser avfallsupplag med blandat avfall Volume-% 80 60 40 20 Aerobic Acidogeni c Low ph in leachate Methanogenic Neutral/high ph in leachate Oxidation N CO 2 CH 4 H 2 O 2 0 Time Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 11 Eldning av avfall Eldning kan medföra att t ex dioxiner/furaner och PAH har bildats Aska kan innehålla höga halter av tungmetaller Kan påverka riskklassningen Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 12 6
Lokalisering Liten exponering för människor Liten påverkan på miljön runt deponin Förutsättningarna kan förändras. Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 13 Förekomst av organiskt material Sättningar som försvårar skyddsåtgärder kan uppstå Deponigas kan bildas Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 14 7
Risker med deponigas Från Avfall Sverige, rapport D2013:02 Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 15 Uppskattningar av deponigasproduktion NV Handbok 2004:2 (tabell 1) Avfall Sverige rapport D2013:02 Provpumpningar Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 16 8
Behov av alternativa åtgärder för efterbehandling och kontroll Ej realistiskt med schakt och deponering Åtgärd på plats Fokus på spridnings- och exponeringsvägar Gasuppsamling Lakvattenhantering Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 17 Olika typer av problem/risker Olycksrisker Miljörisker Hälsorisker Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 18 9
Olycksrisker Skärande och stickander föremål Gropar och håligheter Oljegropar Kvarlämnade tunnor/kemikalier Ras och skred Brand/självantändning Explosionsrisk/kvävning pga deponigas Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 19 Miljörisker Spridning av Partiklar Lakvatten till yt- och grundvatten Deponigas till atmosfären Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 20 10
Hälsorisker Möjliga exponeringsvägar Inandning av ångor Inandning av damm Hudupptag Intag av jord Intag av växter Intag av dricksvatten Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 21 11
Undersökning av gamla deponier MIFO Fas 2 Maria Carling, SGI På säker grund för hållbar utveckling När uppstår en risk? Förorening i mark, grundvatten, sediment Exponering/ spridning i mark, vatten el luft Människa Miljö Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 2 1
Konceptuell modell Föroreningskälla (Riskobjekt) Transportväg Skyddsobjekt Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 3 MIFO-klassning vad är typiskt för deponier? Föroreningarnas farlighet Förbränning? Farligt avfall / icke farligt avfall Föroreningsnivå Deponins area/volym Spridningsförutsättningar Lakvatten Deponigas Ev. täckning Känslighet och skyddsvärde Själva deponin + omgivning Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 4 2
Föroreningarnas farlighet Andel hushållsavfall/industriavfall/farligt avfall Tunnor, kärl Förbehandling av farligt avfall Eldning av avfall Tidsperiod (före 1950-talet?) Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 5 Föroreningsnivå Bedöms utifrån halter, mängder, volymer Hur stora mängder har deponerats? Deponins area/volym Ofarliga ämnen NH 4, Cl Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 6 3
Teoretisk mängd avfall mkt hög föroreningsnivå Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 7 Spridningsförutsättningar Deponins utbredning/lokalisering Geologin Hydrologin Släntlutningar Tekniska installationer Föroreningars kemiska egenskaper Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 8 4
Spridning i mark och grundvatten Förutsättningar för lakvattenbildning Markens genomsläpplighet Jordlagerföljd Grundvattennivå och strömningsriktning Vattenförande lager, sprickor Nedbrytning/fastläggning Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 9 Spridning till ytvatten Avstånd deponi ytvatten Spridningsförutsättningar i mark och grundvatten Avrinning via markytan, diken, dräneringssystem Höga/varierande gv-nivåer Ev. lakvattensystem Faktisk spridning (analysresultat) Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 10 5
