EU:s försörjningstrygghetsförordning Utformningen av nuvarande förordning 994/2010 kom att präglas av händelseförloppet under Ryssland/Ukraina-krisen januari 2009 Nya krissituationer under 2014 föranledde EU-kommissionen dels att genomföra stresstester rörande sårbarheten för några beskrivna störningssituationer i leveranserna från Ryssland och dels att intensifiera arbetet med revidering av försörjningstrygghetsförordningen Som ett led i EU-kommissionens revideringsarbete genomförs nu en konsultation omkring behov av och inriktningar kring förändringar i försörjningstrygghetsförordningen Konsultationen är öppen för alla mellan 15 januari och 8 april där det på många frågor önskas uttömmande svar Miljö - och energidepartementet förbereder ett officiellt svenskt svar tillsammans med Energimyndigheten och önskar synpunkter från branschen Branschföretagens inställning är för närvarande att inte besvara enkäten om de officiella svenska svaren är tillfredställande Som information ges här en sammanfattning av vad konsultationen innehåller
Genomförda stresstester visar på behov av samverkan men det är östra Europa som påverkas mest av avbrott i leveranserna från Ryssland
Kort om gällande försörjningstrygghetförordning Skyddade kunder är alla hushållskunder samt, om medlemsstaten så beslutar, små och medelstora förtag anslutning till distributionsnät, viktiga samhällstjänster och fjärrvärmeanläggningar som försörjer hushåll där det saknas möjlighet att nyttja alternativa bränslen En behörig myndighet ansvarar för genomförandet och skall upprätta en förebyggande åtgärdsplan och en krisplan Norm för infrastruktur som säger att det skall finnas tillräcklig försörjningskapacitet vid bortfall av den enskilt största infrastrukturen (N-1 regeln) Norm för försörjning som säger att skyddade kunder skall ha försörjning 1 vid extrema temperaturer under en sjudagarsperiod som inträffar en gång vart tjugonde år 2 under en 30-dagarsperiod med exceptionell efterfrågan som inträffar en gång vart tjugonde år 3 under minst 30 dagar i händelse av avbrott hos den största enskilda gasinfrastrukturen under genomsnittliga vinterförhållanden Tre krisnivåer är definierade; tidig varning, beredskap och kris där ickemarknadsbaserade åtgärder endast är tillåtna under krisnivå kris
EU-kommissionens konsultation om ändringar i försörjningstrygghetsförordningen Konsultationens disposition Frågor kring förebyggande åtgärder (totalt 26 st) Infrastruktur Infrastrukturnomen N-1 Dubbelriktade flöden Förbättrade riskanalyser och förebyggande åtgärdsplaner Försörjningsnormen för skyddade kunder Skyddsnivå i nuvarande försörjningsnorm Implementering och upprätthållande av försörjningsnormen Åtgärder för att möta försörjningsnormen Frågor kring åtgärder för att mildra omfattningen av en kris (totalt 14 st) Skyddade kunder och solidaritet Krisplaner Utlysning av kris Nationellt Regionalt och på unionsnivå Konsultationsdokumentet finns tillgängligt på http://ec.europa.eu/energy/en/consultations/consultation-revision-regulation-eu-no-9942010-concerningmeasures-safeguard-security
Frågor som rör infrastruktur Ger den nuvarande N-1 regeln en infrastruktur som passar för försörjningstrygghetsändamål eller skall något alternativ undersökas? Är en regional approach till N-1regeln nödvändig och hur skall den i så fall regionerna definieras? Erbjuds motriktade flöden i alla erforderliga punkter och om inte vad är hindren för det? Ett flertal frågor kopplade till möjliga undantag från att kunna tillhandahålla motriktade flöden Från svensk sida är ett uppfyllande av N-1 regeln fortsatt att betrakta som orimligt mot bakgrund av den låga sannolikheten för ett tekniskt bortfall av sjöledningen Dragör-Klagshamn. Ett regionalt och resultatorienterat infrastrukturperspektiv kan välkomnas. Ett motriktat flöde i Dragör har idag ett mycket begränsat försörjningstrygghetsvärde
Uppfyllelse av N-1 kriteriet Undantagna Sverige, Luxemburg och Slovenien är idag undantagna från N-1 kriteriet
Frågor som rör förbättrade riskanalyser och harmonisering av förebyggande åtgärdsplaner Är nuvarande nivå på riskanalys och förebyggande åtgärdsplan tillräckliga för att identifiera och förbereda sig för försörjningskriser? Frågor som rör hur samarbetskravet kan förbättras; om regionala planer skall vara obligatoriska i hela eller delar av unionen, hur regioner i så fall skall definieras och om det i sårbara regioner skall vara obligatorisk att dela på gastillgångar vid kris Finns det förslag som kan förenkla det administrativa förfarandet kring riskanalys, förbyggande åtgärdsplan (och krisplan)? Inga omedelbara krav på förändringar. I departementets utkast nämns att slutliga planer måste vara på nationella språk för att undvika språkliga missförstånd.