Känslighet och skyddsvärde Markanvändning - på deponin - inom påverkansområdet - detaljplan/översiktsplan Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 11 Exponeringsvägar Hälsokriterier Miljökvalitetskriterier Krav på biodiversitet Hur fungerar utlakningen Påverkan på ytvatten och övrig miljö Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 12 6
Vad är syftet med undersökningen? MIFO Fas 2 - deponier Översiktlig undersökning Underlag för förnyad riskklassning Bedöma risker o ev. behov av riskreduktion Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 13 Rapportens innehåll (1) Områdesbeskrivning Lokalisering, topografi Geologi, hydrogeologi (kartor) Markanvändning Skyddsobjekt Beskrivning av deponin Utbredning, släntlutning Typ av avfall Historik Volym Täckning Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 14 7
Rapportens innehåll (2) Utvärdering/riskbedömning Kända skador Exponeringsvägar Yt- och grundvattenförhållanden Lakvatten Föroreningssituation Föroreningsspridning/transport Belastning på recipient Risker m a p deponigas Osäkerheter Rekommendationer Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 15 Underlag för provtagningsplan Historik potentiella föroreningar? Geologi/hydrogeologi spridningsvägar? Skyddsobjekt exponering, påverkan? KONCEPTUELL MODELL Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 16 8
Inventering bakgrundsmaterial - Platsbesök - Flygfoton - Kartor - Arkivstudier - SGUs brunnsarkiv Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 17 Platsbesök/rekognoscering Gärna TSM, VU, konsult tillsammans Verifiering tidigare uppgifter (kartor, flygfoton, arkivmtrl) Studera deponins utformning Hydrogeologisk inventering Planera fältarbete Bedöma lämpliga provpunkter Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 18 9
Grundvattenkarta Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 19 Översiktskarta, exempel Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 20 10
Skyddsobjekt vad ska skyddas? Människor (exponering av förorening till barn och vuxna) Miljö (spridning av föroreningar) Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 21 Undersökningsstrategi Utgå från undersökningens syfte: Underlag för riskklassning Avgränsning deponi Föroreningsspridning Provtagningsstrategi Riktad Slumpmässig Ta hänsyn till ev. ebh-åtgärder Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 22 11
Vad ska provtas och hur? Lakvatten - från provgropar, befintliga ledningar, utströmningsområden - screeninganalys - ev. sediment från lakvattendamm FÖRORENINGSINNEHÅLL Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 23 Placering av gv-rör Grundvatten-rör Nedströms lakvattnets strömningsriktning Referensprov utanför deponins påverkansområde I områden där påverkan är osäker Utgå från mätning av elektrisk konduktivitet vid platsbesök Dokumentera äldre brunnar/gv-rör Provtagning vid fler tillfällen variationer under/mellan år Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 24 12
Vad ska provtas och hur? Avfallsupplag ofta extremt heterogent Svårt få representativa prover PROVGROPAR INOM DEPONIN SKRUVBORR UTANFÖR DEPONIN Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 25 Provtagning gas Som komplement till andra undersökningar, t.ex.: I gv-rör fältinstrument, t.ex. Ecoprobe Statiska kammare Spårgasmätning Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 26 13
Granskning av provtagningsplan - praktikfall Maria Carling, SGI På säker grund för hållbar utveckling Provtagningsplan Förutsättningar VARFÖR? Hur provtagningen ska gå till HUR? VAD? Placering provpunkter VAR? Analysprogram VAD? Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 2 1
Provtagningsplan förslag på innehåll Provtagningens syfte Områdesbeskrivning (lokalisering, geologi, hydrogeologi) Skyddsobjekt Preliminär geo-karta Provtagningsstrategi, provtagningsmetoder och provmedia Ritning med preliminär placering av provpunkter Förslag på analyser (fält- och lab) Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 3 SYFTE Granskning av provtagningsplan deponi (1) Vad är syftet med undersökningen? Avgränsa deponin? Bedöma föroreningsspridning? Bedöma åtgärdsbehov/lämpliga ebh-åtgärder? Kommer provtagningarna kunna ge svar på frågeställningarna? Har man gjort platsbesök? Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 4 2
Granskning av provtagningsplan deponi (2) OMRÅDESBESKRIVNING Finns relevanta kartor med (t.ex. översikt)? Är skyddsobjekten identifierade? Finns geo-karta? Finns beskrivning av geologi, yt- och gv-förhållanden? Finns beskrivning av deponins utformning? Finns beskrivning av markanvändning, topografi etc? Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 5 Granskning av provtagningsplan deponi (3) PROVTAGNINGSSTRATEGI Ska undersökningen utföras i etapper? Finns provtagningsstrategi och provhantering beskriven? Motivering? Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 6 3
Granskning av provtagningsplan deponi (4) PROVTAGNINGSMETODER Vilka media ska provtas? Jord/avfall? Provgropar? Skruvborr? Hur ska föroreningsspridning bedömas? Provtagning av lakvatten? Grundvatten? Ytvatten? Sediment? Passiva provtagare? Ges förslag på kompletterande undersökningar? Geofysiska metoder? Provtagning av deponigas? Certifierad provtagare el med dokumenterad erfarenhet? Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 7 Granskning av provtagningsplan deponi (5) FÖRSLAG PÅ ANALYSER LAB o FÄLT Är alla föroreningar med som kan förväntas/misstänkas? Screeninganalyser? Är detektionsgränserna rimliga? Är valet av parametrar och analyser bra? Har de motiverats? Är föreslagna labanalyser tillräckliga/relevanta? Vilka mätningar/analyser görs i fält? Ackrediterat lab? Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 8 4
Granskning av provtagningsplan deponi (6) PLACERING PROVPUNKTER Finns planritning med provpunkter? Har man angett hur inmätning av provpunkter ska ske? Är noggrannheten tillräcklig? Ska referensprov tas? Har man täckt in alla relevanta provtagningsmedia? Gv-prov uppströms/nedströms deponin? Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 9 Granskning av provtagningsplan deponi (7) ÖVRIGT Hur sker kontakt med markägaren? Vem ansvarar för ledningsutsättning? Hur tillgängligt är området? Hur ska redovisning/rapportering ske? Tidplan? Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 10 5
Praktikfall, f d kommunal avfallsdeponi Olofström I drift 1968-1982 Hushållsavfall, industriavfall, ca 80 000 m 3 Eldning i norra delen av deponin Skogsmark, mindre dalgång Lakvatten orenat till grundvatten o dike, avrinning till våtmark och sjö Täckning med grus o matjord Riskklass 2 enligt MIFO 1 Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 11 Tips från Olofströms kn Dialog tillsynsmyndighet VU-konsult Gemensamt platsbesök Bra och erfaren konsult Extern kommunikation (politiker, kom.förv., press) Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 12 6
Praktikfall, provtagningsplan Syfte Områdesbeskrivning Provtagning (strategi, metoder) Analyser Provpunkter Övrigt Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 13 7
Provtagning Jord och grundvatten Maria Carling, SGI På säker grund för hållbar utveckling Litteraturtips: SGF Fälthandbok förorenade områden. Rapport 2:2013 (kan laddas ner från www.sgf.net) Karaktärisering av deponier samt detektering av deponigas med geofysiska metoder. Avfall Sverige. Rapport U2012:14 Regionförbundet Kalmar, 2014-12-10 2 1
Provtagningsmetoder jord Borrbandvagn (skruvborr) Grävare (grävmaskin, traktorgrävare) Grävning och borrning för hand Regionförbundet Kalmar, 2014-12-10 3 Provtagning jord INOM DEPONIN provgropar (i avfallet) UTANFÖR DEPONIN skruvborrning Regionförbundet Kalmar, 2014-12-10 4 2
Provgropar i deponin SYFTE: Avfallets struktur o huvudsakliga innehåll Organiskt material Olika typer av avfall Ev. framtida sättningar Potential för gasbildning Sanka områden Delvis grävning under gv-ytan (lakvatten) Installation av gv-rör Regionförbundet Kalmar, 2014-12-10 5 Provgropar i deponin - utförande Okulär bedömning Dokumentation i text o foton Provuttag minst varje meter Installation av gv-rör Återfyllning med uppgrävda massor Omfattning ca 1 dag (5-10 gropar) Regionförbundet Kalmar, 2014-12-10 6 3