Frågor som rör definition och implementering av nuvarande försörjningsnorm Är normen tillfylles för tillförsäkra leveranser till de skyddade kunderna mot bakgrund av skillnader i sårbarhet mellan medlemsstaterna? Är normscenariorna fortsatt giltiga eller behöver de ändras? Skulle skärpta normscenarior vara att föredra eller kan sådana äventyra försörjningssäkerheten till följd av minskande likviditet? Skall ett resultatorienterat angreppssätt fortsatt vara gällande för implementering av försörjningsnormen eller skall förordningen vara mer föreskrivande? Frågor som rör en mer aktiv roll för den behöriga myndigheten Skall alla naturgasföretag behandlas lika oavsett storlek eller skall de små fritas från skyldigheten att uppfylla försörjningsnomen? Från svensk sida är försörjningskravet för skyddade kunder vid bortfall av den enskilt största infrastrukturer det mest svåruppfyllda varför ett resultatorienterat regionalt angreppssätt är att föredra. Skärpta normscenarior är av kostnadsskäl inte önskvärda. Alla naturgasföretag bör behandlas lika.
Frågor som rör åtgärder för att leva upp till nuvarande försörjningsnorm 1(2) Kan ansvaret för uppfyllande helt och hållet samt i alla lägen åvila naturgasföretagen? I vilken utsträckning kan naturgasföretagen förlita sig på normala marknadsförhållanden för att kunna leva upp till normen i händelse av kris? Frågor kopplade till kontroll av naturgasföretagens förmåga att försörja skyddade kunder i en hub-baserad gasvärld? I vilken utsträckning kan det vara tänkbart att ge TSO:er en roll som en sista utvägs leverantör? Är nuvarande approach med nationella skyldigheter tillräckligt öppen för att gränsöverskridande lösningar ska åstadkommas eller kan regionala försörjningsnormer övervägas? Blir det kris i Sverige gäller normala marknadsförhållanden så långt det är möjligt, dock beroende på scenario. Att ge TSO:er en handelsroll är tveksamt då det är ett avsteg från principen om åtskillnad mellan nät och handel.
Frågor som rör åtgärder för att leva upp till nuvarande försörjningsnorm 2(2) Frågor som rör synen på de olika metoder som valts för att uppfylla normer och om LNG har en roll när marknaden inte kan tillhanda tillräcklig försörjning Frågor kopplade till om skillnader mellan mogna och omogna marknaderna samt högt beroende av en ensam källa föranleder särskilda regler Hur kan regionala lösningar uppmuntras där de kan vara mer effektiva än nationella? Frågor kring hur en koordinerad gasreservmekanism skulle kunna utformas Frågor som rör vilka marknadsförutsättningar som skall föranleda användandet av icke-marknadsbaserade åtgärder och om skillnaden mellan marknad- och icke-marknadsbaserade åtgärder behöver förtydligas Med en resultatorienterad approach behövs inte en uppdelning i mogna och omogna marknader eller någon koordinerad gasreservsmekanism. Icke-marknadsbaserade åtgärder bör tillgripas endast då handelsaktörerna inte förmår att trygga försörjningen
Frågor som rör skyddade kunder och solidaritetsåtgärder Frågor som rör definitionen av skyddade kunder; mer harmoniserad?, striktare? eller regionalt anpassad? Hur kan man säkerställa att det endast är de skyddade kunderna som erhåller försörjning vid krisläge kris? Frågor som rör eventuella fördelar med ett antal beskrivna solidaritetsåtgärder Tolkningen varierar mellan medlemsländerna varför en tydligare definition av skyddade kunder kan vara önskvärd. Sverige har av kostnadsskäl valt den lägsta möjliga försörjningstrygghetsnivån där endast hushållskunder är definierade som skyddade kunder.
Definition av skyddade kunder DK SE
Frågor som rör krisplaner och utlysande av kris Frågor som rör möjligheten att utveckla regionala krisplaner; skall sådana vara obligatoriska, komplettera eller ersätta nationella planer samt de vara utformade enligt en föreskriven mall? Behövs tröskelmekanismer eller mer specifika indikatorer vilka skall föranleda utlysande av de olika krisnivåerna införas? Frågor som rör om medlemsstaterna skall ha rätt att ingripa med icke-marknadsbaserade åtgärder redan i krisnivå beredskap eller om denna möjlighet fortsatt endast kvarstå i krisnivå kris Skall det vara möjligt att överklaga ett nationellt krisutlysningsbeslut till EU-kommissionen? Tveksamt om en utökad rätt att ingripa tillför något då den riskerar att sätta marknadsmekanismer ur spel. Svårt att se hur en överklagandeprocess kan fungera i praktiken
Frågor som rör krishantering på regional nivå och på unionsnivå Frågor som rör tydligheten i ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan EU-kommissionen, medlemsstaterna, TSO:er och naturgasföretagen samt om ENTSOG och Gas Coordination Group skall ha roller vid sådana krissituationer? Skall klarare regler införas för krisutlysning i medlemsstater där marknaden fortsatt fungerar? Behöver nuvarande begränsning i utlysandet av regional eller unioniell kris (endast krisnivå kris) hävas till förmån för möjlighet att utlysa både tidig varning och beredskap? Behöver EU-kommissionen mer sofistikerade informationsverktyg under och före en sådan försörjningskris? Skall en skyldighet till regional beslutskoordinering införas? Behöver EU-kommissionens makt stärkas? Behövs en samordning av krisprocedurer mellan TSO:er?
Sammanfattning Utifrån de utkast vi hittills har erhållit från departementet har Swedegas inga direkta synpunkter Det kan komma ändringar i den interna beredning som pågår inom departementet Oklart om departementet kommer att svara I det fall departementet väljer att inte svara avser Swedegas att få till ett gemensamt svar med branschen