Fördelar Provgropsgrävning + Förhållandevis billigt + Lätt att få tag i + Bra överblick över jordarter och ev. föroreningsskikt + Fungerar bra i de flesta jordar, även vid förekomst av sten i marken Regionförbundet Kalmar, 2014-12-10 7 Provgropsgrävning Nackdelar Fungerar bra ner till ca 3 meter Större åverkan Ej under grundvattenytan Arbetsmiljörisk p.g.a. risk för ras o gas Inte gå ner i djupa gropar: sämre överblick, sämre prov Återfyllnad bör ske i samma ordning som massorna togs upp Regionförbundet Kalmar, 2014-12-10 8 4
SYFTE: Skruvborrning utanför deponin Avgränsa deponin Kontrollera föroreningsspridning Placering utifrån Grundvattenförhållanden Fältmätning (elekt. Kond.) Rekognoscering i fält Geofysiska undersökningar Regionförbundet Kalmar, 2014-12-10 9 Skruvborrning med borrbandvagn Fördelar + Går att ta prover på stora djup + Gör relativt liten åverkan på området + Ger en snabb översiktlig bild av jordlagerföljden + Kan gå att sätta grundvattenrör i skruvborrade hål Regionförbundet Kalmar, 2014-12-10 10 5
Skruvborrning med borrbandvagn Nackdelar/ problem Ger kontaminering av lager längst ut på borren Svårt att borra i stenig/ blockig jord Problem att få upp grövre fraktioner Jordlagren blandas samman Undvik att jord från skruven rasar ner i det öppna borrhålet Liten provmängd Regionförbundet Kalmar, 2014-12-10 11 Regionförbundet Kalmar, 2014-12-10 12 6
Provgropsgrävning eller borrning? PROVGROP Bra bild av marken, jordlager Billigare Mindre kontaminering mellan skikten Lättare komma ner i t.ex. fyllning Större provmängder SKRUVBORR Liten åverkan Går att ta djupare prover Går att sätta grundvattenrör Mindre exponering (människor och miljö) Ej risk för ras el. exponering för gas Regionförbundet Kalmar, 2014-12-10 13 Provtagning deponi vad väljer man? PROVGROP Inom deponin Bedömning av typ av avfall SKRUVBORR Främst utanför deponin Jordprov f a bedöma föroreningspåverkan/- spridning Installation av gv-rör Avgränsa deponin (mäktighet, utbredning) Regionförbundet Kalmar, 2014-12-10 14 7
Installation av grundvattenrör - deponi I provgropar Diameter 100 mm Ev. fiberduk I skruvborrhål - Diameter 63 mm Filterlängd 1-2 m Ev. flera gv-rör på olika djup Dokumentation av Nivå överkant rör, markyta Filterrörets längd o nivå Vattennivå Regionförbundet Kalmar, 2014-12-10 15 Provtagningsmetoder för vatten - Olika typer av pumpar (sugande, tryckande, skakpump) - Vattenhämtare ( bailer ) - Ur kran Regionförbundet Kalmar, 2014-12-10 16 8
Waterrapumpar Backventil på slang (en typ av tryckande pump) Fördelar: + Enkel konstruktion + Ingen luftning + Stora djup Nackdelar: Lite jobbigt att göra själv Regionförbundet Kalmar, 2014-12-10 17 Fördelar Sugande pumpar + Lätt att anpassa flöde + Hög renlighet + Endast slangen är i kontakt med provet + Enkla konstruktioner billigt Nackdelar Utsätter provet för undertryck Begränsad uppfordringshöjd Blandar om provet Omsättning kan ta tid Regionförbundet Kalmar, 2014-12-10 18 9
Vattenhämtare Fördelar + Enkel konstruktion + Billiga + Hög renlighet (engångs) + Stora provtagningsdjup + Lätt välja provtagningsdjup + Skikt på/under vattnet kan upptäckas + Rör inte om provet så mycket Nackdelar Tidskrävande att omsätta Viss luftning av provet Regionförbundet Kalmar, 2014-12-10 19 Provtagning ur kran Fördelar + Enkelt + Ofta vatten som används väl omsatt + Motsvarar det som konsumeras Nackdelar Val av pumpmetod ej möjligt, påverkar provet Påverkan av ledningar, pump, filter mm Ibland svårt mäta grundvattennivån Motsvarar inte det som är i brunnen/marken Regionförbundet Kalmar, 2014-12-10 20 10
Provtagning gv - arbetsgång Kolla att rören ser OK ut Nivåmät alla rör Omsätt vatten Provta Regionförbundet Kalmar, 2014-12-10 21 Provtagning - tips beroende på föroreningstyp Hög flyktighet (t.ex. BTEX). Fyll flaskan ända upp. LNAPL (låg densitet). Förorening på gv-ytan. Omsättning? DNAPL + lakvatten (hög densitet). Provta vid nedre delen av gv-röret. Metaller. Oftast låga halter, lätt att kontaminera provet. Filtrering kort tid efteråt. Regionförbundet Kalmar, 2014-12-10 22 11
Passiv provtagning - vatten Provtagaren sätts ut i vattendraget under upp till ca 1 månad Sänds för analys Provtagning över en längre tid, kan hitta låga halter Ger medelvärde över tid Metaller, PAH, PCB, pesticider, dioxiner, alifater. www.alsglobal.se Regionförbundet Kalmar, 2014-12-10 23 Provtagning sediment Finns jämförvärden Spridning till recipient Historisk påverkan Olika typer, t.ex.: Ekmanhuggare Rörprovtagare Regionförbundet Kalmar, 2014-12-10 24 12
Kvalitetssäkring dokumentation i rapporten Formulär och checklistor!! Allmän information provtagare, datum, väder, provtagningspunkt, provnivå Provtagningsmetod (provgrop, skruvborr) Jord karakterisering av jordart, kornstorlek, vattenmättnad Observationer lukt, missfärgningar, gamla konstruktioner, avvikande material, omrörda massor, partiklar, oljefilm, fri fas Fältanalyser; PID, XRF Fältanalyser; ph, elektr.kond. Provberedning; filtrering, homogenisering Fotografera!!! Regionförbundet Kalmar, 2014-12-10 25 Exempel fältprotokoll Regionförbundet Kalmar, 2014-12-10 26 13
Exempel, protokoll fältmätning Regionförbundet Kalmar, 2014-12-10 27 Provtagningsplan, exempel UTFÖRANDE FÄLTARBETE: Jordprovtagning utförs med grävare i provgropar ner till ca 3-3,5 m djup. Provgropar är att föredra eftersom.provtagning med skruvborr skulle kunna bli aktuellt. Prover tas ut varje 0,5 m alternativt på avvikande materialtyper. Fältförhållanden noteras i protokoll för varje provpunkt. Grundvattenrör (PEH, 63 mm) installeras i skruvborrhål. Filterdelen Provtagning sker ca en vecka efter.prover tas med bailer. Vattenprover filtreras. Alla vattenprover mäts direkt i fält m a p ph, temp, el.kond. Regionförbundet Kalmar, 2014-12-10 28 14
Fält- och laboratorieanalyser jord och grundvatten Maria Carling På säker grund för hållbar utveckling Fältmätningar vatten Temperatur, ph, elektrisk konduktivitet, redox och löst syre Ska mätas i fält Indikatorer på föroreningsförekomst, spridningsförutsättningar, pågående nedbrytning eller förutsättningar för nedbrytning etc. Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 2 1
Fältmätningar - vatten Kalibrera enligt tillverkarens rekommendation och utförarens kvalitetssystem Grundvatten: Mäts efter omsättning, gärna i flödescell (särskilt redox och O 2 ) Stabilt värde visar tillräcklig omsättning Ytvatten: direkt i vattendraget Mät inte på samma vatten som ska skickas till laboratorium Använd samma instrument för alla prover Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 3 Fältmätning vatten Fotometer Vattenprov i kyvett eller rör Tillsätter ev. reagens Mäter med fotometer T.ex. turbiditet, fosfor- & kväve, COD Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 4 2
Fältmätning - jord Kvantitativa metoder ger ett mätvärde som kan jämföras m. t.ex. labresultat Relativa metoder resultaten kan användas för jämförelse sinsemellan Används för: Screening Val av prover för labanalys Preliminär avgränsning och klassning av massor vid schaktsanering Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 5 Fältmätning Jord XRF Strålkälla säkerhetsutbildning krävs XRF totalhalten metaller i provet Fungerar bäst för As, Pb, Cu, Zn Påverkas av matrisen, kornstorlek, fukthalt, höga halter av t.ex. Fe & V kan störa andra Mäter ytligt, gör flera mätningar Säkrare resultat för torkade och siktade prover Korrelation mot labanalyser, beskriv i rapport Kalibrering ca 1 gång/år Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 6 3
XRF Bra att använda direkt i fält! Snabba scanning av ett område Grov avgränsning vid sanering Fuktkvoten i fält påverkar! Inte bara utspädning Olika instrument kan ge olika resultat Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 7 Fältmätning jord PID Mäter flyktiga kolväten (VOC) Inte selektiv, ger en summa Porluft över jord i påse, i borrhål, i schaktgrop, inomhusluft Naturligt material kan ge visst utslag Påverkas av fukthalt, kornstorlek, provmängd, temperatur m.m. Kalibreras dagligen Vanligast: ppm Finns även: ppb Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 8 4
Kvalitetssäkring av fältmätningar Kalibreringar Kontrollmätningar Provhantering och provberedning Korrelation mot laboratorieanalyser, minst var 10:e prov Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 9 Vilket ger mest sanna resultat? Fältmätning Laboratorieanalys Vatten: ph, temperatur, elektrisk konduktivitet, redox och syre Jord: Flyktiga kolväten (PID) Jord: Metaller (XRF) Även andra aspekter måste beaktas. Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 10 5
Analys av lakvatten Screeninganalys!! Kan t.ex. omfatta: Allmänna parametrar: ph, el.kond., BOD 7, TOC, DOC, Cl, SO 4, F, HCO 3, NH 4 -N, Tot-N, Tot-P Metaller: Al, As, Cd, Co, Cr, Cu, Fe, Hg, Mn, Mo, Ni, Pb, Sr, V, W, Zn VOC, Kväve- och klorinnehållande SVOC PAH, PCB Pesticider, ftalater, klorbensener Alifatiska, aromatiska kolväten Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 11 Analys av grundvatten Indikatorparametrar: - Elektr. konduktivitet - Klorid - NH 4 -N Jmf ämnen i lakvatten Tänk på hur/var provet tas ut Lakvatten tyngre än grundvatten Ämnen som är lättare än vatten Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 12 6
Analys av ytvatten Vilka ämnen? jmf grundvatten Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 13 Provhantering vatten Filtrering Metallanalys på grundvatten Gärna i fält! Kontamineringsrisk Konservering Surgörning Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 14 7
Screeninganalyser Analyspaket med flera grupper av parametrar Metaller Oljekolväten BTEX PCB Klorerade pesticider PAH Klorerade alifater Fenoler Klorfenoler Ftalater Flyktiga halogenerade kolväten Klorbensener Kloraniliner Klornitrobensener Kvävepesticider Fosforpesticider Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 15 Screeninganalyser, plus/minus Fördelar + Prisvärt + Bra vid okänd förorenings-förekomst + Bra vid stor mix av föroreningar Nackdelar Ibland högre rapporteringgräns än enstaka analyser Ibland svårt att utvärdera Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 16 8
Varför lakförsök? Vad kan lakas ut från materialet och bli tillgängligt i miljön? Simulerar långtidsperspektiv Används för karaktärisering av avfall Används i riskbedömningar, K d -värde = halt i fast fas/halt i löst fas Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 17 Olika typer av lakförsök Perkolationstest Tvåstegs skaktest ph-statiskt lakförsök Ytutlakning Laktest för icke-flyktiga organiska ämnen Oral biotillgänglighet m.fl. Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 18 9
Toxicitetstester Totala toxiciteten för provet + Kan indikera okända föroreningar eller sammanlagd effekt Kan vara svårt att utvärdera Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 19 Provtagningsplan, exempel ANALYSER Förslag på analyser enligt tabell Analysomfattning och parametrar kan komma att ändras beroende på information från fältundersökning. T ex kan förekomst av aska indikera att. Provmatris Parameter Motivering Jord Metaller, alifater/aromater, BTEX, PAH Vanligen förekommande föroreningar i deponimaterial. Grundvatten Fys-kem, metaller, alifater/aromater, BTEX, PAH, screeninganalys (1 prov) Vanligt förekommande föroreningar i lakvatten från deponier. En bred screeninganalys för att Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 20 10
Kompletterande undersökningar Maria Carling, SGI På säker grund för hållbar utveckling Varför? Hydrologiska tester Geofysiska metoder GRUNDVATTENFÖRHÅLLANDEN, FÖRORENINGSSPRIDNING Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 2 1
Slug-test (en-hålstest) Hydraulisk konduktivitet (permeabilitet) Flödes- och transportberäkningar Utvärdering, beräkningsprogram Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 3 Princip för slug-test Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 4 2
Exempel på geofysiska metoder Resistivitetsmätning Inducerad polarisation Stångslingram VLF Georadar Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 5 Resistivitetsmätning, redovisning Grusavlagring Täckskikt Deponerat mtrl Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 6 3
Stångslingram, utförande Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 7 Stångslingram, redovisning (Exempel från undersökning av deponi på Gotland, GeoInnova 2007) Regionförbundet Kalmar 2014-12-10 8 4